• No results found

Databas Sökord – fritext Antal

träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Inklud. i resultat Artikel nr i matris

Academic Search Elite Living kidney donors AND interviews 5 5 5 2 2 4, 7

Academic Search Elite Living kidney donors AND attitudes 4 4 4 0

Academic Search Elite Living kidney donors AND decision 12 12 12 4 4 4, 5, 7, 11

Cinahl Living kidney donors AND attitudes 8 8 7 1 1 5

Cinahl Living kidney donors AND interviews 10 10 8 3 2 4, 5

Cinahl Living kidney donors AND attitudes AND interviews 4 4 3 1 1 5

Cinahl Living kidney donors AND psychosocial 16 12 12 4 3 4, 10, 11

Cinahl Living kidney donors AND psychosocial AND decision 9 9 9 3 3 4, 10, 11

Cinahl Living kidney donors AND lived

experience

2 2 0

Pubmed Living kidney donors AND interviews 57 0

Pubmed Living kidney donors AND interviews AND attitudes 27 20 0

Pubmed Living kidney donors AND interviews AND decision 16 16 7 5 5 1, 2, 4, 5,

7

Pubmed Living kidney donors AND interviews AND lived experience 0 0

Pubmed Living donors AND kidney AND emotions AND decision 9 9 3 1 1 4

Pubmed Living donors AND kidney AND emotions 54 0

Pubmed Living donors AND kidney AND experiences 61 0

Pubmed Living kidney donors AND motives 14 14 4 3 3 3, 5, 8

Bilaga 2 -

Artikelmatris Författare År Land Tidskrift Titel

Design Syfte Metod Resultat Kvalitet

(markerad med *: artikel hittad i flera

databaser)

1. Författare:

Gill, P., & Lowes, L.

År: 2008 Land: England Tidskrift: International Journal of Nursing Studies Titel:

Gift exchange and organ donation: Donor and recipient experiences of live related kidney transplantation Design Kvalitativ, Fenomenologisk, longitudinell Syfte Att få en teoretisk förståelse av erfarenheter från både givare och mottagare.

Metod

11 familjer inkluderades där en familjemedlem var givare och en mottagare. Data samlades genom semi-struktuella intervjuer före transplantation samt tre och tio månader efter.

Resultat

Alla givare tog ett snabbt beslut i att ge och tyckte det var ett relativt lätt beslut att fatta. Däremot tyckte mottagarna att det var svårare att ta emot på grund av oron för givarens välbefinnande. Kvalitet Hög 2. Författare: Sanner, M. År: 2005 Land: Sverige Tidskrift: Nephrology Dialysis Transplantation Titel:

The donation process of living kidney donors

Design Kvalitativ, narrativ struktur Syfte Att undersöka donationsprocessen hos besläktade och icke-besläktade donatorer.

Metod

39 donatorer intervjuades dagen före nefrekotomi och sedan tre veckor efteråt. 23 donatorer var besläktade med mottagaren och 16 var det inte. Intervjuerna analyserades efter en narrativ struktur.

Resultat

De flesta donatorer genomgick sju steg i donationsprocessen. Två typer av besluts- fattande upptäcktes där relationen hade betydelse: omedelbart beslut och senare taget beslut till donation Kvalitet Hög 3. Författare: Lennerling, A., Forsberg, A. & Nyberg, G. År: 2003 Land: Sverige Tidskrift: Transplantation. Titel: Becoming a living kidney donor Design Kvalitativ, fenomenologisk Syfte

Att förstå och undersöka motiv och beslut vid njurdonation Metod 12 möjliga donatorer intervjuades under pågående utredning. Intervjuerna genomfördes innan beslutet fattades.

Resultat

Sju kategorier av motiv identifierades som ledde till donation som enda alternativet.

Kvalitet

Hög

År: 2008 Land: Canada

intervjuer om deras upplevelser, känslor och tankar kring donation.

sjukdomsförlopp,

filosofiska tankar om livet samt ”att ge livets gåva”.

5. Författare: Yi, M. År: 2003 Land: Korea Tidskrift: Journal of Nursing Scholarship Titel: Decision-Making Process for Living Kidney Donors

Design

Kvalitativ, Grounded theory

Syfte

Att utforska donatorers upplevelser vid beslutet att donera en njure

Metod

14 donatorer eller möjliga donatorer intervjuades.

Resultat

Donationsprocessen är komplicerad och beskrivs i sex olika kategorier. Den delades sedan upp i olika faser av viljan att ge.

Kvalitet

Hög*

6. Författare:

Andersen, M., Mathisen, L., Öyen, O., Klopstad, A., Rokne Hanestad, B. & Fosse, E. År: 2005 Land: Norge Tidskrift: Clinical Transplantation Titel: Living donor´s experiences 1 wk after donating a kidney Design Kvalitativ, empirisk, fenomenologisk Syfte

Att ge information om hur donation upplevs en vecka efter operation.

Metod

12 donatorer valdes i nummerordning i samband med operation och intervjuades vid

utskrivning från sjukhuset en vecka efter donation.

Resultat

Positiva attityder till att donera gen om starka känslor av ansvar och skyldighet gentemot mottagaren. Kvalitet Hög (Manuell) 7. Författare: Smith, S., Nazione, S., LaPlante, C., Clark-Hitt, R., Park, H-S., Sung, R. & Leichtman, A. År: 2011 Land: USA Tidskrift: Journal of Health Communication Titel:

Living Kidney Donor Decision Making and Communication Design Kvalitativ, Cohen´s Kappa (nominal skala) Syfte

Att beröra beslutsprocessen för donatorn, dennes kommunikation med mottagaren och även kommunikation med den övriga omgivningen om beslutet att donera.

Metod

43 donatorer fick vid sista läkarbesöket inför donation frågan om att delta i en donationsintervju. De kunde antigen bli intervjuade 15 min. eller skriva sin historia själv.

Resultat

De flesta av donatorerna hade frivilligt erbjudit sig att donera, att de diskuterat med mottagaren och även med andra i sin omgivning om beslutet. De beskrev också negativa reaktioner från omgivningen över beslutet. Kvalitet Hög* 8. Författare: Lennerling, A., Forsberg, A., Meyer, K. & Nyberg, G. År: 2004 Land: Sverige, Norge Tidskrift: Nephrology Dialysis Transplantation Titel:

Motives for becoming a living kidney donor

Design

Kvantitativ

Syfte

Att utvärdera och styrka motiven vid njurdonation

Metod

Enkät skickades till 207 potentiella donatorer som var under utredning för donation i Sverige och Norge. Enkäten var utformad med en visuell analog skala, 0-10, för nio olika motiv och fem

Resultat

Svarsfrekvensen var 74%. Starkaste motivet till att donera var viljan att hjälpa, förbättrad hälsa för mottagaren och identifiering med mottagaren. De flesta donatorer hade själva tagit

Kvalitet

beslutet att donera. 9. Författare: Walton-Moss, B., Ebony Boulware, L., Cooper, M., Taylor, L., Dane, K. & Nolan, M. År: 2007 Land: USA Tidskrift: Clinical Transplantation Titel:

Prospective pilot study of living kidney donor decision-making and outcomes

Design

Kvantitativ

Syfte

Pilotstudie, hur beslut fattas för att donera och erfarenhet av vård och återhämtning

Metod

65 informanter

inkluderades efter att ha blivit identifierade som donator till en anhörig. Enkät lämnades både innan donation och tre månader efter. En subgrupp fick också enkäten sex och 12 månader efter donation

Resultat

Hälften av informanterna anger att beslutet fattades med hjälp av anhöriga, de övriga fattade beslut på egen hand. Informanterna önskade mer utbildning under den långa utredningstiden och information om återhämtningsfasen. Kvalitet Medel (Manuell) 10 Författare: Sharp, J., McRae, A. & McNeill, Y. År: 2010 Land: England Tidskrift: Progress in Transplantation Titel:

Decision making and psychosocial outcomes among living kidney donors: a pilot studie

Design

Kvantitativ

Syfte

Att samla data för hur individer beslutar sig för att donera och upplevelse av vården samt sannolikheten för om information som förvärvas inför donation är av värde

Metod

17 personer inkluderades. De hade innan genomgått en psykosocial utvärdering inför njurdonation.

Resultat

Donatorernas

hälsorelaterade livskvalitet var högre än populationen. I beslutsfattandet anger de att de involverat någon som stöd, de anger att de känner tillfredställelse i alla steg i donationsprocessen. Kvalitet Medel* 11 Författare: Fisher, P., Kropp, D. & Fleming, E. År: 2005 Land: USA Tidskrift: Nephrology nursing journal

Titel: Impact on Living

Kidney Donors: Quality of Life, Self-Image and Family Dynamics

Design

Kvantitativ

Syfte

Att förstärka uppfattningen av påverkan på donatorn vid donation

Metod

84 personer inkluderades genom enkätfrågor efter genomgången donation

Resultat

Donatorerna var nöjda med sin donation. De skulle donera igen om det var möjligt och uppmuntrade andra att göra så. De önskade mer psykologisk förberedelse inför operationen och en konsekvent uppföljning.

Kvalitet

Bilaga 3

Granskningsprotokoll för kvalitativa studier (14)

Frågornas svarsalternativ viktas med olika poäng, där ja ger 3 poäng, delvis 2 poäng, nej 1 poäng och vet ej 0 poäng. Poängen inom varje frågeområde summeras och divideras med antalet besvarade frågor. Resultat med decimal avrundas uppåt (exempel 1,5 blir 2).

Ja Delvis Nej Vet ej

Frågeområde: Syfte

1. Är syftet klart formulerat? 3 2 1 0

Vad är syftet:……… Frågeområde: Metod

2. Vilken kvalitativ metod

har använts? ……….………... 3. Är designen av studien relevant

för att besvara frågeställningen? 3 2 1 0

Frågeområde: Urval

4. Är urvalskriterier för

undersökningsgruppen tydligt

beskrivna? 3 2 1 0

5. Beskrivs var undersökningen

genomfördes? 3 2 1 0

6. Beskrivs var undersöknings-

gruppen kontaktades? 3 2 1 0

7. Beskrivs när undersöknings-

gruppen kontaktades? 3 2 1 0

8. Beskrivs hur undersöknings-

gruppen kontaktades? 3 2 1 0

9. Beskrivs urvalsmetoden (strategiskt-, snöbolls-,

teoretiskturval)? 3 2 1 0

10. Beskrivs den inkluderade urvalsgruppen ( ex. ålder

kön, utbildning, släktskap)? 3 2 1 0

11. Är undersökningsgruppen

Ja Delvis Nej Vet ej

Frågeområde: Datainsamling

12. Beskrivs datainsamlings-

metoden på ett tydligt sätt? 3 2 1 0

Vilken metod användes? ……… 13. Beskrivs vem som utförde

datainsamlingen? 3 2 1 0

Frågeområde: Dataanalys

14. Beskrivs hur begrepp, teman och kategorier är utvecklade

och tolkade? 3 2 1 0

15. Är resultaten trovärdiga? 3 2 1 0

16. Är företeelsen konsekvent/

metodiskt beskrivet? 3 2 1 0

Frågeområde: Utvärdering

17. Finns det en metod-

diskussion? 3 2 1 0

18. Kan resultatet kopplas till den ursprungliga forsknings-

frågan? 3 2 1 0

Summering

Högsta poäng är 18 och lägsta poäng är 6. Det ger en total bedömning för den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna.

Hög kvalitet 16-18 Medelhög kvalitet 11-15 Låg kvalitet 6-10

Granskningsprotokoll för kvantitativa studier (14)

Frågornas svarsalternativ viktas med olika poäng, där ja ger 3 poäng, delvis 2 poäng, nej 1 poäng och vet ej 0 poäng. Poängen inom varje frågeområde summeras och divideras med antalet besvarade frågor. Resultat med decimal avrundas uppåt (exempel 1,5 blir 2).

Ja Delvis Nej Vet ej

Frågeområde: Syfte

1. Är syftet klart formulerat? 3 2 1 0

Vad är syftet:……… Frågeområde: Metod 2. Är frågeställningarna tydligt beskrivna? 3 2 1 0 3. Är designen lämplig utifrån syftet? 3 2 1 0 Frågeområde: Urval 4. Är inklusionskriterierna tydligt beskrivna? 3 2 1 0 5. Är exklusionskriterierna tydligt beskrivna? 3 2 1 0 6. Beskrivs urvalsmetoden? 3 2 1 0 7. Är undersökningsgruppen representativ? 3 2 1 0

8. Beskrivs var undersökningen

genomfördes? 3 2 1 0

9. Beskrivs antalet deltagare som inkluderades i

undersökningen? 3 2 1 0

Frågeområde: Mätmetoder

10. Beskrivs vilka mätmetoder

som används? 3 2 1 0

11. Var reliabiliteten beräknad? 3 2 1 0

12. Var validiteten diskuterad? 3 2 1 0

Frågeområde: Dataanalys

13. Var demografiska data liknande i jämförelse-

grupperna? 3 2 1 0

15. Var bortfallet beräknat? 3 2 1 0

16. Fanns en bortfallsanalys? 3 2 1 0

17. Var den statistiska analysen

lämplig? 3 2 1 0

18. Fanns signifikanta skillnader? 3 2 1 0

Frågeområde: Utvärdering 19. Kan resultaten generaliseras till

annan population? 3 2 1 0

20. Kan resultatet ha klinisk

betydelse? 3 2 1 0

Summering

Högsta poäng är 18 och lägsta poäng är 6. Det ger en total bedömning för den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna.

Hög kvalitet 16-18 Medelhög kvalitet 11-15 Låg kvalitet 6-10

Related documents