3.6 Hantering av stress 12
4.4.3 Sömnvanor
Diagram 4 Arbetstid per vecka: Avser att visa arbetssituationen när det kommer till arbetstid för de anställda på Exait.
Ur diagrammen ovan kan vi konstatera att arbetstid varierar i viss mån mellan respektive företag. Generellt sett har dock alla företag en hög belastning när det kommer till arbetstimmar per vecka.
4.4.3 Sömnvanor
Sömnvanor kan inverka på sjukskrivning. I diagrammet nedan presenteras antalet timmar per natt som respondenterna sover.
Sömnvanor
0 20 40 60 80 100
Paregos Zait Exait
Procent
<6 timmar/natt 6-8 timmar/natt >8 timmar/natt
Diagram 5 Sömnvanor: Ur detta diagram kan sömnvanorna bland de anställda på respektive företag urskiljas. Av samtliga respondenter är det ingen som svarat att de sover mer än 8 timmar/natt. Andelen anställda med mindre sömn än sex timmar per vecka är störst hos Exait därefter Paregos. På Zait sover samtliga mellan sex till åtta timmar.
23 4.4.4 Utbildningsnivå
Enligt Hörte & Reinholdt (1999) har utbildningsnivån betydelse för graden av sjukskrivning. I diagrammet nedan presenteras utbildningsnivån på respektive företag.
Utbildningsnivå
0 20 40 60 80 100
Paregos Zait Exait
Procent
Grundskola/Gymnasium Universitet/Högskola
Diagram 6 Utbildningsnivå: Här visas utbildning bland de anställda för respektive företag. Betydelsen av utbildningsnivån diskuteras sedan när sjuktalet analyseras för respektive företag. Ur diagrammet kan konstateras att Exait har den största andelen respondenter som saknar akademiska studier. Utbildningsnivån hos Paregos och Zait är relativt likvärdig.
4.4.5 Arbetssituation
I enkäten ombads respondenterna besvara hur deras arbetssituation såg ut. Respondenterna fick besvara frågorna med alternativen 5-1 där fem överensstämmer helt, tre stämmer delvis och där ett inte stämmer alls. Ur denna tabell kan medelvärdet på respektive företag utläsas, och vilket ligger till grund för fortsatta analyser.
Nuvarande arbetssituation Paregos Zait Exait
Tillfreds med arbetsuppgifter 3.8 4 4.2
Trivs med arbetskamrater 4.6 4.6 4.8
Anser att höga krav ställs på mig 3.6 3.5 3.3 Jag har god egenkontroll på arbetet 3.3 3.8 4.4 Sunt förhållande till kost, tobak och alkohol 3.6 4.2 3.2
Tabell 2. Arbetssituationen på respektive företag
Utifrån enkäterna identifierades åtta respondenter som inte uppgav lika starka svar när det kommer till trivsel med arbetsuppgifter och arbetskamrater, det vill säga tre eller lägre. Dessa respondenter hade alltså lägre värde än medelvärdet. När det gäller krav och kontroll identifierades sex respondenter. Dessa respondenter uppgav siffrorna fyra eller fem på krav samt en tvåa eller etta på kontroll, detta innebar att de upplevde högre krav och lägre kontroll än övriga respondenter. På frågan om livsstilen, eller förhållandet till kost, tobak och alkohol uppgav fem respondenter ett värde på två, vilket innebar att dessa utgjorde material för fortsatt analys.
24 4.4.6 Stressorer på jobbet
För att ta reda på vad de anställda upplevde som mest stressande uppmanades respondenterna att rangordna de givna alternativen från 5-1 där fem är mest stressande och i fallande skala ner till ett. Medelvärden räknades fram och presenteras i denna tabell.
Stressorer på jobbet Paregos Zait Exait
Hög arbetsbelastning 3.7 2.3 2.3
Samarbetssvårigheter 1.1 1.4 2.1
Bristande kontroll 3.1 2.1 2.2
Fysisk arbetsmiljö 0.9 1.7 1.8
Oklara arbetsuppgifter 2.7 2.2 1.7
Höga krav från ledningen 1.8 2.3 1.8
Bristande kompetens 1.6 2.1 3.2
Tabell 3. Stressorer på jobbet
På Paregos konstaterades att den höga arbetsbelastningen, bristande kontrollen och oklara arbetsuppgifter var de största stressorerna. På Zait var den höga arbetsbelastningen, de höga kraven samt oklara arbetsuppgifter mest stressande. På Exait upplevdes bristande kompetens, hög arbetsbelastning och bristande kontroll mest stressande.
4.4.7 Friskvård på arbetstid
Enligt Weinberg & Gould (1999) har friskvård betydelse för graden av sjukskrivning.
Paregos är det enda av de tre företagen som har friskvård på betald arbetstid. Av respondenterna på Paregos uppger 36 % att de aldrig nyttjar denna möjlighet, 36%
uppger att de nyttjar betald friskvård en gång per vecka och 28 % uppger att de nyttjar denna möjlighet 2-3 gånger per vecka. På företagen Zait och Exait förekommer istället subventionerade träningskort, som de anställda kan nyttja utanför sin arbetstid.
4.4.8 Träning utanför arbetstid
Enligt Weinberg & Gould (1999) har fysisk aktivitet betydelse för graden av sjukskrivning. På Paregos uppger 14 % att de aldrig tränar utanför sin arbetstid, 43 % uppger att de tränar en gång per vecka och resterande 43 % uppger att de tränar 2-3 gånger per vecka. På Zait uppger 25 % av respondenterna att de aldrig tränar utanför sin arbetstid, 25 % tränar en gång per vecka, 33 % tränar 2-3 gånger per vecka och resterande 17 % tränar fler än tre gånger per vecka. På Exait tränar 25 % aldrig på sin fritid, 42 % uppger att de tränar en gång per vecka och resterande 33 % uppger att de tränar 2-3 gånger per vecka.
25 4.4.9 Intresse för alternativ friskvård
När begreppet friskvård nämns tänker de flesta på någon slags fysisk aktivitet. Men som Solin (1994) föreslår är mental friskvård en kanske lika viktig del. Diagrammet nedan behandlar respondenternas inställning till en sådan friskvård.
Alternativ friskvård
Diagram 7 Alternativ friskvård: Vi undersökte intresset bland medarbetarna till alternativ friskvård. Med alternativ friskvård menas exempelvis massage, yoga, stressföreläsningar och dylikt. På Paregos var massage och föreläsningar om stresshantering de vanligast förekommande önskemålen. Majoriteten av Exait:s och Zait:s medarbetare såg massage som det bästa alternativet.
4.4.10 Yrkeskulturens relation till sjukskrivning
Hörte & Reinholdt (1999) presenterar fakta som menar på att yrkeskulturen har betydelse för graden av sjukskrivning. Diagrammet nedan presenterar sjuktalen på respektive företag under 2003.
Diagram 8 Yrkeskultur vs sjukskrivning: visar att Exait har störst sjuktal i en jämförelse av de tre företagen. Exait är det enda företag som har respondenter som uppger att de har fler än fem sjukdagar det senaste året. Paregos och Zait har relativt
0
26
likvärdiga andelar av sjukskrivning fördelat på 1-5 dagar eller ingen sjukskrivning alls det senaste året.
4.5 Sammanställning av resultat- individnivå
Här har vi valt att sammanställa svaren från samtliga respondenter, oberoende av företag. Detta för att se olika variablers relation till sjukskrivning.
4.5.1 Ålder relaterat till sjukskrivning
Enligt Kinnie (2002) har åldern betydelse för graden av sjukskrivning orsak av stress-symptom. Författaren menar att arbetstagare som är 30 år och äldre löper störst risk att drabbas av ohälsa och sjukskrivning.
0
dagar 1-5
dagar 6-10
dagar 11-20 dagar 0
10 20 30 40 50
Procent
Ålder vs. Sjukskrivning
≥31 år 20-30 år
Diagram 9 Ålder vs. sjukskrivning: Samtliga respondenter har delats in i två olika ålderskategorier, 20-30 år samt 31 år och äldre. Detta har sedan utgjort underlag för att undersöka om åldern har betydelse för graden av sjukskrivning. Diagrammet avslöjar att kategorin av respondenter som är äldre än 30 år uppvisar några personer, som har en sjukskrivning på mer än fem dagar medan den yngre åldersgruppen har som mest fem sjukdagar det senaste året
27 4.5.2 Könets relation till sjukskrivning
Hörte & Reinhold (1999) menar att könet har en betydelse för sjukskrivning. De menar att kvinnor generellt har högre grad av sjukskrivning än män. I diagrammet nedan visas om huruvida könet har betydelse för antalet sjukdagar.
0
Diagram 10 Kön vs. sjukskrivningar: Här har samtliga respondenter delats in i två kategorier, man och kvinna för att kunna urskilja om könet har någon betydelse för sjukskrivning. Diagrammet visar att det är männen som har högst sjukfrånvaro medan kvinnorna uppvisar mindre sjukfrånvaro.
4.5.3 Civilståndets relation till sjukskrivning
Hörte och Reinholdt (1999) anser att civilståndet har betydelse för sjukskrivning. De menar på att ensamstående har högre sjuktal än gifta/sambos. Diagrammet nedan avser att visa om civilståndet inverkar på graden av sjukskrivning.
0
Diagram 11 Civilstånd vs. sjukskrivningar: Respondenterna har här indelats i civilstånd (gift/sambo respektive ensamstående) för att urskilja om civilståndet har betydelse för sjukskrivningen. Studien visar inga tydliga tecken åt något håll, utan sjuktalen är relativt likvärdiga oavsett civilstånd.
28 4.5.4 Utbildningens relation till sjukskrivning
Hörte & Reinholdt (1999) menar att utbildningsnivån har betydelse för graden av sjukskrivning. De menar att lågutbildade har ett större sjuktal än högutbildade.
Diagrammet som presenteras nedan avser att skildra relationen mellan utbildningsnivå och graden av sjuktal.
Diagram 12 Utbildning vs. sjukskrivningar: Respondenterna har här indelats i låg- respektive högutbildade för att se om det finns någon relation till sjukskrivning. Ur diagrammet kan inget direkt samband utläsas mellan utbildningsnivå och sjuktal.
4.5.5 Träning och relation till sjukskrivning
Weinberg & Gould (1999) menar att fysiskt aktiva är friskare än de som inte är aktiva.
Diagrammet nedan avser att skildra individens förhållande till träning och graden av sjukskrivning.
Diagram 13 Träning vs. sjukskrivningar: Samtliga respondenter har här indelats efter träningsmängd för att avgöra huruvida träning kan relateras till graden av sjukskrivning. Med träning avser vi träning utanför arbetstid såväl som på arbetet, i form av friskvård. Antalet träningstillfällen (inom jobbet och utanför arbetstid) har alltså slagits ihop för varje individ och resultaten visar att träning har en tydlig relation till
dagar0 1-5
29
graden av sjukskrivning. Ur diagrammet är det möjligt att utläsa, att en relativt stor andel av respondenter som aldrig tränar uppvisar ett högt sjuktal. De respondenter som tränar en gång i veckan eller oftare uppvisar betydligt mindre sjukskrivningsdagar.
30
5 Analys och diskussion
I detta kapitel kommer vi att analysera vårt resultat och jämför sedan detta med befintlig teori. I de fall sjuktalen inte kan förklaras med den befintliga teori som behandlats i uppsatsen har vi valt att ta hjälp av den modell vi utarbetat för att förklara anledningen till detta.
5.1 Analys på företagsnivå
Här kommer vi att analysera företag för företag i syfte att undersöka hur dessa skiljer sig åt och analysera de underliggande faktorerna (trivsel, krav- och kontroll, livsstil, civilstånd, arbetstid/vecka, sömnvanor, utbildningsnivå, arbetssituation, stressorer på jobbet, friskvård och motion).
5.1.1 Yrkeskulturens relation till sjukskrivningar
Diagrammet nedan avser att illustrera sjuktalen på respektive företag.
Diagram 14 Yrkeskultur vs. sjukskrivningar: Med ett visst yrke följer en viss livsstil, en slags yrkeskultur utvecklas. Informella normer, regler, arbetskamraters förhållningssätt och attityder bidrar till att skapa olika mönster när det gäller levnadsvanor såsom tobaks- och kostvanor, motion med mera. Vidare varierar även sjukfrånvarokulturen med yrke och status, det vill säga de gemensamma värderingar och normer som återfinns inom en organisation när det gäller sjukfrånvarobeteende (Hörte & Reinholdt, 1999).
De tre företagen inom studien uppvisade olika grad av sjuktal, där Exait hade mest sjukskrivningar. För att förklara varför Exait har högst andel sjukskrivningar har vi analyserat en mängd variabler. Hörte & Reinholdt (1999) menar att ensamstående har högre sjuktal än gifta/sambos. Detta kan inte bekräftas på företagsnivå, då skulle i sådant fall Paregos uppvisa den högsta graden av sjukskrivning bland dessa företag, eftersom Paregos hade den största procentuella andelen av ensamstående.
En annan faktor som kan förklara sjuktalen på respektive företag är arbetstiden per vecka. Men då medarbetarna på alla tre företag generellt sett jobbar mer tid än
dagar0 1-5
31
genomsnittet (40 timmar/vecka) kan detta inte förklara skillnader företagen emellan.
Sömn är en annan faktor som påverkar upplevelsen av stress och ohälsa. Enligt den analysmodell som tagits fram skulle en obalans och ohälsa uppstå hos dem som sov mindre och arbetade mycket. Här visar det sig att många respondenter på Exait sover mindre än respondenterna på de andra företagen.
Vidare analyserade vi utbildningsnivån på de tre företagen för att se om vi kunde koppla denna variabel till sjukskrivning. Enligt Hörte och Reinholdt (1999) har lågutbildade högre sjukskrivning än högutbildade. Detta kan bekräftas i vår analys där majoriteten på Exait saknar akademiska studier. Exait visar också upp det högsta sjukskrivningstalet av de tre företagen.
För att trivas på jobbet krävs det en god psykosocial arbetsmiljö. Denna innefattar bland annat arbetstakt, arbetsmängd, ansvar, krav, möjlighet att påverka sitt arbete, monotona arbetsuppgifter, samt social gemenskap och möjligheter till socialt stöd. Det finns en rad olika samband mellan den psykosociala bilden och ohälsa (Hörte &
Reinholdt, 1999). När det gäller trivseln på arbetsplatsen uppvisar alla tre företag inom studien goda värden, vilket gör att vi inte kan se något samband till varför något enskilt företag har högre sjukskrivning.
Enligt Hörte & Reinholdt (1999) och Karasek & Theorell (1990) finns det ett väl belagt samband mellan låg kontroll, höga krav och sjuklighet. Här kunde vi inte heller se hur dessa faktorer relaterade till sjukskrivning på företagsnivå, då inget företag skiljde sig nämnvärt. Exait:s medarbetare visade dock upp tendenser till att ha den bästa kombinationen, där respondenterna upplevde minst krav och mest kontroll sett till de tre företagen inom studien. Vidare undersökte vi individernas förhållande till kost, tobak och alkohol på respektive företag. Här anser Hörte och Reinholdt (1999) att det finns ett samband mellan osund livsstil och ohälsa. Detta samband kan skönjas på Exait som uppvisar lägst värden gällande livsstilen i kombination med det högsta sjuktalet av de tre företagen.
Vidare undersökte vi vad som ansågs mest stressande på respektive arbetsplats. På Paregos ansågs hög arbetsbelastning, bristande kontroll och oklara arbetsuppgifter vara mest stressande. Detta är också något som arbetsmiljöundersökningen som utfördes sommaren 2003 styrker. I utvärderingen av arbetsmiljöundersökningen som Praktisk Arbetspsykologi AB utförde menar de att kraven måste tydliggöras för att minska stressen. På Zait var det den höga arbetsbelastningen och höga krav från ledningen som visade sig vara mest stressande och på Exait var det upplevelsen av bristande kompetens.
Såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet ökar med fysisk aktivitet. Studier visar också att fysiskt aktiva personer är friskare, har större uthållighet, är mer positiva till sitt arbete och är mer kapabla att hantera stress och spänningar i sitt arbete (Weinberg &
Gould, 1999). Detta kan inte bekräftas i vår undersökning då inget företag skiljde sig nämnvärt när det gäller motion. Exait och Zait har för närvarande ingen friskvård på arbetstid men det kompenserar de flesta genom att träna på fritiden.
Nu när vi analyserat en mängd variabler är det möjligt att försöka förklara varför Exait har det högsta sjuktalet. Landgren (2001) menar att många faktorer spelar in för att ohälsa skall uppstå. Något som känns stressande och obehagligt för en person behöver inte göra det av en annan. Riolli, Savicki & Cepani (2002) och Sutherland & Cooper (1988) kan också bekräfta detta resonemang. Utifrån de variabler vi har undersökt kan
32
vi bygga vårt resonemang på att respondenterna på Exait jobbar mycket, många är lågutbildade, det vill säga de har enbart genomgått grundskola eller gymnasium.
Dessutom sover många respondenter lite och några har sämre förhållande till kost, tobak och alkohol. Detta tyder på en obalans som kan leda till ohälsa enligt den analysmodell som är utarbetad med stöd av Cooper & Davidsson (1987) och Maslach
& Leiter (1999).
På Paregos jobbar medarbetarna också mycket, vilket i modellen på sikt kan leda till obalans och ohälsa. Detta kompenserar respondenterna genom att ha en stabil social situation. Dessutom sover majoriteten bra, har en god utbildningsnivå och uppger också en sund livsstil med möjlighet till friskvård på arbetstid. På Zait är nästan alla gifta eller samboende, vilket indikerar på att de utanför jobbet har ett större socialt stöd än ensamstående. Sömnvanorna är också goda, likväl som träning utanför arbetstid. Dessa faktorer väger tillsammans med den goda utbildningsnivån och en sund livsstil upp, det faktum att de jobbar mycket och saknar möjligheten till friskvård på arbetstid.
Figur 4. Analysmodell
5.2 Analys på individnivå
Här analyserar vi svaren från alla respondenter tvärfunktionellt, alltså oberoende av företagstillhörighet. Vi undersöker hur dessa individer skiljer sig åt och analyserar de underliggande faktorerna (trivsel, krav- och kontroll, livsstil, civilstånd, arbetstid/vecka, sömnvanor, utbildningsnivå, arbetssituation, friskvård och motion).
5.2.1 Trivsel på arbetsplatsen och relationen till sjukskrivning
Tabellen nedan avser att visa de anställdas nuvarande arbetssituation. De aspekter som här behandlas och diskuteras är trivseln med arbetsuppgifter och arbetskamrater, vilka vi har markerat med fet stil.
Nuvarande arbetssituation Paregos Zait Exait
Tillfreds med arbetsuppgifter 3.8 4 4.2 Trivs med arbetskamrater 4.6 4.6 4.8 Anser att höga krav ställs på mig 3.6 3.5 3.3 Jag har god egenkontroll på arbetet 3.3 3.8 4.4 Sunt förhållande till kost, tobak och alkohol 3.6 4.2 3.2
Tabell 4 Trivsel på arbetsplatsen och relationen till sjukskrivning: För att trivas på jobbet krävs det en god psykosocial arbetsmiljö. Denna innefattar bland annat arbetstakt, arbetsmängd, ansvar, krav, möjlighet att påverka sitt arbete, monotona arbetsuppgifter, samt social gemenskap och möjligheter till socialt stöd Det finns en rad olika samband mellan den psykosociala bilden och ohälsa (Hörte & Reinholdt, 1999).
Arbete
Jaget Familj/Vänner
33
Då respondenterna nästan uteslutande hade väldigt höga värden när det gäller arbetskamrater och arbetsuppgifter var det intressant att se till de respondenter som uppgav lägre värden. Åtta respondenter identifierades. Av dessa åtta jobbade sju mellan 40-50 timmar. Detta är på sikt en indikator som tyder på obalans mellan arbetet, familj
& vänner och jaget. Denna obalans skulle enligt Cooper & Davidsson (1987) och Maslach & Leiter (1999) på sikt lett till ohälsa. Men eftersom ingen av dessa hade mer än 1-5 sjukskrivningsdagar per år fann vi det intressant att undersöka andra variabler inom vår modell. Fem av åtta var gifta/sambos vilket kan tyda på att respondenterna hade ett gott socialt stöd i familj och vänner. Samtliga sov mellan 6-8 timmar och när det kommer till utbildning hade fyra av åtta akademiska studier. Alla tränade dessutom regelbundet och uppvisade ett gott förhållande till kost, tobak och alkohol. Enligt vår analysmodell kompenserar de alltså eventuella problem i arbetet med ett rikt familjeliv och en god social situation.
Figur 5. Analysmodell med fokus på arbete
5.2.2 Krav- och kontroll på arbetsplatsen och relationen till sjukskrivning
Tabellen nedan avser att visa de anställdas nuvarande arbetssituation. De aspekter som här behandlas och diskuteras är den upplevelse av krav och kontroll som de anställda upplever.Nuvarande arbetssituation Paregos Zait Exait
Tillfreds med arbetsuppgifter 3.8 4 4.2
Trivs med arbetskamrater 4.6 4.6 4.8
Anser att höga krav ställs på mig 3.6 3.5 3.3 Jag har god egenkontroll på arbetet 3.3 3.8 4.4 Sunt förhållande till kost, tobak och alkohol 3.6 4.2 3.2
Tabell 5 Krav och kontroll på arbetsplatsen och relationen till sjukskrivning:
Enligt Hörte & Reinholdt (1999) och Karasek & Theorell (1990) finns det ett väl belagt samband mellan låg kontroll, höga krav och sjuklighet. Maslach & Leiter (1999) stödjer detta resonemang, vilket innebär att låg kontroll och höga krav medför en stressituation för individen. Vi har identifierat sex respondenter som upplever sig ha höga krav på arbetet i kombination med en relativt låg grad av att kontrollera sin egen situation. Här såg vi ingen märkbar tendens till att respondenter med upplevelse av högre krav/lägre kontroll skulle ha högre sjukskrivning än de som inte upplevde några problem. Av sex respondenter hade hälften ingen sjukskrivningsdag och den andra hälften hade mellan 1-5 dagar. Då detta motstrider Hörte & Reinholdt (1999), Maslach
& Leiter (1999) och Karasek & Theorells (1990) teorier, valde vi därför att se hur det förhöll sig med de andra effektvariablerna; civilstånd, arbetstider, utbildningsnivå, sömn
Arbete
Jaget Familj/Vänner
34
och träning för att se om jämvikt finns i vår modell vilken är utarbetad från de teorier Cooper & Davidsson (1987) och Maslach & Leiter (1999) presenterat.
Fyra respondenter av dessa sex uppvisade variabler som kompenserar den låga kontrollen och de höga kraven. Alla fyra var gifta/sambos, högutbildade, hade ett sunt leverne med regelbunden träning och goda sömnvanor. Enligt analysmodellen skulle alltså dessa faktorer utgöra ett skydd mot ohälsa.
Vidare kunde två individer urskiljas, som enligt teorin (Hörte & Reinholdt 1999, Riolli, Savicki & Cepani, 2002) hade faktorer som pekar mot sjukskrivning, men som inte hade någon sådan. Dessa två var båda ensamstående, jobbade mer än 50 timmar/vecka, en av dem sov mindre än sex timmar per natt, den andre sov sex till åtta timmar per natt. Vidare tränade en av dessa aldrig, den andre tränade lite. Dessa faktorer skulle alltså utgöra en obalans och därmed ohälsa enligt vår analysmodell, som är utarbetad med stöd från Cooper & Davidsson (1987) och Maslach & Leiter (1999).
Landgren (2001) menar dock att många faktorer spelar in för att ohälsa skall uppstå.
Något som känns stressande och obehagligt för en person behöver inte göra det av en annan. Detta är något som även Thong och Yap (2000) bekräfta, då de menar att olika personlighetstyper är olika mottagliga för stress, dess olikheter kan exempelvis ligga i graden av självkontroll. Riolli, Savicki & Cepani (2002) och Sutherland & Cooper (1988) kan också bekräfta detta resonemang.
Figur 6. Analysmodell med fokus på arbete
Arbete
Jaget Familj/Vänner
35
5.2.3 Livsstilens relation till sjukskrivning
Tabellen nedan avser att skildra de anställdas nuvarande arbetssituation. Den aspekt
Tabellen nedan avser att skildra de anställdas nuvarande arbetssituation. Den aspekt