EXAMENSARBETE
2004:099 SHU
Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar
EKONOMPROGRAMMET • D-NIVÅ
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation
Vetenskaplig handledare: Anna-Karin Horney
2004:099 SHU • ISSN: 1404 - 5508 • ISRN: LTU - SHU - EX - - 04/99 - - SE
Hur kan en företagsledning förebygga yrkesrelaterad stress?
En studie av tre företag inom IT-branschen
JOHAN ELLERT
CLAES NILSSON
FÖRORD
Denna rapport bygger på en enkätundersökning genomförd på tre företag; Paregos Mediadesign AB, Zait AB och Exait AB. Ett tack är därför motiverat till dessa företag och dess respondenter som varit positivt inställda till undersökningen. Andra personer som vi tackar är handledaren Anna Karin Horney tillhörande på Avdelningen för Industriell organisation vid Luleå Tekniska Universitet samt vår seminariegrupp som kommit med viktiga synpunkter under resans gång.
Luleå 16 Februari
Johan Ellert Claes Nilsson
SAMMANFATTNING
Stressrelaterad sjuklighet och i dess värsta form utbrändhet, är resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och på kort tid har detta vuxit till en folksjukdom.
Förutom det mänskliga lidande som stressjukdomarna medför, är deras konsekvenser förödande för samhällsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion på samhället. Att så många i samhället lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hänger med i de förändringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förståelse och kunskap om hur man underlättar och hjälper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsätts för skadlig stress.
Vårt huvudsyfte var att undersöka hur en företagsledning kan förebygga yrkesrelaterad stress genom friskvårdsaktiviteter. Delsyftet var att undersöka olika individfaktorer och dess relation till sjukskrivning. Studien omfattade även att se till skillnader mellan olika företag, där yrkeskulturen undersöktes för att påvisa dess samband till sjukskrivning.
Det vi har kommit fram till är att det bör finnas en balans i företagets friskvårdssatsning för att undvika ohälsa. Friskvårdssatsningen skall vara individuell och borde vara obligatorisk för att ge maximal effekt. När det gäller individfaktorer kan vi urskilja att flera av dessa uppvisar en relation till graden av sjukskrivning. I de fall där ingen tydlig koppling kan urskiljas, kan vi med hjälp av vår analysmodell ge ett försök till förklaring. Vi kom även fram till att en balans mellan arbete, familj och vänner samt vår livsstil kan förbättra förutsättningarna för hälsa.
ABSTRACT
Stress related illness and in it’s worst scenario burnout, is the result of companies’
incapability of managing existing anxiety and this has in a short period of time grown to be a national disease. Apart from human suffering caused by stress related illness, the consequences are also devastating for the national economy and for the companies.
The phenomena of stress can in some ways be seen as a reaction to the society of today. The companies do not cope with quick changes in society and they do not really know how to treat this new phenomena. An increased understanding and knowledge in how to help each other in a stressful environment, can reduce the risk that many more individuals are exposed to harmful stress.
Our main purpose was to explore how the management in a business can prevent workplace-related stress with keep-fit measures. Another purpose was to explore different individual factors and their relation to sick-leave. The study also included differences between different companies in order to show the relation between culture in the companies and sick-leave.
Our results show that there should be a balance in the investment of keep-fit measures to avoid illness. This investment should be individual and compulsory to give the best result. When it comes to the individual factors we can reveal that several of these factors correlate to the degree of sick-leave. In those cases where no relation can be proved, we analyze and try to explain the reasons by using our model. We can also conclude that a balance between work, family & friends and our lifestyle can improve opportunities for good health.
Innehållsförteckning
Förord I
Sammanfattning II
Abstract III
1 Inledning ………...1
1.1 Bakgrund 1 1.2 Problemdiskussion 1 1.3 Syfte 2 1.4 Forskningsfrågor 2 1.5 Avgränsningar 2 2 Metod………..3
2.1 Metodval 3 2.2 Metodproblem 4 2.3 Bortfallsanalys 5 2.4 Analysmodell 5 2.5 Begrepp 7 3 Teori……… 8 3.1 Definitioner 8 3.2 Faktorer som förorsakar yrkesrelaterad stress 8 3.3 Psykosocial arbetsmiljö 8 3.4 Konsekvenser av yrkesrelaterad stress 10 3.5 Yrkeskultur och individvariablernas relation till stress och ohälsa 10 3.5.1 Yrkeskultur... 11
3.5.2 Ålder... 11
3.5.3 Kön ... 11
3.5.4 Civilstånd... 11
3.5.5 Utbildning ... 11
3.5.6 Livsstil... 12
3.5.7 Personlighet ... 12
3.6 Hantering av stress 12 3.7 Fysisk friskvård 13 3.8 Mental friskvård 15 3.9 Balans mellan individen, arbetet och familj & vänner 17 4 Empiri………...19
4.1 Paregos Mediadesign AB 19 4.1.1 Resultat från utförd arbetsmiljöundersökning sommaren 2003 19
4.2 Zait AB 20
4.3 Exait AB 20
4.4 Sammanställning av resultat - företagsnivå 20
4.4.1 Civilstånd... 20
4.4.2 Arbetstid per vecka ... 21
4.4.3 Sömnvanor ... 22
4.4.4 Utbildningsnivå... 23
4.4.5 Arbetssituation ... 23
4.4.6 Stressorer på jobbet ... 24
4.4.7 Friskvård på arbetstid... 24
4.4.8 Träning utanför arbetstid... 24
4.4.9 Intresse för alternativ friskvård ... 25
4.4.10 Yrkeskulturens relation till sjukskrivning ... 25
4.5 Sammanställning av resultat- individnivå 26 4.5.1 Ålder relaterat till sjukskrivning ... 26
4.5.2 Könets relation till sjukskrivning... 27
4.5.3 Civilståndets relation till sjukskrivning... 27
4.5.4 Utbildningens relation till sjukskrivning... 28
4.5.5 Träning och relation till sjukskrivning ... 28
5 Analys och diskussion... 30
5.1 Analys på företagsnivå 30 5.1.1 Yrkeskulturens relation till sjukskrivningar 30 5.2 Analys på individnivå 32 5.2.1 Trivsel på arbetsplatsen och relationen till sjukskrivning 32 5.2.2 Krav- och kontroll på arbetsplatsen och relationen till sjukskrivning 33 5.2.3 Livsstilens relation till sjukskrivning 35 5.2.4 Ålder relaterat till sjukskrivning 36 5.2.5 Könets relation till sjukskrivning 36 5.2.6 Civilståndets relation till sjukskrivning 37 5.2.7 Utbildningens relation till sjukskrivning 37 5.2.8 Träning och relation till sjukskrivning 38 6 Slutsatser, teoretiskt bidrag och kritisk distans ... 39
6.1 Yrkeskulturens relation till sjukskrivning 39
6.2 Olika individfaktorers relation till sjukskrivning 39 6.3 Förebyggande åtgärder genom friskvårdsaktiviteter 40
6.4 Teoretiskt bidrag 41
6.5 Kritisk distans 43
Bilagor Sida
Bilaga 1 Enkätundersökning 47
Figurförteckning Sida
Figur 1. Analysmodell 6
Figur 2 . Balanserad friskvård 17
Figur 3. Analysmodell 18
Figur 4. Analysmodell 32
Figur 5. Analysmodell med fokus på arbete 33 Figur 6. Analysmodell med fokus på arbete 34 Figur 7. Analysmodell med fokus på jaget 35
Figur 8. Balanserad friskvård 41
Figur 9. Analysmodell där optimalt förhållande till hälsa visas 42 Tabellförteckning
Tabell 1. Krav och kontroll 9
Tabell 2. Arbetssituation 23
Tabell 3. Stressorer på jobbet 24
Tabell 4. Trivsel på arbetsplatsen 32
Tabell 5. Krav och kontroll 33
Tabell 6. Livsstilens relation till sjukskrivning 35 Diagramförteckning
Diagram 1.Civilstånd 20
Diagram 2.Arbetstid Paregos 21
Diagram 3.Arbetstid Zait 21
Diagram 4.Arbetstid Exait 22
Diagram 5.Sömnvanor 22
Diagram 6.Utbildningsnivå 23
Diagram 7.Alternativ friskvård 25
Diagram 8.Yrkeskultur vs. sjukskrivning 25
Diagram 9.Ålder vs. sjukskrivning 26
Diagram 10.Kön vs. sjukskrivning 27
Diagram 11.Civilstånd vs. sjukskrivning 27
Diagram 12.Utbildning vs. sjukskrivning 28
Diagram 13.Träning vs. sjukskrivning 28
Diagram 14.Yrkeskultur vs. sjukskrivning 30
Diagram 15.Ålder vs. sjukskrivning 36
Diagram 16.Kön vs. sjukskrivning 36
Diagram 17.Civilstånd vs. sjukskrivning 37
Diagram 18.Utbildning vs. sjukskrivning 37
Diagram 19.Träning vs. sjukskrivning 38
1
1 Inledning
Kapitlet inleds med en bakgrund, där vi beskriver hur arbetssituationen har utvecklats över tiden samt hur dagens arbetssituation ser ut där kraven på den enskilde individen blir allt högre. Denna kravbild har lett till en av dagens största folksjukdomar, nämligen yrkesrelaterad stress. Vi diskuterar problemet och detta mynnar sedan ut i syfte och forskningsfrågor.
1.1 Bakgrund
Under de senaste 150 åren har arbetsplatsen utvecklats mot ett gemenskapsideal, bort från den industriella revolutionens grova utnyttjande av människor i gruvor och fabriker. I 1800-talets fabriker betraktades arbetarna som lätt utbytbara kuggar i maskineriet. Många arbetare gick en för tidig död till mötes eller ådrog sig fysiska skador på grund av bristande säkerhet. Tack vare omfattande ansträngningar i samhället kunde de överutnyttjande arbetsmetoderna upphöra och i stället byggdes arbetsplatser där arbetarna kunde förvänta sig säkerhet och arbetsglädje.
Detta håller dock på att suddas ut igen. Idén om arbetsplatsen som en effektiv maskin är på väg tillbaka. I dagens kultur har det skapats en allt vanligare uppfattning om att den person som lägger ned flest timmar på sitt jobb är den som är mest ambitiös, ett slags ”duktighetsideal” existerar. Det är väldigt svårt att motstå trycket eftersom det inte finns särskilt starkt kulturellt stöd som är i linje med att fatta beslut för den enskilde individens välmående. Detta undergräver de ideal som innebär att arbetsplatsen ska vara en säker plats med sund miljö. Företagen vill idag bli så effektiva som möjligt med minsta möjliga resurser, i syfte att maximera vinsterna.
Då ny teknik i stor utsträckning inneburit att arbetsuppgifter förändrats, har detta medfört allt större krav på människors förmåga och kompetens. Ofta ersätter den nya tekniken mänsklig arbetskraft och detta skapar oro bland personal. Vidare skall mindre personal göra samma jobb som förr och detta ställer högre krav på personalen. När inte kraven kan mötas skapas oro och stress.
Yrkesrelaterad stress som leder till sjuklighet och i dess värsta form utbrändhet, är resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och på kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mänskliga lidande som stressjukdomarna medför, är deras konsekvenser förödande för samhällsekonomin och företagen. En ökad förståelse och kunskap om hur man underlättar och hjälper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsätts för skadlig stress. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion på samhället. Att så många i samhället lider av stress i dag kan tolkas som att man inte riktigt hängt med i de förändringar som skett och det finns en okunskap bland företagen om hur stressen skall bemötas.
1.2 Problemdiskussion
En bransch som präglas av ständig förändring och som ställer höga krav på de anställda är främst IT-branschen. Inom denna bransch översköljs de anställda av mängder av information som tar form i e-post, ICQ, telefon, kundbesök, mötande av deadlines med mera. Dessa påfrestningar skapar i längden stress-symptom som i sin tur inverkar
2
på inte bara individens välmående, men även på organisationens prestation (Bruzelius
& Skärvad, 2000).
På organisationsnivå leder detta till en högre personalomsättning, större antal sjukskrivningar, lägre moral samt minskad produktivitet. I ett kunskapsintensivt företag utgör de anställdas kompetens en konkurrensfaktor gentemot sina konkurrenter, därför är det livsviktigt för organisationen att behålla viktig personal för att skapa lönsamhet (Maslach & Leiter, 1999).
Även om stress och utbrändhet har identifierats som ett arbetsplatsproblem är det inte alla som tycker att det är ett problem som behöver tas på allvar. Ofta anser de anställda själva, att stressen och de höga kraven som finns på arbetsplatsen är någonting som varje anställd skall klara av. För det krävs mod att erkänna för sig själv och för andra att man inte räcker till i en given situation (ibid.).
Vidare menar Longenecker, Schaffer och Scazerro (1999) att yrkesrelaterad stress kan verka demotiverande och därmed leda till att den anställde säger upp sig från sitt jobb.
Hörte & Reinholdt, (1999) menar att varje individ reagerar olika på stress och faktorer såsom ålder, utbildning, kön, civilstånd, yrkeskultur, trivsel och livsstil är alla variabler som påverkar stress och sjukskrivning. På den individuella nivån hävdar Maslach och Leiter (1999) att stress kan medföra implikationer på hälsan, arbetsförhållanden, lojalitet och attityder.
Ur denna synvinkel fann vi det intressant att undersöka hur företagsledningen kan skapa en bättre arbetssituation för de anställda genom att förebygga stress genom olika aktiviteter, såväl fysiska som mentala.
1.3 Syfte
Vårt syfte blir därför att undersöka hur företagsledningen inom en organisation kan förebygga yrkesrelaterad stress och ge personalen de förutsättningar som krävs, både mentalt och fysiskt så att de stannar kvar på sin arbetsplats.
1.4 Forskningsfrågor
• Hur kan företagsledningen i en organisation förebygga yrkesrelaterad stress genom att erbjuda olika friskvårdsaktiviteter?
• Hur kan faktorerna: ålder, utbildning, kön, civilstånd, yrkeskultur, trivsel och livsstil relateras till antalet sjukskrivningar?
1.5 Avgränsningar
Vi har valt att studera tre företag i IT-branschen då vi anser att denna bransch generellt präglas av en arbetsmiljö som är speciell så tillvida att yrket medför höga psykosociala påfrestningar på individen. Vidare har vi valt att bortse från sådan stress som kan få positiva effekter för individen.
3
2 Metod
I detta kapitel beskrivs hur vi gått tillväga för att samla in data hur forskningsprocessen gått till i sin helhet. Dessutom redogör vi för vårt vetenskapliga synsätt. Vidare diskuteras de problem som vi stött på under arbetets gång och detta benämner vi för metodproblem. Slutligen presenteras en bortfallanalys samt den analysmodell vi valt att tillämpa under hela arbetet.
2.1 Metodval
Vårt arbete med uppsatsen började med att vi diskuterade vilka ämnen som vi kunde tänka oss att skriva om. Att undersöka arbetsmiljöfrågor ansåg vi låg rätt i tiden och det kändes väldigt intressant. På webbsidan examensjobb.nu fann vi ett företag som sökte studenter som var villiga att undersöka och ge förslag på förbättring av befintliga friskvårdsaktiviteter. Detta tilltalade oss och en inledande kontakt togs med handledaren Liselott Lundqvist. Hon berättade om uppgiften och gav oss klartecken att ta kontakt med det berörda företaget.
En första kontakt togs med platschefen David Ericsson på Paregos Mediadesign AB. Vi bestämde möte med honom i Skellefteå och väl där presenterade Ericsson företaget och ett gemensamt syfte med arbetet utarbetades. Uppgiften bestod i att undersöka hur företagsledningen kan förebygga stress och ge personalen de förutsättningar som krävs, både mentalt och fysiskt så att de stannar kvar på sin arbetsplats.
Dessutom analyserade vi olika individvariabler och dess relation till sjukskrivning. För att ge mer tyngd i vår undersökning och för att bättre kunna besvara våra forskningsfrågor valde vi att kontakta två andra företag, Exait och Zait. Dessa företag ställde sig positiva till vår undersökning. För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från sådan teori som behandlar psykosocial arbetsmiljö, friskvård och stresshantering, och prövade sedan denna referensram mot verkligheten - det vill säga företagen inom fallstudien.
Vi valde att göra en fallstudie eftersom vi ville studera ett fåtal företag ingående. Vi har alltså undersökt flera olika variabler på företagsnivå för att sedan bryta ned dessa variabler på ren individnivå för att relatera detta till sjukskrivning. Eriksson &
Wiedersheim-Paul (1997) menar att en fallstudie är en strategi som generellt används när frågor som hur och varför ställs. Våra forskningsfrågor syftade till att utreda hur relationen mellan ett flertal individvariabler, men även yrkeskultur, ser ut gentemot sjukskrivning. Vidare var avsikten att undersöka hur företagsledningen kan förebygga stress.
Eftersom vi eftersträvade att få en djupare kunskap om stress och friskvårdsarbete har vår uppsats en kvalitativ ansats. I en sådan ansats får man mycket information om ett fåtal undersökningsenheter (Andersen, 1998). Vi använder oss alltså av en kvalitativ ansats men eftersom vår datainsamlingsmetod handlade om enkäter medförde detta en slags kvantifiering av åsikter. Därför menar vi att studien är av kvalitativ karaktär men med kvantitativa inslag. Vidare valde vi att jobba efter den deduktiva ansatsen då vi inte skulle komma med någon ny teori, utan studera de berörda företagen utifrån befintliga teorier. Wiedersheim-Paul & Eriksson (1997) menar att en deduktiv ansats innebär att den teoretiska referensramen ligger till grund för de antaganden som sedan prövas mot verkligheten.
4
För att sätta oss in i ämnet började vi med att göra en litteraturstudie på biblioteket. Vi sökte information på universitetets sökmotorer Lucia och Libris och nyttjade databaserna EBSCO och BIBDIA. De sökord vi använde oss av var arbetsmiljö, stress och friskvård, främst de engelska termerna på dessa begrepp. När vi funnit tillräckligt med material valde vi ut de mest relevanta teorierna kring vårt ämne och dessa formade sedan vår teoretiska referensram.
Utifrån vårt syfte, våra forskningsfrågor och vår teoretiska referensram utformades enkäter som användes som grund för den empiriska undersökningen. Svarsalternativen bestod av fasta svarsalternativ samt öppna frågor där respondenterna fick möjlighet att själva ge förslag på friskvårdsaktiviteter. Enkäten kontrollerades av vår handledare och små justeringar gjordes innan dessa skickades till Paregos, via e-post. Enkäterna delades där ut till medarbetarna genom våra kontaktpersoner David Ericsson i Skellefteå och Patrik Berglund i Stockholm. Dessa kontaktpersoner var även de som såg till att svaren returnerades. På Zait kontaktade vi VD:n Björn Weinz som ställde sig positiv att delta i undersökningen. Då det geografiska läget var fördelaktigt delade vi personligen ut enkäterna till medarbetarna för att på så sätt erhålla en så hög svarsfrekvens som möjligt.
Medarbetarna lämnade sedan själva in enkäterna till en av oss utsedd ansvarig. På Exait kontaktades VD Peter Ericsson som även han gav klartecken till undersökningen. Väl på företaget tilldelade vi en ansvarig att dela ut och samla in enkäterna för att få så hög svarsfrekvens som möjligt.
När enkäterna samlats in påbörjades sammanställningen av resultatet. Resultatet presenterades i form av lämpligt diagram/figur tillsammans med en förklarande text för att på bästa möjliga sätt tydliggöra för läsaren. Vi sammanställde först företag för företag, för att se om det fanns skillnader i yrkeskulturen. Sedan undersökte vi de variabler (se forskningsfråga) som vi på förhand avsåg att undersöka med hänsyn till sjukskrivning. För att undersöka dessa på ren individnivå sammanställdes alla respondenter för att se om något mönster kunde urskiljas. Analys och slutsatser mynnade sedan ut i några förslag till hur företagsledningen i en organisation kan göra för att förebygga stress genom olika mentala och fysiska aktiviteter.
2.2 Metodproblem
Validitet innebär att forskaren verkligen mäter det som avses att mätas. Problemet med validiteten är att det är svårt att säkerställa om metoder är valida eller inte, bedömningar blir därmed subjektiva (Holme & Solvang, 1991). När det gällde vår validitet, var vår uppfattning att vi ställde rätt slags frågor då vi formade dessa med utgångspunkt i vår teoretiska referensram. Ett problem som vi stötte på var att respondenterna utelämnade vissa uppgifter som ålder och kön. Detta medförde att parametrarna ålder och kön blev svårare att analysera vilket rimligen påverkar en del av arbetets validitet.
Då vi är övertygade om att respondenterna svarat sanningsenligt på enkäten anser vi att giltigheten i vår studie är god. Detta bygger vi på att studiens utfall gagnar respondenterna och att enkäten upplevts som lättförstådd bland de testpersoner vi provat den på, men givetvis kunde slutsatserna ha stärkts ytterligare med fler respondenter. Då hade det i större utsträckning varit möjligt att bekräfta de teorier vi valt att pröva. Vidare anser vi att om det varit möjligt att nå ut till dem som för tillfället var sjukskrivna på företagen hade detta också stärkt arbetet.
5
Reliabiliteten avser tillförlitligheten och stabiliteten i undersökningsresultaten.
Reliabiliteten avgörs av hur mätningarna utförs och hur noggrant informationen bearbetas. Det är mycket svårt att undvika att misstag sker under insamling och bearbetning. Forskarens uppgift blir därför att reducera misstagen och göra dem så små som möjligt för att sedan hypotetiskt kunna pröva de påståenden som ingick i de uppställda frågeställningarna (Holme & Solvang, 1991).
Det faktum att arbetsledaren på Paregos samlade in enkäterna kan ha medfört att respondenterna svarat på ett visst sätt för att behaga arbetsledaren. Risken för detta tror vi dock inte är alltför stor, då vissa respondenter medvetet utelämnat uppgifter om ålder och kön för att ej kunna identifieras. Vidare minskar reliabiliteten då vi inte hos något av de tre företagen kunde nå sådana anställda som för tillfället var sjukskrivna eller som av andra skäl inte kunde eller ville deltaga i undersökningen. Dessutom kan det vara känsligt att undersöka de sjukskrivnas situation då de många gånger är i ett utsatt läge och många faktorer spelar in, såväl personliga som yrkesrelaterade.
2.3 Bortfallsanalys
Brister i undersökningen som vi ansåg och som har medfört vissa problem var att vi inte hade möjligheten att själva förmedla och samla in enkäterna på Paregos och Exait.
Detta tror vi också förklarar en del av orsaken till det bortfall av enkäter som uppstod.
En annan brist som vi såg var att majoriteten av respondenterna arbetade på konsultbasis. Detta innebar att många satt ute hos andra företag och jobbade, vilket försvårade möjligheterna för oss att få ut enkäten till samtliga anställda då tiden inte tillät detta. Därför kunde endast de anställda som jobbade på kontoret delta i undersökningen. Den största enskilda anledningen till bortfallet i undersökningen var alltså att många anställda inte jobbade på kontoret. Några andra orsaker till bortfallet bland respondenter var föräldraledighet, tjänsteresor, sjukdom samt en ovilja att delta i undersökningen. Vår bortfallsanalys baserar sig på de anledningar våra kontaktpersoner på respektive företag uppgett.
På Paregos returnerades sammanlagt 14 enkäter vilket gav en svarsfrekvens på 50 %.
Respondenternas könsfördelning var svår att avgöra då endast tre män och tre kvinnor valde att uppge dessa uppgifter. Medelåldern på Paregos baserad på dem som valt att svara på denna fråga är 31 år och deras beräknade branschvana uppgår till sju år inom branschen. På Zait returnerades 13 enkäter vilket gav en svarsfrekvens på 43 %.
Respondenterna bestod av fyra kvinnor och nio män vars medelålder låg på 32 år.
Respondenterna hade ett genomsnitt på sju och ett halvt år i branschen. På Exait utfördes enkätundersökningen på kontoret i Luleå där 20 personer är anställda.
Sammanlagt 12 enkäter returnerades vilket gav en svarsfrekvens på 60 %.
Respondenterna bestod av 11 män och en kvinna och deras medelålder var 35 år.
Deltagarna hade ett genomsnitt på åtta år inom branschen. Den sammanlagda svarsfrekvensen blev 50 %, eller totalt 39 respondenter.
2.4 Analysmodell
Ett av våra syften var att ta reda på hur individvariabler såsom ålder, utbildning, kön, civilstånd och yrkeskultur förhöll sig till sjukskrivning. Respondenternas svar på enkätfrågorna användes sedan som mätverktyg för att undersöka förhållandet mellan denna specifika variabel och sjukskrivning. Kunde vi inte identifiera varför en individ
6
inte uppvisade något anmärkningsvärt sjukskrivningstal trots indikationer på detta, vägde vi in andra variabler. Ett exempel är om en respondent uppger att denne jobbar mycket och sover lite, vilket i sig kan leda till ohälsa och sjukskrivning. Visar det sig då att denna individ inte har någon som helst sjukskrivning undersöks andra variabler såsom civilstånd, träningsmängd, livsstil och så vidare. Alla dessa variabler påverkar individens hälsa.
Den fortsatta analysen tar alltså hänsyn till sådana variabler som behandlar sambandet mellan arbete, familj & vänner och jaget. Har individen ett gott förhållande mellan dessa ökar chanserna för god hälsa. Har individen däremot en obalans i detta förhållande där till exempel arbetet tar för mycket tid och energi i anspråk så får det konsekvenser för relationen till familj & vänner och jaget, vilket på sikt leder till ohälsa. På kort sikt kan dock individen kompensera en ogynnsam arbetssituation med ett gott förhållande till familj & vänner och jaget och därmed kan ohälsa undvikas.
Vi har valt att analysera vår uppsats med hjälp av följande bild. Modellen är utarbetad med stöd från Cooper & Davidsson (1987) och Maslach & Leiter (1999). Bilden nedan visar ett optimalt förhållande där arbete, familj & vänner samt jaget är i balans. Skulle inte en balans finnas, kommer vi framledes att visa detta i rapporten genom att tydligt markera den del som berörs. De tre faktorer som inverkar på stress och ohälsa är:
¹ Arbete (arbetstider, friskvård på arbetstid, yrkeskultur, trivsel)
² Familj och vänner (civilstånd)
³ Jaget (ålder, kön, utbildning, förhållande till kost, tobak och alkohol, sömn, träning)
Fig.1 Analysmodell
Arbete
Jag Familj och
Vänner
HÄLSA
7
2.5 Begrepp
Då vårt ämnesområde innefattar stress, som i sig härrör från såväl arbetslivet som privatlivet har vi valt att i vårt arbete ibland göra en åtskillnad på begreppen yrkesrelaterad- och ohälsorelaterad stress. Med begreppet yrkesrelaterad stress avser vi den stress som individens arbetssituation förorsakar. I de fall begreppet ohälsorelaterad stress används avser vi att behandla aspekter utanför arbetet som påverkar individens förhållningssätt till stress. Här kan det handla om dåliga familjeförhållanden, osund relation till kost, motion, alkohol och tobak för att ge några exempel. Ohälsa använder vi synonymt med sjukskrivning.
8
3 Teori
I detta kapitel kommer vi att definiera begreppet stress och faktorer som förorsakar denna. För att undersöka hur en företagsledning kan förebygga stress och ohälsa har vi behandlat teorier om den psykosociala miljön samt använt oss av teorier om fysiska och mentala friskvårdsaktiviteter.
Därefter presenterar vi teorier om individvariablernas inverkan på sjukskrivning. Slutligen följer en teoretisk modell som beskriver förhållandet mellan individen, familjen och arbetet.
3.1 Definitioner
Selye (1979) var 1936 den första att definiera begreppet stress. Hans mest kända definition är: ”Stress is the nonspecific response of the body to any demand” (s.74).
Vidare beskrivs I Natur och Kulturs Psykologilexikon (1997) stress som: ”Tillstånd som uppkommer när människor blir utsatta för påfrestningar av olika slag som de får problem med att hantera” (s.525).
Friskvård är enligt Marklund (1995), en samlingsterm för sådana åtgärder som stimulerar individen till egna aktiva insatser i hälsobefrämjande syfte.
3.2 Faktorer som förorsakar yrkesrelaterad stress
Det finns enligt Selye (1979) många olika faktorer som orsakar stress. Dessa faktorer benämner han med termen stressor. Selye menar vidare att allting är mer eller mindre stressorer, beroende på dess förmåga att producera stress. Stressorerna kan uppkomma genom konflikter i yrkes- eller privatlivet, för mycket arbete, bristande kompetens, inre krav som inte stämmer överens med vår förmåga med mera.
Vidare gör Pratt & Barling (1988) en åtskillnad mellan akuta och kroniska stressorer.
Med akut menas allvarlig men kortvarig. Akuta stressorer innebär ofta någon typ av förändring och deras inverkan minskar med tiden. Exempel på akuta stressorer är omstruktureringar eller drastiska förändringar i rådande arbetsuppgifter. Kronisk definieras som långvarig eller ofta återkommande. Kroniska stressorer är relativt stabila aspekter av miljön, vars intensitet är konstant över tiden. Exempel på kroniska stressorer är en hög arbetsbelastning och höga krav på individen.
Thong & Yap (2000) menar att stressfaktorer är sådana som genererar krav på den anställde och omfattar uppgiftskrav, rollkrav, fysiska krav. Vidare menar de att fem faktorer förklarar uppkomsten av yrkesrelaterad stress. Dessa är fysisk arbetsmiljö, individvariabler, relationsbaserade variabler, organisationsstrukturer samt övriga externa faktorer.
3.3 Psykosocial arbetsmiljö
Med psykosociala arbetsmiljöfaktorer avses bland annat arbetstakt, arbetsmängd, ansvar, krav, möjlighet att påverka sitt arbete, reaktioner på arbetet/feedback, olycks- och våldsrisker, inflytande/påverkansmöjligheter, monotona arbetsuppgifter, social gemenskap och möjligheter till socialt stöd, fortbildning och utveckling i arbetet, bundenhet och koncentrationskrav och allt detta har på senare tid börjat uppmärksammas alltmer (Hörte & Reinholdt, 1999).
Det är alltså inte bara fysiskt krävande arbeten som leder till ohälsa utan också psykiskt krävande arbeten. Den psykosociala bilden och sambandet med ohälsa är ofta mer
9
komplex än den fysiska, även om man kan fastslå en rad olika samband mellan psykosociala faktorer och ohälsa. Det har bland annat konstaterats att det finns samband mellan förhållanden i omgivningen och produktion av stresshormoner. Kroppens reaktioner på stress, som till exempel ökad andhämtning, ökat blodflöde till musklerna och så vidare är genetiskt betingande och i grund och botten till för att hjälpa individen att överleva. Dessa stressreaktioner kan dock skapa en stor belastning på kroppens organ. Det tydligaste rent fysiska sambandet har återfunnits när det gäller hjärt- och kärlsjukdomars samband med jäktiga, enformiga, psykiskt krävande arbeten och bristande kunskapsutveckling inom organisationen (ibid.).
Egenkontroll i arbetet samt upplevelser av krav har visat sig vara viktiga komponenter när det gäller ohälsa orsakad av psykologiska faktorer. Det finns ett väl belagt samband mellan sjuklighet, låg kontroll och höga krav (ibid.). Angelöw (1986) menade att kontroll skall uppmärksammas som ett viljefenomen då det avser en fråga om huruvida man kan påverka sina livsvillkor utifrån bestämda avsikter.
Karasek & Theorell (1990) har introducerat en av de mest kända teorierna om yrkesrelaterad stress som behandlar just sambandet mellan krav- och kontroll inom arbetet.
Modellen fokuserar på egenkontroll och psykologiska krav i arbetsmiljön och dess inverkan på individens hälsa. Enligt teorin finns det ett samband mellan kontroll och krav med avseende på långtidseffekter på hälsan.
Enligt krav-kontrollmodellen kan dimensionerna krav och kontroll kombineras så att det bildas fyra olika arbetssituationer, enligt tabell 1. Dessa är den avslappnade situationen (low-strain) med låga krav och hög kontroll, den aktiva situationen (active) med höga krav och hög kontroll, den passiva situationen (passive) med låga krav och låg kontroll samt den spända situationen (high-strain) med höga krav och låg kontroll.
Låga krav Höga krav Hög kontroll Avspänd Aktiv Låg kontroll Passiv Spänd
Tabell 1 Krav-kontroll modellens fyra arbetssituationer (Karasek & Theorell, 1990).
Den aktiva arbetssituationen kännetecknas som utmanande och leder enligt teorin till psykologisk utveckling, nya copingstrategier, produktivitet och tillfredsställelse men inte till stress och andra negativa reaktioner. Visserligen utsätts individen för höga krav och utmaningar men han/hon har också möjlighet att handskas med dessa krav på grund av den höga handlingsfriheten. Avspända arbeten tycks ha ideala arbetsförhållanden med låga krav och hög kontroll, som innebär en avslappnad arbetssituation. Passiva arbeten innebär däremot både låga krav och låg kontroll, något som kännetecknas av till exempel arbetslöshet och arbeten utan utmaningar och deltagande, där förvärvade kunskaper och färdigheter inte får användas. Detta resulterar i låg motivation och dålig arbetstillfredsställelse. Krav- och kontrollmodellen förutsäger att risken är störst för stress och ohälsa i den spända situationen eftersom de höga kraven inte åtföljs av handlingsfrihet och kontroll över kraven. Antagandet är att höga psykologiska krav är skadliga för hälsan endast om kontrollen är låg. Om kontrollen däremot är hög utgör höga krav inte lika stor fara för hälsan (ibid.).
10
Psykiskt krävande arbeten innefattande höga krav och låga möjligheter till kontroll är vidare vanligare bland kvinnor än bland män. Likaså innebär arbeten med låg kontroll och höga krav högre risk för ohälsa jämfört med arbeten med hög kontroll (Hörte &
Reinholdt, 1999).
Vidare menar Hörte & Reinholdt (1999) att även när det finns brist på kontinuerlig utveckling när det gäller kunskaper och färdigheter påverkas hälsan negativt. Att nyttja sina kunskaper och färdigheter liksom att utvecklas och lära nytt är centralt för arbetsglädje och engagemang. I en rapport som Vogel (1992) skrivit fann han att de som inte har möjlighet att lära sig nya saker hade ett medeltal på 26 sjukdagar per år till skillnad från dem som ansåg sig ha dessa möjligheter som hade 16 sjukdagar per år.
Vogel (1992) hävdar att en annan faktor som påverkar hur arbetsmiljöfaktorer slår igenom på sjukfrånvaron är om individen har tillgång till socialt stöd på arbetsplatsen.
Förekomsten av socialt stöd på arbetsplatsen har visat sig kunna utgöra en buffert mot påfrestningar i arbetsmiljön som skapar sjukfrånvaro, liksom socialt stöd kan underlätta för individen att komma tillbaka efter en sjukperiod. Marklunds studie från 1995
”Rehabilitering i ett samhällsperspektiv” visade att tillgången på socialt stöd är betydligt mer frekvent bland normalbefolkningen än bland långtidssjukskrivna, vilket i och för sig kan hänföras till sambandet mellan arbetsmiljö och yrkestillhörighet. Detta gäller också för faktorer i den psykosociala arbetsmiljön. Sammantaget kan man säga att arbeten med lågt inflytande, monotona arbeten, styrd arbetstakt och underutnyttjade av kunskap och kompetens ger upphov till stress och medföljande negativa effekter för hälsan.
När det gäller psykologiska faktorer som är relaterade till stress och ohälsa kan alltså samband finnas. Förmodligen är dock ingen faktor oberoende, det vill säga att många faktorer spelar in för att ohälsa ska uppstå. Arbetsmiljön består av ett antal psykosociala faktorer som integrerar med varandra på olika sätt i olika arbeten och för olika människor. Något som känns stressande och obehagligt för en person behöver alltså inte göra det av en annan (Landgren, 2001).
3.4 Konsekvenser av yrkesrelaterad stress
Yrkesrelaterad stress kan få konsekvenser antingen på det individuella eller på det rent organisatoriska planet. För individer kan detta leda till sämre hälsa eller rent av psykiska problem. Hälsan kan försämras på så sätt att den anställde får högre puls, högt blodtryck, högre kolesterolhalt eller rent av hjärtproblem. Mentalt kan stress medföra en lägre motivation, lägre självförtroende, missnöje med jobbet och så vidare. Olika individer reagerar olika på stress. I den givna situationen reagerar alla individer olika, vilket leder till olika konsekvenser för individens beteende samt de psykologiska och fysiska egenskaperna. För organisationer kan yrkesrelaterad stress bland de anställda leda till lägre produktivitet, högt antal sjukskrivningar och en hög personalomsättning som i slutänden leder till högre kostnader för företaget (Thong & Yap, 2000).
3.5 Yrkeskultur och individvariablernas relation till stress och ohälsa
Yrkeskulturen samt olika individvariablers betydelse för relationen till sjukskrivningar behandlas i detta kapitel. De variabler som behandlas är ålder, kön, civilstånd, utbildning, livsstil och personlighet.
11 3.5.1 Yrkeskultur
Utgångspunkten för antagandet om yrkeskultur är antagandet om att med ett visst yrke följer en viss livsstil, en slags yrkeskultur utvecklas. Informella normer, regler, arbetskamraters förhållningssätt och attityder bidrar till att skapa olika mönster när det gäller levnadsvanor såsom tobaks- och kostvanor med mera. Vidare varierar även sjukfrånvarokulturen med yrke och status, det vill säga de gemensamma värderingar och normer som återfinns inom en organisation när det gäller sjukfrånvarobeteende (Hörte & Reinholdt, 1999).
3.5.2 Ålder
Ålder har visat sig vara en av de faktorer som påverkar den individuella risken för ohälsa mest. Det är också bevisat att sjuktalet ökar med åldern för båda könen i en utredning Riksförsäkringsverket gjort 1988. Såväl långvarig sjukfrånvaro som förtidspensionering (och arbetsskador, om än i mindre utsträckning) varierar kraftigt efter ålder där åldersgruppen 50 år och äldre är överrepresenterad när det gäller ohälsa.
Sannolikheten att förtidspensioneras är i första hand åldersbetingad, förtidspension och yrke visar att risken ökar kontinuerligt från 30 årsåldern (Hörte & Reinholdt, 1999).
Kinnie (2002) anser att de arbetstagare i åldersgruppen 30-50 år löper den största risken att drabbas av stress-symptom.
3.5.3 Kön
Det finns ett samband mellan kön och ohälsa. Kvinnor är sjukare och använder oftare sjukvårdens tjänster jämfört med män. Vidare anser sig kvinnor ha mindre möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas i arbetet. Kvinnor anser sig även ha mindre inflytande över sin egen arbetssituation. Kvinnor kommer dessutom oftare i kontakt med människor som är sjuka eller har allvarliga problem, där de själva är ”verktyg”, till exempel inom sjukvård, barnomsorg och socialvård. Detta ökar risken för mental utbrändhet (Hörte & Reinholdt, 1999).
3.5.4 Civilstånd
Hörte & Reinholdt (1999) presenterar fakta som stödjer det faktum att ensamstående är överrepresenterade bland de förtidspensionerade. En tänkbar förklaring är bristen på socialt stöd bland ensamstående, vilket i sig betraktas som en enskild riskfaktor när det gäller sjuklighet. Vidare är risken för såväl fysisk som psykisk ohälsa högre för ensamstående i de lägre sociala skikten. Kinnie (2002) styrker vikten av socialt stöd vid sidan av jobbet, han menar på att frånskilda och sådana som separerat med större sannolikhet uppvisar symptom på ohälsorelaterad stress. När det gäller långvarig sjukskrivning menar Kinnie att det finns samband mellan civilstånd och sjukskrivning.
Till exempel har ensamstående män högre sjukfrånvaro än samboende. För kvinnors del är dock skillnaderna när det gäller civilståndets betydelse för sjukskrivning mindre.
3.5.5 Utbildning
Det är ett rimligt antagande att utbildning har betydelse för långvarig sjukfrånvaro både direkt och indirekt. Personer med lång utbildning har oftare tjänstemannayrken och mindre arbetsmiljöbelastning. Det är också möjligt att utbildning påverkar attityder till arbete och sjukskrivning liksom möjligheterna till att påverka arbetet och arbetsplatsens utformning. Det är rimligt att vänta sig att personer med lång utbildning har en lägre andel långvarigt sjuka. Långvarigt sjuka har dessutom en högre andel med högst grundskoleexamen medan de med universitetsutbildning är i kraftig minoritet (Hörte
& Reinholdt,1999).
12 3.5.6 Livsstil
Livsstilen man väljer att leva efter har också betydelse för risken att drabbas av sjukdom och ohälsa. Med livsstil menas här kost- och motionsvanor samt bruk av alkohol och tobak. Ett samband finns mellan långtidssjukskrivning och hälsobeteende/livsstil, där icke-rökare och de som aktivt motionerar hade lägre representation bland de långvarigt sjuka (ibid.).
3.5.7 Personlighet
Riolli, Savicki & Cepani (2002) menar att förmågan och sättet man hanterar stress på skiljer sig från person till person och är beroende av olika individvariabler. Dessa individvariabler är styrda av personlighet och individens olika värderingar. Liknande resonemang för Sutherland & Cooper (1988) som hävdar att individer med olika personlighet reagerar olika på stressorer som de utsätts för. Till personlighetsfaktorer räknas både stabila egenskaper och inlärt beteende, som resulterar i en benägenhet att handla på ett visst sätt. Det kan alltså handla om både personlighet och beteendestil.
Robusthet är ett personligt karaktärsdrag som, enligt Kobasa (1979), är stabilt över tid och medför att en person kan hantera stressande situationer. En person med denna karaktär kännetecknas av upplevelse av personlig kontroll över yttre händelser, upplevelse av engagemang, hängivenhet och mening i livet samt en förmåga att anpassa sig till oväntade förändringar genom att se dem som utmaningar eller möjligheter att utvecklas. Kobasa, Maddi, Puccetti & Zola (1985) visade i en annan studie att personer som ägnade sig åt fysisk aktivitet och hade ett socialt stöd uppvisade minst sjukdomstecken om de samtidigt var robusta.
3.6 Hantering av stress
Det finns tre nivåer som måste identifieras när man diskuterar åtgärder mot skadlig stress, nämligen omgivningen, individen och reaktionen. De omgivningsinriktade åtgärderna går ut på att undanröja stressorer t ex genom förbättrad arbetsorganisation eller genom minskad belastning, de individinriktade på att stärka individens kompetens att hantera stressorer t ex genom undervisning i stress management i relation till arbetet och de reaktionsinriktade på att dämpa svaren med medicinering eller andra åtgärder (Theorell,1998).
Arnetz (2000) menar på att det finns tre sätt att bemästra stressorer, dessa bemästringsstategier består i princip av tre varianter:
1. Stimulusfokuserad bemästring, som innebär att individen försöker påverka själva situationen och stressorn i sig. Avsikten är att undanröja eller minska stressorns styrka. Det kan ske genom att individen ändrar sin arbetssituation eller begränsar antalet uppgifter.
2. Stressvars- eller responsfokuserad bemästring, som handlar om att minimera stressreaktionen och dess verkningar. Mental stresshantering, motion eller avslappning är några metoder som kan användas för att begränsa stressreaktionen.
3. Tolkningsrelaterad bemästring, som handlar om att mentalt göra en annorlunda tolkning av den stressande situationen. En individ kan välja att förneka en uppkommen situation. ”det har egentligen inte hänt”, eller att hon eller han helt undviker en stressor, låter bli att läsa ett brev vars innehåll man innerst inne
13
vet är allvarligt. Individen kan också skapa sig orealistiska förväntningar eller omtolka verkligheten till att egentligen inte alls vara allvarlig.
Arnetz (2000) menar vidare att det är bäst att fokusera på själva händelsen och undanröja eller begränsa stressorn vid källan. Att leva i osäkerhet på grund av pågående omorganisationer på arbetsplatsen är ett exempel på vardagen. I många fall går det inte att undanröja stressorn vid källan. Då kan det vara effektivt att utveckla fungerande bemästringsstrategier. Genom att söka upp så mycket information som möjligt, öka det egna handlingsutrymmet, se sig om efter alternativa arbetsmöjligheter etcetera, kan individen minska stressreaktionen genom att öka den egna kontrollen över situationen.
I vissa situationer går det inte att ändra på stressorn, det går inte ens att utveckla effektiva bemästringsstrategier. Då kan den enda effektiva bemästringsstrategin vara mental avslappning, motion eller andra aktiviteter som begränsar stressens skadliga verkan.
3.7 Fysisk friskvård
De positiva effekterna av fysisk aktivitet på det fysiska välbefinnandet är kända sedan länge. De psykologiska effekterna av fysisk aktivitet är betydligt mindre kända men uppmärksammas mer och mer och har också en positiv effekt på hälsan. De psykologiska effekterna av fysisk aktivitet kan delas in i fyra områden: bättre humör, bättre självuppfattning och självförtroende, bättre livskvalitet och minskning av stress och nedstämdhet (Weinberg & Gould, 1999).
Humör eller sinnesstämning är ett känslotillstånd under en kortare tid. Känslor av upprymdhet och lycka som varar några timmar eller till och med några dagar är exempel på sinnesstämningar. Förändringar av sinnesstämningen har varit föremål för undersökning i många studier. De samstämmiga resultaten visar att fysisk aktivitet påverkar humöret. Yrkesverksamma psykologer och läkare anser att fysisk aktivitet är det effektivaste sättet att förändra ett dåligt humör. Andra positiva effekter av fysisk aktivitet på sinnesstämningen är ökad vitalitet, ökad energi, pigghet, klarare tänkande och en allmän känsla av välbefinnande samt en minskning av trötthet, ilska, ängslan och nedstämdhet (Kavanagh & Hausfeld, 1986). Forskningsresultat har vidare visat att ett gott humör påverkar självtilliten och att en positiv sinnesstämning leder till bättre resultat (Gould, Wise & Weinberg,1981).
Det finns vetenskapliga studier i Nordamerika som pekar på att fysisk aktivitet påverkar personligheten och sättet att tänka. Medelålders män som deltog i ett motionsidrottsprojekt rapporterade att deras självförtroende, självständigheten liksom känslan av att ha kontroll hade ökat (Ismail & Young, 1973). I studier har man funnit att en god självkänsla, en god självuppfattning och ett gott självförtroende är för många det viktigaste måttet på psykologiskt välbefinnande (McDonald & Hodgson, 1991).
Regelbunden fysisk aktivitet leder till bättre självuppfattning Det är en allmänt utbredd uppfattning att fysisk träning kan ändra den bild man har av sin kropp och därmed sin självuppfattning. Detta antagande stöds av forskningen som visar att utövande av motionsidrott på ett påtagligt sätt förbättrar självuppfattningen och att denna förbättring är speciellt uttalad hos individer som i utgångsläget har en dålig självuppfattning.
Slutsatsen är att en stark självuppfattning är en mycket viktig faktor för en hälsosam psykologisk utveckling och att fysisk aktivitet är en viktig faktor som bidrar till att människor känner sig väl till mods (Weinberg & Gould, 1999).
14
Livskvalitet har definierats som en individs värdering av sitt liv beträffande graden av tillfredsställelse. Livskvaliteten har oftast att göra med psykosociala händelser och hälsotillståndet. När vi blir äldre ökar den fysiska aktiviteten i betydelse eftersom den har ett positivt samband med både fysisk och mental hälsa. Följande samband kan konstateras mellan fysisk aktivitet och livskvalitet (ibid.).
–
Fysiskt aktiva personer är friskare, har större uthållighet, är mer positiva till sitt arbete och kan hantera stress och spänningar på ett bättre sätt.–
Äldre personer som är fysiskt aktiva har en större livstillfredsställelse och bättre allmänhälsa än inaktiva i samma ålder.Psykiska hälsoproblem utgör en stor och växande del av sjukvårdskostnaderna. Stress och nedstämdhet är de psykiska problem som har uppmärksammats mest och som upplevs av många människor utan att tillståndet behöver vara patologiskt. Det kan röra sig om så enkla saker som att inte hinna uträtta det man vill och allmänna obehagskänslor. För denna kategori människor har fysisk aktivitet en terapeutisk effekt genom att minska oroskänslan och nedstämdheten (ibid.).
I de flesta undersökningar om sambandet mellan motionsaktivitet och psykiskt välbefinnande har man studerat aerobiska aktiviteter som t.ex. löpning, cykling, längdskidåkning och simning. Den tidigare uppfattningen om att den fysiska aktiviteten måste pågå under en tillräckligt lång tid och ligga på en viss intensitetsnivå för att ge upphov till mentala effekter stämmer inte helt och hållet (Hobson & Rejeski, 1993).
Det har till och med visat sig att sådana aktiviteter som styrketräning, yoga och andra icke aeroba aktiviteter har positiva effekter på den mentala hälsan. Aeroba aktiviteter tycks dock ha de mest positiva effekterna på det mentala planet och har därför varit föremål för flest undersökningar (Morgan, 1987). De långvariga effekterna på den mentala hälsan har studerats där undersökningspersoner deltagit i motionsprogram på mellan två och fyra månader med 2–3 motionspass i veckan. Två sådana studier visade att joggninggrupperna och stresshanteringsgrupperna hade den största minskningen av stresskänslor och att denna positiva effekt fortfarande fanns kvar efter 15 veckor (Long, 1984; Long & Haney, 1988).
I en annan undersökning kunde man konstatera att gruppen som ägnade sig åt intensiv aerobisk träning gjorde de största framstegen konditionsmässigt medan gruppen som ägnade sig åt medelintensiv träning rapporterade den största minskningen av stress (Moses, Steptoe, Mathews & Edwards, 1989). Större fysiologiska effekter ger alltså inte nödvändigtvis större psykiska effekter. När det gäller fysisk aktivitet och minskning av stresskänslor råder det bland forskare enighet om följande (Weinberg & Gould, 1999):
–
Fysisk aktivitet minskar stresskänslan.–
Fysisk aktivitet som utövas under en längre period (flera veckor) ger en bättre effekt på det psykiska välmåendet.–
Minskningen av stresskänslan efter aktiviteten behöver inte bero på den fysiska aktiviteten i sig utan kan vara en effekt av "time-out" från de dagliga bekymren.–
Minskningen av stresskänslan efter fysisk aktivitet är oberoende av ålder och hälsotillstånd.–
Fysisk aktivitet är särskilt effektiv för personer med höga stressnivåer.15
–
Oavsett hur länge den fysiska aktiviteten pågår har den en stressminskande effekt, men ger större effekt om aktiviteten varar i minst 30 minuter.–
Stressnivån är tillbaka på samma nivå som före den fysiska aktiviteten inom 24 timmar.–
Fysisk aktivitet medför en minskning av muskelspänningen.Nedstämdhet eller en mildare form av depression är en vanlig yttring av psykisk obalans och förekommer oftare hos fysiskt inaktiva personer. Samstämmiga forskningsresultat visar att fysisk aktivitet har den största effekten på personer som är deprimerade i klinisk mening, men alla personer, män och kvinnor, upplever positiva effekter i alla åldersgrupper och med varierande hälsotillstånd. Viktigt att notera är att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och minskning av depression, men det innebär inte att det är den fysiska aktiviteten som orsakar minskningen av depression.
Här följer några av de faktorer som tycks maximera effekten av fysisk aktivitet på depressionstillstånd: Aktiviteten skall vara behaglig, aktiviteten skall medge rytmisk andning, t.ex. genom löpning och simning, aktiviteten bör utföras på moderat intensitetsnivå, aktiviteten bör vara minst 20–30 minuter, aktiviteten bör utövas regelbundet några gånger i veckan och aktiviteten får inte innebära en tävling för deltagarna. De förklaringar som har anförts till varför fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet är upplevelser av att uppnå ett mål, att äntligen komma sig för att motionera, att känna att det går bättre för varje gång samt medvetande-förändringar och fysiologiska/biokemiska förändringar (Weinberg & Gould, 1999).
3.8 Mental friskvård
Olycksfall kan framgångsrikt förebyggas genom åtgärder i den fysiska miljön eller med regler för beteendet i arbetsmiljön. Effekten av sådana åtgärder kan tämligen enkelt påvisas genom till exempel incidentstatistik för en viss olycksfallstyp. Insatser för att förebygga den psykiska ohälsan medför inte alltid en motsvarande direkt observerbar verkan. Förebyggande insatser får här mer karaktären av att skapa goda villkor som den enskilde sedan i större eller mindre grad kan nyttiggöra sig (Eriksson, 1965).
Mental träning innebär att bearbeta den medvetna psykiska delen hos oss själva på ett utvecklande och lustbetonat sätt. Alla människor har varje dag mentala processer som tankar, bilder och känslor. Dessa känslor eller tankar påverkar vår kropp och vårt psyke (Uneståhl, 1996). Våra tankar och bilder påverkar både vår motorik och vårt kärlsystem. Även känslor påverkar kroppen, det vet alla som någon gång varit riktigt kära. Mental träning innebär bl.a. att få kontroll över de mentala processer som styr vårt dagliga liv och som påverkar vår kropp och våra sinnen på ett positivt och målinriktat sätt. Det koncentrerade, avslappnade tillståndet är det ideala för mental träning. Vad som menas med att fungera och må bättre i olika situationer, är högst individuellt. Det kan handla om att orka med en hel dag till att fungera bättre i stressade situationer. Den ”bild” individen har framför sig av en prestation, är oftast det resultat som presteras, tanken går alltså i spetsen för prestationen. Det är alltid möjligt att påverka våra mentala bilder genom att konstruera nya bilder och det är vad som görs vid mental träning (Solin, 1994).
Det är inom den mentala träningen viktigt att slappna av och skärma bort allt runt omkring oss och det är oftast det vi får lära oss först. Det finns många olika varianter av avslappning, från tai chi till yoga. Alla olika avslappningsformer har en sak gemensamt
16
och det är att lära sig hitta sitt eget inre lugn och sin egen inre styrka. När vi lärt oss känna igen hur det känns att vara lugn är det lätt för oss att ta oss till detta tillstånd. Vi lär oss känna igen tecknen på stress så tidigt att det går att stoppa dessa tankar innan de blir för ansträngande (ibid).
Det är svårt att lära sig bemästra den mentala sidan, men resultaten kommer om individen har tålamod. Lär vi oss mental träning är det något vi bär med oss hela livet och vi kan utnyttja mental träning i alla livets skeenden. Fördelarna med att träna den mentala sidan hos sig själv är många om den görs på rätt sätt:
–
den ger oss ett sätt att hantera möjligheter och problem–
den ger oss positiva tankar–
den lär oss känna prestationsglädje–
den gör det lättare att upptäcka vår egen kropp–
den gör det lättare att frigöra dolda resurser och kunskaper–
den gör det lättare att komma i balans och känna harmoni–
den ökar vårt självförtroende–
den minskar stressfaktorerna.Mental träning hjälper till att hitta vår egen förmåga vilket gör det lättare att undvika att ta på oss mer ansvar än vi klarar av (ibid). Ska de hälsofrämjande åtgärderna lyckas måste de mentala och fysiska delarna kombineras på ett bra sätt, så att den ena inte tar ut den andra. Dessutom måste man som individ ha ett socialt stöd från sin omgivning.
Vetenskapliga undersökningar har bevisat att våra tankar styr känslor, liksom kroppens beteende och reaktioner. De mentala färdigheterna är exempelvis våra självbegrepp, värderingar, mål, erfarenheter och tolkningsmönster. De fysiska färdigheterna är vår fysiska kapacitet, vilket innebär styrkan och formen hos de tekniska, taktiska och fysiska resurserna. De sociala färdigheterna är individens förmåga att fungera i olika situationer i livet, på ett konstruktivt och harmoniskt sätt och även förmågan att kommunicera och att ha relationer till andra individer. Vi upplever inre harmoni om våra färdigheter står i överensstämmelse med varandra dvs. de är i balans (ibid).
Fysisk friskvård, psykisk friskvård och sociala färdigheter måste samverka för att friskvården skall vara så effektiv som möjligt. Modellen nedan visar ett optimalt förhållande och är utarbetad med stöd av Solin(1994).
Fig.2 Balanserad friskvård
Fysisk friskvård
Sociala färdigheter Mental
friskvård
17
3.9 Balans mellan individen, arbetet och familj & vänner
Länge har det diskuterats huruvida stressrelaterade sjukdomar skall attribueras till individen eller miljön. Den större delen av den forskning som bedrivits har kretsat kring att hitta individuella egenskaper som orsakar stress. Botemedlet mot stress har därför ansetts vara förändringar i beteendestil eller personlighet (Karasek & Theorell, 1990). Livsstilen man väljer att leva efter har betydelse för risken att drabbas av sjukdom och ohälsa. Med livsstil menas här kost- och motionsvanor, stress, samt bruk av alkohol och tobak. Under senare tid har dock många forskare argumenterat för att man ska ta större hänsyn till miljöfaktorer. Numer är man inom stressforskningen överens om att orsaken till arbetsrelaterad stress är en kombination av faktorer i arbetet och individuella faktorer. En stor del av forskningen kring stress fokuserar därför både på att identifiera arbetsrelaterade källor till stress och att kartlägga individuella skillnader som påverkar stressprocessen (Cooper, 1998).
God psykisk hälsa uppstår ur individens möjligheter att göra goda erfarenheter i livet, där en balans måste finnas mellan att tillgodose egna inre behov och att vara betydelsefull för andra i familj, arbete och samhällsliv. (Eriksson,1965,1969).
Individens självständighet har alltså fått en allt större roll och behovet av att ha en social förankring har kommit till (behovet att relatera till och bry sig om andra, att känna att dessa andra på ett ärligt sätt relaterar till en själv och att känna en tillfredsställande förankring i den sociala omvärlden). De primära psykologiska behoven självständighet, kompetens och social förankring leder individen till att söka upp och motsvara de optimala utmaningar som resulterar i en sund jagutveckling (Deci & Ryan, 1995). Tre faktorer samverkar när det kommer till att uppnå och upprätthålla en god psykisk hälsa:
den kroppsliga utvecklingen, utvecklingen av kognition och emotioner samt den sociala miljön som individen tillhör (Eriksson,1965,1969).
Ett stort problem på många arbetsplatser idag är att man inte ger sig tid med den sociala aspekten, och därmed går miste om denna betydelsefulla skyddsfaktor. Om den sociala skyddsfaktorn minskas eller åsidosätts helt under arbetstiden, är det nödvändigt att den kompenseras med ett rikt familjeliv för att individen ska må bra (Krauklis &
Schenström, 2001). Riolli, Savicki och Cepani (2002) menar att faktorer som skapar bättre förutsättningar att undvika yrkesrelaterad stress är bland annat att arbetsuppgifterna är klara och tydliga, kravbilden inte är orimligt hög samt att det finns ett socialt stöd på arbetsplatsen. Skulle en individ ha problem i arbetet och problem i hemmet skulle förmodligen ohälsa och stress uppstå (Cooper & Davidson, 1987).
Alla människor har ett behov av att bli bekräftade, förstådda och uppskattade. Goda och djupa relationer inom familjen är ett starkt skydd, och därmed också en mycket viktig del i förebyggandet av ohälsa och kronisk stress (Krauklis & Schenström, 2001).
Maslach & Leiter (1999) hävdar vidare att familjära bekymmer med dålig ekonomi, sjukdomar eller andra förändringar i levnadsförhållandet också kan vara presumtiva stressfaktorer (presumtiva eftersom varje individ reagerar och har olika inställning till hur stressen kommer att upplevas).
Arbete, egna intressen och det sociala livet måste samverka på lika villkor annars är risken överhängande att en stressituation uppstår som kan vara svår att hantera.
Modellen är utarbetad med stöd av Cooper & Davidsson (1987) & Maslach Leiter (1999).
18
Figur 3. Analysmodell
Arbete
Familj och Jag Vänner
19
4 Empiri
Inledningsvis presenteras de företag som ingår i studien och en sammanställning av den arbetsmiljöundersökning som gjorts på Paregos. Vår teoretiska referensram har legat till grund för den enkät som förmedlats till företagen. Resultatet av denna datainsamling presenteras sedan i detta kapitel.
4.1 Paregos Mediadesign AB
Paregos Mediadesign är en av Sveriges ledande webb-byråer när det kommer till kreativitet och grafisk design. Företaget har idag 28 anställda fördelat på tre kontor, Skellefteå, Stockholm och Amsterdam. Företaget jobbar mycket med marknadskommunikation, utbildning och nöje. Den teknologiska utvecklingen inom Internet, mobiltelefoner handdatorer, DVD och digital-tv har gjort alla dessa till potentiella medier för Paregos att verka inom (www.paregos.com).
4.1.1 Resultat från utförd arbetsmiljöundersökning sommaren 2003
På uppdrag av Paregos utfördes en arbetsmiljöundersökning under året.
Undersökningen bedrevs av en extern konsult, Praktisk Psykologi AB, och resultaten visade på positiva såväl som negativa aspekter inom företaget.
Inom Skellefteåavdelningen finns det mycket som är positivt. Avdelningens anställda upplever att de har en bra ledning, en god kommunikation, en bra kompetens- utveckling och en mycket bra sammanhållning. Arbetsbelastningen samt bristen på kontroll är dock en stor problematik då personalstyrkan känner sig mycket utmattad och slutkörd. Utvärderingen som tagits fram pekar på att detta har medfört en negativ och pessimistisk inställning bland medarbetarna till sina jobb. Detta är anledningen till att företaget uppmuntrar studenter att komma med förslag till hur arbetssituationen kan förbättras menar David Ericsson, personalchef på Paregos i Skellefteå.
Den negativa inställningen till jobbet verkar dock inte gälla för de anställda på Stockholmskontoret där man tvärtom visar på en mycket positiv inställning till jobbet.
Upplevelsen av otillräcklighet skiljer sig också markant mellan de två kontoren. Där tenderar Stockholmskontoret att känna mera otillräcklighet inför sina arbetsuppgifter.
Sammanfattningsvis upplever personalen, både i Skellefteå och Stockholm, att arbetstempot är för högt för att kunna göra ett gott arbete. De anställda ställs i en konfliktsituation mellan att göra ett snabbt eller ett högkvalitativt arbete. Detta tär på inlevelsen och tar mycket energi i anspråk. Kortsiktigt beskrivs arbetssituationen inte som någon större fara för företaget, men på sikt kan den nuvarande arbetssituationen ställa till med stora problem.
20
4.2 Zait AB
Zait AB:s affärsidé är att, med hög teknisk kompetens som grund, erbjuda funktionslösningar för IT i form av framtidsanpassad programvara och smarta lösningar för systemförvaltning, drift och teknik. Hela bolagets utveckling av marknad, produkter och tjänster liksom leverans av drift- och förvaltningstjänster har hela tiden utförts med Luleå som bas. 32 personer är anställda, varav samtliga utom en jobbar i Luleå (www.zait.se).
4.3 Exait AB
Exait är ett IT-konsultföretag med över 30 medarbetare fördelat på tre orter; Luleå, Piteå och Skellefteå. Företagets affärsidé är att erbjuda sofistikerade IT-lösningar och tjänster inom områden som konsulting, mobilitet, effektiv drift och tjänsteportaler (www.exait.se).
4.4 Sammanställning av resultat - företagsnivå
Nedan kommer resultatet att presenteras i figurer för att åskådliggöra hur respondenterna på respektive företag valde att svara. Eftersom antalet respondenter på varje företag är olika har vi valt att presentera respondenterna i procenttal. Antalet respondenter på Paregos var 14 personer, på Zait var det 13 personer och på Exait var det 12 personer. Då antalet respondenter på varje företag är relativt få, kommer detta att innebära att varje enskilt svar får en stor vikt i resultatet. Varje diagram kommer att användas för att analysera graden av sjukskrivning.
4.4.1 Civilstånd
Civilstånd har enligt Hörte & Reinholdt (1999) ett samband till sjukskrivning. Nedan har vi sammanställt svaren respondenterna på respektive företag uppger.
Civilstånd
0 20 40 60 80 100
Paregos Zait Exait
Procent
Ensamstående Gift/Sambo
Diagram 1 Civilstånd: avser att visa civilståndet bland de anställda för att utgöra underlag till närmre analys. Ur diagrammet går det att utläsa att Zait har den största andelen gifta/sambos medan Paregos har störst andel ensamstående.
21 4.4.2 Arbetstid per vecka
Arbetstiden har betydelse för sjukskrivning. I diagrammet nedan presenteras antalet timmar per vecka som respondenterna jobbar på respektive företag.
Diagram 2 Arbetstid per vecka: avser att visa arbetssituationen när det kommer till arbetstid för de anställda på Paregos.
Zait
8%
92%
<40 timmar/vecka 40-50 timmar/vecka
Diagram 3 Arbetstid per vecka: avser att visa arbetssituationen när det kommer till arbetstid för de anställda på Zait.
Paregos
26%
53%
21%
<40 timmar/vecka 40-50 timmar/vecka >50timmar/vecka
22
Exait
8%
67%
25%
<40 timmar/vecka 40-50 timmar/vecka >50timmar/vecka
Diagram 4 Arbetstid per vecka: Avser att visa arbetssituationen när det kommer till arbetstid för de anställda på Exait.
Ur diagrammen ovan kan vi konstatera att arbetstid varierar i viss mån mellan respektive företag. Generellt sett har dock alla företag en hög belastning när det kommer till arbetstimmar per vecka.
4.4.3 Sömnvanor
Sömnvanor kan inverka på sjukskrivning. I diagrammet nedan presenteras antalet timmar per natt som respondenterna sover.
Sömnvanor
0 20 40 60 80 100
Paregos Zait Exait
Procent
<6 timmar/natt 6-8 timmar/natt >8 timmar/natt
Diagram 5 Sömnvanor: Ur detta diagram kan sömnvanorna bland de anställda på respektive företag urskiljas. Av samtliga respondenter är det ingen som svarat att de sover mer än 8 timmar/natt. Andelen anställda med mindre sömn än sex timmar per vecka är störst hos Exait därefter Paregos. På Zait sover samtliga mellan sex till åtta timmar.
