Att undersöka tyreoideasjukdomar i förhållande till kost- och livsmedelsval kan behövas för att fylla ut befintliga kunskapsluckor som i dagsläget finns kring kost vid tyreoideasjukdom.
Patienter såväl som hälso- och sjukvård skulle troligen gynnas om en specifik kosthållning vid tyreoideasjukdom skulle kunna rekommenderas med vetenskapliga underlag. Riktade
19
insatser skulle kunna bespara hälso- och sjukvårdsresurser. Bredare behandlingsmöjligheter för de med tyreoideasjukdom i form av kompletterande kostbehandling skulle kunna
motverka läget som det ser ut i dag med begränsade alternativ, som ofta uppfattas vara otillräckliga (5, 8, 9). Det torde kunna minska frekvensen av kvarstående symtom. Sannolikt är det en förutsättning att framtida forskning bekostas och etableras genom att framförallt uppmärksamma tyreoideasjukdomar i ett kostvetenskapligt perspektiv.
Det kan anses som nödvändigt att inkludera denna patientgrupp för dietiststöd då det finns konstaterade fall av inadekvat energi– och näringsintag hos personer med hypotyreos (25).
Samtidigt kan det befintliga missnöjet över behandlingsalternativen (10-12) medföra att denna patientgrupp är benägna att söka information på egen hand och pröva på
livsstilsförändringar som saknar evidens. Detta kan möjligen medföra att livsmedel utesluts i onödan och inverkar negativt på energi- och näringsstatus. Trots att ingen sjukdomsspecifik kosthållning kan rekommenderas vid tyreoideasjukdom kan en dietistkontakt bidra med generella kostråd vilken kan säkerställa ett tillräckligt energi- och näringsintag, som i sig är centralt för att tyreoidean ska fungera normalt (25). Det kan vara givande att utforska mönster för ålder, kön och bostadsort i syfte att kartlägga vilken grupp inom målgruppen som är i störst behov av dietistkontakt.
6 SLUTSATS
Utifrån denna studie och dessa deltagare, förefaller personer med tyreoideasjukdomar vara öppna och villiga för att pröva på diverse kosthållningar eller på annat vis modifiera kosten, särskilt boenden i större tätort och personer mellan 18 – 49 år. Livsmedel innehållande gluten tycktes vara det vanligaste att utesluta bland personer med tyreoideasjukdom utifrån denna studie. Det visade sig även att deltagarna i denna studie aktivt sökte information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar.
Mer forskning behövs inom området för att kunna dra säkra slutsatser huruvida personer med tyreoideasjukdom är i behov av vägledning genom dagens djungel av kostråd och
modedieter. Tillräckligt med evidens saknas i dagsläget för att kunna dra säkra slutsatser kring vilka kosthållningar som i så fall kan komplettera övrig behandling.
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
MG och MS har tillsammans utformat, författat och varit iblandade i uppsatsens samtliga delar. Särskilt huvudansvar hade MS för statistikarbete, referenshantering och layout medan MG burit huvudansvar för utformning av uppsatsens text och informationssökning till bakgrund.
8 TACK
Ett stort tack till samtliga deltagare i enkäten och närstående, som deltog i pilotstudien. Tack till Facebookgruppen ”Sköldkörtelgruppen”, som gav oss tillstånd att publicera enkäten. Vi vill även passa på att tacka övriga som korrekturläst vår text.
20 9 REFERENSLISTA
1. Socialstyrelsen. Kvinnor med sköldkörtelproblematik [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2018. [citerad 14 oktober 2018]. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-10.pdf
2. Dean S. Medical nutrition therapy for thyroid, adrenal, and other endocrine disorders.
I: Mahan LK, Raymond JL, redaktörer. Krause´s food & the nutrition care process.
14:e uppl. St. Louis: Elsevier; 2017. s. 619-30.
3. Lichiardopol C, Mota M. The thyroid and autoimmunity. Rom J Intern Med.
2009;47(3):207-15.
4. Antonelli A, Ferrari SM, Corrado A, Di Domenicantonio A, Fallahi P. Autoimmune thyroid disorders. Autoimmun Rev. 2015 Feb;14(2):174-80.
5. Garber JR, Cobin RH, Gharib H, Hennessey JV, Klein I, Mechanick JI, et al. Clinical practice guidelines for hypothyroidism in adults: cosponsored by the American Association of Clinical Endocrinologists and the American Thyroid Association.
Endocr Pract. 2012 Nov-Dec;18(6):988-1028.
6. Kahaly GJ, Frommer L, Schuppan D. Celiac disease and endocrine autoimmunity–the genetic link. Autoimmunity reviews. 2018 Dec;17(12):1169-75.
7. Almandoz JP, Gharib H. Hypothyroidism: etiology, diagnosis, and management. Med Clin North Am. 2012 Mar;96(2):203-21.
8. Ragusa F, Fallahi P, Elia G, Gonnella D, Paparo SR, Giusti C, et al. Hashimotos' thyroiditis: epidemiology, pathogenesis, clinic and therapy. Best Pract Res Clin Endocrinol Metab. 2019 Dec;33(6):101367.
9. Kahaly GJ, Bartalena L, Hegedüs L, Leenhardt L, Poppe K, Pearce SH. 2018 European thyroid association guideline for the management of Graves' hyperthyroidism. Eur Thyroid J. 2018 Aug;7(4):167-86.
10. Ott J, Promberger R, Kober F, Neuhold N, Tea M, Huber JC, et al. Hashimoto's thyroiditis affects symptom load and quality of life unrelated to hypothyroidism: a prospective case–control study in women undergoing thyroidectomy for benign goiter. Thyroid. 2011 Feb;21(2):161-7.
11. Ladenson PW. Psychological wellbeing in patients. Clin Endocrinol (Oxf). 2002 Nov;57(5):575-6.
12. Peterson SJ, Cappola AR, Castro MR, Dayan CM, Farwell AP, Hennessey JV, et al.
An online survey of hypothyroid patients demonstrates prominent dissatisfaction.
Thyroid. 2018 Jun;28(6):707-21.
13. Sköldstam L, Brudin L, Hagfors L, Johansson G. Weight reduction is not a major reason for improvement in rheumatoid arthritis from lacto-vegetarian, vegan or Mediterranean diets. Nutr J. 2005 May;4:15.
14. Abbott RD, Sadowski A, Alt AG. Efficacy of the autoimmune protocol diet as part of a multi-disciplinary, supported lifestyle intervention for Hashimoto’s thyroiditis.
Cureus. 2019 Apr 27;11(4).
15. Sategna-Guidetti C, Volta U, Ciacci C, Usai P, Carlino A, De Franceschi L, et al.
Prevalence of thyroid disorders in untreated adult celiac disease patients and effect of gluten withdrawal: an Italian multicenter study. Am J Gastroenterol. 2001
Mar;96(3):751-7.
16. Olendzki BC, Silverstein TD, Persuitte GM, Ma Y, Baldwin KR, Cave D. An anti-inflammatory diet as treatment for anti-inflammatory bowel disease: a case series report.
Nutr J. 2014 Jan 16;13(1):5.
21
17. Durack J, Lynch SV. The gut microbiome: relationships with disease and opportunities for therapy. J Exp Med. 2019 Jan 7;216(1):20-40
18. Wu GD, Chen J, Hoffmann C, Bittinger K, Chen YY, Keilbaugh SA, et al. Linking long-term dietary patterns with gut microbial enterotypes. Science. 2011 Oct 7;334(6052):105-8.
19. Cani PD, Osto M, Geurts L, Everard A. Involvement of gut microbiota in the
development of low-grade inflammation and type 2 diabetes associated with obesity.
Gut Microbes. 2012 Jul-Aug;3(4):279-88.
20. Sheflin AM, Melby CL, Carbonero F, Weir TL. Linking dietary patterns with gut microbial composition and function. Gut Microbes. 2017 Mar 4;8(2):113-29.
21. Caesar R, Tremaroli V, Kovatcheva-Datchary P, Cani PD, Bäckhed F. Crosstalk between gut microbiota and dietary lipids aggravates WAT inflammation through TLR signaling. Cell Metab. 2015 Oct 6;22(4):658-68.
22. Mani V, Hollis JH, Gabler NK. Dietary oil composition differentially modulates intestinal endotoxin transport and postprandial endotoxemia. Nutr Metab (Lond).
2013 Jan 10;10(1):6.
23. Krysiak R, Szkróbka W, Okopień B. The effect of gluten-free diet on thyroid
autoimmunity in drug-naive women with Hashimoto’s thyroiditis: a pilot study. Exp Clin Endocrinol Diabetes. 2019 Jul;127(07):417-22.
24. Kharrazian D, Herbert M, Vojdani A. Immunological reactivity using monoclonal and polyclonal antibodies of autoimmune thyroid target sites with dietary proteins. J Thyroid Res. 2017;2017:4354723.
25. Ihnatowicz P, Drywień M, Wątor P, Wojsiat J. The importance of nutritional factors and dietary management of Hashimoto's thyroiditis. Ann Agric Environ Med. 2020 Jun;27(2):184-93.
26. Konijeti GG, Kim N, Lewis JD, Groven S, Chandrasekaran A, Grandhe S, et al.
Efficacy of the autoimmune protocol diet for inflammatory bowel disease. Inflamm Bowel Dis. 2017 Nov;23(11):2054-60.
27. Ballantyne S. The paleo approach: reverse autoimmune disease and heal your body.
Las Vegas: Victory belt publishing; 2014.
28. Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring, introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 rev. uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2012
29. Etikprövningsmyndigheten. Vanliga frågor [Internet]. Uppsala:
Etikprövningsmyndigheten; 2021 [citerad 202-01-25]. Hämtad från:
https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/
30. Vuorisalo T, Arjamaa O, Vasemägi A, Taavitsainen J-P, Tourunen A, Saloniemi I.
High lactose tolerance in North Europeans: a result of migration, not in situ milk consumption. Perspect Biol Med. 2012;55(2):163-74.
31. Watson E. Health/weight-concious consumers are driving the gluten-free market, not celiacs, says Mintel [Internet]. Crawley: William Reed; 2013 [uppdaterad 2013-10-15; citerad 2020-10-14]. Hämtad från:
https://www.foodnavigator- usa.com/Article/2013/10/15/Healthy-eaters-dieters-not-celiacs-propelling-gluten-free-market
32. Myles IA. Fast food fever: reviewing the impacts of the Western diet on immunity.
Nutrition journal. 2014;13(1):1-17.
33. Radnitz C, Beezhold B, DiMatteo J. Investigation of lifestyle choices of individuals following a vegan diet for health and ethical reasons. Appetite. 2015 Jul;90:31-6.
34. Chang C-K, Borer K, Lin P-J. Low-carbohydrate-high-fat diet: can it help exercise performance? J Hum Kinet. 2017 Mart 12;56(1):81-92.
22
35. Nelson AM, Fleming R. Gender differences in diet and social media: an explorative study. Appetite. 2019 Nov 1;142:104383.
36. Duggan M, Brenner J. The demographics of social media users [Internet].Washington, DC: Pew Research Center's Internet & American Life Project; 2013. [citerad 24 oktober 2020]. Hämtad från:
https://www.pewresearch.org/internet/wp-content/uploads/sites/9/media/Files/Reports/2013/PIP_SocialMediaUsers.pdf 37. Courtenay WH, Keeling RP. Men, gender, and health: toward an interdisciplinary
approach. J Am Coll Health. 2000 May;48(6):243-6.
38. Goldberg JP, Sliwa SA. Communicating actionable nutrition messages: challenges and opportunities. Proc Nutr Soc. 2011 Feb;70(1):26-37.
39. Jung EH, Walsh-Childers K, Kim H-S. Factors influencing the perceived credibility of diet-nutrition information web sites. Comput Human Behav. 2016 May;58:37-47.
40. Sutherland LA, Wildemuth B, Campbell MK, Haines PS. Unraveling the web: an evaluation of the content quality, usability, and readability of nutrition web sites. J Nutr Educ Behav. 2005 Nov-Dec;37(6):300-5.
41. Smith A, Anderson M. Social media use in 2018 [Internet]. Washington, DC: Pew research center; 2018. [citerad 24 oktober 2020]. Hämtad från:
https://www.pewresearch.org/internet/wp-content/uploads/sites/9/2018/02/PI_2018.03.01_Social-Media_FINAL.pdf 42. Livsmedelsverket. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige [Internet].
Uppsala: Livsmedelsverket; 2016. [citerad 27 januari 2021]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/rap port-nr-9-2016-socioekonomiska-skillnader-i-matvanor-i-sverige.pdf
Bilaga 1 (1/9)
2. Ålder?
<18-100> Rullista
Kosthållning: Med kosthållning avses vad du har för kostintag och matvanor i vardagen, exempelvis om du följer en specifik diet.
(2/9)
(3/9)
(4/9)
(5/9)
(6/9)
(7/9)
(8/9)
Informationskällor till kost och hälsa
Här nedan följer ett antal påståenden kring hur du söker information kring kost och hälsa. Svar anges i en skala 1-5 där 1 innebär att du tar helt avstånd från påståendet och 5 innebär att du instämmer helt.
(9/9)
Bilaga 2 (1/2)
(2/2)