Uppsats i kostvetenskap C, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp
Ht 2020
KOST- OCH
LIVSMEDELSVAL VID TYREOIDEASJUKDOM
En enkätstudie
DIET AND FOOD
CHOICES IN THYROID DISEASE
A survey study
Marta Gran, Marcus Sundberg
SAMMANFATTNING
Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige.
Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad
läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP).
Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost-och livsmedelsval.
Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper.
Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre.
Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat
välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier.
Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar.
ABSTRACT
Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended.
There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP).
Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence.
Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS.
Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, anti-
inflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media.
Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND ... 5
2 SYFTE ... 6
3 METOD ... 6
3.1METODVAL ... 6
3.2URVAL OCH REKRYTERING ... 6
3.3UTFORMNING AV ENKÄT OCH DATAINSAMLING... 7
3.4BEARBETNING OCH ANALYS ... 7
3.5ETISKA ASPEKTER ... 8
3.6FÖRFÖRSTÅELSE ... 8
4 RESULTAT ... 9
4.1DELTAGARNA ... 9
4.3KOST- OCH LIVSMEDELSVAL ... 9
4.4SKILLNADER I KOST- OCH LIVSMEDELSVAL ... 11
4.5INFORMATIONSKÄLLOR ... 14
5 DISKUSSION ... 15
5.1RESULTATDISKUSSION ... 15
5.2METODDISKUSSION ... 17
5.3SAMHÄLLSRELEVANS ... 18
6 SLUTSATS ... 19
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 19
8 TACK ... 19
9 REFERENSLISTA ... 20 Bilaga 1. Webbenkät om kost- och livsmedelsval vid tyreoideasjukdom.
Bilaga 2. Följebrev.
5 1 BAKGRUND
I Sverige lever omkring en halv miljon människor med tyreoideasjukdom enligt statistik från Socialstyrelsen (1). Tyreoidean är en endokrin körtel, som producerar tyreoideahormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), vilka reglerar ämnesomsättningen (2).
Tyreoideasjukdomar förekommer i högre utsträckning hos kvinnor än hos män (3). Allra vanligast är de autoimmuna tyreoideasjukdomarna Hashimotos sjukdom, en form av hypotyreos, och Graves sjukdom, vilken tvärtom är en typ av hypertyreos (3-5). Ofta förekommer flera autoimmuna sjukdomar samtidigt (4, 5). En samsjuklighet förekommer därav, som exempelvis celiaki vid autoimmuna endokrina sjukdomar (6).
Vid hypotyreos sjunker ämnesomsättningen i cellerna och kroppen går på sparlåga, vilket ger symtom i form av exempelvis trötthet, viktuppgång och depression (5, 7). Tvärtom orsakar hypertyreos en hög ämnesomsättning i cellerna, vilket exempelvis yttrar sig i hjärtklappning, viktminskning, amenorré och neurotiska besvär (2). Som behandling vid hypotyreos
substitueras dagligen underproduktionen med syntetiskt tyreoideahormon, levotyroxin, som inte botar tillståndet men förväntas ge en anständig livskvalitet (5, 8). Vid hypertyreos ges primärt läkemedel som ofta behöver kompletteras med strålning alternativt operation (9).
Behandlingsmetoderna vid dessa tillstånd är omfattande ingrepp, som kan medföra livslång behandling med levotyroxin. I många fall kvarstår symtom och besvär efter påbörjad behandling med levotyroxin hos personer med hypotyreos, trots normaliserade blodvärden (10-12)
Vid andra autoimmuna sjukdomar har specifika kostupplägg prövats som komplement till medicinsk behandling (13). Vanligen ingår ingen kompletterande kostbehandling vid
tyreoideasjukdomar (5, 8, 9). Studier som har gjorts inom kosthållning vid tyreoideasjukdom belyser framförallt autoimmunt protokoll (AIP) (14) och glutenfri kosthållning (15).
Antiinflammatorisk kost som använts vid inflammatoriska tarmsjukdomar har även börjat nyttjas vid autoimmuna sjukdomar, inklusive tyreoideasjukdomar (16). Detta då en god mikrobiota i colon tycks vara nödvändig för att minska inflammatoriska processer i kroppen, som i sin tur kan trigga bildning av autoantikroppar och autoimmuna sjukdomar (17). Den typiska västerländska kosten rik på energi, mättade fettsyror och processade livsmedel är associerad till obalans i mikrobiotan (18-20). Fokus vid antiinflammatorisk kost är att minska intaget av bland annat mättade fettsyror och processade livsmedel, för att främja mikrobiotan och minska låggradig inflammation (16, 21, 22).
I enstaka fall har en glutenfri kosthållning visat sig ha effekt vid autoimmuna
tyreoideasjukdomar (15, 23). Forskningen är dock för begränsad i dagsläget för att kunna dra säkra slutsatser kring hur gluten påverkar tyreoidean (24). Mer forskning inom området behövs för att glutenfri kost ska kunna rekommenderas vid tyreoideasjukdom. I dagsläget rekommenderas glutenfri kost endast då celiaki förekommer samtidigt (25).
Det saknas tillräckligt med forskning som talar för att AIP medför positiva effekter vid tyreoideasjukdomar (14). AIP har visat sig vara effektiv vid inflammatorisk tarmsjukdom (26). AIP fokuserar på att begränsa intag av gluten och raffinerat socker med syfte att stabilisera mikrobiotan i colon (27). AIP är en extrem variant på stenålderskost, där diverse livsmedelsgrupper initialt utesluts för att sedan återintroduceras, i syfte att minska
inflammatoriska processer i kroppen.
6
Denna studie ämnar uppmärksamma tyreoideasjukdomar i syfte att öka förståelse för kost- och livsmedelsval inom denna patientgrupp som i dagsläget är ett relativt outforskat område (14, 24).
2 SYFTE
Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval hos personer med tyreoideasjukdomar. Detta med utgångspunkt i följande frågeställningar:
• Vilka är de vanligaste kost- och livsmedelsval som förekommer hos individer med tyreoideasjukdomar?
• Förekommer det några skillnader inom kost- och livsmedelsval hos personer med tyreoideasjukdomar vad gäller kön, ålder och bostadsort?
• Vilka är de främsta källorna till information kring kost- och livsmedelsval hos personer med tyreoideasjukdom?
3 METOD
3.1 Metodval
För att besvara studiens syfte och utreda tillhörande frågeställningar nyttjades kvantitativ metod i form av en webbenkät (Bilaga 1). En kvantitativ metod ansågs lämplig då avsikten med studien var att kartlägga kost- och livsmedelsval hos personer med tyreoideasjukdom (28).Valet av webbaserad enkät som metod gjordes för att kunna rekrytera så många deltagare som möjligt under en begränsad tid.
3.2 Urval och rekrytering
Målgruppen för studien var personer med tyreoideasjukdom. Ingen specifik diagnos
efterfrågades. Detta då en sådan kontrollfråga dels utgör känslig uppgift och därför uteslöts för att skydda deltagarnas identitet, dels då den kan upplevas som påflugen och
identitetsinkräktande av deltagarna. Med hänsyn av metodvalet kunde urvalet endast antas ha någon form av tyreoideasjukdom. För att nå ut till målgruppen publicerades enkäten i en sluten Facebookgrupp med 40 000 medlemmar avsedd för personer med tyreoideasjukdom.
En stor rekryteringsplattform användes med förhoppningen att få en hög svarsfrekvens och variation i demografiska variabler. Facebookgruppen är en av de största i Sverige för personer med tyreoideasjukdom, varvid förhoppningen var att denna Facebookgrupp skulle rekrytera ett så representativt urval som möjligt för målgruppen. Målsättningen med
metodvalet var att urskilja en större konstellations inställning till ämnet och således belysa eventuella skillnader inom gruppen.
Inklusionskriterier för deltagandet i studien var att deltagare skulle vara bosatt i Sverige med en uppnådd ålder om minst 18 år. Studien ämnade att kartlägga kost- och livsmedelsval vid tyreoideasjukdom från ett svenskt vårdperspektiv. Detta förklarar exkluderingen av de som inte var bosatta i Sverige. Åldersgränsen sattes till 18 år då myndiga deltagare önskades för studien. En myndig individ är juridiskt självständig och ansvarig för eget beslutsfattande vilket framgår i exempelvis 7 kap. 1 § 2 st. Föräldrabalken (FB) samt 9 kap. 1 § FB.
7
Det externa bortfallet kunde inte uppskattas då det inte gick att fastställa hur många som kommit i kontakt med enkäten men valt att inte besvara den. Direktlänken till enkäten var delningsbar, vilket medförde att även personer utanför Facebookgruppen skulle kunna delta i enkäten om denna länk delades vidare. Ett internt bortfall uppstod på de sju följdfrågor som inte var obligatoriska. Även exkludering av de deltagare som inte var bosatta i Sverige medförde ett internt bortfall.
3.3 Utformning av enkät och datainsamling
Den webbaserade enkäten framställdes i enlighet med kurslitteratur av Jacobsen, som ingående beskriver utformning av bland annat kvantitativa studier (28). Enkäten arbetades fram i Microsoft Word, för att därefter bearbetas och färdigställas i applikationen Google Forms (https://www.google.se/intl/sv/forms/about/). En pilotstudie på den första versionen av webbenkäten genomfördes i syfte att kontrollera enkätens utformning. Tid för att svara på enkäten uppskattades till 5–7 minuter av personer som svarade på pilotstudien. Målsättningen var att skapa en okomplicerad enkät, som av deltagarna upplevdes snabb och enkel att fylla i.
Totalt deltog 20 personer i pilotstudien. Urval till pilotstudien var ett bekvämlighetsurval av författarnas familj och närstående, samtliga över 18 år. Ingen omformulering av frågor var nödvändig, utan enbart korrigering av stavfel gjordes. Den slutgiltiga versionen av den webbaserade enkäten bestod av totalt 24 frågor. Datainsamling utfördes från den 11 september 2020 till den 15 september 2020.
Inledningsvis innehöll enkäten ett följebrev (Bilaga 2). I denna framgick att enkäten riktade sig till personer med tyreoideasjukdom. Enkäten i sig inleddes med ett fåtal bakgrundsfrågor följt av olika frågor kring kost- och livsmedelsval. Huvudsakligen användes slutna frågor med färdiga svarsalternativ i kryssformat, för att skapa korta, koncisa svarsalternativ. För vissa frågor var fler än ett svarsalternativ möjligt, vilket framgick i frågetexten till dessa frågor. Flertalet frågor följdes upp av icke obligatoriska följdfrågor, för att vidga materialet.
Alternativ annat fanns tillgängligt för de frågor med färdiga svarsalternativ, där något
specifikt efterfrågades. Ett alternativ för vill ej uppge fanns tillgängligt för fråga sex samt för de icke obligatoriska frågor som följde denna fråga (Bilaga 1). Fråga sex var en obligatorisk fråga som per definition utgjorde känslig information. Detta eftersom denna fråga
efterfrågade kosthållning kopplat till sjukdomstillstånd. Därför gavs deltagarna möjlighet att avstå från att uppge svar på denna fråga. Avslutningsvis innehöll enkäten ett antal frågor om informationskällor till kost- och livsmedelsval samt hälsa. Dessa var utformade som
påståenden i en likertskala med ranking 1–5, där 1=tar helt avstånd, och 5=instämmer helt.
3.4 Bearbetning och analys
Svaren hämtades och kodades först om till siffror i Microsoft Excel, detta för att
tillgängliggöra materialet för bearbetning. Materialet analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows, Armonk, NY, USA (SPSS). Som centralmått användes median med tillhörande spridningsmått 25:e och 75:e percentilen (25p-75p). Variabeln ålder delades in från enskilda åldrar till två kategorier med medianen (49 år) som utgångspunkt för
indelning: 18–49 år = yngre och 50–100 år = äldre.
Inget test gjordes för variabeln kön, då andelen kvinnor (98%) utgjorde en majoritet. Således kunde ingen jämförelse göras mellan kvinna, man och annat.
8
Statistiska tester användes för att undersöka skillnader inom de grupperande variablerna ålder och bostadsort. Då data var av kvalitativ karaktär användes icke-parametriska test. För att undersöka skillnader mellan yngre och äldre användes, för data på nominal nivå, Chi2-test och för data på ordinal nivå Mann-Whitney U-test. För att undersöka skillnader mellan bostadsort, som innefattade större tätort, mindre tätort och landsbygd, användes Kruskal- Wallis för data på ordinal nivå. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Efter att ha exkluderat minoriteten icke boende i Sverige (1%, n=3) från analysen skapades stapeldiagram och tabeller i Microsoft Excel, samt låddiagram i SPSS, vilka också användes för att presentera materialet.
3.5 Etiska aspekter
Enkäten utformades i enlighet med Europaparlamentet och Europeiska unionens råds dataskyddsförordning (GDPR). Detta innebar att samtliga uppgifter behandlades konfidentiellt och att deltagarnas identitet skyddades. Enkäten besvarades anonymt och efterfrågade inga personuppgifter. Materialet analyserades och publicerades på gruppnivå för att enskilda svar inte skulle kunna härledas till personer i enlighet med GDPR. Exempelvis efterfrågades inte någon specifik kommun för kategorisering av bostadsort, istället användes ett bredare spektrum för att gruppera bostadsort och på så vis göra den inhämtade
informationen mindre identifierbar. Informerat samtycke inhämtades innan deltagarna påbörjade enkäten genom att deltagarna inledningsvis fick godkänna ett obligatoriskt fält (Bilaga 2). Deltagarna fick även ange en personlig kod på åtta tecken för möjlighet att återkalla sin medverkan. Denna kod uppmanades vara en unik kod och inte exempelvis
”12345678” eller ”qwertyui”.
Enligt Etikprövningsmyndigheten är studentuppsatser på kandidatnivå, där ingen forskning bedrivs, undantaget att behöva genomgå etisk prövning (29). Således behövde denna enkätstudie inte genomgå etisk prövning före publicering. Detta även om denna studie
ämnade att kartlägga kosthållning vid ett specifikt sjukdomstillstånd, vilket kan uppfattas som känsligt. Vidare godkändes projektplan av handledare och handledarkollegiet med de
ändringar som gjordes tidigt i uppsatskursen.
Det kan uppfattas problematiskt att rekrytera via en Facebookgrupp avsedd för personer med tyreoideasjukdom då sjukdomstillstånd utgör känslig information. Därtill går det inte att validera att det är en person med denna diagnos som svarat på enkäten. I både följebrev och i Facebookinlägg framgick att enkätstudien var avsedd för personer med tyreoideasjukdom.
Syftet med studien var att undersöka personer med tyreoideasjukdom, vilket gör det omöjligt att kringgå faktum att det oavsett rekryteringsmetod vidrör känslig information. Detta
förebyggdes genom att enkäten utformades i enlighet med GDPR och att det fanns möjlighet att inte behöva uppge känslig information på obligatoriska frågor av känslig karaktär,
exempelvis fråga sex. Frågorna i enkätstudien utformades även med en neutral ton för att varken uppfattas som påflugna eller vinklade. Dessutom presenterades syftet med studien tydligt i följebrevet samt hur personuppgifter hanterades och informerat samtycke
inhämtades. Därtill utgör personer med tyreoideasjukdom en stor patientgrupp och ingen specifik diagnos efterfrågas i denna enkätstudie. Med tanke på att patientgruppen är omfattande och enkätstudien presenterar ett resultat på gruppnivå bidrar detta till att anonymiteten säkerställs för denna studie.
9 3.6 Förförståelse
Det finns hereditär koppling till sjukdom bland författarna. Detta utgör en huvudsaklig erfarenhet och förförståelse. Denna förförståelse har hanterats genom att författarna varit medvetna om hur egenupplevd sjukdom kan färga möjligheten att objektivt bedöma data.
Korrekturläsning från utomstående har även gjorts som garanti för att arbetet genomförts objektivt trots denna förförståelse. Fem terminer på Dietistprogrammet vid Umeå Universitet har genererat en grundkunskap i kostvetenskap och sjukdomslära, inklusive grundläggande kunskap om tyreoideans funktion och sjukdomar. Ingen kunskap om kost vid
tyreoideasjukdom har förmedlats under universitetsstudierna.
4 RESULTAT
4.1 Deltagarna
I studien deltog 327 personer varav 98% (n=319) var kvinnor. Tre deltagare, som var boende utanför Sverige, exkluderades. Totalt ingick 324 deltagare i analyserad data. Fördelning mellan grupperande variabler visas i Tabell 1.
4.3 Kost- och livsmedelsval
Ungefär 58%, (n=187) av deltagarna åt på grund av sjukdom enligt en specifik kosthållning.
Mindre än 1% av deltagarna angav inte på vilket sätt specifik kosthållning följdes. Utifrån sammanställning av sluten fråga, avseende syfte till förändring av matvanor på grund av sjukdom, var ökat välmående (43%, n=139) och minskade sjukdomssymtom (38%, n=124)
Tabell 1. Fördelning av deltagarna (n=324) som medverkade i en webenkät om kost– och livsmedelsval vid tyreoideasjukdom. September 2020, Sverige.
Yngre1 Äldre2 Samtliga deltagare Bosatt i
Större tätort (%)3 93 (29) 66 (20) 159 (49)
Mindre tätort (%)4 45 (14) 53 (16) 98 (30)
Landsbygd (%)5 30(9) 37 (11) 67 (21)
Kön
Man (%) 3 (1) 4 (1) 7 (2)
Kvinna (%) 164 (51) 152 (47) 316 (98)
Annat (%) 1 (<1) 0 (0) 1 (<1)
Totalt (%) 168 (52) 156 (48) 324 (100)
% = andel av totalt antal deltagare avrundat till närmsta heltal.
1. Yngre=18–49 år.
2. Äldre=50–100 år.
3. Tätort med >50 000 invånare.
4. Tätort med <50 000 invånare.
5. Glesbefolkad ort.
10
dominerande orsaker. Övriga var förändring i vikt (28%, n=90) och allergi/överkänslighet (19%, n=63).
Utifrån deltagarnas svar i egna ord på öppen fråga om hur matvanor förändrats på grund av sjukdom, framkom det att många följde en glutenfri kosthållning. En del uppgav att de uteslöt gluten strikt medan andra åt en varierad kost med begränsat innehåll av gluten. Uteslutning av socker, mejeriprodukter och laktos var även vanligt förekommande vid förändring av matvanor på grund av sjukdom. En del följde AIP eller annan typ av kosthållning för att minska inflammation. Utifrån några av deltagarnas egna formuleringar framkom att AIP inte fungerade i längden, då livsmedelsvalen blev för begränsade, särskilt vid samtidig vegetarisk kosthållning. Ett internt bortfall skedde på denna fråga (n=138, 43%). Detta bortfall utgjordes av de som på föregående fråga svarat att de inte förändrat sina matvanor (n=137) samt av en enskild deltagare som inte valt att svara alls. Detta bortfall (n=137) gällde även för nästa följdfråga om skäl till förändring av matvanor vid sjukdom.
På sluten fråga angående exkludering av livsmedel vid något tillfälle oberoende av sjukdom, svarade flertalet att de någon gång uteslutit gluten, socker och mejeriprodukter. Uteslutande av efterfrågade livsmedel gjordes till 50%, (n=137) i perioder, 44%, (n=119) permanent och 6%, (n=16) sällan. Ett internt bortfall skedde på denna följdfråga, vilken utgjordes av de som svarat på föregående fråga att de åt allt (18%, n=59).
En majoritet av deltagarna uppgav att de, oberoende av sjukdom, någon gång prövat på specifik kosthållning (85%, n=276). Andel som inte gjort detta var 15%, (n=48). Dessa 15%
utgjorde ett internt bortfall på samtliga tre följdfrågor om syfte, varaktighet och upplevelse av specifik kosthållning. Vanligaste orsak till att ha prövat på specifik diet vid något tillfälle var ökat välmående, inklusive vid glutenfri kosthållning (Figur 1).
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
Antal svarande
Förändring i vikt Ökat välmående Allergi/överkänslighet Minskad trötthet Smakpreferenser Etiska aspekter
Figur 1. Stapeldiagram visande svar på flervalsfråga i kryssnät till huvudsakligt syfte att pröva på en specifik kosthållning bland 324 deltagare i en enkät om kost– och
livsmedelsval vid tyreoideasjukdom. September 2020, Sverige.
AIP=Autoimmunt protokoll, FODMAP=Fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler, LCHF=Low Carb High Fat.
11
Glutenfri kosthållning visade sig vara etablerad bland deltagarna avseende dels kännedom (94%, n=306), dels erfarenhet (55%, n=179). Laktosfri kosthållning hade flera deltagare prövat på (44%, n=142).
Glutenfri kosthållning och laktosfri kosthållning följdes i högst utsträckning under sex månader eller mer (Figur 2).
Majoriteten uppgav att hälsan påverkades positivt genom att pröva på någon specifik typ av kosthållning (76%, n=210). En mindre andel (19%, n=52) upplevde ingen förändring avseende hälsan och 3%, (n=8) uppgav att hälsan påverkades negativt.
Sammanlagt förmedlade 93%, (n=299) ett intresse för hur kosten påverkar hälsan och 77%, (n=249) var öppna för att pröva på nya livsmedel, som inverkar positivt på hälsan. Många instämde att de aktivt sökte nya tips eller information om mat för hälsan. Överlag fanns en kännedom om samtliga efterfrågade kosthållningar, förutom hos >1% av deltagarna (n=2), som inte hade hört talas om någon av dessa.
4.4 Skillnader i kost- och livsmedelsval
Ingen skillnad kunde ses för varken ålder (p=0,815) eller bostadsort (p=0,225) gällande val av kosthållning på grund av sjukdom. Ingen skillnad till varför deltagarna förändrat sina matvanor på grund av sjukdom kunde ses mellan yngre och äldre, inte heller gällande bostadsort.
Figur 2. Stapeldiagram visande svar på fråga i kryssnät angående hur länge en specifik kosthållning följdes bland 324 deltagare i en enkät om kost – och livsmedelsval vid tyreoideasjukdom. September 2020, Sverige.
AIP=Autoimmunt protokoll, FODMAP=Fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler, LCHF=Low Carb High Fat.
0 20 40 60 80 100 120
Antal svarande
Mindre än en vecka Mindre än en månad Mindre än tre månader Mindre än sex månader Sex månader eller mer
12
De skillnader som kunde ses var att yngre uteslöt mejeriprodukter oftare än äldre (Figur 3).
Detta framgick i flervalsfråga om uteslutning av livsmedel vid något tillfälle. Vidare
framgick att mejeriprodukter och socker uteslöts mer frekvent av deltagare i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd (Figur 4). Kyckling uteslöts i högre utsträckning av yngre än av äldre samt i större tätort jämfört med i mindre tätort och på landsbygd.
Figur 3. Stapeldiagram visande svar på flervalsfråga om uteslutning av livsmedel vid något tillfälle hos 324 deltagare i en enkät om kost– och livsmedelsval vid
tyreoideasjukdom, samt skillnader mellan ”yngre=18–49 år” och ”äldre=50–100 år”
analyserat med Chi2-test. September 2020, Sverige.
0 5 10 15 20 25 30 35
Socker p=0,072 Mejeriprodukter
p=0,027 Gluten p=0,443 Rött kött p=0,671 Kyckling p=0,014 Fisk/skaldjur
p=0,055 Äter allt p=0,058
Andel deltagare som svarat (%)
Äldre Yngre
13
Gemensamt var att deltagare boende i större tätort hade prövat på fler kosthållningar vid något tillfälle, oberoende av sjukdom, än deltagare boende i mindre tätort och på landsbygd.
Dessa kosthållningar var vegansk/vegetarisk diet (p=0,012), AIP (p>0,001), stenålderskost (p=0,018) och antiinflammatorisk kost (p>0,001). Fler deltagare på landsbygd hade testat periodisk fasta i högre utsträckning än deltagare boende i större och i mindre tätort (p=0,045). Ingen signifikant skillnad kunde ses för variabeln ålder mer än att fler yngre än äldre hade prövat på stenålderskost (p=0,007) samt kostbehandlingen fermenterbara, oligo-, di-, monosackarider och polyoler (FODMAP) (p=0,015). Fler hade i större tätort hört talas om glutenfri kosthållning i jämförelse med mindre tätort och på landsbygd (p=0,030).
Avseende intresset för hur kosten påverkar hälsan kunde ingen signifikant skillnad urskiljas mellan de grupperande variablerna. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan yngre och äldre gällande att pröva nya livsmedel som inverkar positivt på hälsan. Vad gäller att aktivt söka tips eller information om mat för hälsan kunde ingen signifikant skillnad ses
0 5 10 15 20 25 30 35
Socker p=0,002 Mejeriprodukter
p=0,000 Gluten p=0,179 Rött kött p=0,078 Kyckling p=0,038 Fisk/skaldjur
p=0,096 Äter allt p=0,854
Andel deltagare som svarat (%)
Landsbygd Mindre tätort Större tätort
Figur 4. Stapeldiagram visande svar på flervalsfråga om uteslutning av livsmedel vid något tillfälle hos 324 deltagare i en enkät om kost – och livsmedelsval vid
tyreoideasjukdom, samt skillnader mellan ”större tätort”, ”mindre tätort” och
”landsbygd” analyserat med Kruskal-Wallis. September 2020.Sverige.
14 mellan deltagarna (Figur 5).
4.5 Informationskällor
Sociala medier var det främsta sättet för deltagarna att komma i kontakt med någon av de efterfrågade kosthållningarna (88%, n=285). Därefter följde hemsidor på internet (44%, n=144) och vänner/familj (49%, n=158). Livsmedelsverket var den minst angivna
informationskällan bland deltagarna (4 %, n=13). Ungefär 14%, (n=44) uppgav kostrådgivare som förmedlare av information och cirka 9%, (n=29) sjukvårdspersonal. Andelen deltagare som inte kände till någon av de efterfrågade kosthållningarna utgjorde ett internt bortfall på denna fråga (>1%, n=2).
Yngre använde i större utsträckning blogg (p=0,029), podcast (p=0,008), vänner och familj (p=0,014) samt hemsidor (p=0,001) jämfört med äldre, för att komma i kontakt med
efterfrågade kosthållningar. Deltagare boende i större tätort använde hemsidor mer frekvent (p=0,026) än deltagare boende i mindre tätort eller på landsbygd.
Sociala medier var en utbredd informationskälla bland deltagarna. Detta då 68%, (n=218) av deltagarna instämde att de sökte information om kost- och hälsa via sociala medier. I övrigt instämde 54%, (n=175) att de sökte information om kost- och hälsa via hemsidor och 44%, (n=143) instämde att de använde böcker och tidningar för att söka information. Vad gäller livsmedelsverket och/eller vetenskapliga publikationer som informationskälla instämde 35%, (n=114) och 42%, (n=138) tog avstånd. Äldre använde böcker och tidningar mer frekvent än yngre (Figur 5).
Figur 5. Låddiagram visande skillnader, analyserat med Mann-Whitney-U-test, mellan
”yngre=18-49 år” och ”äldre=50-100 år”, på en skala från 1=tar helt avstånd, till 5=instämmer helt, avseende val av informationskällor vid kost- och livsmedelsval, samt intresse för kost- och hälsa. Rankning från 324 deltagare som medverkade i en enkätstudie om tyreoideasjukdom. September 2020, Sverige.
15 5 DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
De flesta deltagare hade prövat olika typer av dieter med en positiv upplevelse. Många hade även modifierat kosten i enlighet med aktuella hälsotrender, som att exkludera gluten, socker och mejeriprodukter. Därtill sökte också flera av deltagarna aktivt efter information om kost- och livsmedelsval. Majoriteten (93%, n=299) av deltagarna (n=324) i undersökningen uttryckte ett intresse för kost- och hälsa. Intresse för kost- och hälsa hos de flesta av
deltagarna förmedlades dels genom direkta frågor, dels då majoriteten av deltagarna uppgav att de kände till samtliga efterfrågade kosthållningar. Deltagarna visade också sitt
engagemang genom att de var villiga att delge personliga tankar och erfarenheter, där det gavs utrymme.
Lite mer än hälften av deltagarna uppgav att de, på grund av sjukdom, modifierat kosten och majoriteten angav även en förklaring med egna ord hur. En glutenfri kosthållning visade sig vara utbredd bland deltagarna. Detta kan tänkas sammanhänga med att en elimination av gluten har visat sig medföra kliniska fördelar vid autoimmuna tyreoideasjukdomar (15, 23, 25). En glutenfri kost kan dock vara mer eller mindre modifierad och är inte alltid strikt, vilket också bekräftades när deltagarna fick delge sina egna ord i öppna frågor.
Samsjuklighet med celiaki (6) och andra autoimmuna sjukdomar (4, 5) kan även vara en förklaring till varför den glutenfria kosthållningen var utbredd bland deltagarna och varför dieten vanligen följdes under en längre period. Dock visade undersökningen att syftet med att pröva en glutenfri kosthållning inte primärt var allergi/överkänslighet utan ökat välmående.
Hos personer med tyreoideasjukdom är det vanligt med en föreställning att uteslutning av gluten förhindrar utveckling av andra autoimmuna sjukdomar (25).
Laktosintolerans skulle kunna vara anledningen till att närmare hälften av deltagarna hade prövat laktosfri kosthållning och flertalet även under en längre period. Å ena sidan har laktosintolerans ingen samsjuklighet med tyreoideasjukdomar och autoimmuna sjukdomar som celiaki har (6) samt är heller inte lika utbrett i Norden som i övriga världen (30). Å andra sidan är det vanligt att utesluta laktos vid samtidig behandling med levotyroxin, då laktos kan minska läkemedlets biotillgänglighet (25). Syftet med att pröva på laktosfri kosthållning var bland deltagarna, som för de flesta kosthållningarna, ökat välmående och inte på grund av allergi/överkänslighet. Faktum att allergi/överkänslighet inte förelåg som den vanligaste anledningen till att deltagarna prövat på dels glutenfri, dels laktosfri– kosthållning skulle kunna beaktas som oväntat, med tanke på den naturliga koppling dessa kosthållningar har till allergi/överkänslighet. Att ökat välmående och minskade sjukdomssymtom förelåg som de vanligaste orsakerna skulle å ena sidan kunna kopplas samman till en allergi/överkänslighet men kan även, å andra sidan, bero på en förhoppning om att må bättre i sin tyreoideasjukdom.
Det kan möjligen vara så att deltagarna generellt inte är nöjda med sin behandling då ökat välmående och minskade sjukdomssymtom, oavsett kosthållning, var genomgående orsaker till att pröva nya dieter. Behandlingsalternativen är således begränsade för denna patientgrupp (5, 8, 9) och flertalet är i själva verket inte tillfredsställda utan har kvarstående symtom (10- 12). Detta skulle kunna leda deltagarna in på att pröva olika typer av dieter med
förhoppningen att öka sitt välmående, vilket också kunde urskiljas i utfallet av enkätstudien.
16
Det var vanligt bland deltagarna att någon gång ha uteslutit mejeriprodukter, socker och gluten. Ett dåligt rykte hos dessa livsmedel hör samman med att de uppfattas som
ohälsosamma (31), orsakar sjukdomar (32) och medför miljörelaterade konsekvenser (33).
Därav begränsas eller utesluts dessa livsmedel ofta i modedieter. Med hänsyn till att flera deltagare hade modifierat kosten någon gång är en hypotes att flertalet deltagare också skulle kunna vara användare av sådana modedieter. Socker- och mejeriprodukter uteslöts oftare bland deltagare i större tätort, vilket kan bero på att socker- och mejeriprodukter också uteslöts vid de kosthållningar som visade sig vara vanligast hos deltagarna i större tätort:
vegansk/vegetariskt, AIP, stenålderskost och antiinflammatorisk kost. Kyckling, som exkluderas i en lakto-ovo-vegetarisk kost, och vegankost uteslöts också oftare i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Intressant är att AIP och antiinflammatorisk kost överlag inte var utbrett bland deltagarna. Detta då AIP och antiinflammatorisk associeras till
minskning av inflammation i tarmen, vilket kan tänkas sammanhänga med
tyreoideasjukdomar (21, 22, 26, 27). Medvetenheten tycks därför vara högre bland deltagarna i större tätort för dessa ”sjukdomsspecifika” kosthållningar, vilket i sig kan tyda på att dessa deltagare tenderar att vara mer uppdaterade och mer följa trender än övriga deltagare.
Varken AIP eller antiinflammatorisk kost visade sig vara långvariga kosthållningar bland deltagarna och en del uttryckte även att AIP var påfrestande att följa. Faktum är att många livsmedel utesluts vid AIP som är en extrem variant av stenålderskost och således att beakta som lågkaloridiet (27). Förutom AIP var några av efterfrågade dieterna, som deltagarna uppgav att de hade prövat, också lågkaloridieter, som stenålderskost och ”Low Carb High Fat” (LCHF) (27, 34, 35). Glutenfri kost är även vanlig att använda för viktnedgång, då det finns en generell uppfattning att en glutenfri kosthållning är ”hälsosam” och leder till viktnedgång (31). Faktum är att en instabil vikt kan föreligga trots behandlad hypotyreos, vilket kan tänkas relatera till det inadekvata energi- och näringsintag som har kunnat urskiljas inom denna patientgrupp i andra analyser (25). Det kan ses som rimligt att koppla det
inadekvata intaget av kalorier till ett försök att stabilisera vikten hos de som är drabbade.
Förutom ökat välmående och minskade sjukdomssymtom var förändring i vikt en ytterligare orsak till att pröva på nya dieter, vilket också skulle kunna tyda på att deltagarna generellt inte är tillfredsställda med sin behandling.
Att deltagarna tycktes vara benägna att pröva olika dieter skulle kunna förklaras av en
selektionsbias. Denna torde medföra att personer med ett särskilt intresse för kost– och hälsa i större utsträckning söker sig till specifika Facebook grupper. En öppen inställning till att pröva på dieter och bibehålla en hälsosam livsstil genom att förändra kosten är ett beteende associerat mer till kvinnor än män, mycket på grund av befintliga könsstereotyper (35).
Markant fler kvinnor (98%, n=319) deltog än män i enkätstudien, som till största sannolikhet beror på att tyreoideasjukdomar drabbar kvinnor oftare än män (3). Kvinnor är även mer aktiva på sociala medier än män (36). Kvinnor är generellt mer accepterade att öppet visa sårbarhet än män på grund av befintliga könsstereotyper (37). Med hänsyn av detta kanske kvinnor har lättare än män att öppna upp sig om sin hälsa på sociala plattformar som Facebook, med syftet att söka stöd hos andra i en liknande situation.
Sociala medier, följt av hemsidor på internet och närstående, var det vanligaste sättet för deltagarna att hämta information. Internet utgör nämligen en bred, okomplicerad plattform för all sorts information idag inklusive kost- och livsmedelsval (38). Detta på gott och ont,
17
eftersom internet utgör en källa till både evidensbaserad och icke evidensbaserad information (39). Lättillgänglighet styr den enskilde individen vid val av informationskälla. Omgivningen spelar också en viktig roll för vilken information personen anammar. Studier har visat att människor väljer internet före ett möte med vårdprofessioner när det kommer till att söka information (40), vilket således kan appliceras på utfallet, som visade att endast 9%, (n=29) av deltagarna uppgav sjukvårdspersonal som förmedlare av efterfrågade kosthållningar.
Undersökningen visade yngre deltagarna tyckas vara mer benägna att modifiera kosten än de äldre, då de yngre deltagarna i högre utsträckning exkluderade kyckling och mejeriprodukter.
Sociala medier har visat sig ha inverkan på livsmedelsval hos framförallt yngre personer (35).
I denna enkätstudie föredrog de äldre deltagarna böcker och tidningar för att söka
information om kost- och hälsa. Generellt används sociala medier i störst utsträckning av yngre i åldrarna 18–30 år (41). Mest utstickande är den allra yngsta generationen (18–24 år), som använder flera olika plattformar dagligen. Den aktuella enkätstudien om kost- och livsmedelsval vid tyreoideasjukdom, visade att yngre främst nyttjade blogg, podcast och hemsidor som informationskällor, vilka i sig kan utgöra flera olika typer av plattformar. Det kan tänkas relevant att beakta sociala medier då det inkluderar flera olika tjänster. Även den diffusa benämningen ”yngre/äldre” bör tas hänsyn till, då åldersindelningen inte alltid är överensstämmande. För denna undersökning var medianålder 49 år och åldersgrupperingarna var omfattande samt speglade olika generationer. Intressen, kunskap och erfarenheter kan vara betydligt varierande i den aktuella enkätstudien jämfört med ovannämnda studien (41), som hade ett snävare åldersintervall på sina grupperingar än enkätstudien.
5.2 Metoddiskussion
Betydelsen av att enkäten utformades i enlighet med GDPR påverkar studiens validitet. Det går enbart att spekulera att rätt målgrupp har nåtts för enkätstudien, då frågor rörande deltagarnas diagnoser eller behandlingsformer saknades i själva enkäten. Att det kan ha förekommit personer som tror sig ha någon form av tyreoideasjukdom och/eller andra diagnoser utöver tyreoideasjukdomar kan inte negligeras. På grund av metodvalet kan
resultatet därför behöva tolkas med en viss försiktighet. Samtidigt var Facebookgruppen, som användes för rekrytering av deltagare, avsedd för personer med detta sjukdomstillstånd.
Därtill framgick det i enkätens följebrev och i det rekryterande inlägget, som publicerades i Facebookgruppen, att enkäten riktade sig till personer med tyreoideasjukdom. Således bör de flesta deltagare ha haft någon form av tyreoideasjukdom, vilket gör att urvalet torde vara representativt för målgruppen. För att garantera ett representativt urval för målgruppen hade ett önskvärt metodval istället varit att distribuera enkäten genom att använda sjukhusregister.
Ett ytterligare alternativ hade varit att inkludera en kontrollfråga för specifik sjukdomsdiagnos.
I och med att enkäten för denna studie publicerades i en Facebookgrupp där deltagarna rekryterade sig själva ger det upphov till en selektionsbias, vilket påverkar studiens validitet och generaliserbarhet. Således kan studien spegla en specifik grupp av människor, vilket kan ge spegla resultatet. Att inte nyttja slumpmässigt urval utan selektionsbias är en svaghet med metodvalet.
En snävare gruppering av variabeln ålder hade kunnat ge en mer representativ bild av kost- och livsmedelsval för respektive generationer än den ålderskategorisering som gjordes utifrån
18
medianålder av deltagare som svarade på enkäten. Via exempelvis Q-Q plot i SPSS hade variabeln ålder kunnat fördelats utifrån insamlade data. Det hade även gått att exempelvis räkna på procentuell fördelning i egna insamlade data med hjälp av kvartiler.
Webbenkät är tidseffektivt, billigt och gör det möjligt att nå ut till en större grupp människor (28). De flesta frågor var i kryssformat med förutbestämda alternativ. Deltagarens
egenskaper, kunskaper och intressen kan inverka på vilka svar personen väljer. Andel
svarsalternativ kan även inverka på om deltagaren överhuvud taget väljer att kryssa i något av svarsalternativen. För att öppna upp enkäten och ge deltagarna utrymme till personliga tankar och erfarenheter varierades slutna frågor med öppna frågor. Att öppna upp enkäten kan tänkas vara nödvändigt för att minska det interna bortfallet.
Förförståelse hos författarna kan ha påverkat hur frågorna formulerades, vilket i sig är en faktor som inverkar på reliabiliteten. Anonymitet i en webbaserad enkät är viktig, men medför att det inte går att kontrollera att exempelvis samma person svarar mer än en gång.
Det externa bortfallet med andelen svar (n=327) gentemot Facebookmedlemmar (n=40 000) kan inte garanteras. Det går inte heller att kontrollera om enkäten spridits till andra
plattformar än den inriktade målgruppen, vilket påverkar både generaliserbarheten i studien och det externa bortfallet.
Enkäten hade kunnat innehålla fler bakgrundsfrågor om exempelvis boendesituation och utbildningsnivå, vilket hade medfört i att ytterligare statistiska tester hade kunnat
genomföras. Det hade varit intressant att undersöka exempelvis utbildningsnivå kopplat till kost- och livsmedelsval. Detta då tidigare forskning har visat på en positiv association mellan hälsofrämjande matvanor och socioekonomisk status (42).
Det upplevdes även som komplicerat att analysera data från frågor och svar i kryssnät,
exempelvis vid fråga 12 och 13. Det kunde ha varit lämpligare att använda frågor med färdiga svarsalternativ i kryssformat för dessa, då det troligen hade underlättat statistikarbetet.
Innebörden av flera frågor var likartad, vilket gjorde analysen av dessa frågor svårarbetad och resultatet svårtolkat.
Den personliga kod som deltagarna fick fylla i för att kunna återkalla sin medverkan skulle kunna utgöra känslig information om någon möjligen hade fyllt i sitt personnummer, telefonnummer, namn etcetera. I instruktionerna framgick att koden skulle vara unik. Det hade kunnat framgå att deltagarna inte skulle ange en kod som skulle kunna vara
identifierande. Detta för att säkerställa anonymitet. Då deltagarna uppmanades att använda en kod på åtta tecken torde det inte medföra att personer angav ett fullständigt personnummer på tolv siffror. Dessutom framgick tydligt i följebrevet och i Facebookinlägget att enkäten besvarades anonymt. Möjligheten fanns dock att fylla i mer eller mindre än åtta tecken. I denna enkätstudie angavs inget fullständigt personnummer som unik kod. Hade ett personnummer förekommit som personlig kod hade denna deltagare exkluderats.
5.3 Samhällsrelevans
Att undersöka tyreoideasjukdomar i förhållande till kost- och livsmedelsval kan behövas för att fylla ut befintliga kunskapsluckor som i dagsläget finns kring kost vid tyreoideasjukdom.
Patienter såväl som hälso- och sjukvård skulle troligen gynnas om en specifik kosthållning vid tyreoideasjukdom skulle kunna rekommenderas med vetenskapliga underlag. Riktade
19
insatser skulle kunna bespara hälso- och sjukvårdsresurser. Bredare behandlingsmöjligheter för de med tyreoideasjukdom i form av kompletterande kostbehandling skulle kunna
motverka läget som det ser ut i dag med begränsade alternativ, som ofta uppfattas vara otillräckliga (5, 8, 9). Det torde kunna minska frekvensen av kvarstående symtom. Sannolikt är det en förutsättning att framtida forskning bekostas och etableras genom att framförallt uppmärksamma tyreoideasjukdomar i ett kostvetenskapligt perspektiv.
Det kan anses som nödvändigt att inkludera denna patientgrupp för dietiststöd då det finns konstaterade fall av inadekvat energi– och näringsintag hos personer med hypotyreos (25).
Samtidigt kan det befintliga missnöjet över behandlingsalternativen (10-12) medföra att denna patientgrupp är benägna att söka information på egen hand och pröva på
livsstilsförändringar som saknar evidens. Detta kan möjligen medföra att livsmedel utesluts i onödan och inverkar negativt på energi- och näringsstatus. Trots att ingen sjukdomsspecifik kosthållning kan rekommenderas vid tyreoideasjukdom kan en dietistkontakt bidra med generella kostråd vilken kan säkerställa ett tillräckligt energi- och näringsintag, som i sig är centralt för att tyreoidean ska fungera normalt (25). Det kan vara givande att utforska mönster för ålder, kön och bostadsort i syfte att kartlägga vilken grupp inom målgruppen som är i störst behov av dietistkontakt.
6 SLUTSATS
Utifrån denna studie och dessa deltagare, förefaller personer med tyreoideasjukdomar vara öppna och villiga för att pröva på diverse kosthållningar eller på annat vis modifiera kosten, särskilt boenden i större tätort och personer mellan 18 – 49 år. Livsmedel innehållande gluten tycktes vara det vanligaste att utesluta bland personer med tyreoideasjukdom utifrån denna studie. Det visade sig även att deltagarna i denna studie aktivt sökte information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar.
Mer forskning behövs inom området för att kunna dra säkra slutsatser huruvida personer med tyreoideasjukdom är i behov av vägledning genom dagens djungel av kostråd och
modedieter. Tillräckligt med evidens saknas i dagsläget för att kunna dra säkra slutsatser kring vilka kosthållningar som i så fall kan komplettera övrig behandling.
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
MG och MS har tillsammans utformat, författat och varit iblandade i uppsatsens samtliga delar. Särskilt huvudansvar hade MS för statistikarbete, referenshantering och layout medan MG burit huvudansvar för utformning av uppsatsens text och informationssökning till bakgrund.
8 TACK
Ett stort tack till samtliga deltagare i enkäten och närstående, som deltog i pilotstudien. Tack till Facebookgruppen ”Sköldkörtelgruppen”, som gav oss tillstånd att publicera enkäten. Vi vill även passa på att tacka övriga som korrekturläst vår text.
20 9 REFERENSLISTA
1. Socialstyrelsen. Kvinnor med sköldkörtelproblematik [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2018. [citerad 14 oktober 2018]. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-10.pdf
2. Dean S. Medical nutrition therapy for thyroid, adrenal, and other endocrine disorders.
I: Mahan LK, Raymond JL, redaktörer. Krause´s food & the nutrition care process.
14:e uppl. St. Louis: Elsevier; 2017. s. 619-30.
3. Lichiardopol C, Mota M. The thyroid and autoimmunity. Rom J Intern Med.
2009;47(3):207-15.
4. Antonelli A, Ferrari SM, Corrado A, Di Domenicantonio A, Fallahi P. Autoimmune thyroid disorders. Autoimmun Rev. 2015 Feb;14(2):174-80.
5. Garber JR, Cobin RH, Gharib H, Hennessey JV, Klein I, Mechanick JI, et al. Clinical practice guidelines for hypothyroidism in adults: cosponsored by the American Association of Clinical Endocrinologists and the American Thyroid Association.
Endocr Pract. 2012 Nov-Dec;18(6):988-1028.
6. Kahaly GJ, Frommer L, Schuppan D. Celiac disease and endocrine autoimmunity–the genetic link. Autoimmunity reviews. 2018 Dec;17(12):1169-75.
7. Almandoz JP, Gharib H. Hypothyroidism: etiology, diagnosis, and management. Med Clin North Am. 2012 Mar;96(2):203-21.
8. Ragusa F, Fallahi P, Elia G, Gonnella D, Paparo SR, Giusti C, et al. Hashimotos' thyroiditis: epidemiology, pathogenesis, clinic and therapy. Best Pract Res Clin Endocrinol Metab. 2019 Dec;33(6):101367.
9. Kahaly GJ, Bartalena L, Hegedüs L, Leenhardt L, Poppe K, Pearce SH. 2018 European thyroid association guideline for the management of Graves' hyperthyroidism. Eur Thyroid J. 2018 Aug;7(4):167-86.
10. Ott J, Promberger R, Kober F, Neuhold N, Tea M, Huber JC, et al. Hashimoto's thyroiditis affects symptom load and quality of life unrelated to hypothyroidism: a prospective case–control study in women undergoing thyroidectomy for benign goiter. Thyroid. 2011 Feb;21(2):161-7.
11. Ladenson PW. Psychological wellbeing in patients. Clin Endocrinol (Oxf). 2002 Nov;57(5):575-6.
12. Peterson SJ, Cappola AR, Castro MR, Dayan CM, Farwell AP, Hennessey JV, et al.
An online survey of hypothyroid patients demonstrates prominent dissatisfaction.
Thyroid. 2018 Jun;28(6):707-21.
13. Sköldstam L, Brudin L, Hagfors L, Johansson G. Weight reduction is not a major reason for improvement in rheumatoid arthritis from lacto-vegetarian, vegan or Mediterranean diets. Nutr J. 2005 May;4:15.
14. Abbott RD, Sadowski A, Alt AG. Efficacy of the autoimmune protocol diet as part of a multi-disciplinary, supported lifestyle intervention for Hashimoto’s thyroiditis.
Cureus. 2019 Apr 27;11(4).
15. Sategna-Guidetti C, Volta U, Ciacci C, Usai P, Carlino A, De Franceschi L, et al.
Prevalence of thyroid disorders in untreated adult celiac disease patients and effect of gluten withdrawal: an Italian multicenter study. Am J Gastroenterol. 2001
Mar;96(3):751-7.
16. Olendzki BC, Silverstein TD, Persuitte GM, Ma Y, Baldwin KR, Cave D. An anti- inflammatory diet as treatment for inflammatory bowel disease: a case series report.
Nutr J. 2014 Jan 16;13(1):5.
21
17. Durack J, Lynch SV. The gut microbiome: relationships with disease and opportunities for therapy. J Exp Med. 2019 Jan 7;216(1):20-40
18. Wu GD, Chen J, Hoffmann C, Bittinger K, Chen YY, Keilbaugh SA, et al. Linking long-term dietary patterns with gut microbial enterotypes. Science. 2011 Oct 7;334(6052):105-8.
19. Cani PD, Osto M, Geurts L, Everard A. Involvement of gut microbiota in the
development of low-grade inflammation and type 2 diabetes associated with obesity.
Gut Microbes. 2012 Jul-Aug;3(4):279-88.
20. Sheflin AM, Melby CL, Carbonero F, Weir TL. Linking dietary patterns with gut microbial composition and function. Gut Microbes. 2017 Mar 4;8(2):113-29.
21. Caesar R, Tremaroli V, Kovatcheva-Datchary P, Cani PD, Bäckhed F. Crosstalk between gut microbiota and dietary lipids aggravates WAT inflammation through TLR signaling. Cell Metab. 2015 Oct 6;22(4):658-68.
22. Mani V, Hollis JH, Gabler NK. Dietary oil composition differentially modulates intestinal endotoxin transport and postprandial endotoxemia. Nutr Metab (Lond).
2013 Jan 10;10(1):6.
23. Krysiak R, Szkróbka W, Okopień B. The effect of gluten-free diet on thyroid
autoimmunity in drug-naive women with Hashimoto’s thyroiditis: a pilot study. Exp Clin Endocrinol Diabetes. 2019 Jul;127(07):417-22.
24. Kharrazian D, Herbert M, Vojdani A. Immunological reactivity using monoclonal and polyclonal antibodies of autoimmune thyroid target sites with dietary proteins. J Thyroid Res. 2017;2017:4354723.
25. Ihnatowicz P, Drywień M, Wątor P, Wojsiat J. The importance of nutritional factors and dietary management of Hashimoto's thyroiditis. Ann Agric Environ Med. 2020 Jun;27(2):184-93.
26. Konijeti GG, Kim N, Lewis JD, Groven S, Chandrasekaran A, Grandhe S, et al.
Efficacy of the autoimmune protocol diet for inflammatory bowel disease. Inflamm Bowel Dis. 2017 Nov;23(11):2054-60.
27. Ballantyne S. The paleo approach: reverse autoimmune disease and heal your body.
Las Vegas: Victory belt publishing; 2014.
28. Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring, introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 rev. uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2012
29. Etikprövningsmyndigheten. Vanliga frågor [Internet]. Uppsala:
Etikprövningsmyndigheten; 2021 [citerad 202-01-25]. Hämtad från:
https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/
30. Vuorisalo T, Arjamaa O, Vasemägi A, Taavitsainen J-P, Tourunen A, Saloniemi I.
High lactose tolerance in North Europeans: a result of migration, not in situ milk consumption. Perspect Biol Med. 2012;55(2):163-74.
31. Watson E. Health/weight-concious consumers are driving the gluten-free market, not celiacs, says Mintel [Internet]. Crawley: William Reed; 2013 [uppdaterad 2013-10- 15; citerad 2020-10-14]. Hämtad från: https://www.foodnavigator-
usa.com/Article/2013/10/15/Healthy-eaters-dieters-not-celiacs-propelling-gluten-free- market
32. Myles IA. Fast food fever: reviewing the impacts of the Western diet on immunity.
Nutrition journal. 2014;13(1):1-17.
33. Radnitz C, Beezhold B, DiMatteo J. Investigation of lifestyle choices of individuals following a vegan diet for health and ethical reasons. Appetite. 2015 Jul;90:31-6.
34. Chang C-K, Borer K, Lin P-J. Low-carbohydrate-high-fat diet: can it help exercise performance? J Hum Kinet. 2017 Mart 12;56(1):81-92.
22
35. Nelson AM, Fleming R. Gender differences in diet and social media: an explorative study. Appetite. 2019 Nov 1;142:104383.
36. Duggan M, Brenner J. The demographics of social media users [Internet].Washington, DC: Pew Research Center's Internet & American Life Project; 2013. [citerad 24 oktober 2020]. Hämtad från: https://www.pewresearch.org/internet/wp-
content/uploads/sites/9/media/Files/Reports/2013/PIP_SocialMediaUsers.pdf 37. Courtenay WH, Keeling RP. Men, gender, and health: toward an interdisciplinary
approach. J Am Coll Health. 2000 May;48(6):243-6.
38. Goldberg JP, Sliwa SA. Communicating actionable nutrition messages: challenges and opportunities. Proc Nutr Soc. 2011 Feb;70(1):26-37.
39. Jung EH, Walsh-Childers K, Kim H-S. Factors influencing the perceived credibility of diet-nutrition information web sites. Comput Human Behav. 2016 May;58:37-47.
40. Sutherland LA, Wildemuth B, Campbell MK, Haines PS. Unraveling the web: an evaluation of the content quality, usability, and readability of nutrition web sites. J Nutr Educ Behav. 2005 Nov-Dec;37(6):300-5.
41. Smith A, Anderson M. Social media use in 2018 [Internet]. Washington, DC: Pew research center; 2018. [citerad 24 oktober 2020]. Hämtad från:
https://www.pewresearch.org/internet/wp-
content/uploads/sites/9/2018/02/PI_2018.03.01_Social-Media_FINAL.pdf 42. Livsmedelsverket. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige [Internet].
Uppsala: Livsmedelsverket; 2016. [citerad 27 januari 2021]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/rap port-nr-9-2016-socioekonomiska-skillnader-i-matvanor-i-sverige.pdf
Bilaga 1 (1/9)
2. Ålder?
<18-100> Rullista
Kosthållning: Med kosthållning avses vad du har för kostintag och matvanor i vardagen, exempelvis om du följer en specifik diet.
(2/9)
(3/9)
(4/9)
(5/9)
(6/9)
(7/9)
(8/9)
Informationskällor till kost och hälsa
Här nedan följer ett antal påståenden kring hur du söker information kring kost och hälsa. Svar anges i en skala 1-5 där 1 innebär att du tar helt avstånd från påståendet och 5 innebär att du instämmer helt.
(9/9)
Bilaga 2 (1/2)
(2/2)
