S LUTSATSER OCH SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGORNA

Utifrån ovanstående text- och innehållsanalys gjord på Thunbergs tal med inslag från den miljöaktivistiska rörelsen och ytterligare faktorer ur Thunbergs liv, i samband med Smarts religionsmodell, formuleras här svar på forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna berörs separat, för att förtydliga slutsatserna. Detta görs även, vilket tidigare nämnts under avsnitt 1.2, för att den andra forskningsfrågan bör ses i förståelse till slutsatsen i den första frågan.

3.1.2 Betraktandet av Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen som religion eller icke-religion

En tacksam, men således problematisk aspekt vid slutsatsdragning handlar om modellens utformande. Eftersom Smart menar att även inkludera ideologier och världsåskådningar, samt framhäver idéen om att modellen ska vara mer inkluderande (1998:21), gör detta att resultatet kan bli en aning flytande och även anpassningsbart. Då rörelser, religioner och ideologier ser olika ut, menar Smart att vissa fenomen kan få ett svagare resultat (i dimensionerna) än andra fenomen, men att de fortfarande anses vara religioner (1998:21). Det komplexa återfinns i var gränsdragningen går, vilken dimension som väger tyngst och hur en ska kompromissa med vilket fäste det undersökta fenomenet får i modellen.

Tittar en på religionsmodellen som helhet går det att, utifrån Smart, dra kopplingar mellan religion som fenomen och det som framhävs av Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen.

Thunbergs uttalanden och agerande får fäste i nästan alla dimensionen. Den enda dimensionen som inte kan anses framkalla material för analys och diskussion är den dogmatiska och filosofiska dimensionen. Det problematiska, vilket även framställs i

analysdelen, handlar om att Thunberg och rörelsen återspeglar nutiden. Nutids-aspekten gör att det inte går att applicera Thunberg och rörelsen i ett historiskt perspektiv. Detta trots att det finns tecken på liknande rörelser, till vilka denna rörelse kan anses relatera, med en mer framträdande historia.

Utan att lägga vikt i vilken av dimensionerna som väger tyngst (om nu någon av dem ens gör det), är det givande att beröra några dimensioner mer ingående. Detta på grund av att det tydligt pekar mot att Thunberg och rörelsen, i de dimensionerna, har fått ett starkt fäste.

30 En av dessa är den narrativa och mystiska dimensionen. Utifrån analysen och det Thunberg uttalar sig om går det att skymta en trosuppfattning, då allt hon säger inte täcks av

vetenskaplig grund5. Då forskare såsom Bengtsson (2019) och Berkhout m.fl. (2019) visar motsättningar till det Thunberg säger går det att spekulera kring trosuppfattningsaspekten.

Däremot uppstår det även en tvetydighet kring detta, då Thunberg också utgår från vetenskap, vilket Bengtsson (2019) tydliggör. I traditionella trosuppfattningar går det att hitta liknande företeelser, där enskilda troende kan sträva efter att stödja sin heliga text och dess budskap med vetenskapliga argument för att visa en överrensstämmelse mellan naturvetenskap och religionen (se Bucaille 1978). Den sociala och institutionella dimensionen utgör också en väsentlig del för analysen. Thunbergs ställning inom den miljöaktivistiska rörelsen kan nästintill liknas vid en profetställning, eller i alla fall vid en elitär position, med karismatiska personlighetsdrag. Thunberg, hennes persona och karaktärsdrag, korrelerar med det Smart beskriver om enskilda individer som kan påverka traditionen, i detta fall rörelsen, på ett markant sätt (1998:21). Thunbergs Aspergers, hennes sätt att tala, hennes känslomässiga retorik och hennes konstanta barn-perspektiv kan anses vara det som lockar människor att lyssna på hennes uttalanden. Detta gör att även den experimentella och emotionella

dimensionen bör vägas in som en viktig del i diskussionen och slutsatsdragningen. Skulle en välja att betrakta Thunbergs budskap som en trosuppfattning, eller delar av det hon säger som trosuppfattning, kan en argumentera för att det Thunberg sprider är ett religiöst budskap.

Utifrån den tidigare presenterade forskningen kan DGR uteslutas, trots att Thunberg visar tecken på att naturen uppfattas som helig, vilket diskuteras i den materiella dimensionen.

Mycket av det hon säger handlar om att värna om miljön. Således, uttrycker Thunberg själv aldrig ordagrant någon form av helighet i naturen, även om uttalandena kan tyckas framhäva ett vördnadsfullt omvårdande gentemot den, vilket Taylor (2008) tydligt understryker i definitionen. Istället talar hon om att skydda naturen, klimatet och djurliv på ett mer allmänt sätt och framförallt för människorna skull. I Taylors förklaring av DGR framhävs tydligt att alla livsformer, oavsett icke-mänsklighet eller inte, tillskrivs ett egenvärde där människans användbarhet inte ligger i fokus (Taylor 2008:89). Detta är något som inte återfinns hos Thunberg och rörelsen utifrån den gjorda analysen. Precis som Koehrsen skriver i sin artikel om DGR och resultatet på hans forskning, finns det vissa aspekter som accepteras som religion, medan andra inte gör det. I hans undersökning gick viss del av resultatet i linje med

5 Liknande exempel kan hittas i traditionella trosuppfattningar. Till exempel hur en troende inom kristendomen kan tro på och uppfatta gud, trots att fenomenet ”gud” inte är objektivt vetenskapligt bevisbart.

31 Taylors definition, medan andra delar inte gjorde det (Koehrsen 2018:49–50). Likaså kan en argumentera för att det både finns och inte finns stöd för religionsargument i Thunbergs fall, utifrån Smarts religionsmodell.

I Jacobssons (2014) artikel om djurrättsaktivister konkluderas det att det inom rörelsen återfinns religiösa aspekter. Eftersom Jacobsson (2014) utgår ifrån Durkheims

religionsdefinition och det i denna uppsats är Smarts religionsdefinition som ligger i grunden, skiljer sig både resultat, analys och innehåll åt. Däremot finns det aspekter som kan hittas hos båda och resultat som antyder att det finns delar som både stärker och försvagar uppfattningen om fenomenen som en religion. Då Jacobsson (2014) menar att djurrättsaktivisterna snarare kopplas till en sekulär trosuppfattning, kan detta ses i samband med det budskap/den

trosuppfattning som Thunberg förmedlar. Ytterligare likheter mellan det Jacobsson (2014) skriver och Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen handlar om den uppförandekod som aktivisterna tillsammans bildat och lever efter. Både djurrättsaktivisterna och

miljöaktivisterna strävar om att skydda något som inte är människan, och båda grupperna värnar därmed om djur. Utan att jämföra två studier med olika grund alltför mycket, blir det viktigt att beröra dessa synvinklar då det, både hos Durkheim och Smart, återfinns delar där gruppens agerande och samhörighet, och etik och uppförandekoder blir viktiga för

religionsskapandet. Vidare är levnadsätten och gruppkonstellationen något som belyses i båda teorier och är även något som inom båda analyserna är framträdande. Sådana tecken återfinns bland annat i analysdelen där den etiska och rättsliga dimensionen berörs.

För att göra ytterligare koppling till aktivism som religion och vart gränsen går bör blicken vändas mot Zeller (2015) och hans analys utifrån Freuds definitioner om totem och taboo.

Zeller menar att veganism (i USA) kan anses vara en quasi-religion, då veganers matvanor konstruerar sociala och meningsfulla identiteter hos människor som går att koppla till något transcendent eller absolut (2015:11). I likhet med tankar om att Thunberg och den

miljöaktivistiska rörelsen möjligtvis inte uppfyller “kraven” som bör uppfyllas för att kallas religion, menar Zeller att veganism inte heller gör det, vilket är varför han använder quasi-religion. Quasi-religionen motiveras genom att religionsbegreppet i sig är alltför brett, men att det fortfarande återfinns karaktärsdrag inom veganismen som också återfinns i traditionella religionsdefinitioner (Zeller 2015:15).

En fråga som blir aktuell för slutsatsen är om Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen kan anses spegla någon form av implicit religion, i likhet med Jacobsson (2014) och sekulär

32 religion och Zeller (2015) och quasi-religion. Frågans relevant byggs framförallt på att

dimensionens fäste kan variera utifrån hur forskaren framställer och tolkar källmaterialet. Var gränsen går för religion handlar då om hur tydligt, till exempel, en uppfattar

trosuppfattningsaspekter eller ritualerna. Ett sådan argument går i linje med Taylors

diskussion kring natur-religioner och den spiritualitet som återfinns hos utövarna. Han menar att quasi-religioner ofta negligeras i de mer traditionella definitionerna, då de riktas mot fenomen med ett tros- och praktiksystem (Taylor 2001:177). Liknande aspekter går att se analysen kring i Thunberg och rörelsen. Eftersom resultatet inte stärker fenomenet ur en traditionell definition skulle detta delvis kunna bero på att ett organiserat och fast tros- och praktiksystem inte återfinns. Således, finns det aspekter som indikerar både tro och praxis, men inte i ett fast system. Eftersom Smarts modell inte utgår från en traditionell definition av religion, skulle det kunna sammanfattas att Thunberg och rörelsen kan tolkas som implicit religion. Zeller talar också om en slags identifikation hos gruppens medlemmar som utgör basen för deras gemenskap och därmed fungerar som ett argument för att vara en quasi-religion (2015:27). Detta kan också antas återfinnas hos Thunberg och den miljöaktivisterna, då gruppen har en stor betydelse för ritualerna (demonstrationerna/strejkarna) och för att sprida budskapet, vilket framställs i den praktiska och rituella dimensionen. Således kan denna studie inte avgöra i vilken utsträckning detta stämmer, även om det finns tecken på att en sådan gruppdynamiks stämning hos aktivisterna.

För att formulera en tydlig slutsats går det inte att konstatera att Thunberg och den

miljöaktivistiska rörelsen är en religion, ur en traditionell synvinkel. Däremot framkommer tydliga tecken på att fenomenet snarare kan beskrivas och förstås i relation till någon form av implicit religion.

3.1.3 Uppsatsens bidrag till forskningstraditionen, i samband med levd religion-perspektivet

Genom att knyta an till levd religion-perspektivet, vilket tidigare motiverats ligga relativt nära Smarts religionsdefinition, går det att vidare analysera Thunberg och rörelsen. Det blir

framförallt givande i diskussionen då perspektivet, till viss del, är ämnat för att utmana generella trosuppfattningar (Ammerman 2014). Detta gör att det går att se sambanden mellan aktivism som implicit religion (vilket Thunberg och rörelsen kan ses i förhållande till utifrån

33 slutsatsen i föregående forskningsfråga) och perspektivet. Eftersom en genom perspektivet tittar på hur den levda religionen ser ut och hur människor interagerar med varandra, deras värderingar och normer (Endstedt & Plank 2018), blir det relevant utifrån

forskningstraditionen. Genom levd religion, tillsammans med Smarts religionsmodell, får Thunberg och rörelsen en bas för att verka som religion, även om det inte i en traditionell bemärkelse kan argumenteras vara det. Med hjälp av begreppet implicit religion, och utmaningen av traditionella aspekter kan framställningen av Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen öka förståelsen för gränslandet. Den aktivistiska gruppens

gemensamma mål är att söka efter och skapa förändring. Målet, tillsammans med deras delade normer och värderingar, kan genom införandet av levd-religion perspektivet kan bidra till ett accepterande av fenomenet som implicit religion. Skulle en även konkludera att det budskap som Thunberg förmedlar anses vara en fullfjädrad trosuppfattning, samt att alla dimensioner skulle fått ett solklart fäste, skulle detta argument kunna bli starkare. Trots att det

konstaterandet inte görs i denna uppsats, skulle levd religion-perspektivet då kunna förse forskningstraditionen med vidare förståelse om religion utanför de traditionella definitionerna.

För att formulera ett tydligt svar på forskningsfrågan kan uppsatsen framställning, analys och diskussion, förhoppningsvis, bidra med nya inblickar som främjar utvecklandet av

forskningstraditionen. Genom att analysera ett så pass aktuellt fenomen vilket inte många, vid uppsatsskrivandets tidpunkt, har gjort, kan levd-religion, implicit religion och mer icke-traditionella synsätt framhävas. Detta kan leda till fler infallsvinklar, skapa större förståelse och kunskap till ytterligare synsätt på gränslandets tvetydighet. Ur ett bredare perspektiv skapar de använda beståndsdelarna, genom uppsatsen sammanvävning av dem, förståelse för var gränsen skulle kunna gå för vad som verkar som religion och vad religion faktiskt är.