Var går gränsen?: En kvalitativ text- och innehållsanalys på Greta Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen utifrån Ninian Smarts sjudimensionella religionsmodell

Var går gränsen?

En kvalitativ text- och innehållsanalys på Greta Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen utifrån Ninian Smarts sjudimensionella religionsmodell

Where Do One Draw the Line?

A Qualitative Text and Content Analysis on Greta Thunberg and the Environmentalist Movement Based on Ninan Smart’s Seven-Dimensional Model of Religion

Anna Hallén

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Religion, ämneslärarprogrammet

15 hp

Torkel Lindqvist Katarina Plank 17/1 – 2020

Abstract

This essay examines if Greta Thunberg and the environmentalist movement can be considered a religion. The method used is a qualitative text and content analysis, which is applied to three of Thunberg’s speeches, together with external factors from her life and the movement’s structure. The material is applied to Ninan Smart’s seven-dimensional model of religion to answer the research questions from a theoretical perspective. The research tradition of religious studies that consider the border between what is religion and what seems to be religion is also discussed in the essay. This to mediate knowledge and contribute to new perspectives within the tradition. Since Thunberg and the environmentalist movement is a relatively new phenomenon, it was chosen to expand the understanding of where one should draw the line.

The essay argues that Thunberg and the environmentalist movement cannot fully be

considered a religion, from a traditional point of view. The conclusions point to the idea that Thunberg and the movement, instead, can be considered to be implicit religion. The reasoning is based on the results from the analysis of the phenomenon in Smart’s model. Furthermore, the conclusions and argumentation are supported by previous research on activism that shows religious tendencies, as well as lived religion and nature-religions such as deep green religion.

Keywords

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1ÄMNESVALSBAKGRUND ... 1

1.2SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 2

1.3METOD OCH MATERIAL ... 3

1.3.1METOD ... 3

1.3.2MATERIAL OCH URVAL ... 3

1.3.3FORSKARENS UTGÅNGSPUNKT OCH REFLEXION ... 5

1.3.4TEORETISKA BEGREPP ... 6

1.4TIDIGARE FORSKNING ... 7

1.4.1AKTIVISM SOM RELIGION ... 7

1.4.2NATUR-RELIGON, GREEN RELIGION OCH DEEP GREEN RELIGION ... 10

1.5T^EORI ... 12

1.5.1HISTORISKA RELIGIONSDEFINITIONER ... 12

1.5.2FENOMENOLOGI OCH NINIAN SMARTS RELIGIONSMODELL ... 14

1.5.3LEVD RELIGION-PERSPEKTIVET ... 18

2. ANALYS ... 20

2.1ANALYS AV THUNBERGS TAL OCH DEN MILJÖAKTIVISTISKA RÖRELSEN UTIFRÅN SMARTS RELIGIONSMODELL ... 20

2.2DEN PRAKTISKA OCH RITUELLA DIMENSIONEN ... 20

2.3DEN EXPERIMENTELLA OCH EMOTIONELLA DIMENSIONEN ... 21

2.4DEN NARRATIVA OCH MYSTISKA DIMENSIONEN ... 22

2.5DEN DOGMATISKA OCH FILOSOFISKA DIMENSIONEN ... 24

2.6DEN ETISKA OCH RÄTTSLIGA DIMENSIONEN ... 25

2.7DEN SOCIALA OCH INSTITUTIONELLA DIMENSIONEN ... 26

2.8DEN MATERIELLA DIMENSIONEN... 28

3. DISKUSSION ... 29

3.1SLUTSATSER OCH SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGORNA ... 29

3.1.2BETRAKTANDET AV THUNBERG OCH DEN MILJÖAKTIVISTISKA RÖRELSEN SOM RELIGION ELLER ICKE- RELIGION ... 29

3.1.3UPPSATSENS BIDRAG TILL FORSKNINGSTRADITIONEN, I SAMBAND MED LEVD RELIGION-PERSPEKTIVET .. 32

3.2FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 33

3.3SLUTREFLEXION ... 34

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 36

PRIMÄRT MATERIAL ... 36

TRYCKTA KÄLLOR ... 36

ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 39 BILAGA A–THUNBERG,G.(2019A).HOUSE OF PARLIAMENT.23 APRIL 2019 ...

BILAGA B–THUNBERG,G.(2019B).UNITED NATION CLIMATE ACTION SUMMIT.23 SEPTEMBER 2019. ...

BILAGA C–THUNBERG,G.(2019B).COP25MADRID.11 DECEMBER 2019. ...

1

1. Inledning

1.1 Ämnesvalsbakgrund

Efter några terminers studier inom religionsvetenskap återstår fortfarande frågetecken om hur en1 kan, och om en kan, definiera religion. Frågor som dessa ligger till grund för

uppsatsidéen, tillsammans med ett intresse för Greta Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen. Under det senaste året har media konstant levererat nya artiklar, nyhetsinslag och debattartiklar om den uppståndelse och de demonstrationer som den svenska 17-åringen influerat världen över. Ett flertal gånger har också texter om Thunberg och liknelser mellan henne och religiösa ledare, profeter och helgon, kunnat läsas. Detta väckte tankar kring möjligheten om en ny religion har skapats, vilket förde ämnesvalet framåt tillsammans med frågor om hur en då skulle kunna undersöka fenomenet.

Vad är det egentligen som utmärker och avgör om en människas trosuppfattningar och handlingar kan anses vara religiösa? Vad religion är och vad som innefattas i

religionsdefinitioner är återkommande teman i religionsdebatter, böcker och vetenskapliga artiklar. George Chryssides menar, precis som många andra forskare och religionsteoretiker, att det inte finns en enkel och självklar definition och att det länge diskuterats vilka

karaktärsdrag som utmärker religion. Medan några forskare anser att vissa specifika

egenskaper är självklara, menar andra att de egenskaperna inte ens är centrala för vad religion är (Chryssides 2014:18). William James framför idéen om att en bör betrakta

religionsbegreppet som ett kollektivt samlingsnamn, då det finns så pass många skilda

beskrivningar av dess betydelse och innebörd. Han menar att det inom religionsforskning blir mer betydelsefullt att fokusera på vilka karaktärsdrag som kan återfinnas och anses

jämbördigt viktiga, samt att acceptera att det förmodligen inte kommer gå att hitta en samlad beskrivning. (James 2008:42). Sammanfattningsvis går det att konstatera att det återfinns ett enormt utbud av olika teorier, modeller, analyser och teser som alla försöker förklara

innebörden av religionsbegreppet. I uppsatsen redogörs både traditionella definitioner och definitioner som är och kan tolkas vara mer okonventionella och banbrytande, båda för att främja förståelsen och verka för uppsatsens syfte.

1 En används i denna uppsatsen istället för man vilket är en strategi vald av forskaren, då användningen av en är mer könsneutralt.

2 1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna uppsats är att förmedla kunskap till den religionsvetenskapliga

forskningstraditionen som berör det gränsland som finns mellan vad som verkar som religion och vad religion faktiskt är. I tidigare forskning, såsom hos Jacobsson (2014) och Zeller (2015) framförs argument för aktivism som religion, med teoretiskt stöd från Durkheim och Freud och med slutsatser kring sekulär religion och quasi-religion. Genom att utforska ett nyare fenomen av aktivism, nämligen Greta Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen, kan uppsatsen bidra och medföra nya kunskaper kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av Ninian Smart sjudimensionella religionsmodell. Med anknytning till definitioner där religion inte uppfattas utifrån en traditionell aspekt, kan uppsatsen bidra med ett utvidgat perspektiv kring religion med människors upplevelser i fokus. Detta görs med hjälp av levd religion-perspektivet, deep green religion och implicit religion då de, i likhet med Smarts teori, kan anses framföra ett mer individualistiskt präglat fokus på religionsdefinitioner.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap inom forskningstraditionen, vilket görs genom aktualiseringen av forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna bör ses i samband med varandra, där fråga ett leder vidare förståelsen för att kunna svara på fråga två. De berör den specifika rörelsen som alternativ religion och om det finns någon tydlig gränsdragning för rörelser som kan verkar som religion.

• Kan Greta Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen betraktas som en religion utifrån ett vetenskapligt perspektiv? Och kan detta undersökas med hjälp av Ninian Smarts sjudimensionella religionsmodell?

• Vad tillför en analys av Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen, i samband med levd religion-perspektivet, till den religionsvetenskapliga forskningstraditionen om studier av rörelser som verkar i gränslandet till det religiösa?

3

1.3 Metod och material 1.3.1 Metod

Den valda metoden för uppsatsens utförande var en kvalitativ text- och innehållsanalys. Då uppsatsen riktade sig mot att undersöka förståelsen av ett fenomen utifrån dess sociala kontext, sammanhang och interaktion utgjorde den kvalitativa metoden basen (Rennstam &

Wästerfors 2015:13; Roller 2019:1). Textanalys som metod används för att förstå och förklara olika egenskaper i ett meddelande. Meddelandet kan förkomma i olika former, bland annat genom text som skrivet dokument, tal eller elektroniska dokument. Textanalysens struktur ser olika ut beroende på forskningens teknik och avsikt, men ett delat karaktärsdrag är att

analysen fokuseras vid att undersöka och hitta underliggande betydelser i texter (Stausberg &

Engler 2014:109). Textanalysen blev därmed en viktigt kompentent för uppsatsen för att kunna undersöka källmaterialet.

Innehållsanalys som metod har även den ett brett spektrum och kan appliceras på olika former av undersökningar med spridda syften. I denna uppsats riktade sig innehållsanalysen mot att undersöka och granska en viss grupp i samhället och därmed mäta fenomenets standard, genom att göra en klassificering av det. Genom klassificeringen kunde en bedömning göras huruvida fenomenet uppfyllde dess standard och/eller förväntning (Stausberg & Engler 2014:110). Vidare främjade innehållsanalysen uppsatsens undersökning, då metoden inte förutsätter att forskaren och den/de medverkande behöver ha en relation vid insamling av källmaterialet. I metoden berör, och arbetar, forskaren istället med innehåll (till exempel transkriberade texter och dokument) som tillkommit från en tidigare tidpunkt (Roller 2019:5).

Vid användningen av text- och innehållsanalysen som metod, berikades studiens undersökning, då textanalysen försåg studien med de utvalda texterna, samt gav

tolkningsunderlag och innehållsanalysen användes för att kunna göra en bredare relatering till de karaktärsdragen som återfanns i texterna (Stausberg & Engler 2014:111).

1.3.2 Material och urval

Uppsatsen primära källmaterial bestod till största del av tre av Thunbergs tal. Det första talet är från 23 april 2019, House of Parliament i London (Thunberg 2019a). Det andra talet är från 23 september 2019, United Nation Climate Action Summit (Thunberg 2019b). Det tredje talet

4 är från 11 december 2019, COP25 i Madrid (Thunberg 2019c). För ytterligare förtydligande för läsaren finns talen transkriberade som Bilaga A, Bilaga B och Bilaga C.

Det första steget i uppsatsen var att fastställa om aspekter i Smarts religionsmodell går att applicera på Thunbergs uttalanden. Detta gjordes genom att analysera och jämföra innehållet i tre av Thunbergs tal, med hjälp av text- och innehållsanalysen. Det primära materialet

utgjordes av tre av Thunbergs tal.

Det finns ett flertal anledningar till varför valet landade på de ovanstående talen. En av anledningarna är att de ligger inom samma tidsram (2019), men är fördelade mellan april – december. Detta gjorde att talen kunde ge nyans till analysen då de framkom under olika skeden under årets gång, och kan därmed ha färgats utifrån Thunberg och rörelsen vid den givna tidpunkten. En annan anledning är att de valda talen hölls under stora möten/större tillställningar, och inte vid demonstrationer. Valet av dem kan då motiveras utifrån att talen borde vara processade och genomtänka, vilket gör att dess relevans för analysen stärktes. Det bör belysas att ett av talen (Thunberg 2019b) är betydligt kortare än de andra två och därmed innehöll mindre tolkningsmaterial. Detta tal valdes att användas utifrån att Thunberg

förmedlar mycket känslor. Det valdes även för att få en variation av längd och för att berika analysen med ytterligare aspekter.

För att få en mer översiktlig förståelse av fenomenet valdes även utomstående faktorer att läggas till för att berika analysen och besvara forskningsfrågorna. Urvalet utvidgades därmed och aspekter såsom: gruppen – den miljöaktivistiska rörelsen, Thunbergs bakgrund och

uppväxt, samt intervjuer och artiklar, togs med för att komplettera talen. Dessa faktorer valdes då de ansågs lämpliga i samband med metoderna, samt utifrån det Brian Martin skriver

angående att det inom aktivism kan vara missledande att endast lägga fokus på ledarna (2997:25).

Urvalets bredd innebar att inte allt möjligt togs med vid insamling och analys. Materialets användbarhet värderades utifrån vad som ansågs mest relevant och givande för formulerandet av slutsatserna för att kunna besvara forskningsfrågorna. Genom att utvidga och värdera urvalet och samla material såsom artiklar berikades text- och innehållsanalysen med exempel som gjorde analysen mer trovärdig. Vid appliceringen av allt insamlat material på Smarts sjudimensionella modell utgjordes möjligheten att få fram svar på forskningsfrågorna och därmed tillföra ett bidrag till den valda forskningstraditionen.

5 1.3.3 Forskarens utgångspunkt och reflexion

Teorin och analysen bygger på Ninian Smarts sjudimensionella modell som tillhör det fenomenologiska forskningsfältet. Trots att uppsatsen inte explicit riktas mot den

fenomenologiska forskningstraditionen, blir det en aspekt som en bör ta hänsyn till (då teorin härstammar därifrån). Det blir därmed viktigt att valet av metoden, materialet och forskarens egen utgångspunkt reflekteras kring.

Gavin Hyman diskuterar i sin artikel “The Study of Religion and the Return of Theology” det förhållningssätt som Smart grundar sina studier av religion vid. Vid studerandet av religion framhålls tankar om att metoden skall utgöras av poly-metodologiska förhållningssätt och bör studeras utifrån olika discipliner för att illustrera det dynamiska som återfinns inom

traditioner. Det som dock framhävs som, om än, ännu viktigare är det neutrala

förhållningssättet. Det blir därmed av central betydelse att tillhandahålla ett rättvist och icke- förvrängt förhållningssätt gentemot den undersökta religionen/traditionen (Hyman 2004:198).

Det problematiska, när det kommer till att använda Smarts teori och förhållningssätt, är om det ens går att anpassa ett helt neutralt synsätt. Hur en än vrider och vänder på den neutrala utgångspunkten är människor alltid färgade av ens egen bakgrund, samt hur en uppfattar och tolkar något. Utifrån detta, menade Smart att det handlar om att religionsforskare åtminstone alltid ska sträva efter att uppnå neutralitet, även om detta inte helt går (Hyman 2004:199).

För att uppsatsens innehåll ska kunna uppfattas som trovärdig och viktigt framställs här en reflektion kring forskarens utgångspunkt. Utifrån motivering av metod, material och urval, bör det klargöras att uppsatsens strävade mot att hålla en så neutral utgångspunkt som möjligt, trots att en viss värdering behövs göras. Ytterligare kan det främja uppsatsen med ett

förtydligande att forskarens egen synvinkel på Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen inte kommer från ett negativt håll. Detta gjorde att analysen, vid några tidpunkter, var svårutförd eftersom viss del av urvalet och materialet handlade om att hitta vetenskapliga aspekter som inte stämmer överens med Thunberg och rörelsens budskap. Förhållningssättet har dock varit nödvändigt, då det var den vetenskapliga forskningen som motsäger Thunberg som formulerade och fungerade som underlag för analysen. Att Thunberg och rörelsen i stor utsträckning anknyter till vetenskaplig forskning är välkänt, vilket gjorde att beslutet kring att inte lyfta fram sådana aspekter togs. Det är också rimligt att framföra idéen om att det är den negativt inställda vetenskapen som Thunberg och rörelsen borde bemöta för att stärka sin egen vetenskapliga ställning och det framförda budskapets innehåll.

6 1.3.4 Teoretiska begrepp

Rörelse

Uppsatsen utgår från Encyclopedia of Sociology definition av vad en social rörelse är. Beaford m.fl. beskriver en social rörelse som en kollektiv grupp (som finns på både nationell och/eller global nivå) med mål att antingen stå emot eller främja förändring i ett samhälle. Alla

rörelser, oavsett typ, har vissa grundläggande karaktärsdrag: De tillkommer i specifika betingelser såsom historiska/kulturella; de innehåller vissa problematiska aspekter gällande deltagare; de är i en viss mån organiserade, vilket ofta visas genom demonstrationer/

manifestationer; de får, på grund av deras existens, vissa konsekvenser. (Beaford m.fl.

2001:2717 – 2718)

Implicit religion

Arnaldo Nesti skriver i Encyclopedia of Religion att implicit religion, som koncept, är relativt nytt och framkom genom semantiska svårigheter i förståelsen för samt de bakomliggande värdena och meningarna för religiositet. Termen tillkom för att forskare skulle kunna förklara och förstå fenomen eller traditioner som kan liknas vid religion men inte riktigt är det, samt det som är religion men inte verkar som det. En, av flera, definitioner som erbjuds handlar om att det inom implicit religion ska kunna återfinnas ett icke-religiöst meningssystem (Nesti 2005:4401). Edward Bailey, som myntade begreppet (Fâtu-Totovenanu 2003:202), menar att fokuset ligger vid människors engagemang och åtaganden, oavsett om dessa utgångar från något religiöst. Han menar att engagemanget kan härstamma från och formas av bland annat underliggande, tävlingsinriktade och motsägelsefulla faktorer i människors liv. Engagemanget återfinns på olika psykologiska nivåer, såsom omedvetna, undermedvetna och medvetna, samt i olika kontexter till exempel individuellt eller inom grupper (Bailey 2010:272–273).

Trots att implicit religion kan uppfattas sakna exakta referensramar likställda de som finns inom socio-religiösa traditioner, är det viktigt att belysa de dynamiska formerna och de bakomliggande meningarna. Genom att undersöka ett fenomen, och tillämpa implicit religion, kan forskningen överskrida de konventionella förklaringarna av religion. Detta kan vidare leda till att förståelsen för religion omformuleras med utgångspunkt hos utövarna och deras erfarenheter. Begreppet bidrar därmed med en mer objektivt inriktad förståelse av

religionsbegreppet (Nesti 2005:4402).

7 Innebörden av implicit religion förknippas ofta genom liknande termer såsom quasi-religion (Nesti 2005:4401). För förtydligande av begreppen quasi-religion (Zeller 2015) och sekulär religion (Jacobsson 2014) som i denna uppsats är återkommande, kan de ses i samband med implicit religion. Fastställandet görs utifrån att termernas innebörd (till viss del) kan likställas, då de riktar sig mot förklarandet av något som liknar religion men inte riktigt är det, samt att val av specifik term görs av enskilda forskare beroende på dennes utgångsläge och

forskningsinriktning (Bailey 2010; Jacobsson 2014).

1.4 Tidigare forskning 1.4.1 Aktivism som religion

I Encyclopedia of Activism and Social Justice skriver Martin att aktivism handlar om ett agerande som överskrider något som i samhället anses vara konventionellt eller korrekt.

Aktivism fokuseras vid att utmana politiska ledare eller partier med ett mål att uppnå någon slags samhällsförändring. Aktivism behöver inte värderas som något dåligt eller något bra, utan handlar snarare om vilken händelse eller orsak som ligger bakom agerandet samt personers omdöme. Detta grundar sig i att det är omgivningen/samhället som avgör om en handling eller agerande är aktivistiskt (Martin 2007:20). Grupperna utgör den största

organisatoriska faktorn för att skapa förändring, och de kan variera mellan att vara små eller stor samt lokala, nationella eller globala (Martin 2007:21). Inom grupperna anses

ledare/ledarna vara en viktig beståndsdel, både på en extern och intern nivå. På den externa nivån ses ledaren som en symbol för rörelsen och kan verka som talesperson, teoretiker och/eller frontfigur. Internt kan ledaren fungera på ett karismatiskt sätt för att både bibehålla och locka medlemmar (Martin 2007:24). Martin understryker dock att det kan vara

missledande att lägga allt fokus på ledarna, då aktivism överlag handlar om ett kollektivistiskt agerande (2007:25).

Kerstin Jacobsson presenterar i sin artikel “Elementary Forms of Religious Life in animal Rights Activism” en studie där hon undersökt och intervjuat djurrättsaktivister och diskuterar huruvida rörelsen kan anses vara en sekulär religion (2014:305). Med utgångspunkt i

Durkheims religionssociologiska teori, om grundläggandet av att religiöst liv kan hittas i alla kollektiva samhällen, konkluderar Jacobsson att rörelsen uppvisar religiösa aspekter. Detta stöds av att aktivisternas ultimata världsuppfattning och oro fokuseras vid ett konkret

8 fenomen, nämligen djurs rättigheter (Jacobsson 2014:323–324). Jacobsson lägger fram

tidigare forskning som visar att det inom sekulära trosuppfattningar kan återfinnas kvalitéer som också finns inom traditionella religioner, trots att tron på en transcendent verklighet inte innefattas. Utifrån tidigare studier har forskare benämnt sådana strukturer som bland annat quasi-religion, civil religion eller sekulär religion (Jacobsson 2014:307).

Inom den sekulära sfären handlar de heliga företeelserna framförallt om den okränkbara status som tilldelas individer, då Durkheim menade att den moderna tron kunde ses och uttryckas genom individualism. Jacobsson menar att det fenomen som berör det heliga återfinns hos aktivisterna genom en förskjutning av individualism från människa till djur. Detta eftersom aktivisterna utmanar tanken om människans överlägenhet och tillskriver djuren attribut likvärdiga människans okränkbarhet, värdighet och rättigheter. Den moraliska gemenskapen handlar framförallt om en grupp vars åsikter och värderingar delas utifrån det heliga och hur det sätts i relation till det profana. Jacobsson menar att djurrättsaktivisternas rörelse kan jämställas med Durkheims definition av detta. Hon argumenterar för att medlemmarna delar en övertygelse och världsbild som inkluderar åsikter som tillskriver ett egenvärde till djur.

Egenvärdet innefattas av att alla djur är enskilda individer, kapabla att känna lidande och är likvärdiga människor då har en själ. Detta sammanfattas i aktivisternas världsbild genom ett koncept av en sammanvävd uppförandekod, veganismen. Djurens kroppar och dess integritet är, för aktivisterna, likställd med en helig symbol. Den tredje faktorn i Durkheims teori handlar om praktiken och ritualerna, vilket innefattar mönster av förutsagda beteenden med både en uttrycksfull och en symbolisk dimension. Jacobsson menar att detta mönster återfinns i aktivisternas handlingar och utan den kollektiva medvetenheten och dess aktivitet, skulle aktivisterna snarare utgå från ett mer självcentrerat tänk. (Jacobsson 2014:308)

Genom att ta fäste på det Jacobson (2014) skriver om veganism och dess vikt inom den djurrättsaktivistiska rörelsen som sekulär religion, presenterar Benjamin Zeller (2015) idéer som bidrar till en bredare förståelse av aktivism som en alternativ religion. Zeller presenterar i sin artikel “Totem and Taboo in the Grocery Store: Quasi-religious Foodways in North

America” veganism som en quasi-religon. Han argumenterar för att veganism representerar och utmynnar i meningsfulla identiteter och sociala konstellationer som hos veganerna kan referera till transcendenta eller absoluta meningar (Zeller 2015:11). Då Zeller anser att begreppet religion är för brett för att applicera på veganism, motiverar han användandet av termen quasi-religion. Detta görs genom en analys av de generella karaktärsdrag som återfinns i både veganism och traditionella definitioner av religioner (2015:15). Genom att

9 använda sig av Freuds termer totem och taboo, definierar Zeller veganers matvanor utifrån hur de navigerar sig i livet. Aspekter såsom konsumtion, den sekulariserade och

individualiserade bilden av jaget och samhället, andlig praxis och immamentism är centrala (2015:17).

Zeller menar att veganer själva kan se sambandet mellan religion och veganism, och belyser då specifik PETA (“People for the Ethical Treatment of Animals”) som har jämfört sig med kristendom. Organisationen strävar efter att uppmärksamma deras ställningstagande mot djurkonsumtion och gör detta genom bland annat gatuprotester och motstånd mot

allmänheten. Trots att PETA inte har en religiös bas, använder de sig av “religiöst skådespel”

som teknik. Detta visar sig bland annat genom satiriska korsfästelser av djur och plakat där veganism likställs med biblar. Zeller menar att detta tyder på att de anser att det inte finns en tydlig skiljelinje mellan veganism och religion (i detta fall kristendom). Zeller antyder dock att det går att ta veganism ett steg längre i dess liknelser med religion. Genom sina matvanor får veganer både andlig och moralisk säkerhet, vilket framhåller att veganism har

karaktärsdrag som återfinns inom de immanenta aspekterna av religion. (Zeller 2015:16) I sin bok Totem and Taboo (1913), utvecklade Freud en teori där nyckelmodeller för vad religion var fokuserades kring koncepten totem och taboo. Zeller förklarar att totem handlar om det som binder samman gruppen. Totem-maten kan då både representera och kristallisera utövarna som grupp utifrån deras matvanor, då det fungerar som en viktig symbol för både gruppen och individerna. Symbolen får en särställning, framförallt då den framkallas genom religiös praktik. För Zellers analys funderar taboo genom att det tydligt avvisar det som (inom quasi-religionen) anses vara fel när det kommer till matvanor. Han argumenterar för att

skapandet av veganism, och aktivisternas upprätthållande av matvanorna, reflekteras i Freuds modell om totem och taboo. Inom större kulturella och sociala rörelser belyser även termerna, och dess funktion, aspekter som stärker individers identitetsskapande och gruppens emblem.

Vidare kopplar dessa emblem samman utövare, i detta fall aktivister, med texter, diskurser och praxis vilket inom veganism handlar om bland annat undvikandet av köttkonsumtion (Zeller 2015:18). Sammanfattningsvis menar Zeller att veganism fungerar och tillåter nutida, individualistiska, konsumentinriktade (nordamerikanska) individer att samverka. Samverkan genom quasi-religioner, såsom veganism, leder därför till identitetsskapande,

meningsskapande och gemenskap (Zeller 2015:27).

10 1.4.2 Natur-religon, green religion och deep green religion

För uppsatsens syfte och för att bredda förståelsen inkluderas inte bara aktivism som religion i tidigare forskning, utan även natur-baserade religioner. Då Thunberg och den

miljöaktivistiska rörelsen handlar om miljön och klimatet, blir det av intresse att väva in religion och de kopplingar som finns till naturen för att kunna se möjliga samband.

Debatter kring vilken relation det finns mellan kultur, religion och livssystem på jorden har inom loppet av de senaste decennierna intensifierats. Debatterna innehåller åsikter som å ena sidan menar att religioner kan vara hälsosamma för människor och på ett ekologiskt och hållbart sätt reglera naturliga system. Å andra sidan finns det de som menar att religioner verkar på ett skadligt sätt för miljön genom att anamma en världssyn som bidrar till miljöskador. Utifrån den nutida debatten finns det dock tecken på att religiös produktion tenderar att bli allt mer miljövänlig, men också att nya religioner med fokus på miljön bildas och sprider sig. (Taylor 2004:991) Exempel på sådana religioner är bland annat natur-

religioner såsom green religion och deep green religion.

I Encyclopedia of Religion förklaras natur-religion som en paraplyterm för religioner som innefattar praktiker och uppfattningar med karaktäriserade idéer om att naturen är helig och om en vördnad mot den. Inom termens spektra återfinns bland annat naturmystik, jord- religion, panteism och animism, som alla har uppkommit genom försök att återspegla vad utövarare anser vara den universella och ultimata essensen inom dess religiositet (Taylor 2005:2661). Trots att all natur-religion beskriver naturen som helig, kan det skilja sig mellan olika riktningar var manifestationen av det heliga återfinns och är mest kraftfull. Det

diskuteras att ett generellt kännetecken för natur-religion handlar om en speciell koppling till jorden, universum och/eller dess livssystem. Detta återges ofta som spirituella förbindelser, vilka knyter an etiska skyldigheter och släktskap till både icke-humant liv och naturen (Taylor 2005:2666).

Bron Taylor skriver i sin artikel “Earth and Nature-Based Spirituality (Part I): From Deep Ecology to Radical Environmentalism” att religiösa rörelser, med utgångspunkt på naturen som det heliga, finns och blir allt större. Han menar, medan andra undviker att kategorisera dessa rörelser som religiösa, att på grund av att utövarna finner transcendenta krafter och den ultimata betydelsen inom naturen kan det kategoriseras som religion. Genom att undersöka hur människor upplever det som de (själva) anser beröra dem mest, hamnar spiritualitet i fokus vid den natur-baserade religionen som Taylor avser att definiera (2001:175). Taylor

11 menar att religionsdefinitioner som förklarar att religion endast handlar om ett tros- och praktiksystem som inkluderar och relaterar till övernaturliga varelser eller fenomen är alltför begränsande. Detta då dessa definitioner utesluter bland annat buddhism, quasi-religioner och spiritualitet (2001:177). Utan att vidare gå in på Taylors studie kan hans förklaring av natur- baserad religion knytas an till senare publikationer där han diskuterar fenomenet deep green religion².

Utifrån förklaringen som framställs av natur-religion i Encyclopedia of Religion, förklarar Taylor green religion på liknande sätt. Han menar att green religion, precis som natur- religion, kan jämföras med ett paraply för alla olika typer av religiös ekologism/

miljövänlighet. I förståelse av detta kan då DGR anses falla under både natur-religion, såväl som green religion. Taylor menar att DGR är en typ av religion där naturen anses vara helig, innehålla ett inre värde och något en omvårdar vördnadsfullt. Vidare inkluderas idéer om att alla arter och livsformer tillskrivs ett egenvärde, där formen (som även innefattar icke-

mänsklighet) av arten och dess användbarhet för människan inte spelar roll. (Taylor 2008:89) Eftersom DGR framförallt handlar om ett ekologiskt tänkande, menar Jens Koehrsen att religionen bidrar till ett ökat och fördelaktigt engagemang i nutida miljödebatter och de hållbarhetsövergångarna som sker i (framförallt) västerländska samhällen. Dessa övergångar inkluderar förändringar av konsumtion, hållbarhet och produktion, där en viktig faktor handlar om minskning av Co2-utsläpp (Koehrsen 2018:35). I sin artikel “Eco-Spirituality in Environmental Action: Studying Dark Green Religion in the German Energy Transition”

presenterar Koehrsen sin utförda intervjustudie på samhällsaktörer i staden Emden. Studien utfördes på staden och dess samhällsaktörer för att de har som mål att år 2030 minska sina Co2-utsläpp med 50%. Han undersökte ifall det hos de icke-religiösa3 aktörerna kunde återfinnas eko-religiositet och därmed tendenser som visar på DGR (2018:40–41). Utifrån sin studie menar Koehrsen att det finns belägg för Taylors definition av DGR. Studien visade att det fanns tendenser hos samhällsaktörerna att beskriva naturen genom religiös förståelse, där en viss samhörighet till naturen beskrevs. Vidare beskrev aktörerna att de fick energi från naturen, beundrade den och blev ett med den. De uppvisade också åsikter om en vördnad mot naturen och en etik som går i linje med vad Taylor menar återfinns inom DGR (Koehrsen 2018:49). Således, uppvisade studien även resultat som inte går i linje med definitionen av DGR. Det fanns till exempel ingen delad gruppkommunikation om känslor och åsikter

2 Benämns härefter som DGR

3 Koehrsen syftar till en definition av de traditionella religionerna när han benämner icke-religiös (2018:41).

12 gentemot naturen, heller inte några antagande om avsaknad av antropocentrism, vilket Taylor diskuterar i sin definition (Koehrsen 2018:49–50).

1.5 Teori

1.5.1 Historiska religionsdefinitioner

För att uppsatsen ska få en tydlig struktur och föra att redogöra för den historiska kontext som är aktuell för ämnet kommer det, under detta avsnitt, presenteras historiska

religionsdefinitioner som är av intresse. Som tidigare nämnt, presenterar många olika forskare vitt spridda idéer, teorier och analyser. I detta avsnitt har några valts ut, med argument för att de utgör störts betydelse för uppsatsens inriktning och förståelse för religion som fenomen.

En central betydelse för förståelsen av religionsdefinitioner kan anses härstamma från det Peter Berger redovisar om en skiljelinje mellan en funktionell och en substantiell definition.

Den substantiella definitionen svarar till att undersöka vad religion är och den funktionella menar att definiera vad religion gör för dess följare (Berger 1974:126). Utifrån detta

presenteras exempel från respektive definition, för att få en djupare förståelse för hur de två olika perspektiven bidrar till och kan studeras inom religionsvetenskaplig forskning.

Antropologipionjären E. B. Tylor (1832–1917) var en av de första att forma en förklaring av religion utifrån, vad som senare kom att klassas som, en substantiell definition (Chryssides 2014:19). I sin definition presenterade Tylor en redovisning av människans historia från viltsamhälle till civilisation. Människans religiösa utveckling redogjorde han genom att skilja på tre olika steg: animism, polyteism och monoteism (Chryssides 2014:146–147). Animismen handlar om en tro på att naturliga ting, såsom träd och vattendrag, är bebodda av själar. Med härstamning från tidigare primitiva kulturer och samhällen, ansåg Tylor att animistiska samhällen var “kognitivt underutvecklade” (Malville 2016:52). I sin teori argumenterade han för att animism handlar om att den som tror på själar också ofta interagerar med dem, både i detta liv och i framtida (Tylor 1870:370). Det andra stadiet, polyteism, grundar sig i

människors förfäders vördnad om religionen. Detta kopplas till bland annat den totemism som förr fanns (och än idag gör), när stammar hade (har) en egen beskyddande gudomlighet, men även “större” naturelement såsom solen och månen. Det sista steget, monoteismen, växte ur polyteismen i samband med att mänskligheten mognade och utvecklades (Tylor 1870:378–

13 379). Kärnan i Tylors definition är tudelad och fokuseras dels vid människors tro på

övernaturliga varelser och dels vid att det religiösa ligger bortom den fysiska världen och utgörs av ett övernaturligt rike. Kärnan är det som gör att Tylors definition är substantiell, då den svarar till vad religion är snarare än vad religion gör (Chryssides 2014:19).

En stor betydelse för religionsvetenskapen och dess forskningsfält härstammar från den europeiska upplysningen. I och med upplysningen skiftade religionens ställning i samhället, då tiden präglades av rationalitet och självkritik. Det vetenskapliga tänkandet som spreds gjorde att filosofer och forskare blev alltmer kritiska mot religionskonceptet och därmed började ifrågasätta dess trovärdighet (Turner 2006:438). Från upplysningens strömmar återfinns forskare och filosofer som tolkat religion utifrån en reduktionistisk synvinkel och därmed haft en mer negativ inställning mot religionskonceptet. En av dessa var Sigmund Freud (1856–1939). Freud ansåg, i samband med hans forskning inom psykoanalys, att religionen var en slags projicering av infantila beroende av övermänskliga varelser. Religion, utifrån Freud, blev då en slags illusion för människor. Han menade att religioner och dess historia har skapat ett kollektiv neurotiskt beteende som en endast genom logiskt tänkande kan bli fri från (Waardenburg 2017:49–50).

Med avstamp i det funktionella synsättet på religioner återfinns, bland annat, den mer nutida forskaren J.M Yinger (1916–2011). Han menade att det är mer givande att fokusera på hur någon är religiös, istället för att undersöka om någon är religiös (Yinger 1969:90). Yinger riktade sin definition mot två system, ett av praxis och ett av tro. Båda systemen fokuseras kring ondska och hur människor upplevde och hanterade den. Han menade att systemen utgjorde grunden för religiositet, och att religion, därigenom, erbjöd vägledning i

livsexistentiella frågor (Yinger 1969:89). Religionssociologen Emile Durkheim (1858–1917) återfinns även inom det funktionella synsättet. I sin bok Elementary Forms of Religious Life (1915) introducerar han sin religionsteori och förklarar religion som en sammansättning av fyra olika element: det heliga, praktiken, tron och kyrkan. Kärnan inom religion är det heliga som refererar till både tron och praxis; tron är en representation av det kollektiva samhället;

praktiken är ritualerna som sammanhåller och hyllar samhället; kyrkan är det organisatoriska och strukturerar religionen i samhället. I Durkheims teori ersätter det heliga det övernaturliga, då han menade att erkännandet av det övernaturliga inom religion skulle referera till att det övernaturliga faktiskt existerade (vilket han förnekade) (Orrú & Wang 1992:48–50).

Durkheim argumenterade för att religionen, framförallt tron och praxis, håller ihop och förmedlar människors sociala liv i samhället och utan religionens övernaturlighet återfinns

14 endast den sociala kraften. Religionen och dess funktion fokuserades därför mestadels mot det sociala i människors liv, där religionen låg till grund för det sociala och samhälleliga livet, delade identiteter och människors förståelse av världen (Allen & O’Boyle 2017:107).

Utifrån en kortare presentation av Tylor, Yinger, Freud och Durkheim går det att konstatera att förståelsen för religion som fenomen, samt dess definition, innefattas av komplexitet.

Deras synsätt indikerar den splittring som finns, men ökar också förståelsen för hur forskningen av religion har förts framåt. Redogörelsen sammanställdes med syftet att

förmedla en mer utvidgad förståelse för forskningsfältets omfång, samt hur religion och dess definitioner kan ha påverkat det samhälleliga livet och dess utvecklingsprocess.

1.5.2 Fenomenologi och Ninian Smarts religionsmodell

Ett annat sätt att undersöka och definiera religion är genomen fenomenologi, som för denna uppsats ligger till grund för den valda teorin. Fenomenologi, introducerades först som term inom den religionsvetenskapliga forskningsgrenen av P.D Chantepie de la Saussaye (1848–

1920). Det fenomenologiska fältet riktar sig framförallt mot att undersöka om det finns

allmängiltiga mönster för/inom religiösa traditioner, praktiker och upplevelser. Metodologiskt fokuseras fenomenologin vid att forskaren antar en sympatisk och förstående roll, där

förhållningssättet ska framhålla idéen om religion som en unik upplevelse för människor.

(Gschwandtner 2018:1–3)

Ninian Smart är en av de forskarna som kan anses ha gjort mest för det religionsvetenskapliga fältet, då hans teoretiska ramverk främjas av en sammanhängande och enhetlig bild av hur religionsforskning är, samt hur det ska fortsätta utvecklas (Hyman 2004:198). Smarts förhållningssätt skiljer sig från andra forskare inom det fenomenologiska fältet, då han inte förutsätter att det finns en speciell existens av övernaturliga krafter eller varelser.

Förhållningssättet är mer strikt intrikat på metodologisk agnosticism, vilket Smart menade är att oavsett om det finns, eller inte finns, en gud/högre kraft kan en inte förneka att

människorna som tror på det existerar. Genom att använda sig av empati organiserade Smart religion som fenomen, istället för att endast beskriva det (Chryssides 2014:171).

Smart menade att söka efter vad religion handlar om, snarare än vad som generellt finns inom en religion. Då sökandet efter essensen inom religioner ofta blir mer diffust än konkret, konstruerade Smart ett schema där tankar om religionernas natur återfanns och uppskattades

15 (Smart 1998:11–13). Utformandet av schemat kom att bli en modell av sju dimensioner, där inte bara traditionella religioner kunde karaktäriseras, utan även andra traditioner, ideologier och världsbilder (Smart 1998:21). I sin artikel “The Future of Religions” skriver Smart att det är mest givande att se den globala utvecklingen av religioner utifrån begreppet världsbilder.

Han menar att begreppet medför en kontext som kombinerar sekulära och religiösa

trossystem, där en viktig dynamisk funktion återfinns (1985:24). Detta kan ses i samband med utformandet av Smarts modell, då modellens mening var att framförallt kunna ge en

balanserad och inkluderad beskrivning av rörelser som påverkat samhällen och människors själ (Smart 1998:21). Vid tolkning av modellen är det av stor betydelse att betrakta

dimensionerna som relativt flytande, då de på många plan överlappar varandra (Smart 1998:13). Smart argumenterade för att det alltid kommer finnas rörelser, traditioner eller religioner som inte matchar modellen helt och kan då komma att få ett svagt resultat i vissa dimensioner och ett starkare i andra (Smart 1998:21).

Den praktiska och rituella dimensionen: Dimensionen behandlar praxis och ritualer som återfinns inom traditioner. De flesta traditioner har fastställda ordningar som följs, till

exempel böner och predikan. Trots att ordningarna kan se olika ut och vara relativt informella, benämns de ofta som ritualer. Dimensionen är framförallt viktig inom traditioner som har stark betoning på sakrament, till exempel liturgin, en utvecklad och lång gudstjänst inom öst- ortodox kristendom. Dimensionen riktas också mot andra beteendemönster inom traditioner, även om de mönstren inte räknas som strikta ritualer handlar de om att uppfylla och utveckla en speciell funktion. Det kan vara utvecklandet av etiska insikter eller spirituell medvetenhet inom till exempel yoga i hinduistiska och buddhistiska traditioner. Ytterligare exempel är meditation som i kombination med dyrkan (av en gud) kan liknas vid en form av bön. (Smart 1998:13–14)

Den experimentella och emotionella dimensionen: En grundläggande faktor inom traditioner handlar om betydelsen av erfarenheter, vilket ofta syns i religioners historia där erfarenheter har haft stort inflytande på skapandet av traditioner. Då dimensionen genererar känslor, upplevelser och erfarenheter skapar den en stimulans hos utövarna att upprätthålla de andra dimensionerna. Ett exempel är stimulansen av känslor inom ritualer, utan känslor hade ritualen inte haft samma effekt och därmed kunna upplevas som likgiltig och oviktig. Musik har även en liknande effekt, då musik inom religioner och traditioner ofta innefattar en mystisk kraft som uttrycker och involverar känslor. (Smart 1998:14)

16 Den narrativa och mystiska dimensionen: Dimensionen berör den berättande sidan av

traditioner, då känslor ofta blir uttryckta och kanaliserade genom heliga myter, texter och berättelser. En utmärkande aspekt inom religioner är att det återfinns centrala berättelser av till exempel historisk karaktär, som handlar om ursprungstiden, hjältar och helgon, grundare eller vad som händer när världen går under. Många berättelser benämns ofta som myter, vilket kan vara missledande. Det är viktigt att poängtera att myter inom religionsstudier inte behöver anses vara falska, utan bör betraktas utifrån vilken funktion och mening de har. Många

berättelser och myter är för de troende historia och många dokument som är överförda via muntliga traditioner har lika stark ställning som de heliga skrifterna (vilka ofta ligger i kanon eller har stort utrymme i traditionen). Berättelserna kopplas även till den praktiska och rituella dimensionen, då ritualer kan utgå från myter. Ett exempel är den judiska påsken, Pesach, där judarna högtidlighåller uttåget ur Egypten och därmed minns folkets lidande och relationen till gud som hjälpte dem. (Smart 1998:15–17)

Den dogmatiska och filosofiska dimensionen: Dimensionen kan ses som en underliggande bas för den narrativa och mystiska dimensionen, då den berör dogmer som ofta har en historisk grund. De flesta religioner och traditioner har behövt anpassa sig efter det sociala samhället där människor sökt en logisk och rationell förklaring som ska svara till hur innehållet inom traditionen hänger ihop med världen. Kristendomen har stått i centrum vid utformandet av dimensionen, då tidigare forskare lagt stort fokus på att förstå och förklara till exempel treenigheten och dess läror, frälsnings-begreppet och skapelsens betydelse. Ett annat exempel är buddhismen som visar en mer konkret lära, då de mer filosofiska bilderna av världen presenterades av Buddha, som även framförde dem som ett hjälpmedel för att nå frälsning (Nirvana). (Smart 1998:17)

Den etiska och rättsliga dimensionen: Dimensionen behandlar framförallt lagar och levnadssätt som är invävda i traditioner och religioner. Både den dogmatiska och den

narrativa dimensionen berörs, då de påverkar anhängarnas värderingar och beaktar frågor om frälsning och den ultimata befrielsen. Inom, till exempel, buddhismen återfinns centrala föreskrifter, de fem ädla sanningarna, som (tillsammans med ytterligare påbud) kontrollerar klosterverksamheter. I judendomen, genom till exempel sabbatsdagen, kopplas även den rituella dimensionens funktion in. Vilodagen ska, utifrån Toran, verka i samband med utförandet av heliga ritualer. Sharialagen som återfinns i islam har format samhället på både ett politiskt plan och ett religiöst plan, samt påverkat enskilda individer på ett moraliskt plan.

Det finns också traditioner som inte är bundna till ett specifikt lagsystem, där en etik som (till

17 viss del) är kontrollerad och influerad av både dogmer och myter kan hittas. Ett exempel på en sådan tradition är kristendomen, där en central aspekt inom etiken handlar om kärlek.

(Smart 1998:18–19)

Den sociala och institutionella dimensionen: Då alla religiösa rörelser utgörs av en grupp av människor, som i de flesta fall är relativt formellt organiserade, är det viktigt att förstå religionen utifrån hur den fungerar för människorna inom gruppen. Hur religioner och traditioner tar form kan variera från samhälle till samhälle. Inom, till exempel, stammar kan den sociala aspekten av människornas världsbild handla om tillhörigheten och

identifikationen med samhället. Andra relationer mellan religioner och samhälle är när det finns en större organiserad religion som är officiell och anses vara majoritetsreligion. Hur en majoritetsreligion illustreras kan däremot skifta mycket mellan samhällen, vilket

kristendomen är ett bevis på. Det handlar framförallt om skillnader i maktstrukturer, där både demokratiska och hierarkiska system återfinns. Dimensionen beaktar inte bara den

samhälleliga nivån, utan även enskilda personer. Det finns människor inom traditioner som kan besitta personlighetsdrag som anses vara enastående och karismatiska, till exempel profeter, gurus och helgon. Dessa personer kan (tillsammans med de utvalda ledarna) påverka religionen/traditionen och därmed få stort inflytande. (Smart 1998:20–21)

Den materiella dimensionen: Materiella uttryck inom traditioner eller religion har ofta en stor betydelse och visar sig även genom den sociala och institutionella dimensionen. Konst och byggnader, såsom kyrkor och tempel, är exempel på materiella ting som kan bli

förkroppsligade inom traditionen. Vidare kan också de materiella uttrycken vara mer utvecklade och flytande, vilket ofta visar sig genom vikten de innehar för de troende i deras förhållningssätt mot det gudomliga. Den materiella dimensionen är ett sätt för religionsvetare att studera religion och försöka förstå dess mening. Att förstå hinduism vore svårt utan vetskapen om gudarna och hur de statueras. Andra viktiga delar av det materiella handlar om uttryck för naturliga ting som har sorterats ut från “de vanliga” och anses vara heliga, då de bär stor mening för traditionen (till exempel Ganges eller de heliga bergen i Kina). Naturliga ting kan även, i kombination med mänskliga skapelser, bära en stor betydelse för traditionen och människorna inom den (till exempel Bodh Gaya-templet). (Smart 1998:21)

18 1.5.3 Levd religion-perspektivet

Med utgångspunkt i Smart och hans sjudimensionella religionsmodell kan en dra en parallell till levd religion-perspektivet. Detta då Smarts perspektiv framförallt fokuseras kring och kan förknippas med den upplevda/levda religionen, då den utgår mer från den enskilda individen.

Levd religion-perspektivet fick sin start inom religionsforskningen när David Halls, i sin antologi Lived religion in America (1997), presenterade betydelsen av att studera människors vardagsliv utifrån hur deras beteende och tro ser ut. Perspektivet utgör ett interdisciplinärt forskningsfält som kombinerar metodologiska och teoretiska perspektiv från bland annat religionsvetenskap, sociologi, antropologi, etnologi och genusvetenskap (Enstedt & Plank 2018:10). Ett grundläggande element för dess utveckling handlar om kritik mot det tidigare, mer ensidiga, förhållningssättet inom religionsforskning där fokus framförallt låg på religiösa företrädare, organisationer samt urkunder (Enstedt & Plank 2018:11).

Nancy Ammerman skriver i sin artikel “Lived Religion as an Emerging Field: An Assessment of its Contours and Frontiers” om perspektivets utveckling. Hon menar att blandningen av metoder och forskningsgenres har bidragit till att förståelsen för religion, samt för var och hur religion förekommer, har utökats (2016:84). Forskningsfältet har medvetet valt att se förbi generella trosuppfattningar, institutioner och det/de som inom traditioner/religioner anses vara elitära. Genom detta har perspektivet levererat fördjupade kunskaper och uppmärksamheter riktade mot förkroppsligande, materiella dimensioner samt diskursivt tänkande när en betraktar heliga ämnen som delas, produceras och möts (Ammerman 2016:93).

Meredith B McGuire, en nyckelfigur inom fältet, menar att levd religion-perspektivet ska fokuseras vid hur andlighet och religion utövas, erfaras och uttrycks av ”vanliga” individer istället för officiella representanter (2016:154). Med McGuire som utgångspunkt, menar Daniel Enstedt och Katarina Plank att det finns en viss spänning inom religionsforskning som centreras vid den lärda och den levda religionen. Vidare menar de att levd religion-

perspektivet belyser den relation som finns mellan hur människor inom religioner lever sitt liv och hur religionens dogmer, värderingar och normer ser ut (Edstedt & Plank 2018:11).

Perspektivet främjar utmanandet av förutfattade meningar, antagande och föreställningar om religioner. Genom centraliseringen vid människors attityder och handlingar, snarare än att fokus på vad traditionen förväntar sig, gör detta förväntningarna på religiositeten

omdefinieras. Vid användandet av perspektivet som analytiskt verktyg kan religioner få en ny betydelse, då rekonstrueringen av etablerade antaganden kan presentera nya förståelser för

19 vad människor upplever och relaterar till inom religionen (Willander 2018:227). Detta går i linje med det Ammerman skriver, då hon menar att perspektivet bidragit med kunskap om vilka förväntningar som finns på (de religiösa) utövarna, både inom religiösa traditioner och utanför dem, och hur utövarna navigerar kring dessa förväntningar (2016:84).

Med levd religion-perspektivet och Smarts tankar som utgångsläge går det att argumentera för att de klassiska religionsdefinitionerna kan omformuleras. Vid inkluderandet av implicit religion, deep green religion och andra livsåskådningar, samt fokus på upplevelseaspekten hos utövare kan en större bredd av olika fenomen innefattas. Därmed kan andra förklaringar av religions-begreppet läggas fram och diskuteras. En variant av religion som då kan

definieras och analyseras är just aktivism. Det går att argumentera för att det inom aktivismsrörelser återfinns bland annat uttryck för den levda religionen, då aktivism

framförallt handlar om hur människor uppfattar världen genom det budskapet som förmedlas.

Denna tanke återupptas i diskussionen, efter framförandet av analysen. Genom att vända sig till de mer icke-konventionella definitionerna av religion och resonera kring var religion kan finnas och hur det kan gestaltas, återkopplar uppsatsen till dess syfte och forskningstradition.

20

2. Analys

2.1 Analys av Thunbergs tal och den miljöaktivistiska rörelsen utifrån Smarts religionsmodell

I detta avsnitt presenteras analysen där källmaterialet: Thunbergs tal, faktorer från den miljöaktivistiska rörelsen och kompletterande delar ur Thunbergs liv, appliceras i Smarts sjudimensionella modell. För att förtydliga analysen delas den upp så att dimensionerna berörs var för sig.

2.2 Den praktiska och rituella dimensionen

I augusti 2018 startade Thunberg en trend som den miljöaktivistiska rörelsen anammat, nämligen skolstrejk för miljön. Numera benämns denna skolstrejk som ‘Fridays For Future’

och fokuseras vid att människor (inte bara skolelever) möts för att strejka för klimatet. Den globala rörelsen drivs och informeras utifrån hemsidan Fridaysforfuture.org där statistik, information, uppmaningar och tillvägagångssätt finns att tillgå. Då strejken uppmanas att hållas utanför parlament, stadshus blir funktionen att framförallt visa sig för de politiska ledarna. (Fridays For Future 2019)

Trots att strejkarna inte har en återkommande struktur av exakt likadana mönster, kan de betraktas som formellt organiserad, då de fokuseras vid en fast dag (fredagar). Strejken kan också anses ha inverkan på både en kollektiv och individuell nivå, då människorna som deltar kan uppfatta känslor såsom tillhörighet och gemenskap. Då Thunberg inkluderar människorna som strejkar i sina tal, “People always tell me and the other millions of school strikers…”;

“We have not taken to the streets for you to take selfies with us, and tell us that you really admire that we do” (2019a), kan gruppdynamiken anses stärkas. Att frontfiguren i gruppen, i stora sammanhang, inkluderar och benämner demonstranterna kan vara en bidragande faktor för fortsatt engagemang och sammanhållning. På den interna nivån kan detta ses utifrån att den karismatiske ledaren, Thunberg, bibehåller medlemmarna (Martin 2007:24) och genom inkluderandet stimulerar solidaritet och därmed fortsatt agerande. Att bidra i strejkarna kan då få en vital betydelse för aktivisterna, vilket gör att den uppfyller en speciell funktion hos dem.

Detta diskuteras vidare i den sociala och institutionella dimensionen.

21 2.3 Den experimentella och emotionella dimensionen

Hos Thunberg och den miljöaktivistiska rörelsen kan starka känslor och emotion, samt erfarenhetsskapande uppfattas, vilket definierar dimensionen. En utgångspunkt för

dimensionen återfinns i Thunbergs tal. Utifrån den retorik som används i talen kan en anse att Thunberg spelar på sina åskådares känslor. Hon vill förmedla sina egna (den miljöaktivistiska gruppens och ungdomars) känslor och erfarenheter, vilket hon gör när hon använder uttryck såsom “Now we probably don’t have a future anymore”; “You lied to us. You gave us false hope” (2019a). Thunberg beskyller tidigare generationer och de politiska ledare som hon talar till. Hon fortsätter detta genom att rikta uppmärksamheten mot sig själv och sina erfarenheter, vilket kan antas är för att väcka ännu mer känslor hos lyssnarna, “How dare you? You have stolen my dreams, and my childhood, with your empty words”; “This is all wrong. I shouldn’t be up here”; “… no matter how sad and angry I am…”; “You are failing us”; “We will never forgive you” (2019b). Detta är även något som Thunberg i hennes senaste tal påpekar att hon gjort,

I have given many speeches and learnt that when you talk in public you should start with something personal or emotional to get everyone's attention. Say things like, ‘Our house is on fire’, ‘I want you to panic’, or ‘How dare you!’.

(Thunberg 2019c)

Thunbergs känslomässiga riktningar kan även anses påverkas av det faktum att hon är ett barn, vilket hon också ett flertal gånger benämner. I sina tal är hon tydlig med att sätta sig i en fast situation, då hon uttryckligen säger “we” och “us”, och inkluderar sig själv i dessa

pronomen, och benämner vuxenvärlden som “you” (2019a; b). Det som kan betraktas problematiskt är att hon sätter in sig själv i ett oföränderligt tillstånd, där hon alltid kommer vara ett barn. Om endast ett år är hon 18, därmed myndig och inte längre ett barn. Hon använder sig av den känslomässiga aspekten för att engagera både politiker och andra aktivister. Hon inkluderar det emotionella hos människor, utifrån sin egen utgångspunkt och trycker på traditioner och levnadssätt som hon menar har förstört jorden och miljön. Den vikt av känslor och stimulans som utövarna får vid ritualerna anses också vara viktig inom

dimensionen (Smart 1998:14). Ser en fredags-strejkarna som en ritual kan det handlar om att demonstrationerna, tillsammans med det budskap som Thunberg sprider, förkroppsligar viktiga känslor hos aktivisterna. Dessa känslor kan anses stärka gruppens dynamik och främja delade och meningsfulla erfarenheter hos aktivisterna.

22 2.4 Den narrativa och mystiska dimensionen

Berättelser, myter och texter formas via traditionen och är central för dimensionen (Smart 1998). Hos Thunberg och i den miljöaktivistiska rörelsen kan detta återfinnas på flera plan.

Det mest centrala är om budskapet som bedrivs av Thunberg kan anses motsvara en trosuppfattning.

I talen refererar Thunberg till IPCC⁴ (Thunberg 2019a; b; c, även 2019d: 8; 19; 35; 37; 48), som arbetar med att utvärdera nya vetenskapliga observationer inom klimatforskning, bland annat dess sociala och ekonomiska konsekvenser samt växthuseffekten. Lennart Bengtsson är en världskänd professor och fysiker inom klimatforskning och meteorologi, som även varit medlem och besuttit chefspositioner i ett flertal internationellt ledande miljö- och

klimatinstitutioner (Bengtsson 2019:1). Utan vidare uppradning av Bengtssons prestationer och tidigare chefspositioner, går det att konstatera att han och hans forskning utgår ifrån en tydlig vetenskaplig grund. I sin bok Vad händer med klimatet? (2019) skriver Bengtsson att IPCC:s uträkningar är både välbalanserade och tillförlitliga. Däremot menar han att det återfinns en osäkerhet i uträkningarna, som under senare år ökat (Bengtsson 2019:162).

Osäkerheterna visar den komplexitet som återfinns i jordens klimatsystem, vilket gör att oavsett om det finns en viss korrekthet (i IPCC:s uträkningar) “kan [det] också innebära svårigheter vid såväl utvärdering som vid förslag till åtgärder” (Bengtsson 2019:163). Det som IPCC:s beräkningar framförallt faller på, som bidrar till osäkerheten i dess utvärderingar, handlar om att det inte går att tydligt hitta en skiljelinje mellan naturliga processer och

människans påverkan på miljön (Bengtsson 2019:163). I talen refererar Thunberg också till Parisavtalet (2019a; c), vilket också visar tecken på en tvetydighet i budskapet. Enligt Bengtsson ska Parisavtalet (2015) ha satt för höga ambitioner (att jordens temperatur endast får öka till 2°C som globalt medelvärde). Utifrån IPCC:s huvudrapport (2014), är detta oförenligt, såvida inte radikala insatser implementeras: att allt utsläpp av Co2 och övriga växthusgaser stoppas inom en snar framtid (Bengtsson 2019:165). Bengtsson utvärderar IPCC:s scenarion och konstaterar att de är varken rationella eller ekonomiskt och tekniskt möjliga. Han konstaterar också att IPCC:s presenterar scenarier som inte går i linje med Parisavtalet och därför ger sken av en frånvaro av realism (Bengtsson 2019:165–168).

4 “The Intergovernmental Panel on Climate Change is the United Nations body for assessing the science related to climate change” (ipcc.ch).

23 Bengtsson menar att det finns många klimathypoteser som helt saknar trovärdighet, vilket gör att han inte betraktar dessa som rimliga (2019:38). De klimathypoteser som han talar om går att jämföras med det Thunberg talar hon när hon benämner “tipping-points” och “feedback loops”. Thunberg menar att det, utöver den forskningen och bestämmelser hon refererar till (IPCC; Parisavtalet), finns beräkningar på tipping-point (framtida hypoteser) som bör tas i beaktande vid klimatdiskussioner (2019a; b; c). Thunberg säger att det handlar om “points of no return … [and that] we can be certain that they occur approximately in these [around year 2030] timeframes” (2019a). Vid hänvisning till tipping-point använder sig Thunberg av IPCC, och menar att nästintill all forskning, från de flesta nationerna världen runt, stödjer resultaten (2019a). Utifrån det Bengtsson skriver blir Thunbergs argument om tipping-points

ofullständiga. Det blir härmed också viktigt att benämna det brev som professor Guus Berkhout m.fl., den 23 september 2019, skickade till FN:s generalsekreterare António Guterres. I brevet, som är signerat av 500 forskare från 25 länder, skriver Berkhout m.fl.

bland annat att klimatpolicydokument överdriver och innefattas av otillräckliga modeller, att klimatpolicy och miljödebatter ska respektera och utgå från verklig forskning och ekonomi, samt att klimatforskningen ska vara mindre politisk och klimatpolicyn mer vetenskaplig (2019:2). Forskarna går i linje med Bengtsson (2019) och skriver att det är både mänskliga och naturliga faktorer som spelar in vid jordens uppvärmning. De menar att både varmt och kallt klimat alltid har existerat och att det på grund av “den lilla istiden” år 1850 inte är konstigt med en nutida varmare period (Berkhout m.fl. 2019:2).

Berkhout m.fl. betonar även att det inte finns någon nödsituation. Att agera utifrån panik och oro är därför inte nödvändigt när det kommer till klimatet. De menar att det satta målet för 2050, att minska Co2-utsläppen till noll, är både orealistiskt och skadligt (2019:2). Detta mål är någon som Thunberg både refererar och uppmanar till. Hon menar att en inte bara behöver minska utsläppen, utan att det är vitalt att sluta helt (2019a; c). En kan även anse att Thunberg framhäver en panikartad ståndpunkt i talen, när hon uttryckligen säger “Now we probably don’t even have a future any more”; “…[this] will most likely lead to the end of our civilization as we know it”; “This ongoing irresponsible behavior will no doubt be

remembered in history as one of the greatest failures of humankind”; “…the opportunity to do so till not last for long. We must start today” (2019a); “…you don’t understand the urgency”

(2019b). Likt Berkhout m.fl. (2019) skriver Bengtsson att panikkänslan och spridningen av den inte är befogad.

24 Sensmoralen är att framtidsprognoser till sin natur är otillförlitliga och ofta dystopiska därför att sensationella skräckberättelser anses som mer säljande…

Ett effektivt andligt förtyck är att stänga vägen framåt med hjälp av

anteciperande undergångsscenarier som endast erbjuder vägen tillbaka till ett enklare och primitivare samhälle med allehanda regleringar. (Bengtsson 2019:187)

Utifrån det diskuterade materialet från Thunbergs tal, samt andra vetenskapliga inriktningar går det att konstatera att Thunberg har viss grund för det hon påstår och förmedlar. Däremot brister det på flera ställen och den panikartade, känslomässiga och även (delvis) felaktiga underlaget gör att det går att spekulera kring att det budskap som framförs kan anses likna en trosuppfattning. Framförallt då budskapet inte har en helt enhetlig vetenskaplig grund.

2.5 Den dogmatiska och filosofiska dimensionen

Dimensionen har sin kärna i historien och berör framförallt traditionernas anpassning till samhället (Smart 1998). Eftersom Thunbergs tal, samt den nutida miljöaktivistiska rörelsen, är relativt nya fenomen, gör det att det inte går att finna en tydlig historisk grund. Thunberg har därmed ingen “förfader” att falla tillbaka på, utan kommer själv bli den historiska frontfiguren för rörelsen. Det går däremot att dra kopplingar till tidigare miljöaktivistiska grupper, miljö- och klimatdebatter samt historiska resonemang kring ämnet. Även om dessa inte härstammar från samma bas, går det att återfinna och reflektera kring ett liknande tankesätt.

Ett exempel kommer från 1970-talet, då det fanns en övertygelse om att det nalkades en ny istid. Även om den största delen av forskningen inte berättigade idéer om en ny istid, var det den uppfattningen som spreds. Den konsensus som fanns hos klimatforskare under 1970-talet handlade om en kommande fullfjädrad istid eller en global nedkylning. Uppfattning om detta har senare konstaterats endast vara en falsk myt, men som fick sitt uppsving från bland annat media. (Peterson m.fl. 2008)

Utifrån dimensionen går det, i likhet med 1970-talets istidsuppfattning, inte att finna exempel som stärks i nutid. Det är först i efterhand som fenomenet kan få fäste i dimensionen, vilket gör att Thunberg och rörelsen får svagt utfall. Endast vid ett tillfälle benämner Thunberg tidigare forskning som kan ses ur ett historiskt perspektiv, “For more than 30 years, the science has been crystal clear”, vilket görs när hon uppmanar att människors beteende

behöver ändras i förmån för miljön och klimatet. Det återfinns däremot ett flertal refereringar