S TEGET VIDARE – A TT INTE BARA NÄTVERKA MED DEM SOM ÄR STÖPTA I SAMMA SKOLA

Från att ha konstaterat att ett officiellt och konkret nätverk gällande konsumtionsfrågor i Malmö inte finns, kan dock nätverkande inom ämnet skönjas. När vi ställer frågan om det finns ett behov av ett tydligare nätverk eller helt enkelt mer effektivt nätverkande kring endast konsumtionsfrågor handlar svaren snarare om vikten av att öppna upp de nätverk som finns. Hasselberg (2012) menar att ”nu är det fortfarande en liten krets av redan invigda som börjar fatta att – OK det är ett nätverk, men hur ska man få det att ta in fler?” Även Altenius (2012) ställer sig frågan hur nätverket skulle kunna öppnas upp, men tycker samtidigt att det är oroväckande att man måste komma in i nätverken överhuvudtaget för att ta del av budskapet. Detta påminner om den slutenhet som Boklund (1996) och Levin (1996) varnar för. Altenius anser att det görs mycket för folk som redan är intresserade men att problemet är att aktörerna bara bollar runt folk mellan sig. Lindsjö (2012) håller med: ”vi får inte stå och stampa på det här steget för länge”.

31

Rosander Nilsson uttrycker frustration över att det finns en slags protektionism i Malmö, särskilt runt verksamheter med en snål budget, men även i verksamheter som är beroende av externt stöd. Hon tror att aktörernas ständiga kamp för att få finnas till ligger i vägen för närmare samarbeten och att om aktörerna inte hade behövt kämpa för sin existens hela tiden hade arbetet med hållbar utveckling kunnat vara ”så mycket bättre” (Rosander Nilsson 2012). Många satsningar inom hållbarhetsfrågor sker i projektform, vilket är något Rosander Nilsson ställer sig kritisk till och hon poängterar att Ekocentum Syd medvetet valt att inte vara beroende av projektmedel. Dels har stiftelsen ett oberoende att värna om, dels ger ett beroende av projektmedel en osäkerhet och känslighet för hela organisationen eftersom projekt oftast pågår under kort tid. Även på Globalen upplevs projekt som något problematiskt: ”vi brukar inte prata om Globalen som ett projekt eftersom det är något man börjar och avslutar, utan mer en verksamhet /…/ vi hoppas kunna driva verksamheten vidare” (Edlom 2012). Ett liknande resonemang märks i samtalet om vad som ska hända med projektbaserade Globala Malmö och den funktion och det nätverk som utvecklats runt det:

Vi kan ju inte bara bygga upp det här och sedan bara låta det rinna ut i sanden, hur ska det få löpa vidare? Inte att det är ogjort arbete men att man kan få ut så mycket mer av det om man kan bygga vidare, eller bygga om det på något sätt (Hasselberg 2012).

Altenius tror även att de projekt som är beroende av finansiellt stöd kan ha svårt att nå ut till en större publik. Det finansiella stödet medför en redovisningsskyldighet och krav på ett visst antal deltagare, då är det enligt Altenius (2012) enklare att ”skapa aktiviteter för de redan frälsta eftersom de kommer”. Ytterligare en anledning att vända sig till det befintliga nätverket kan vara känslan av tillit och förtroende som finns inom dess ramar (Borell & Johansson 1995). Att söka sig utanför nätverkets ”comfort zone” kan vara både skrämmande och svårt då det inte är lika självklart att kulturen eller värderingarna är samma. Både Ekocentrum Syd och Florera väljer dock samarbeten som ”känns rätt i magen”, alltså med ”verksamheter som är öppna för samarbeten och utbyte /…/ utanför sin ’comfort zone’ eller inte” (Rosander Nilsson 2012), och Jäderberg Nolin (2012) poängterar att om man ska ingå i ett nätverk öppet för alla typer av aktörer så ”får man nog vara lite öppen och tolerant”. Lindsjö (2012) är inne på samma linje: ”Hade man haft ett nätverk så hade man kunnat samlas där. Det betyder inte att man måste samarbeta”. Detta tyder på att aktörerna efterfrågar det Di Gregorio (2012) betecknar som ett instrumentellt nätverk och inte nödvändigtvis närmare samarbeten och gemensamma åtgärder.

32

Även om alla aktörer stävar efter en förändrad privatkonsumtion går det att konstatera att hinder finns på vägen. Många påpekar att konsumtion är ett för ogripbart begrepp och att det därför lätt faller mellan stolarna. Jäderberg Nolin (2012) efterfrågar en styrelse eftersom ”allas ansvar blir lätt ingens ansvar”. Inom Globala Malmö har behovet av ett samordningsansvar diskuterats, i likhet med bl.a. Provan et al. (2005) och SOU (1998:92) rekommendationer av ett ledarskap eller en slags ”motor” som kan hålla siktet inställt på de gemensamma målen. Hasselberg (2012) menar att ”det handlar om att samordna på ett sådant sätt att man inte måste göra allt jobb själv, för det hinner du aldrig, det går inte, utan att hitta win-win-situationer”. Detta känns även igen från SOU (2006:5) som tycker att det offentliga bör ta på sig samordningsansvaret. På Globala Malmö finns dock tveksamhet till om kommunen är den mest naturliga vägen att gå för alla.

Av allt att döma sker det ett visst nätverkande kring konsumtionsfrågan bland aktörerna i Malmö, alla de intervjuade är måna om att sprida information till varandra, men ingen uppger sig ha tid att organisera något större och tendensen finns att budskapet stannar i de redan befintliga nätverken. I anslutning till detta frågar sig Altenius (2012) ”men det här nätverkandet, gör det någon nytta egentligen?”. Lindsjö (2012) anser också att det behövs en utveckling eftersom planeten känner av förändringar – inte snack om förändringar: ”vad vi behöver är aktion, att det görs mer”. Trots övervägande positiv inställning till nätverk och nätverkande finns alltså en viss skepsis mot dess effektivitet. Är det kanske dags att sluta snacka och börja agera?

33

Denna studie ämnade undersöka hur den nätverkande aktiviteten kring arbetet med hållbar konsumtion ser ut i Malmö samt hur detta uppfattas av aktörer från olika typer av verksamheter. Resultatet bidrar till ett första utkast i diskussionen kring huruvida nätverk och nätverkande kan skapa gynnsammare förutsättningar för de aktörer i Malmö som verkar för en förändrad privatkonsumtion. Alla de intervjuade uppfattar nätverk i olika form som något positivt och ser det bl.a. som en styrka och en resurs. Det genomgående temat är att tillsammans är stark. Studien konstaterar att det inte finns ett övergripande officiellt nätverk för aktörerna i Malmö, däremot kan en omfattande nätverkande aktivitet utläsas. Detta sker på olika sätt och av olika skäl, medvetet som omedvetet, strategiskt som spontant. En viss efterfrågan på organisering och samordning av nätverket kan dock skönjas bland de intervjuade, vilket också uppmuntras inom forskningen (bl.a. Provan et al. 2005, SOU 1998:92), vem som ska ta på sig detta ansvar är dock oklart. Det finns en positiv inställning till samarbete med kommunen i olika former, vilket ligger i linje med SOU (2006:5) som förespråkar de offentliga som samordnare. Inom kommunen finns dock en osäkerhet kring huruvida det för alla är mest naturligt att vända sig till dem.

Trots att det hos de intervjuade finns en enad diskurs, ett gemensamt högremål och en positiv inställning till nätverk kompliceras samarbete aktörernaemellan då arenan för hållbar privatkonsumtion består av flera olika slags verksamheter med skilda syften, tillvägagångssätt och syn på värdeskapande. Det går inte att blunda för den spänning som finns mellan företag och ideella där engagemang ibland ses som en motsats till profit och där de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt. Att lika barn leker bäst blir tydligt även inom området hållbar privatkonsumtion. I likhet med bl.a. Provan et al. (2005) och Di Gregorios (2012) resonemang ger intervjuerna ändå skäl att tro på ett fungerande gränsöverskridande nätverk där kommersiella verksamheter med ett ekonomiskt intresse kan ingå i samma nätverk som ideella organisationer, så länge värdegrunden och det gemensamma målet hos aktörerna förblir detsamma och att givandet och tagandet mellan alla parter upplevs vara i balans. Precis som SOU (2006:5) nämner de intervjuade att det gäller att hitta win-win-situationer och synergieffekter i samverkan på ett sätt där ingen känner sig utnyttjad eller betvivlad, utan där förtroendet är starkt. Eftersom tillit och förtroende enligt Lind (2002) skapas när det praktiseras går det inte att överbrygga denna skepsis förrän någon tar steget och nätverket mellan dessa aktörer blir en verklighet.

34

För de intervjuade har nätverk många olika betydelser och behöver inte nödvändigtvis vara likställt med samarbete. I likhet med Di Gregorio (2012) antyder de intervjuade att nätverket kan vara en instrumentell mötesplats, ett kommunikationsnätverk där information och kontakter utbyts, där dubbelarbete undviks och kostnader för t.ex. marknadsföring delas. Det finns en styrka i svaga band (Granovetter 1973) och fördelar med att organisera sig för att nå ut och förmedla nya idéer och information (Borgatti & Lopez-Kidwell 2011), vilket många av de intervjuade använder sig av, t.ex. genom strategiskt tillsatta styrgrupper. En nackdel med att använda nätverk som strategi kan dock innebära att budskapet inte sprids till allmänheten. I vissa av intervjuerna påtalades de tendenser till slutenhet som Boklund (1996) och Levin (1996) varnar för. Det är lätt att fastna och stagnera, att predika för de redan frälsta och därmed misslyckas med att öka engagemanget utanför den invigda kretsen. Att samma ansikten syns överallt, vilket var startskottet till denna undersökning, kan vara ett tecken på detta.

Nätverk och nätverkande ligger enligt många i tiden, och även i Malmö märks den nätverkande aktiviteten tydligt. Denna studie konstaterar att det finns anledning att se närmare på hur fler aktörer skulle kunna samordnas och involveras i ett mer öppet och gränsöverskridande nätverk för hållbar privatkonsumtion.

35

Ett av resultaten i denna studie handlar om att det inte finns ett officiellt nätverk för aktörer i Malmö som arbetar med hållbar privatkonsumtion. En uppföljande studie skulle kunna utarbeta ett förslag på och besvara frågorna hur ett sådant nätverk skulle se ut och fungera. Skulle det finnas ett eller flera nätverk? Hur, i vems regi och med vilka finansiella medel skulle dessa aktörer samordnas? Vilken funktion skulle nätverket ha – ett rent instrumentellt eller närmare samarbeten? I samband med detta hade engagemanget och det politiska stödet i fler städer kunnat undersökas för att hämta inspiration och lärdomar av andras eventuella samarbeten och gränsöverskridande nätverk. På detta sätt hade rekommendationer och en typ av konkret aktionsplan kunnat formuleras i arbetet att utforma ett nätverk i Malmö.

En vidare diskussion handlar även om hållbar konsumtion som ämne. Idag finns det inom Malmö stad en ansats att behandla ämnet separat, men vilken påverkan och effekt skulle en fortsatt starkare prioritering ha på Malmö som forum och arena? Som ett vagt begrepp under hållbar utveckling finns risken att ämnet faller mellan stolarna, att aktörerna inte ser värdet i samverkan och att samordning och organisering förblir problematiskt. Skulle en tydligare satsning leda till att fler aktörer lockades att delta i frågan om förändring och vilka följder skulle det i så fall ha för hållbar konsumtion som fokusområde? Detta leder även in på huruvida ett begreppsförtydligande behövs i en prioriterad satsning av detta slag. Skulle ett klarläggande göra ämnet mer lätthanterligt, och skulle detta i sig förändra engagemanget i frågan?

Under de intervjuer och inledningsvis de observationer som ligger till grund för denna studie har ofta namn på olika människor, snarare än verksamheter, dykt upp. Att antingen inkludera eller endast fokusera på individer, inte bara som representanter utan som nyckelpersoner och de som kallas ”spindeln i nätet”, skulle kunna belysa andra perspektiv och ge intressanta resultat i frågan kring nätverk i Malmö. En diskussion kring vilken eller vilka olika metoder som mest effektivt belyser nätverk och nätverkande i Malmö hade kunnat utvecklas. Hur skulle t.ex. ett sociogram över observationer eller nyckelpersoner se ut?

36 Altenius, C (2012) Muntlig intervju. 2012-04-10

Blanchet, K & James, P (2011) How to do (or not to do) …a social network analysis in health systems research. Health Policy and Planning sid. 1-9.

Boklund, A (1996) ur Projektets paradoxer, Ingrid Sahlin (Red.) Lund: Studentlitteratur. Borell, K & Johansson, R (Red.) (1995) Samhällets väv: En antologi om samhällsvetenskap

och nätverk, Rapport 1995:29. Östersund: Mitthögskolan

Borgatti, S & Lopez-Kidwell, V (2011) Network Theory. I Scott, John & Carrington, Peter (Ed) (2011). The SAGE Handbook of Social Network Analysis (sid. 40-54). London: SAGE Publications Ltd

Boström, M (2001) Miljörörelsens Mångfald. Lund: Bjärnums Tryckeri AB

Brüderl, J & Preisendörfer, P (1998) Network Support and the Success of Newly Founded Businesses. Small Business Economics 10: 213–225.

Börjesson, E (2012) Muntlig intervju. 2012-04-04

Castells, M (2009) Communication Power. New York: Oxford University Press Inc. Citypolarna (2012) CityPolarna - logga ut och häng med! (Hämtad 2012-04-16)

http://www.citypolarna.se/page.php?page=howto

de Swaan, A (2003) Mänskliga Samhällen. Lund: Grahn Tryckeri

Della Porta, D. & Diani, M., 2006. Social movements: an introduction. Malden, MA: Blackwell Publishers.

Di Gregorio, M (2012) Networking in Environmental Movement Organisation Coalitions: Interest, Values or Discourse? Environmental Politics vol. 21, no. 10, pages. 1-25 Edlom, S (2012) Muntlig intervju. 2012-04-03

Ekocentrum Syd (2012) Om oss. (Hämtad 2012-04-16) http://www.ekocentrumsyd.se/index.php/om-oss

Esaiasson, P, Gilljam, M., Oscarsson, H., Wägnerud, L (2007) Metodpraktikan. Konsten att

studera samhälle, individ och marknad. Vällingy: Elanders Gotab

37

Forsberg, B (2012) Muntlig föreläsning. Omställningens tid- Världen bortom tillväxten. Global footprint network (2012) Overshootday is coming! (Hämtad 2012-05-05)

Granovetter, M.S (1973) The strength of tweak ties, American Journal of Sociology. Vol. 78, Nr 6:1360-1380. University of Chicago Press

Hasselberg, E (2012) Muntlig intervju. 2012-03-29

Heber, A (2009) The Networks of Drug Offenders. Trends Organized Crime 12: 1-20. Hedberg, L & Sandberg, F (2002) Samarbeten mellan näringsliv & frivilligorganisationer –

två fallstudier [Magisteruppsats]. Uppsala Universitet: Företagsekonomiska

Institutionen

Jäderberg Nolin, K (2012) Muntlig intervju. 2012-05- 10

Konsumentverket (2012) Hållbar Konsumtion. (Hämtad 2012-04-23) www.konsumentverket.se/hallbar-konsumtion/.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Levin, C (1996) ur Projektets paradoxer, Ingrid Sahlin (Red.) Lund: Studentlitteratur. Lind, M (2002) Det svårgripbara nätverket: en sociologisk studie av företagare i nätverk.

Örebro Studies in Sociology 3

Lindsjö, J (2012) Muntlig intervju. 2012-04-06

McPherson, Miller, Smith-Lovin, Lynn and Cook, James M (2001) Birds of a Feather: Homophily in Social Networks. Annual Reviews Sociology 27: 415-44. Malmö stad (2009) Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020. Folder, Malmö stad Malmö Stad (2012a) Globalen. (Hämtad 2012-04-16)

http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Museer--utstallningar/Malmo- Museer/Om-Malmo-Museer/Globalen.html

Malmö Stad (2012b) Globala Malmö. (Hämtad 2012-04-16) http://www.malmo.se/globalamalmo

Malmö Stad (2012c) Vårt engagemang - så arbetar vi i Malmö (Hämtad 2012-04-16) http://www.malmo.se/Medborgare/Miljo--hallbarhet/Miljoarbetet-i-Malmo- stad/Malmo-Fairtrade-City-/Organisation.html

38

Margretta, J & Stone, N (2002) Vad är management egentligen? Översättning Lennart Olofsson. Stockholm: Svenska förlaget

Mintzberg, H, Ahlstrand, B.W, Lampel, J (1998) Strategy Safari, London: FT Prentice Hall Möllersten, B & Miljöförbundet Jordens Vänner. (2009). Det saknade miljömålet - Om

miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål. Katarina Tryck AB.

Naturskyddsföreningen (2011) Naturskyddsföreningen i Malmö. (Hämtad 2012-04-16) http://www.naturskyddsforeningen.se/kretsar-lan/skane/malmo/om-oss/ Naturvårdsverket (2012) Miljömål. (Hämtad 2012-04-23) www.miljomal.se/ NE (2012a) Ontologi. (Hämtad 2012-05-11) http://www.ne.se/lang/ontologi

NE (2012b) Kunskapsteori. (Hämtad 2012-05-11) http://www.ne.se/lang/kunskapsteori NE (2012c) CSR. (Hämtad 2012-05-10) http://www.ne.se/csr

Newman, M (2010) Networks – an introduction. New York: Oxford University Press Inc. Provan, K, Veazie, M, Staten, L, Teufel-Shone, N (2005) The use of network analysis to

strengthen community partnerships, Public Administration Review, Vol. 65, Nr. 5:603-613

Regeringskansliet (2003) En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och

miljömässig. Regeringens skrivelse 2003/04:129

Rockström, J, Steffen, W, Noone, K, Persson, Å, Chapin, F.S III, Lambin, E, Lenton, T. M, Scheffer, M, Folke, C, Schellnhuber, H.J, Nykvist, B, De Wit, C.A, Hughes, T, van der Leeuw, S, Rodhe, H, Sörlin, S, Snyder, P.K, Costanza, R, Svedin, U,

Falkenmark, M, Karlberg, L, Corell, R.W, Fabry, V.J, Hansen, J, Walker, B, Liverman, D, Richardson, K, Crutzen, P, Foley, J (2009) Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society 14(2) s. 32-50. Rosander Nilsson, M (2012) Muntlig intervju. 2012-04-23

Sahlin, I (Red.) (1996) Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.

SOU 1998:92. Goda idéer om småföretag och samverkan, Småföretagsdelegationens rapport

39

SOU 2001:20. Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling.

Betänkande från Miljövårdsberedningen. Stockholm

SOU 2006:5. Organisering av regional utvecklingspolitik – balansera utveckling och

förvaltning. Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. Stockholm: XGX Grafisk Service

SOU 2004:119. Hållbara laster. Konsumtion för en ljusare framtid. Delbetänkande av

utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen. Stockholm: Edita Norstedts tryckeri AB

Trost, J. (1997) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur

World Commission on Environment and Development (1987) Our Common Future. Oxford University Press

WWF (2010) Living planet report 2010- biodiversity, biocapacity and development (Hämtad 2012- 05-05) http://awsassets.panda.org/downloads/wwf_lpr2010_lr_en.pdf

40

Bilaga 1. Referenslista till Datainsamling (Sociogram) Bilaga 2. Intervjuguide

41