Tillsammans är stark - Gränsöverskridande nätverk och nätverkande gällande hållbar konsumtion i Malmö

Tillsammans är stark

Gränsöverskridande nätverk och nätverkande gällande hållbar

konsumtion i Malmö

Stronger together

Trans-boundary networks and networking regarding sustainable consumption in Malmö

Författare: Annie Bengtsson, Martina Palm Miljövetenskap, vt 2012

I

Det sägs att vi lever i ett nätverkssamhälle där öppen samverkan över gränser är en nyckel till innovativt skapande och framgång. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som sträcker sig över gränser är ämnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag många aktörer som försöker uppmuntra allmänheten till mer hållbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nätverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nätverkande aktiviteten i Malmö kring hållbar privatkonsumtion med särskilt fokus på intervjupersonernas syn på nätverk och nätverkande samt problematiken kring gränsöverskridande samarbeten. Studien konstaterar att det finns en omfattande nätverkande aktivitet i Malmö, men trots en enad diskurs, ett gemensamt högre mål och en positiv inställning till nätverk utgör verksamheternas olika fokus ett hinder för närmare samarbeten. Det finns anledning att samordna och involvera fler aktörer i ett öppet och gränsöverskridande nätverk för hållbar privatkonsumtion

Sökord: nätverk, nätverkande, hållbar privatkonsumtion, gränsöverskridande samarbete, kvalitativ intervju, Malmö, hållbar utveckling.

II

It is said that we live in a network society where cooperation across boundaries offers solutions to innovative creativity and success. In the era of globalization this may influence the communication about local and global problems. A problem that extends boundaries is the issue of consumption, and there are several actors in Malmö today who tries to encourage more sustainable consumption patterns to the public. But what role does networking have for these actors? Through interviews, this study examines the networking activity in Malmö on sustainable consumption with particular focus on the interviewees view on networks and networking and the matter of cross-boundary cooperation. The study finds that there is an extensive networking activity in Malmö, but in spite of a unified discourse, a common higher goal and a positive attitude towards networking, the different focus of the actors constitute obstacles to closer cooperation. There is a need to coordinate and involve more actors in an open and trans-boundary network for sustainable consumption.

Keywords: network, networking, sustainable consumption, interview, trans-boundary cooperation, Malmö, sustainable development.

III

Vi vill tacka de personer som givit av sin dyrbara arbets- och fritid för att medverka i denna studie, de som låtit sig intervjuas, gett synpunkter på arbetet och erbjudit stöd. Utan er hade uppsatsen inte blivit vad den är, TACK! Vi vill också tacka vår handledare Gunilla Hughes Wulkan som varit odelat positiv och Karin Westerberg som ledde oss in på detta spår. Tack också till varandra för ett bra samarbete och fin kommunikation. Tack Martina. Tack Annie.

IV Sammandrag... I Abstract ... II Förord ... III Innehållsförteckning ... IV 1. Inledning ...1 1.1 Syfte ...2 1.2 Disposition ...2

2. Nätverk, nätverkande och hållbar privatkonsumtion ...3

2.1 Hållbar privatkonsumtion i Malmö som ram för studien ...3

2.2 Nätverk – vad är det? ...4

2.3 Nätverk som Sociogram – vad är det? ...5

2.4 Nätverkssamhället ...6

2.5 Förutsättningar för framgångsrikt nätverkande ...7

2.6 Svårigheter med nätverk ...8

2.7 Nätverkande i olika verksamheter ...8

2.7.1 Offentliga aktörer ...9 2.7.2 Företag ...9 2.7.3 Ideella organisationer ... 10 2.8 Gränsöverskridande samarbeten ... 11 2.9 Sammanfattning ... 13 3. Studiens genomförande ... 15 3.1 Förstudierna ... 15 3.1.1 Observationer ... 16 3.1.2 Sociogram ... 16 3.2 Kvalitativa intervjuer ... 19 3.3 Urval ... 20

3.3.1 Presentation av de medverkande intervjupersonerna ... 20

3.4 Analysmetod ... 21

3.5 Självkritik ... 22

V

4.1 Värdegrund och definitioner ... 24

4.2 Malmö som forum och arena ... 25

4.3 Syn på nätverk och nätverkande ... 26

4.4 Nätverk som strategi ... 29

4.5 Steget vidare – Att inte bara nätverka med dem som är stöpta i samma skola ... 30

5. Sammanfattande reflektion ... 33

6. Förslag till vidare forskning ... 35

Referenslista ... 36

1

Hållbar utveckling är ett brett begrepp och under detta ryms många områden, t.ex. konsumtionsproblematiken. Vi människor konsumerar på ett år mer naturresurser än jorden kan återskapa. För att kunna upprätthålla denna livsstil behövs det inom kort naturresurser motsvarande två jordklot, vilket är en fysisk omöjlighet. Det som måste till är en förändring i konsumtionsmönster, vi måste hitta långsiktigt hållbara lösningar på både produktions- och konsumtionssidan. Detta är ett världsomspännande problem men globalt som lokalt är de konkreta satsningarna få. I Malmö Stads miljöprogram märks däremot en ambition att ta tag i problemet och våra egna upplevelser och erfarenheter bekräftar att ambitionen inte bara finns på papper. För att hitta lösningar på ett så bett problem behöver dock olika aktörer samlas, och vi upplever att det i Malmö inte bara finns ett kommunalt initiativ utan även ett engagemang bland privatpersoner, företag och ideella verksamheter. Detta är ett gott tecken eftersom vi enligt många lever i ett nätverkssamhälle där nätverkandet har blivit allt vanligare i olika sammanhang och gränsöverskridande samarbeten förespråkas både globalt och lokalt som ett sätt att tillsammans hitta lösningar på komplexa samhällsproblem. Eftersom konsumtionsproblematiken berör alla typer av aktörer frågar vi oss huruvida samarbeten i nätverksform skulle kunna vara ett sätt att angripa problemet effektivt. Våra erfarenheter av olika arrangemang och aktiviteter med temat hållbar utveckling i Malmö är också att samma ansikten ofta dyker upp. Detta har fått oss att fundera på huruvida det redan finns ett nätverk i Malmö (formellt eller informellt) av aktörer som är särskilt intresserade av hållbar privatkonsumtion. Hur fungerar och uppfattas det i så fall av de aktörer som är aktiva i Malmö inom området? Nätverk och nätverkande ger många fördelar, men kräver ett gemensamt mål och syfte. Detta är dock inte alltid lätt att uppnå eftersom tillit och förtroende krävs liksom ett givande och tagande, vilket kan vara svårt att åstadkomma bland aktörer med olika fokus, tillvägagångssätt och syn på värdeskapande.

Denna studie ämnar således undersöka hur den nätverkande aktiviteten kring arbetet med hållbar konsumtion ser ut i Malmö samt hur detta uppfattas av aktörer från olika typer av verksamheter.

2

1.1

S

Syftet med denna studie är att belysa nätverkande som strategi för arbetet med hållbar privatkonsumtion i Malmö. Vi vill undersöka nätverkandets styrkor och svagheter både i teori och praktik. Studien bygger främst på kvalitativa intervjuer med sju representanter från olika kommunala, kommersiella och ideella verksamheter. Tonvikt läggs vid aktörernas syn på nätverk och nätverkande samt hur detta återspeglas i deras arbete med hållbar privatkonsumtion. Valet av intervjupersoner från olika slags verksamheter syftar till att problematisera gränsöverskridande samarbeten där aktörernas fokus och tillvägagångssätt kan variera.

1.2

D

Denna uppsats är indelad i sex kapitel. Det första inleder med att kortfattat problematisera konsumtionsfrågan och kopplar samtidigt ihop det med huvudämnet nätverk och nätverkande, här förklaras även syftet med studien. Kapitel två behandlar den teoretiska bakgrunden och innefattar centrala begrepp och tankebanor, kapitlet avslutas med en kortare sammanfattning. I kapitel tre beskrivs de metoder som använts för insamling av det empiriska underlaget och hur arbetsprocessen sett ut. Kapitel fyra både redovisar och analyserar resultatet av intervjuerna som genomförts. I kapitel fem ges en sammanfattande reflektion där uppsatsens problemställning kopplas samman med resultat. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

3

Allt vi människor gör påverkar jorden och dess ekosystem på olika sätt, men våra handlingar påverkar även relationen mellan människor världen över. Hållbar utveckling kan därför handla om allt, från fattigdomsbekämpning till resursuttag och ekonomiska system. Denna studie fokuserar på de aktörer som arbetar med hållbar privatkonsumtion och i detta kapitel förklaras kort varför det är särskilt intressant i Malmö. Valet av ämne utgör en ram för studiens huvudområde; nätverk och nätverkande. Ordet nätverk har idag lika många olika definitioner som användningsområden och i kapitlet redogörs för hur just denna uppsats använder begreppet. Först ges en generell bakgrundsbild av hur nätverk avbildas och fungerar och sedan beskrivs nätverkandet som samverkan. Tyngdpunkten läggs på hur nätverk och nätverkande används i olika verksamheter samt förutsättningar och svårigheter med gränsöverskridande samarbeten.

2.1

H

M

Mänskligheten förbrukar enligt WWF (2010) idag naturresurser i en snabbare takt än vad jordens ekosystem har förmåga att återskapa. Resursuttaget har sedan 1960-talet fördubblats och om business as usual fortgår kommer det år 2030 att krävas naturresurser motsvarande två jordklot för att upprätthålla vår livsstil. År 2011 inföll Global Overshoot Day, vilket är den dag då vi konsumerat naturens årliga produktion, redan den 27 september. Allt som konsumeras efter denna dag överskrider alltså vad som är ett hållbart resursuttag (Global footprint network 2012). Konsekvenserna av detta är enligt Rockström et. al. (2009) katastrofala för planetens miljötillstånd och varnar för en global ekologisk kollaps. För att komma tillrätta med miljöproblemen talar det internationella samfundet om hållbar

utveckling, där den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen av

samhällsutveckling måste samverka. I denna uppsats används begreppet hållbar utveckling efter definition av FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” (1987), även kallad Brundtland- rapporten, där dessa dimensioner är centrala: ”En utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. I SOU (2004:119ff) omnämns Sverige som ”ett kvarter i den globala byn” där vi både privat och på den offentliga arenan inte bara måste diskutera utan också börja bearbeta våra värderingar, attityder och vanor till förmån för en smartare och varsammare livsstil. Konsumentverket

4

(2012) skriver att ”Produktionen av varor och tjänster som vi köper påverkar världen omkring oss. Genom valen vi gör som konsumenter kan vi påverka utbudet och möjligheterna för morgondagens generationer i en positiv, hållbar riktning”. I denna uppsats används begreppet

hållbar privatkonsumtion vilket här definieras som att den slutliga användningen av varor och

tjänster som finansierats direkt ur den enskilde konsumentens plånbok beaktar den miljömässiga och sociala effekten lika mycket som den ekonomiska aspekten.

Trots att konsumtionspolitiken ända sedan år 1998 har som mål att utveckla långsiktigt hållbara konsumtions- och produktionsmönster (SOU:2004) så ger en snabb titt på Sveriges 16 miljömål (Naturvårdsverket 2012) inga tecken på att konsumtionen pekas ut som en prioriterad miljöfråga, vilket bl.a. kritiserats i Det saknade miljömålet av Möllersten (2009). Till skillnad från de nationella miljömålen har Malmö Stad dock hållbar konsumtion och

livsstil som en av fyra prioriterade punkter i sitt miljöprogram för 2009-2020. Fokus läggs på

att både produktion och konsumtion ska bli resurssnålare, smartare och mer inriktad på kvalitet. Här beskrivs också Malmö som en stad med ”stort engagemang såväl inom kommunen som hos privata intressenter /…/ Många aktörer är angelägna om fortsatt utveckling” (Malmö stad 2009). Detta gör Malmö extra intressant som forum och arena för denna studie, som ämnar undersöka hur den nätverkande aktiviteten kring arbetet med hållbar privatkonsumtion ser ut i Malmö samt hur detta uppfattas av aktörer från olika typer av verksamheter. Eftersom konsumtionsfrågor berör företag likväl som offentliga aktörer och ideella organisationer tar denna studie upp forskning som behandlar de olika verksamheterna eftersom deras världsåskådning, fokus och målsättning kan variera, samt forskning som beskriver gränsöverskridande samarbeten.

2.2

N

–

?

Begreppet nätverk används inom flera olika ämnesdiscipliner, har åtskilliga definitioner och kan enligt Lind (2002:19) i vid mening betyda ”nästan vadsomhelst”, bl.a. nämns ett perspektiv, en metod, ett socialt fenomen, ett ämnesområde eller en metafor som bara några exempel. Detta gör att i princip vad som helst även kan analyseras som ett nätverk (Borell & Johansson 1995). Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv beskriver Castells (2009) nätverk som kommunikationskanaler. Dessa uppkommer genom att ett antal individer eller grupper finner gemensamma värderingar och intressen, vilka ibland leder till önskan att uppnå ett visst mål. Flödet av meningsutbyte individer emellan förändras ständigt vilket innebär att även

5

nätverken förändras, dock bibehålls nätverket så länge aktörerna har samma syfte och mål. Enligt Castells är det alltså helheten som är nätverket, där noderna (aktörerna) bara fungerar som komponenter. Della Porta och Dianis (2006:21) förklarar nätverk som utrymmen där individer och organisationer ”samtidigt som deras självständighet och oberoende bibehålls, ägnar sig åt ihållande utbyten av resurser för att uppnå gemensamma mål”. Lind (2002:135) i sin tur definierar det som att ”nätverk är en struktur av bindningar mellan objekt som bildar en social entitet med emergenta egenskaper” såsom värdeskapande, diffusion, flexibilitet, samarbete och tillit.

Nätverk betraktat som ett fenomen har en ontologisk grund, vilket är den filosofiska läran om hur verkligheten är beskaffad (NE 2012a). Utgångspunkten är att nätverk är någonting och kan ha olika egenskaper som kan studeras och kategoriseras. Enligt Lind (2002) anser många att nätverk är något som ökar i omfattning och som håller på att förändra den sociala verkligheten. Egenskaper som tillskrivs nätverk till skillnad från andra sociala fenomen är t.ex. flexibilitet, diffusion och värdeskapande. I samarbete mellan företag av olika slag lyfter Lind (2002:72) bl.a. fram att ”nätverk bygger på personliga relationer” och att ”nätverk genererar konstruktiv konkurrens – sociala band sätter gränser för fult spel”. Som metod betraktat används nätverk i regional utveckling och i organisationsutveckling m.m. där det ses som en strategi att uppnå önskvärda resultat. Det är en medveten strategi som bygger på kommunikation och engagemang, och den anses framgångsrik eftersom den ger verklig och väl förankrad förändring. Lärande är något som betonas i denna utvecklingsmetod, likaså frivilligheten och engagemanget i nätverksgruppen. Lärdomarna kan vara svåra att sätta fingret på och kan givetvis variera i olika nätverk, men förmågan att utnyttja andras kunskap nämns som en viktig del (Lind 2002).

2.3

N

S

–

?

Lind (2002) beskriver att nätverksperspektivet även har en epistemologisk grund. Epistemologi, eller kunskapsteori är en del av filosofin som ställer sig frågan vad kunskap är (NE 2012b). I detta sammanhang innebär det att verkligheten som studeras betraktas som ett nätverk och att detta perspektiv synliggör saker som andra perspektiv missar. Det innebär att fokus ligger på relationen mellan aktörer snarare än de enskilda aktörerna. Begreppet nätverk används då som en modell eller en metafor för att synliggöra dessa relationer.

6 Nätverk åskådliggörs vanligen i form av en

graf där en karta av sammanbundna knutpunkter

ritas upp. Den tekniska benämningen på knutpunkterna är noder men kallas i sociala nätverk även aktörer (Borell & Johansson 1995). Dessa noder sammanbinds med hjälp av länkar eller kopplingar som visualiseras med hjälp av sträck (se figur 1). I sociala nätverk kan noderna utgöras av mänskliga individer eller kollektiv, och länkarna utgörs av sociala relationer av alla tänkbara

slag. Det strukturella mönstret som framgår ur relationerna (länkarna) mellan aktörer (noder) är det som kallas nätverk. Grunden till denna bild av nätverk kom redan på 30-talet genom psykiatrikern Jacob Morenos sociogram, vilket är föregångaren till den vetenskapliga metoden nätverksanalys (Newman 2010). Enkelheten i hur de sociologiskt intressanta interaktionerna visualiserades övertygade forskarvärlden om analysens förtjänst.

Både de länkar som syns och inte syns i ett sociogram är av intresse för analys. En aktör kanske inte alltid är medveten om att denne befinner sig i ett nätverk då länken till en annan aktör inte behöver vara ömsesidig (Borell & Johansson 1995). Aktörer betecknas som närliggande om de är direkt förbundna med ett streck, det säger dock ingenting om hur stark relationen är. Tätheten i sociala nätverk har studerats på flera håll ända sedan Granovetter (1973) formulerade teorin styrkan av svaga band. Ju starkare banden är mellan två aktörer, desto större är chansen att de har kontakt med samma människor. Svaga band har dock större potential att vara broar mellan olika grupper och därmed kunna förmedla nya idéer och information (Borgatti & Lopez-Kidwell 2011). Strategiskt sett är det alltså klokt att utforma sitt kontaktnät med personer som inte själva har kontakt med varandra, eftersom kontakten med en relation ger tillgång till hela dennes kontaktnät.

2.4

N

Vi människor är ofrånkomligt kopplade till varandra genom olika nätverk. Från den dag vi föds är vi beroende av andra människor för bl.a. föda, beskydd, tillgivenhet och kunskap (de Swaan 2003). De prylar vi omger oss med och de redskap vi använder är sällan tillverkade av

7

oss själva utan ”varenda produkt förkroppsligar sammanhängande ansträngningar som gjorts av ett helt nätverk av människor” (de Swaan 2003:9).

Det har förutspåtts att ”samverkan och nätverksbildning i olika former blir 2000-talets dominerande företagsform” (SOU 1998:92). I sin doktorsavhandling bekräftar Lind (2002) att termen ”nätverk” och uttrycket ”att starta nätverk” har blivit allt vanligare i olika sammanhang. En kvantitativ sökning i artikeldatabaser visar på en markant ökning av artiklar innehållande ordet ”network” under perioden 1990-2011, både i dagspress och vetenskapliga publikationer (Lind 2002). Vi lever enligt Castells (2009) i ett nätverkssamhälle i den mening att aktiviteter som påverkar människor jorden runt behandlas i globala nätverk, t.ex. finansmarknaden, i massmedia, internationella statliga och icke-statliga organisationer, handel mellan länder, produktion och konsumtion. Detta betyder inte att alla medverkar i de globala nätverken, istället menar Castells att nätverk fungerar utifrån logiken att vissa inkluderas medan andra stängs ute. Det handlar inte bara om att kommunicera för att uppfylla gemensamma mål, utan även om att exkludera en del aktörer för att själv nå fördelar.

2.5

F

Studier pekar på att människor med liknande socio-demografisk karaktär, värderingar och identiteter tenderar att dras till varandra, något som McPherson et al. (2001) kallar ”Homophily” (vilket vi översätter till värdehomogenitet). Detsamma gäller alla typer av nätverk, mellan organisationer såväl som i folkrörelser. Värdehomogenitet refererar till inre värderingar och ambitioner som formar framtida beteende, vilket tenderar vara grundläggande för närmare samarbeten mellan olika miljörörelser (Di Gregorio 2012). Organisationers ståndpunkt är dock inget statiskt tillstånd utan värderingar formas och omformas i interaktion med andra aktörer. Nätverk är i denna mening en plats för aktörer att kommunicera, argumentera, försvara sina åsikter och samtidigt influera andra. Aktörerna i dessa nätverk kan enligt Di Gregorio (2012) dela en bredare diskurs och en förståelse av ett specifikt miljöproblem utan att ha gemensamma världsåskådningar eller värderingar. Detta innebär att t.ex. kommersiella organisationer med ett ekonomiskt intresse kan ingå i samma nätverk som ideella organisationer som finns till för att skapa det Margretta och Stone (2002) kallar andra, mindre definierade och mätbara, värden.

Viktigt för närmare samarbete är förtroende och tillit. Basen för förtroenderelationer är enligt Lind (2002) långsiktighet och långvarighet, men det är också något som utvecklas när

8

det praktiseras. Tillit förutsätter tidigare erfarenheter och kunskaper och utvecklas lättare i permanenta sociala relationer där människor nästan automatiskt blir förtrogna med varandra. I nätverk där ”alla känner alla” återfinns tillit också i högre grad. Tillitens ömsesidighet förstärks genom att nätverksrelationer av detta slag ofta går i alla riktningar; de inblandade vet att de kommer att träffas även i framtiden och fortsättningsvis vara beroende av varandras tjänster (Borell & Johansson 1995). Förtroenderelationer är därför oumbärligt för samarbete och måste kännetecknas av ömsesidighet (Lind 2002).

2.6

S

I alla verksamheter finns en gruppkultur som enligt Mintzberg et al. (1998) består av medlemmars sammansatta tolkningar av omvärlden vilket uttrycks kollektivt genom egna särpräglade sätt att se på och hantera situationer. Dessa tolkningar bottnar i de lika normer och värderingar som en kultur producerar och består av. Kulturen är således det kitt som knyter samman medlemmarna till ett kollektiv, och återfinns följaktligen även i nätverk. Både Boklund (1996) och Levin (1996) beskriver fall där kulturen inom verksamheten institutionaliserats så pass att den till sist motarbetar sig själv och blir kontraproduktiv genom att inte längre vara öppen för förändring och anpassningsbar för intryck utifrån. Även enligt SOU (2006:5 s. 31) är det inte helt ovanligt att nätverk blir ”vakthållare för en bestående ordning” och slutar vara innovativa. I nätverk finns oftast ingen hierarkisk ordning eller central auktoritet utan det ”är i grunden en gränsöverskridande och interorganisatorisk aktivitet” (SOU 2006:5 s. 27). Detta är en av styrkorna i nätverken men kan också medföra problem i t.ex. koordination och balans mellan starka och svaga aktörer. För att motverka detta kan det behövas en ”motor”, en samordnare som styr aktörerna mot de gemensamma mål som nätverket har till syfte att uppnå. Det innebär att ha kunskap om helheten i nätverket för att kunna åstadkomma de fördelar och win-win situationer som eftersträvas, en uppgift som SOU (2006:5) anser att det offentliga med fördel kan ta på sig. Även SOU (1998:92) förespråkar någon form av ”motor” eller ”spindel” i samarbetet.

2.7

N

Nätverkande används på olika sätt i olika verksamheter och kan delvis förklaras med skillnad i syfte och mål. Utöver ett värdeskapande har de flesta företag ett ekonomiskt intresse, att gå

9

med vinst. Offentliga verksamheter har som främsta uppgift att ge service till medborgarna och skapa välfärd. Ideella organisationer däremot har varken välfärd eller vinst på sin agenda, utan andra mindre definierbara värden.

2.7.1 OFFENTLIGA AKTÖRER

Samverkan mellan privata och offentliga verksamheter förespråkas på lokal nivå eftersom det kan skapa en ”dynamik i samhällsutvecklingen som är svår att åstadkomma om aktiviteterna begränsas till den ena eller den andra sektorn” (SOU 1998:92, s.21). Det har satsats offentliga medel på att bygga nätverk i den svenska småföretagspolitiken, men kunskapen inom området är bristande och har inte fått genomslag hos offentliga organ. SOU (2006) erbjuder en förklaring till detta, att det finns en skepsis mot nätverk i det offentliga systemet: ”Nätverk ses som uttryck för en korporativ ordning. De anses hota öppenhet och demokratiskt ansvarsutkrävande” (SOU 2006:5 s. 8). Framväxten av nätverksorganisering i ekonomin och samhället i stort gör dock att nya strategier för styrning behövs. Traditionell policy för styrning (ofta hierarkisk styrning) i offentlig verksamhet ”levererar inte längre” p.g.a. ökad komplexitet i sociala system (SOU 2006:5 s. 42). Kollektiva problem kan inte lösas av politiken allena genom kommando och kontroll, särskilt inte när det handlar om komplexa problem. Den växande sociala och ekonomiska komplexiteten kan enligt SOU (2006:5) endast bemästras genom nätverksstyrning i samarbete med olika aktörer; privata, offentliga, individer och organisationer.

2.7.2 FÖRETAG

I företagsvärlden är nätverk ofta kopplat till utveckling. Lind (2002) beskriver Castells syn på hur nätverkssamhällets framväxt och etablering märks i organisatorisk utveckling i företagsvärlden. Ändrade förutsättningar på marknaden i form av ”de stora bolagens kris och de små och medelstora företagens återhämtande” (Lind 2002:73) ligger till grund för många av de nätverk som vuxit fram, och de egenskaper som karaktäriserar dem är flexibilitet, specialisering, decentralisering, demokrati och samarbete. Detta har varit nödvändigt bl.a. eftersom kostnaderna för forskning och utveckling är högre än vad enskilda företag kan stå för.

En typ av samarbete som blir allt vanligare är strategiska nätverk där det ”skapas förutsättningar för den gemensamma kakan att växa” (Lind 2002:82). I motsats till den traditionella konkurrens-synen där ”den enes död är den andres bröd” så anses samarbete skapa framgång för alla parter. I företagsekonomisk jargong pratas det om att samarbete

10

sänker transaktionskostnaderna, det blir billigare att låta andra företag tillverka delar eller utföra tjänster gentemot att göra detta inom företaget. I denna typ av samarbete är förtroende fundamentalt. Att bygga upp ett förtroende är enligt Lind (2002) dock något som tar tid och därför kan med fördel redan existerande relationer utnyttjas, exempelvis kontakter i föreningar av olika slag. De strategiska nätverken är självförstärkande, genom att praktisera nätverkandet införlivas kunskaperna om det, vilket i sin tur leder till ett mer nätverksanpassat beteende och praktik. Även SOU (1998:92) ser positivt på samverkan mellan företag för att öka konkurrenskraften. Individer och mindre företag saknar de resurser som större företag har i form av administrativt stöd, kapital, kompetens och kontakter, vilket är en av anledningarna till att just småföretag kan vinna på att utveckla nätverk för sådant utbyte. De småföretag som ingår i ett nätverk klarar sig bättre och arbetar mer kostnadseffektivt än de som jobbar enskilt. Nätverk kan vara beständiga eller föränderliga, de kan handla om gemensam marknadsföring eller nätverk för att utbyta kontakter och information. För att samverkan ska fungera menar SOU (1998:92) att aktörerna måste anpassa sig till varandra, dela med sig av kunskaper och erfarenheter och bygga upp ett förtroende. De varnar för att nyckelpersoner kan utgöra en risk för kontinuiteten eftersom samverkan blir alltför beroende av dessa ”eldsjälar”.

2.7.3 IDEELLA ORGANISATIONER

Di Gregorio (2012) menar att informations- och resursnätverk är grundläggande för samarbeten mellan olika miljöorganisationer. Nätverken kan stödja instrumentella allianser mellan löst relaterade organisationer genom att dela resurser (t.ex. marknadsföring) för att uppnå specifika mål. En tätare interaktion och kommunikation mellan organisationerna som framförallt delar värdegrund och/eller diskurs kan också främja närmare samarbeten, skapa gemensamma visioner och leda till långsiktiga gemensamma åtgärder. För att illustrera vad som skiljer instrumentella nätverk från närmare samarbeten kan liknelsen dras om skillnaden mellan bekantskap och vänskap. Beroende på vad som ämnas uppnås med nätverket kan alltså både nära samarbeten och lösa nätverk vara användbara.

Enligt Margretta och Stone (2002) finns det en djupt rotad etik i de flesta ideella organisationer, att det är viktigare att hjälpa andra än att själv vinna. Uppkomsten av konkurrens har dock fått många att känna sig hotade. De största svenska miljörörelserna är enligt Boström (2001) överens om målen, de delar alltså diskurs, men samarbetar trots detta i ganska liten grad. Anledningen beskrivs som en vilja att behålla sin identitet och att de har olika strategier och olika roller för att tackla problemen. I likhet med företag som värnar om sina kunder måste de ideella organisationerna se till vad deras medlemmar efterfrågar. Vid för

11

många gemensamma aktioner riskerar ”den egna identiteten att suddas ut” (Boström 2001:291). Däremot beskrivs samarbeten i form av informations- och kunskapsdelning som positivt eftersom det kan förhindra dubbelarbete.

2.8

G

I mänskliga samhällen pågår samarbete och tävlan sida vid sida, men för att överleva naturens lagar i kampen för överlevnad är ömsesidigt samarbete nödvändigt (de Swaan 2003). Provan et al. (2005) menar att logiken bakom att föra samman olika aktörer ligger i att kunna utnyttja det breda utbudet av resurser och expertis som tillhandahålls i ett nätverk. Genom att samarbeta kan ideella och offentliga verksamheter tillsammans öka kapaciteten för att lösa svåra samhällsproblem. Provan et al. (2005) påpekar att det, trots omfattande ansträngningar, finns svårigheter i att etablera, upprätthålla och framförallt utöka den här typen av gränsöverskridande nätverk. Finansiering av en passande administrativ infrastruktur eller helt enkelt motsättningar mellan nätverkets medlemmar är bara ett par exempel på hinder som kan finnas. Vissa organisationer måste ta hänsyn till andra målgrupper än de gemensamma inom nätverket eller intressenter och finansiärer som inte alltid stödjer eller delar uppfattningen om att samarbete ligger i organisationens bästa intresse, särskilt när det innebär att självständighet och förvaltning kan minska eller knappa resurser måste delas. Margretta och Stone (2002) påpekar dock att det måste vara uppgiften som sitter bakom ratten, inte kunderna.

Viktigt att komma ihåg är att varje aktör tenderar att se på nätverket ur sin egen verksamhets ställning och hur denna påverkar och påverkas av de relationer som finns i nätverket (Provan et al. 2005). Problemet är att varje aktör har sin egen syn på hur nätverket ser ut och fungerar, vilket begränsar en objektiv förståelse av nätverket som helhet. Det är dock viktigt att alla aktörer förstår hur nätverket ser ut och utvecklas för att kunna utnyttja dess kapacitet med framgång: ta till vara på olika kunskaper och färdigheter och uppnå effektiva lösningar på komplexa problem, påverka beslutsfattare, verka som opinionsbildare eller organisera kollektiva uppgifter. För att kunna utveckla ett starkt nätverk av samverkande organisationer anser Provan et al.( 2005) i likhet med SOU (2006:5) och SOU (1998:92) att mål och syfte måste tydliggöras och att all ansträngning i strävan att nå detta mål måste ske kollektivt men ledas av ett effektivt ledarskap. Det kan dock vara svårare än man tror. Margretta och Stone (2002) menar bl.a. att det kan vara svårt att leda ideella organisationer eftersom de saknar den entydiga feedback som t.ex. betalande kunder ger en kommersiell

12

verksamhet. De nämner också målförskjutning, d.v.s. en splittring av eller oenighet om det gemensamma målet, vilket kan minska effektiviteten i strävan att uppnå det, något som ofta sker inom det ideella.

Försök har gjorts att få till en dialog inte bara mellan företag utan också i samarbete med offentliga verksamheter och miljöorganisationer. I SOU (2001:20) ”Tänk nytt, tänk

hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling” berättas det om hur ett flertal

representanter från respektive bransch bjöds in för att diskutera vision, mål och strategier för en hållbar utveckling. Den breda sammansättningen valdes "eftersom vi tror att framtidens lösningar kräver samarbete över gränserna” (SOU 2001:20 s. 9). Utan någon närmare förklaring konstateras att miljö- och konsumentorganisationerna inte hade möjlighet att delta. Gensvaret var dock stort från företagen, vilka angav påverkansmöjligheter och nätverksskapande med företag som ligger långt fram i miljöarbetet som anledningar till att delta. Boström (2001) understryker att samarbetsmöjligheter som denna inte är någon bristvara för de stora miljöorganisationerna, tvärtom får de fler förfrågningar än de har resurser att tacka ja till. Detta gör att de väljer att medverka i sina prioriterade områden och där de tror sig kunna göra en insats. Ett mer praktiskt inriktat exempel på samarbete är Naturskyddsföreningens initiativ till nätverket Hållbara Kommuner. Miljöorganisationerna har enligt Boström (2001) visat vägen genom goda exempel som detta, men samtidigt varit noga med att inte bedriva subpolitik, alltså inte göra de offentligas arbete. De värnar om sitt oberoende och därför måste de egna frågorna gå före att vara med ”som partner på andras fester” (Svante Axelsson, vice generalsekreterare Naturskyddsföreningen, i Boström 2001).

Vad gäller företag så går mycket av miljörörelsens arbete ut på att påverka just dem. Detta har tidigare gjorts genom olika typer av konfrontationer, där miljöorganisationer ibland bildat allianser mot företagen. Från 90-talet och framåt menar Boström (2001) dock att strategiska allianser med företag blivit vanligare. I sin magisteruppsats understryker Hedberg och Sandberg (2002) att detta från företagens håll framförallt vuxit under beteckningen CSR1. För företagens del skapar samarbeten av detta slag mervärde i form av positiv uppmärksamhet och stolthet hos medarbetare. De ideella får förutom ekonomisk hjälp möjligheten att ställa krav på företagen samtidigt som de kan sprida sitt budskap till företagets anställda. Boström (2001) ger också exempel på ideella verksamheter som blivit anlitade som rådgivare och utbildare i företagens interna miljöarbete. Det finns dock en risk för att

1

Corporate Social Responsibility: Företags sociala ansvarstagande i samhället bygger på frivilliga åtaganden från företagens sida att ta större social och miljömässig hänsyn i sin verksamhet (NE 2012c).

13

”frivilligorganisationernas namn fläckas av företagets verksamhet” i samband med att de ”delvis ger upp sin oberoende ställning” (Hedberg & Sandberg 2002:15). På samma sätt tar företagen en risk, genom att miljöprofilera sig förväntas de leva upp till en viss standard. Snedsteg eller misslyckanden kan leda till anklagelser om ”greenwashing” och annan negativ uppmärksamhet.

2.9

S

I detta kapitel har hållbar privatkonsumtion beskrivits som en långsiktigt hållbar konsumtion där den slutliga användningen av varor och tjänster som finansierats ur den enskilde

konsumentens plånbok beaktar den miljömässiga och sociala effekten lika mycket som den ekonomiska aspekten. Detta utgör ramen för denna studie om nätverk och nätverkande i Malmö. Nätverk har definierats som relationer och positioner mellan aktörer med grund i gemensamma mål, syfte och/eller värderingar medan nätverkande är kommunikationen och den sociala aktiviteten mellan aktörer, vilket ligger till grund för nätverk.

Vi lever i ett nätverkssamhälle där händelser på andra sidan jorden ofrånkomligen påverkar oss genom internationella nätverksstrukturer, t.ex. internationella produktions- och konsumtionsmönster. Många anser även att nätverk blivit allt vanligare, detta eftersom det anses vara en effektiv strategi för att uppnå önskade resultat inom komplexa områden där man kan dra nytta av varandras erfarenheter och kunskaper. Styrkan av svaga band inom

nätverksstudier innebär att kontakt med aktörer med annan bakgrund, erfarenhet eller relationer än dina egna kan generera nya idéer och information och därmed stärka

möjligheterna att uppnå gemensamma mål. Uppsatsen har diskuterat olika aspekter av nätverk och nätverkande. Förutsättningar för ett framgångsrikt nätverkande är framförallt

värdehomogenitet: att man delar värderingar och ambitioner, tillit och förtroende. Dessa

uppnås enklast i nära relationer där ”alla känner alla”, men även en delad diskurs eller problemförståelse, t.ex. konsumtionsproblematiken, kan lägga grund för framgångsrika nätverk trots skilda världsåskådningar. Svårigheter med nätverk är bl.a. stagnation till följd av en sluten kultur som uppstår genom att nätverket inte är öppet för förändring. Samordning, finansiering och balans mellan olika aktörer kan också skapa svårigheter då det inte finns någon uttalad ledare eller hierarkisk ordning. En ”motor” eller samordnare med allas bästa på agendan lyfts fram som ett sätt att motverka dessa svårigheter. Denna uppsats fokuserar på gränsöverskridande samarbeten mellan olika slags verksamheter: offentliga aktörer, företag

14

och ideella organisationer, eftersom hållbar privatkonsumtion är en samhällsfråga som berör dem alla. Från att beskriva de offentligas tidigare skepsis till nätverk p.g.a. dess korporativa ordning, ställer sig nu flera SOU positiva till gränsöverskridande nätverk för att lösa

komplexa sociala och ekonomiska problem. Företag har länge varit positiva till nätverkande, särskild i så kallade strategiska nätverk där man drar fördel av varandras information, resurser och kontakter. Samarbeten med ideella organisationer ger dessutom positiv marknadsföring och möjligheter till utvecklat CSR-arbete. Ideella organisationer samarbetar gärna för att undvika dubbelarbete men är noga med att värna sitt oberoende och behålla sin identitet. De vill inte göra de offentligas eller företagens arbete åt dem, men ser möjligheterna i att nätverkande kan ge nya kanaler att sprida sitt budskap och ställa krav.

I nästa kapitel redogörs för de metoder som använts för att undersöka studiens

frågeställning: hur den nätverkande aktiviteten kring arbetet med hållbar konsumtion ser ut i Malmö samt hur detta uppfattas av aktörer från olika typer av verksamheter.

15

Under detta kapitel kommer arbetsprocessen för studien att redogöras. Med avstamp i tidigare erfarenheter och iakttagelser börjar kapitlet med att beskriva de olika metoder som använts för att besvara frågan om hur den nätverkande aktiviteten kring arbetet med hållbar konsumtion ser ut i Malmö samt hur detta uppfattas av aktörer från olika typer av verksamheter. Först beskrivs förstudierna och vad de gav för bild av den nätverkande aktiviteten i Malmö. Detta ligger till grund för valet av intervjuer, vilka utgör tyngdpunkten av studiens resultat och analys. Figur 2 ger en bild av hur arbetsprocessen sett ut.

Figur 2: Arbetsprocessen

3.1

F

Vi har under våra tre år i Malmö medverkat vid och gjort sporadiska besök på seminarier, fokusdagar, mingel, festivaler, konferenser, workshops och andra event med temat hållbar utveckling. Vid dessa tillfällen har vi slagits av att samma ansikten ofta dyker upp, vilket är upptakten till de funderingar som ligger till grund för studien, huruvida det finns ett nätverk (officiellt eller inofficiellt) i Malmö med aktörer som arbetar med hållbar privatkonsumtion. För att vetenskapligt redovisa liknande iakttagelser beslutades att göra mer systematiska observationer samt en kartläggning över ”offentlig” nätverkande aktivitet. Syftet med dessa förstudier var inte att skapa en heltäckande eller exakt bild av det förmodade nätverket i Malmö, utan snarare att hitta de mest aktuella aktörerna att intervjua.

Förstudier

Intervjuer

•CityPolarna •Stiftelsen Ekocentrum Syd

•Florera

Slutsats

•Resultat och analys •Diskussion

16

3.1.1 OBSERVATIONER

De aktiviteter med anknytning till hållbar konsumtion som vi besökt under våren 2012 har noga studerats med fokus på nätverkande. Intryck runt aktiviteternas innehåll och deltagare noterades i en loggbok (se bilaga 3). De olika aktiviteterna var förlagda både dagtid och kvällstid, vardag som helg och besöktes under perioden februari – april 2012. Den röda tråden bland aktiviteterna var det vi ansåg vara anknytning till hållbar konsumtion och som vatten på vår kvarn visade det sig att alla pratade nätverk och nätverkande på ett eller annat sätt. Att situationerna det nämnts i samband med har varit väldigt olika bekräftar Linds (2002) påstående att nätverk i vid mening kan betyda ”nästan vadsomhelst” och att det blivit ett allt vanligare begrepp. Ett tydligt exempel på detta är hur olika personer och företrädare från diverse verksamheter under Globala Malmös idémingel om initiativ i Malmö, presenterade sig som antingen en del av ett nätverk, eftersökte ett nätverk eller kallade sin självaste verksamhet ett nätverk o.s.v. En annan observation är att hållbar konsumtion tack vare begreppets breda omfattning, kan samla aktörer från olika fält och ge synergieffekter och fruktsamma samarbeten över gränser. Ett exempel på detta är bl.a. Globalens föreläsning Klimat, mat och

möjligheter där frågan kring hållbar matproduktion och konsumtion lyfts genom konsten. Detta leder till en annan betydelsefull iakttagelse om att ämnet sammanbinder aktörer med ett högre mål där så länge det gemensamma syftet uppnås spelar vilken kanal det sker genom mindre roll. Ett exempel på detta är att en verksamhet inte behöver ansluta sig till Transition Town för att få uppbackning från Omställning Sverige - de stödjer alla former av hållbara initiativ ändå.

3.1.2 SOCIOGRAM

Genom att studera den nätverkande aktivitet som går att finna på aktörernas hemsidor, bloggar, nyhetsbrev etc. (se bilaga 1) skapades en bild av vilka aktörer som anser det viktigt att visa samarbeten de har med andra aktörer och som tipsar den egna publiken om andra verksamheters aktiviteter. Tanken var att de aktörer som har många kopplingar till andra kan vara intressanta för intervju. Som kopplingar räknades länkar, uttalade samarbeten, gemensamma aktiviteter och omnämnande av något slag. Hänsyn togs endast till kopplingar som gjorts i verksamhetens namn, vilket innebär att om en representant från verksamheten t.ex. tipsar om en annan verksamhets aktivitet från sin personliga Facebook-sida så räknas detta ej som att det finns en koppling. Vi började med de aktörer vi sedan tidigare kände till, och fortsatte sedan enligt ”snöbollseffekten”, alltså genom att följa upp de aktörer som hänvisats till. Inlägg som gjorts i t.ex. bloggar för mer än ett år sedan har ej tagits med.

17

Kopplingarna fördes in i mjukvaruprogrammet NodeXL, vilket är ett tillägg till Microsoft Excel som möjliggör kartläggning och visualisering av sociogram (Microsoft 2012). Detta resulterade i ett sociogram där varje punkt representerar en aktör och varje pil (streck) en koppling mellan aktörer. Pilarna är enkel- eller dubbelriktade beroende på om kopplingen är ömsesidig eller ej. För att göra sociogrammet mer läsvänligt gavs endast de aktörer med fler än fyra kopplingar en ”namnetikett” i det redovisade sociogrammet, storleken på punkterna (aktörerna) gjordes manuellt större ju fler kopplingar de hade.

Figur 3: Avbild av programmet NodeXL

Aktörerna har olika syften med sina hemsidor, en del tycks endast använda dem som kommunikation till de egna medlemmarna, exempelvis Solidar, andra för att tipsa om egna och andras aktiviteter, exempelvis Globala Malmö och Citypolarna. Kartläggningen visar trots sina brister att en del aktörer är mycket centrala i nätverket, vilket illustreras i figur 4. Malmö Fairtrade City har överlägset flest kopplingar, dock beror detta främst på deras långa lista över butiker och restauranger som erbjuder Fairtrade-produkter. Kopplingarna till Malmö Fairtrade City är bara sex stycken, ungefär lika många som t.ex. Mykorrhiza, som ser mindre centrala ut i sociogrammet (se figur 5 och 6). Näst efter Malmö Fairtrade City utmärker sig Ekocentrum Syd, Globala Malmö och Ronnebygatans Ekolivs. Även dessa har fler utåt- än inåtgående kopplingar. Förutom att visa på potentiellt centrala aktörer visar sociogrammet att det finns ett stort antal aktörer i Malmö som arbetar med privatkonsumtionsfrågor på ett eller annat sätt och att dessa har kontakt med varandra. Det bekräftar alltså tanken på en omfattande nätverkande aktivitet.

18

Figur 4: Sociogram över aktörers kopplingar på internet.

19

3.2

K

Intervjuerna genomfördes under april 2012 på intervjupersonernas arbetsplats eller i Malmö Högskolas lokaler. De pågick mellan 30-75 minuter och efter godkännande från intervjupersonen spelades de in med diktafon. Intervjuerna transkriberades sedan så fort som möjligt för att undvika att minnesfel uppstod eller att detaljer som t.ex. kroppsspråk blev bortglömt. Stickspår och upprepningar avlägsnades för att underlätta analys. Den inledande kontakten med intervjupersonerna togs i anslutning till besökta aktiviteter eller via mail. En intervjuguide med frågor inom olika teman sammanställdes och fungerade som riktlinje och påminnelse för oss själva under intervjuerna (se bilaga 2). En avskalad version av intervjuguiden skickades till varje person inför intervjun. Detta gjordes för att de skulle känna sig förberedda, men utan att skapa förutfattade meningar och på så vis ge plats för aktörerna att tänka och associera fritt under intervjun. Frågor som ställdes var bl.a. hur personerna relaterade till begreppen hållbar konsumtion och nätverk, hur deras arbetsuppgifter kopplat till ämnet såg ut och vad syftet och målet med deras verksamhet var. Teorier om nätverkande som strategi och nätverk kopplat till framgångsfaktorer nämndes inte eftersom det fanns ett intresse i att se hur detta utvecklades av intervjupersonerna själva. Breda frågor med öppen karaktär ställdes medvetet i ett tidigt stadie av intervjuerna för att senare inbjuda till längre utläggningar om deras tankar kring ämnet. Frågorna var löst indelade i teman efter Trosts (1997) rekommendationer om bl.a. inledande bakgrundsfrågor och vidareutvecklande följdfrågor. Samtidigt var utgångspunkten alltid att sträva efter en intervjusituation likt en dialog som Esaiasson m.fl. (2007) beskriver ha både informant- och respondentkaraktär, alltså se till att ha ett utrymme för interaktion och samspel mellan forskare och intervjuperson. Beroende på dialogen under intervjun ändrades därför frågornas ordningsföljd, formulering o.s.v. för att underlätta följsamheten och undvika onaturliga övergångar mellan teman. Enligt Borell & Johansson (1995) är det viktigt att intervjupersonerna framstår som representanter när noder i ett nätverk består av t.ex. organisationer. I denna studie innebär det att både individen och verksamheten företräds. Att dessa två till viss del slås samman i analysen är svårt att undvika då det inte är organisationen i sig som skapar och upprätthåller relationer eller nätverkar, utan den enskilda individen – alltså organisationens representant. Av denna anledning ställdes både konkreta frågor om verksamheternas samarbetspartners och kontakter kopplat till hållbar privatkonsumtion, men även om hur personernas allmänna syn på olika typer av samarbeten och nätverk. Redan under intervjuerna började analysen i form av tolkningar: ”Upplever du detta som ett samarbete” ”nej, jag skulle snarare säga att det är ett

20

indirekt…” o.s.v. Alla de medverkande aktörerna har läst och godkänt sin del i denna studie

och även tillåtit citering och att deras namn används.

3.3

U

Gemensam avgränsning för observationer, sociogram och intervjuer var de aktörer som specifikt, eller som en prioriterad del av sitt arbete, jobbar med frågor kring privatkonsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv och vänder sig till allmänheten i Malmö. Urvalet var medvetet brett då vi ville undersöka nätverkande inom likväl som mellan branscher. Det fanns ingen strategisk tanke bakom vilka aktiviteter som observerats utan skedde snarare efter tillfälle, ett s.k. bekvämlighetsurval. De aktörer som genom observation och sociogram visade på stor nätverkande aktivitet blev vidare intressanta för intervju. I denna fas ville vi finna representanter från olika typer av verksamheter. Att få en spridning av aktörer var viktig för att kunna täcka in det vidsträckta perspektiv som vår breda avgränsning av aktörer innebär. Det ledde till att både kommunalt förankrade verksamheter, ideella föreningar, företag o.s.v. finns representerade i denna studie.

3.3.1 PRESENTATION AV DE MEDVERKANDE INTERVJUPERSONERNA

CHRISTIAN ALTENIUS En av grundarna till CityPolarna, ett aktivitetsforum med rötter i Malmö. Här anordnas aktiviteter, bl.a. eko/reko-spaningar som är öppna för alla medlemmar att besöka. (Citypolarna 2012).

EMMA BÖRJESSON Jobbar på Fairtrade City-kansliet där en stor del av arbetet utgörs av olika utåtriktade insatser för att uppmärksamma Malmöborna på frågor som rör rättvis handel och etisk konsumtion (Malmö Stad 2012c).

SUZANNE EDLOM Verksamhetsledare på Globalen, en mötesplats med fokus på hållbar

utveckling på Malmö Museer som är ett samarbete mellan Malmö Museer, Svenska Röda Korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp. En mötesplats för ideellt engagemang, kunskap och innovationsvilja som med utställningar och programaktiviteter bjuder in till dialog och delaktighet (Malmö stad 2012a).

21

miljöförvaltning för att inspirera fler aktörer att engagera sig i globala frågor. Ambitionen med projektet är bl.a. att öka förståelsen för att tänka globalt och agera lokalt, att skapa en resursbank och ett aktivt kontaktnät för nyfikna Malmöbor (Malmö Stad 2012b).

KRISTINA JÄDERBERG

NOLIN

Butiksägare av Florera, en blomsterbutik med eko/reko-inriktning. Här säljs ekologiskt, lokalt och rättvist producerade blommor och tillbehör (Florera 2012).

JIMMY LINDSJÖ Ordförande i Naturskyddsföreningen i Malmö, vars ena fokusområde

är livsstil. Föreningen håller bl.a. föreläsningar om miljövänlig konsumtion (Naturskyddsföreningen 2012).

MIKAELA ROSANDER

NILSSON

Verksamhetsledare på den oberoende Stiftelsen Ekocentrum Syd som syftar till att sprida kunskap och inspiration för en hållbar samhällsutveckling (Ekocentrum Syd 2012).

3.4

A

I själva analysen av det dikterade materialet användes sammanfattningstekniken

meningskoncentrering i vissa stycken och resonemang. Med hjälp av denna analysmetod kan

intervjumaterialet brytas ner i meningsenheter där uttalanden tematiseras utifrån intervjuarens uppfattning av intervjupersonens svar (Kvale 1997). På detta sätt kan långa uttalanden pressas samman utan att den väsentliga innebörden går förlorad. De intervjuade fick i efterhand möjlighet att komplettera och komma med synpunkter på sin del i studien. För att kunna forma meningen i uttalanden gjordes sedan en narrativ strukturering av analysen utifrån argumentet att det på detta sätt rekonstruerar intervjupersonernas många berättelser och gör dem rikare, tätare och mer sammanflätade. Detta innebär, enligt Kvale (1997), att det dikterade materialet organiseras så att det både kan reducera och utveckla den potentiella meningen i uttalanden.

22

3.5

S

De metoder som används i förstudierna har fyllt olika funktioner och bidragit med underlag för diskussion på intervjuerna. Mer tid hade dock behövts för att datainsamlingen och observationerna ska kunna bidra med empiriska svar för studiens problemställning. Vår förförståelse påverkade tolkningen av observationerna då det är omöjligt att känna till alla individer och vilka verksamheter de representerar. På samma sätt som vi vid tidigare tillfällen medverkat enbart av privat intresse så kan de personer vi observerat även företräda olika verksamheter och intressen. Gällande datainsamlingen är aktörerna och kopplingarna dem emellan långt fler än vi förväntat oss och alla aktörer har därför inte kunnat studeras. Våra tidigare erfarenheter skapar alltså en godtycklighet som inte går att bortse ifrån eftersom vi började med de aktörer vi sedan tidigare kände till. Vidare syntes inte hållbar privatkonsumtion som ett uttalat mål på en del aktörers hemsidor, men tidigare iakttagelser och erfarenhet bekräftar att dessa ämnen är närvarande i verksamheten och inkluderas därför i studien. I och med vår observation på Ekocentrum Syd gavs tipset om Citypolarna, en organisation som vi förmodligen inte annars hade kommit i kontakt med då de inte dök upp i datainsamlingen. Detta får oss att tänka att vi förmodligen missat en hel del relevanta verksamheter i vår kartläggning. Det sociogram som dataanalysen resulterat i ger alltså endast en ytlig inblick i hur nätverket i Malmö sett ut under våren 2012 och kan inte räknas som heltäckande.

Omständigheter gjorde att personer från tre kommunalt förankrade verksamheter intervjuades, medan endast ett miljöförbund och ett företag medverkade. Fler representanter från varje ”bransch” hade varit att föredra för att öka reliabiliteten. Många av de intervjuade är även relativt nya i sin position, vilket kan påverka deras syn på nätverk och nätverkande. Personer med lång erfarenhet på samma arbetsplats hade kunnat ge andra perspektiv liksom en tydligare bild av hur nätverkande aktiviteter utvecklats och förändrats över tid i Malmö.

Intervjuaren har alltid en viss påverkan på intervjupersonen, speciellt när upplägget är av samtalskaraktär som i detta fall. Bara att frågor om konsumtionsnätverk ställdes påverkade intervjupersonerna, vi introducerade ett begrepp som aktörerna kanske inte ens varit medvetna om. Ett tydligt exempel på detta är att Hasselberg vid vårt första möte inte trodde att hon var av intresse för studien. När vi en månad senare sökte upp henne insåg hon att ”självklart! Nätverkande är ju en jättestor del av mitt jobb”.

23

Vid en av intervjuerna (Ekocentrum Syd) fick vi problem med diktafonen, vilket innebar att endast ca 20 % av samtalet spelades in. Efter intervjun antecknade vi snabbt allt vi mindes för att ändå kunna ta med det i analysen. Rosander Nilsson har även läst igenom och godkänt det vi skrivit om henne och den verksamhet där hon arbetar.

Efter att ha intervjuat sju representanter för verksamheter av olika slag ansåg vi att en tillräcklig teoretisk mättnad inom tidsgränsen blivit nådd. Bedömningen om tillräcklig variation gjordes i förhållande till urvalet studien utgår från och ett brett spektrum av erfarenheter och åsikter anses vara nog representerat för att kunna besvara frågeställningen. Givetvis skapar en bred definition av urvalet en risk för att studien varken hinner eller har möjlighet att kartlägga och höra alla eventuella aktörer i ämnet.

24

I detta kapitel läggs fokus på de intervjuer som gjorts. Analysen presenteras genomgående i anslutning till resultaten och i slutet av kapitlet fångas några av de viktigaste lärdomarna upp. För att kunna befästa urvalet av aktörer och därmed intervjuernas relevans kommer först de intervjuades syn på bl.a. hållbar privatkonsumtion och verksamheternas syfte redovisas. Efter detta behandlas deras tankar om Malmö som lämplig plats för hållbarhetsfrågor och därefter tas deras olika funderingar om nätverk och nätverkande upp i olika sammanhang. Slutligen diskuteras några tankar kring hur steget vidare ser ut och nätverkets roll i detta.

4.1

V

Intervjuerna inleddes med frågor om aktörernas syn på hållbar utveckling och många svarade på liknande sätt, ofta med hänvisning till Bruntlandrapportens definition. Synen på hållbar konsumtion var dock bredare där begrepp som bl.a. konsekvenser och livskvalitet nämndes. Lindsjö (2012) pratar om att det ”ska falla inom ramarna för vad planeten kan hantera” och att det innebär en "medveten och ansvarsfull konsumtion” medan Rosander Nilsson (2012) påtalar att det kanske ”handlar om att inte konsumera” och Jäderberg Nolin lägger stor vikt på

kvalitet och produkter med eftertanke. Just hållbar privatkonsumtion är olika prioriterat på

aktörernas agenda, men alla anser att det är en hörnsten av hållbar utveckling: ”Hållbar konsumtion är en del i helheten, en viktig del, eftersom konsumtion innebär så mycket” (Edlom 2012). Att alla de intervjuade visar sig ha liknande referenser och värderingar går att beskriva som det McPherson et al. (2001) kallar värdehomogenitet, vilket Di Gregorio (2012) hävdar bäddar för nära samarbeten.

Även om syftet och målgruppen hos de olika verksamheterna varierar så finns likheter även här. Alla vänder sig på ett eller annat sätt till allmänheten. Många pratar om att deras uppgift handlar om att informera och motivera för att öka intresset för hållbar utveckling och hållbar konsumtion. Globalen har som mål att bl.a. öka kunskap, förståelse och handlingskompetens och även Ekocentum Syd jobbar med att ”utbilda och inspirera människor att ta steget för en hållbar utveckling” (Rosander Nilsson 2012). Citypolarna skiljer sig från de övriga genom att inte ha hållbar konsumtion, eller hållbarhet överhuvudtaget på sig agenda. Däremot har eko/reko-tänket spridit sig och blivit norm snarare än undantag bland aktiviteterna: ”det har aldrig varit ett syfte, vi har ingen ’hidden agenda’ att göra alla till

25

miljömuppar” (Altenius 2012). Att det blivit fokus på eko/reko kan mycket väl bero på grundaren Altenius personliga engagemang i frågan, och intervjun med honom ser vi till skillnad från de andra helt som en intervju med en person än en verksamhet.

4.2

M

Som en del av ramen för urvalet i denna studie är aktörer som verkar i staden Malmö. I kapitel två beskrivs tanken bakom denna ram och varför aktörerna i just Malmö är av intresse. På frågan om hur intervjupersonerna uppfattar Malmö som forum och arena för hållbarhetsfrågor blev svaren övervägande positiva: ”Malmö känns som en bra plats att verka för de här frågorna” säger Edlom (2012), och även om Hasselberg (2012) påpekar att det kanske är lite ogrundat menar hon att ”Malmö är speciellt på det sättet att det är många som är engagerade i de här frågorna”. Börjesson bekräftar att det finns ett politiskt stöd i de här frågorna, precis som Malmö Stads miljöprogram (2009) beskriver, och framhåller att det i andra kommuner oftast inte finns en heltidstjänst och en informatör inom fairtrade som i Malmö. ”Visst är Malmö väldigt segregerat men jag tror ändå att medvetenheten överlag, eller ja, i vissa grupper i alla fall, är väldigt stor och att de här frågorna är viktiga” (Börjesson, 2012). Rosander Nilsson (2012), som har bott och jobbat mycket på annan ort, tycker att folk i Malmö har ett fantastiskt initiativ men tror också att det beror på den politiska och kommunala kraften, att de stödjer alternativ och använder sig av icke-byråkratiska medel: “När det händer något så händer det snabbt”. Altenius (2012) beskriver dock Malmö som en aning svårflirtat: ”du får nog jobba rätt hårt för att få intresse, för speciellt här i Malmö så är det mycket personliga kontakter som gäller, du måste komma in i de här små nätverken, för det är så det fungerar här”. När frågorna glider över på nätverk i Malmö bekräftar Lindsjö (2012) att Malmö är en engagerad stad: ”det händer ju ganska mycket i Malmö på miljöfronten och det finns en del nätverk som sammanbinder olika aktörer – oavsett vilken nivå de är på eller vilken sektor de tillhör”. Även Hasselberg (2012) som har tidigare erfarenhet av rättvishandelsrörelsens nätverk tycker att ”Malmö är ganska kul på det sättet att många av nätverken går in i varandra”.

26

4.3

S

Nätverk och nätverkande har många olika betydelser för de aktörer vi intervjuat. Jäderberg Nolin (2012) säger bl.a. att ”ett nätverk kan ju vara så mycket – det kan vara nästan vad som helst”, vilket tangerar Linds (2002) beskrivning av nätverk. Från början var det flera av dem vi intervjuat som inte riktigt förstod vad studien skulle handla om och varför just de var intressanta att tala med. Exempelvis såg inte Hasselberg sambandet med Globala Malmö och vår studie första gången vi presenterade oss. Efterhand visade det sig dock att aktörerna hade mycket att säga i ämnet, både av egen erfarenhet och av åsiktskaraktär, vilket bekräftar Borell och Johanssons (1995) resonemang en omedvetenhet om sin position i nätverket. Hasselberg (2012) tror att nätverkande ”är en metod som har vuxit, genom Linked In och Facebook, gå inte via arbetsförmedlingen utan gå genom dina nätverk”. Hon fortsätter: ”det kanske inte alltid står i jobbeskrivningen, men det ingår så himla ofta i ditt uppdrag”. Även Lindsjö (2012) pratar om att kontakter är viktiga, bl.a. då man söker jobb och att nätverk är ett sätt att skaffa sig dessa kontakter.

Under intervjuernas gång blev vi varse att trots att våra frågor behandlade nätverk, så handlade många av svaren vi fick om nätverkande. När vi frågar Jäderberg Nolin (2012) om hon känner någon skillnad mellan begreppen svarar hon att hon inte tänkt på det förut men att ”det borde ju vara en skillnad”. Vår uppfattning är att begreppet nätverk är mer definitivt, officiellt och statiskt, medan nätverkande är enklare att beskriva och något som alla gör på ett eller annat sätt – inte minst privat. Begreppen blandades genomgående ihop och användes parallellt, vi fick ingen åtskillnad mellan dem under intervjuerna. Trots att vi har jobbat med en distinktion mellan nätverk och nätverkande går alltså svaren in i varandra:

Väldigt positivt, men också skrämmande på något vis – det är nog min personliga vinkel att alltid få höra när man söker jobb att det är så viktigt med nätverk, man måste nätverka och man måste ut och synas. Det är positivt och skrämmande (Börjesson 2012).

I likhet med Börjesson är även de andra aktörernas syn på nätverk och nätverkande övervägande positivt. Edlom (2012) ser nätverk som en kraft och framförallt en resurs. Flera poängterar att man i nätverken kan stötta varandra. Lindsjö (2012) ser framförallt nätverken som ett sätt att effektivisera och undvika dubbelarbete, vilket känns igen från Boströms (2001) beskrivning av bl.a. Naturskyddsföreningens syn på samarbete. Att nätverk skapar synergieffekter och att det handlar om att ge och ta var något som återkom i flera av intervjuerna. Alla aktörer vi intervjuat är öppna för samarbeten och de ser nätverkande som ett

27

sätt att nå ut och kunna sprida information. Edlom (2012) säger att ”det är också en kreativ metod att utveckla verksamheten, att få nya idéer”, ett resonemang som stämmer väl överens med utvecklingsforskningen och rekommendationer från t.ex. SOU (1998:92). Lindsjö är dock självkritisk:

Vi kan ju bli bättre på att nätverka /…/ Den ideella sektorn har kanske legat lite efter där hela tiden. Den kommunala, men framför allt den privata sektorn har ju satt mycket resurser på det här för att effektivisera sina företag så klart (Lindsjö 2012) Eftersom inställningen till nätverk och nätverkande är så positivt lockas vi att tro att det finns ett tydligt nätverk i Malmö, såsom vi fått känslan genom åren att det kanske gör. När vi ställer frågan pekar svaren snarare åt att det finns flera olika: ”Så vitt jag vet så finns det inte något uttalat nätverk för det här i Malmö, det finns säkert mindre grupper som arbetar med det men det finns inget officiellt nätverk” (Lindsjö 2012). Hasselberg (2012) tror också på flera olika nätverk och lägger även till att ”vissa ansikten ser man överallt”. Att samma ansikten syns överallt påpekades av flera men Börjesson (2012) menar att ”bara för det så kanske det inte är ett nätverk”. Vad gäller nätverkande i konsumtionsfrågor ställer sig Lindsjö frågande till om det är möjligt att ha ett heltäckande nätverk eftersom begreppet är brett och luddigt och risken finns att det faller mellan stolarna. Alla och ingen kan hålla på med hållbar privatkonsumtion, det går att fokusera på allt från odling och mat till second hand och kläder eller energi och trafik. Bryts ämnet ner det i mindre beståndsdelar blir det mer lättöverskådligt och hanterbart. Jäderberg Nolin (2012) berättar att det nätverk hon ingår i framförallt består av företag men att alla sysslar med eko/reko, och genom dem får hon tillgång till andra kontakter, ”det blir som ringar på vattnet”. Malmö Fairtrade City är ett exempel på ett mindre nätverk där kommunen lyckats samla både företag, studieförbund och ideella organisationer. De upplever det dock problematiskt att samla de olika aktörerna till samma möten:

Det är väldigt svårt att ha företagsledare, religiösa samfund, ambassadörer, ideellt engagerade samlade på samma gång. Man pratar inte om samma saker. Under näringsliv är det en typ av frågor, är det ideellt engagerade så är det ett annat fokus (Börjesson 2012)

Att det kan vara svårt att samla aktörer ur olika branscher kan ha att göra med synen på det givande och tagande som tidigare nämnts. Å ena sidan finns tanken att det inte bör spela någon roll ifall det är ett företag eller en ideell organisation som engagerar sig i konsumtionsfrågor: ”man har något gemensamt från början, det finns ett högre mål” (Börjesson 2012); ”om man väljer att göra det via en ideell organisation eller företag eller butik kanske det inte är lika viktigt att skilja… så länge man gör någonting” (Lindsjö 2012).