Saldomål och offentliga finanser på lång sikt

För att få perspektiv på effekterna på ett par decenniers sikt av ett balans- eller över-skottsmål för de offentliga finanserna är det till hjälp att studera effekterna på riktigt lång sikt, till slutet av 2000-talet. På den sikten framträder tydligare vilka de långsiktiga och varaktiga effekterna är av olika saldomål.

Under rimliga antaganden kan två grundläggande egenskaper noteras förknippade med saldomål för de offentliga finanserna. För det första stabiliseras den finansiella netto-förmögenheten i offentlig sektor som andel av BNP på en nivå som beror på tillväxt-takten i ekonomin och saldomålets nivå. För det andra kommer på lång sikt det pri-mära sparandet i offentlig sektor kunna begränsas till noll, oavsett nivå på saldomålet.

Dessa egenskaper diskuteras nedan i korthet.

1. För varje givet saldomål stabiliseras den finansiella nettoförmögenheten i offentlig sektor som andel av BNP på lång sikt.

Under förenklade antaganden når den finansiella nettoförmögenheten på lång sikt saldomålets nivå dividerat med ekonomins tillväxttakt. Om saldomålet är 1 procent och tillväxttakten för nominell BNP på lång sikt antas vara 4 procent, når den finansi-ella nettoförmögenheten på lång sikt 1/4 = 25 procent av BNP (se ruta i kapitel 1,

”Långsiktigt samband mellan finansiellt sparande och nettoförmögenhet”).

Om de finansiella tillgångarna stiger i värde behöver detta tas hänsyn till i kalkylen.

För att beräkna nettoförmögenheten på lång sikt ska då summan av saldomålets nivå och värdeökningen divideras med BNP:s tillväxttakt. Om värdeökningen på tillgång-arna för enkelhets skull antas vara 1 procent av BNP per år, blir nettoförmögenheten på lång sikt (1 + 1) / 4 = 50 procent av BNP. Dessa stiliserade räkneexempel av-speglas ganska väl i huvudscenariot vid balans- och överskottsmål.

Diagram 20 visar hur den finansiella nettoförmögenheten på lång sikt stabiliseras på ca 20 procent av BNP vid ett balansmål. Detta förklaras av att värdeökningen på

till-gångarna i genomsnitt antas vara ca 0,9 procent av BNP per år och att ekonomin i nominella termer växer med i genomsnitt ca 4,3 procent per år i den långsiktiga fram-skrivningen. Detta ger (0 + 0,9) / 4,3 ≈ 21 procent på lång sikt. Vid ett överskottsmål blir motsvarande kalkyl (1 + 0,9) / 4,3 ≈ 44 procent.³⁴ Av resonemanget följer att ett överskottsmål på 2 procent av BNP och i övrigt oförändrade antaganden skulle ge en nettoförmögenhet i offentlig sektor på lång sikt på knappt 70 procent av BNP. Likaså skulle ett saldomål på −1 procent av BNP ge en långsiktig finansiell nettoställning på ungefär noll. Senare i avsnittet studeras hur huvudscenariot påverkas med andra anta-ganden om avkastning och värdeförändringar på offentlig sektors finansiella tillgångar.

Diagram 20 Offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

2. På lång sikt påverkas inte det primära sparandet i offentlig sektor av nivån på saldomålet.

Det finansiella sparandet i offentlig sektor är summan av det primära sparandet och offentlig sektors nettokapitalinkomster. Nettokapitalinkomsterna består av räntein-komster och direktavkastning minus ränteutgifter. Med ett balansmål kommer det primära sparandet vara lika med nettokapitalinkomsterna med ombytt tecken.

Anta att det inte förekommer värdeförändringar och att avkastningen är lika med BNP-tillväxten på 4 procent. Vid ett överskottsmål om 1 procent av BNP blir då net-toförmögenheten på lång sikt 25 procent av BNP enligt föregående resonemang.

Detta genererar långsiktiga nettokapitalinkomster på 0,04 ∙ 0,25 = 1 procent av BNP.

Ett primärt sparande lika med noll är således förenligt med detta överskottsmål. Om överskottsmålet i stället är ett balansmål, och nettoförmögenheten därmed är noll på sikt, genereras inga nettokapitalinkomster på lång sikt. Därmed är noll i primärt spa-rande på sikt även förenligt med ett balansmål. Dessa exempel illustrerar att det

34 I huvudscenariot antas den långsiktiga räntenivån för både in- och utlåning i offentlig sektor vara 4,5 procent. Detta motsvarar ungefär prognosen för statslåneräntan vid slutåret för Konjunkturinstitutets medelfristiga prognos, 2024. Totalavkastningen på icke-räntebärande finansiella tillgångar (i huvudsak aktier) antas också vara 4,5 procent i huvudscenariot, i form av direktavkastning på 2,5 procent och en värdeökning på 2 procent. Värdeökningen motsvarar i genomsnitt 0,9 procent av BNP per år.

mära sparandet på sikt under rimliga förutsättningar blir ungefär detsamma oavsett nivå på saldomålet.

I huvudscenariot överstiger avkastningen den genomsnittliga BNP-tillväxten något.

Diagram 21 visar trots detta att principen stämmer ganska väl. Vid ett överskottsmål om 1 procent av BNP, når nettokapitalinkomsterna på lång sikt 1 procent av BNP.

Vid ett balansmål går nettokapitalinkomsterna successivt ner till noll. Diagram 22 visar hur det primära sparandet därför går mot noll på lång sikt vid såväl ett 1-procentsmål som ett balansmål.³⁵

Diagram 21 Nettokapitalinkomster i offentlig sektor Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Resten av avsnittet fokuserar i huvudsak på perioden fram till 2040. Ovanstående långsiktiga samband är dock värda att bära med sig även i den lite kortsiktigare ana-lysen. De visar att ett överskottsmål i sig inte ger upphov till orimliga skatteuttag eller ohållbara förmögenhetsöverföringar från hushållen till offentlig sektor i förhållande till ett balansmål, även om det finns effekter på kortare sikt.

35 I huvudscenariot genereras det primära sparandet på noll på ett lite annorlunda sätt än i räkneexemplet. Den genomsnittliga direktavkastningen på hela nettotillgångsstocken i offentlig sektor är ca 2,2 procent vid ett överskottsmål på 1 procent av BNP. Den långsiktiga nettoförmögenheten på 44 procent av BNP genererar därför nettokapitalinkomster på 0,022  0,44 ≈ 1,0 procent. Vid ett balansmål stabiliseras nettoförmögenheten i huvudscenariot på 21 procent av BNP. Den lägre nettoförmögenheten förklaras av en större offentlig skuld. Den större skulden gör att den genomsnittliga direktavkastningen på nettotillgångsstocken är lägre än vid ett överskottsmål och över tiden närmar sig noll.

Diagram 22 Primärt sparande i offentlig sektor Procent av BNP

Anm. Primärt sparande är finansiellt sparande exklusive nettokapitalinkomster.

Källa: Konjunkturinstitutet.