Samarbete mellan lärarna

Ett annat resultat som synligtgjordes är samarbetet mellan lärarna. Vi skulle vilja påpeka att det är klassläraren och modersmålsläraren i den tvåspråkiga klassen som tillsammans bygger upp den gemensamma kompetensen om hur de måste arbeta med de tvåspråkiga barnen. Utifrån resultatet från intervjuerna och observationerna är det möjligt att påstå att klasslärare och modersmålslärare i den tvåspråkiga klassen samarbetade väldigt bra. De främjade tillsammans barnens utveckling till flerspråkiga personer med en stark flerkulturell identitet. Klassläraren var med i modersmålsundervisningen och detta påverkade positivt barnens trygghet och deras självkänsla, tycker vi. Ladberg (2003) påpekar att om klassläraren

samarbetar med modersmålslärare kan man förberedda uppgifter efter varje barns språkliga och kulturella bakgrund och på så sätt blir det en bättre kvalité på undervisningen. I den tvåspråkiga klassen hade lärarna en gemensam planering som de följde tillsammans. Vi tycker att det är väldigt bra och detta får barnen att känna sig säkra och trygga. Enligt Ladberg (2000) är trygghet det första vad gäller modersmålets betydelse för de barnen. När barnen lär sig ett nytt språk behöver de mest stöd och har allra störst behov av vuxna som talar deras modersmål. I den flerspråkiga klassen anser vi att klasslärarens och modersmålslärarens samarbete behöver förbättras mer för att utveckla barnens tvåspråkighet. Tyvärr saknade lärarna gemensam tid för samarbete i den flerspråkiga klassen. Modersmålsläraren var upptagen på eftermiddagen och kunde inte delta i en gemensam planering tillsammans med klassläraren. Ladberg (2000) påpekar att undervisning på en eftermiddag blir isolerad från den övriga verksamheten i skolan. För modersmålsläraren blir det svårare att samverka med klassläraren och att vara med i en planering.

Ett annat resultat som framkom i studien var brist på samarbete mellan skolan och föräldrarna. Lärarna som har deltagit i vår undersökning saknade barnens föräldrars engagemang i skolan. De påpekade att det är viktigt att ge sina barn stöd när de gör sina läxor även om de själva har bristfällig kunskap. Enligt Ladberg (2003) kan föräldrarna visa att skolarbetet är viktigt genom att ge barnen tid, plats och lugn och ro för läxläsning. För barnets skolprestationer har de vuxnas förväntningar mycket stor betydelse. Vi anser att det är väldigt viktigt att föräldrarna hjälper barnen att främja deras färdigheter och skapa rutiner för att göra läxor. Vi ser betydelsen av att föräldrarna samverkar med skolan för att barnen ska få möjlighet att nå utbildningsmålen och utveckla sitt lärande.

Vi har nått vårt syfte med undersökningen genom att vi har fått en klar bild av vilka arbetssätt som klasslärarna använder för att främja barnens tvåspråkighet. Det är betydelsefullt att lärare är tydliga, lyhörda, konkreta och tålmodiga i sitt arbete med de tvåspråkiga barnen. Lärarna främjade barnens svenska genom musik, sång, sagor samt rim och ramsor Barnen ritade och arbetade med kreativa uppgifter. Lek upptog också en stor del i barnens lärande.

Vi såg att det finns skillnader i modersmålsundervisningen i de två olika förskoleklasserna. Modersmålslärarna arbetade på olika sätt och hade olika prioriteringar men de båda främjade barnens arabiska språk som en bas för att utveckla det svenska språket. Saras undervisning präglades av LTG – metoden, Jasmin arbetade med barnen för att ”knäcka koden” på deras

modersmål. De tillbringade inte lika många timmar tillsammans med barnen och de arbetade med olika antal barn.

Utifrån vår frågeställning om samarbetet mellan klasslärarna och modersmålslärarna kan vi dra slutsatsen att det finns skillnader mellan de två förskoleklasserna. I den tvåspråkiga klassen där klassläraren och modersmålsläraren hade ett bra samarbete känner sig både barnen och lärarna trygga. De får hjälp av varandra och för det mesta använde de samma arbetssätt. I den flerspråkiga klassen fanns det inget samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren. De följde den egna planeringen. Modersmålsundervisning förekom bara på eftermiddagen när barnen var trötta och hade svårt att koncentrera sig.

Under undersökningens gång kom vi på att vi hade kunnat observera flera lektioner och under en längre tid samt ha ett större omfång av respondenter. Men tiden för examensarbetet var begränsad. Gällande intervjuerna med lärarna kände vi att vi fick ut det mesta av det vi behövde för vår undersökning. Vi kände att lärarna hade begränsat med tid och de fördjupade sig inte så mycket i sina svar. För att nå ett klart svar till våra frågeställningar skulle man också kunna använda sig av enkäter som en forskningsmetod. För att få en klar bild på hur modersmålsundervisningen påverkar den svenska språkinlärningen borde uppföljande observationer göras i de två förskoleklasserna. Trots allt såg vi klara skillnader under våra observationer mellan de två förskoleklasserna samt lärarnas olika arbetssätt. Vi anser att det är viktigt att i framtiden forska mer om barns språkutveckling i en mångkulturell skola där modersmålslärare och klasslärare samarbetar. Vi skulle kunna tänka oss att det skulle vara intressant att forska vidare om barnens kunskaper i de två förskoleklasserna om fyra eller fem år och se resultatet om hur de har utvecklats i det svenska språket. Den traditionella metoden att modersmålslärare arbetar med barnen för sig själv bör studeras.

Litteraturförteckning

Arnberg, Lenore (1988). Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. Schmidts Boktryckeri AB, Helsingborg

Arnberg, Lenore.(2004). Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. ScandBook AB, Falun

Axelsson, Monica, Lennartson-Hokkanen & Sellgren Mariana (2002). Den röda tråden: utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Rinkeby: Språkforskningsinstitutet

Baken, Colin (1995). Barnens väg till tvåspråkighet. Råd till föräldrar och lärare i förskola och grundskola. Uppsala: Förlaget Påfågeln

Calderon, Lena (red, 2004). Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndighen för skolutveckling

Ceru, Eva (red, 1994). Svenska som andra språk - mera om undervisningen, Lärarbok 3. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Ceru, Eva (red, 2000). Svenska som andra språk - mera om språket och inlärningen, Lärarbok 2. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Ceru, Eva (1993). Mina tankar -mina språk. Svenska som andra språk i klassrummet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige.

Lund: Studentlitteratur

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk - tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm Liber Utbildning AB

Ladberg, Gunilla (1996). Barn med flera språk Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. Stockholm Liber Utbildning AB

Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (2006) . Interkulturellaperspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer: Lund: Studentlitteratur

Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Löken. Aud (1996). Fånga språket. När svenska är barnens andra språk. Malmö: Team Offset

Marriam, B, Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Patel, Runa& Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Rindå, Joakim (2001). Hinder eller tillgång. Om modersmålsundervisning i den svenska skolan. Stockholm. TEMO:2001

Sjögren, Annica (2006). Här går gränsen: om integritet och kulturella mönster i Sverige och Medelhavsområdet. Stockholm: Dialogs förlag AB

Skolverket (2003). Flera språk: fler möjligheter.(Rapport 228). Statens skolverk: Stockholm Skolverket. (2006). Förordning om läroplan för förskolan. Statens skolverk: Stockholm Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur

Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Hur många år har du arbetat inom läraryrket?

• Hur lång erfarenhet har du att arbeta med tvåspråkiga barn?

• Vilka speciella kunskaper bör en lärare som arbetar med tvåspråkiga barn ha?

2. Vilka arbetssätt använder lärarna i förskoleklassen för att stimulera barnens språkutveckling?

• Vilka svårigheter inträffar tvåspråkiga barn när de lär sig svenska? • Vad påverkar språkinlärningen av ett andra språk?

• Vad anser du är viktigast i arbetet med invandrarbarn när det gäller deras utveckling av tvåspråkighet?

3. Hur använder modersmålslärarna barnens modersmål för att stimulera deras lärande i det svenska språket?

• Tycker du att det är tillräcklig med tid som friläggs åt modersmålundervisning? • På vilket sätt tycker du att undervisningen i svenska påverkar

modersmålsundervisningen hos tvåspråkiga barnen och tvärtom? • På vilket sätt hjälper du som lärare barnen att förstärka sin identitet?

4. Hur upplever lärarna och modersmålslärarna deras samarbeta för att stimulera barnens språkutveckling?

• Finns det någon kommunikation och samarbete mellan modersmålläraren och klassläraren?

• Vad tycker du att det är viktigare, att barnen lär sig svenska så fort som möjligt eller att de utvecklar först sitt modersmål?

• Vad kan skolan göra för att kunna hjälpa de barn som behöver extra stöd i det svenska språket?