Samarbete mellan klasslärare och speciallärare

Speciallärare arbetar både i klassrum, i mindre grupper och en till en (von Ahlfeld Nisser, 2014). Respondenterna förklarar på liknande vis, att de brukar vara med och stötta eleven i eller utanför klassrummet. Ibland följer specialläraren med eleven utanför klassrummet under exem- pelvis provsituationen för att eleven ska få extrahjälp och lugn och ro. Både specialpedagogiska myndigheten (2020) och Von Ahlefeld Nisser (2014) beskriver att specialläraren ska fungera som ett stöd till både skolledning och arbetslag. En av respondenterna nämner att hon brukar stötta klassläraren med att hitta rätt hjälpmedel och läromedel till de eleverna som är i behov av det. En av speciallärarna beskriver att hon också brukar vara med och stötta matematik-

undervisningen på skolan genom att köpa in konkret material och undervisa lärarna i hur de kan använda materialet.

I litteratur står det att specialläraren har en viktig roll när det gäller kartläggning, anpassningar och särskilt stöd (Bruce, 2018; Specialpedagogiska myndigheten, 2018). Flera av responden- terna beskriver att de jobbar utifrån screeningplaner för att se var eleven befinner sig just nu och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. Detta gör att läraren kan möta eleven utifrån elevens kunskapsnivå och på så vis får eleven öva på det som den behöver bli bättre på. Både respondenter och litteratur beskriver att speciallärare och klasslärare jobbar i ett nära samarbete och att speciallärarnas roll är att fungera som en stöttande person till klassläraren när det gäller elever i svårigheter. Flera av respondenterna i studien beskriver att de har ett nära samarbete med klassläraren och att de träffas vid jämna mellanrum för att stämma av hur det går för eleverna. Klasslärare och speciallärare hjälps åt att kartlägga eleverna genom analyser och kommer tillsammans fram till vilka anpassningar som kan fungera för eleven. Enligt detta resultat kan det konstateras speciallärarens och klasslärarens samarbete är av stor vikt för att eleverna ska få ut det bästa av undervisningen och få den hjälp som behövs för att utvecklas på ett så bra sätt som möjligt utefter sina egna förutsättningar.

Relevans för yrket

I min framtida roll som lärare kommer jag att stöta på elever som befinner sig i matematiksvå- righeter. Med detta arbete har jag fått en inblick i hur jag kan arbeta för att stötta elever i sin matematikutveckling. Utifrån studien har jag fått kunskap om vikten av att så tidigt som möjligt hitta elevers kunskapsluckor. Flera av respondenterna nämner att konkret material glöms bort efter lågstadiet, detta är därför något jag kommer att ta med mig i min framtida yrkesroll. Det är alltså av stor vikt att jag som lärare i årskurs 4-6 arbetar med konkret material i klassrummet och att det ska finnas tillgängligt för alla elever, inte bara för de i svårigheter. Kunskapen om de olika faktorerna som bidrar till att elever hamnar i matematiksvårigheter kommer att bidra till en större förståelse för elevers svårigheter samt hur jag som framtida lärare kan jobba för att förebygga detta på bästa sätt.

Förslag på vidare forskning

Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att intervjua elever som be- döms ha svårigheter i matematik om hur de uppfattar sina egna svårigheter och vad de upplever som hinder i matematikinlärningen. Genom denna studie växte även mitt intresse för de känslo- mässiga faktorerna till matematiksvårigheter. Det hade därför även varit intressant att göra en studie om hur exempelvis bristande självkänsla i matematiken påverkar resultatet i matema- tikämnet.

Referenslista

Adler, B. (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli . NU-förlaget.

Ashcraft, M. H., & Krause, J. A., (2007). Working memory, math performance, and math anxiety. Psychonomic Bulletin & Review, 14(2), 243–248. doi.org/10.3758/BF03194059

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.

Braun,V. & Clarke,V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 2, 77-101.

Bruce, B. (2018). Att vara speciallärare : språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (Första upplagan). Gleerups.

Butterworth, B., & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli : att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Natur & Kultur.

Folkhälsomyndigheten (HSLF-FS-12). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av Covid-19 m.m.; Hämtad från hälsomyndigheten: https://www.folkhälsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/foreskrifter/konsolide- rade/hslf-fs_2020_12-pdf, 16, april 2021.

Gustafsson, J-E & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Skolverkets mongrafiserie. Liber distribution.

Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter : lärare och elever om låga prestationer i matematik. Doktorsavhandling. Lunds Universitet. Lund Studies in Educational Sciences 6. Korhonen, J. (2016). Learning Difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students. Åbo Akademi University, Vasa, Findland, Faculty of Education and Welfare Studies. Turku, Findland: Painosalama Oy .

Scandinavian Journal of Educational Research, 56(3), 333-344 doi.org/10.1080/00313831.2011.599423.

Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken (2. uppl.). Studentlitteratur.

Ljungblad, A. (2001). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter (2. uppl.). Argument.

Lunde, O., & Andersson, S. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Liber.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur hänger de ihop? (1. uppl.). Natur och kultur.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli- finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM,

Göteborgsuniveristet.

Magne, Olof. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Studentlitteratur.

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. (2. uppl.) Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet : en vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur.

SFS skollagen (2010:800) Hämtad den 15 juni, 2021. Hämtad från: https://lagen.nu/2010:800

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi- derad 2019. Skolverket.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2. uppl.). Studentlitteratur.

Sjöberg, Gunnar. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2006. Umeå.

von Ahlefeld Nisser, D. (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4): 246-264