genom att bjuda föräldrar till skolan på lättöl och korv. Genom att göra detta tror vi att föräldrar inte känner sig enbart som leverantörer åt skolan utan att de i verkligheten tillhör själva skolverksamheten.
Lärare i urvalsgruppen har påpekat att även om samarbetet var bra skulle man inte ta detta för givet utan även ha som mål att få med de fåtal föräldrar som var mindre engagerade i
skolverksamheten. De förklarade att deras samarbete med föräldrarna var något som var i ständig utveckling och att samarbetet aldrig kan bli tillräckligt. Man kan aldrig sluta att
engagera sig för att samspelet fungerar. Vår fråga här är, vad kan man göra för de föräldrar som inte deltar i deras barns skolgång? Tanken slår oss och säger att det kanske är så att man från skolans sida måste ändra tillvägagångssättet för samarbetet med dessa föräldrar och menar att de metoder som fungerar för föräldrar som är engagerade kanske inte fungerar för andra. Vi människor är olika och fungerar på olika sätt och det viktiga här är att finna nya lösningar på hur alla föräldrar kan kommunicera och engagera sig i skolverksamheten.
Det är även viktigt att belysa att vi inte har fått något yttrande från dessa föräldrar som anses vara mindre engagerade och vi vet heller inte vad deras avstånd från skolan kan bero på. Artikeln, Åtgärder misslyckas utan föräldrars medgivande i Lärarnas tidning av Jacobsson (2005-10-28) som handlar om åtgärdsprogram, visar tydligt att skolan inte involverar föräldrar utan håller dem utanför. Och då menar vi att, om man har ett barn som av någon anledning genomgår ett åtgärdsprogram och att man som förälder inte får ta del av detta kan det bidra till att man inte känner lust att delta i skolverksamheten eftersom föräldrar kan ha blivit besvikna på skolan och lärarna. Detta är spekulationer och viktigt att tänka på om vad som kan vara anledningen till att föräldrarna och lärarna i vår urvalsgrupp kände att vissa föräldrar håller sig borta från skolverksamheten.
Den kontinuerliga informationen från skolan gjorde att föräldrar ständigt var delaktiga i barnets arbete på ett eller annat sätt. Man får aldrig ta för givet och tro att föräldrar inte vill eller har tillräckligt med kunskaper för att förstå skolan eller delta i verksamheten. Om detta sker då förlorar skolan värdefull kunskap som föräldrar skulle ha kunnat bidra med. De flesta föräldrar i vår urvalsgrupp brukade delta i det direkta klassrumsarbetet på så sätt att de kunde komma in och hälsa på men även att de fick berätta om deras egna yrken. Detta tror vi är väldigt betydelsefullt för alla parter och gynnar föräldrainflytandet på skolan. Även Adelswärd, Evaldsson & Reimers (1997) betonar vikten av betydelsefulla samtal för att föräldrar ska känna styrkan i den gemensamma kraften gentemot skolan och läraren.
Samarbetet mellan hem och skola skapar gynnsamma förhållanden och ökar trygghetskänslan för lärare, elever och föräldrar. Detta visar sina följder i form av att elevens välmående tydliggörs och de presterar bättre i skolan.
6.1.1 Slutsats
Att utföra denna studie har varit en upplevelse för oss genom att bemötas av en positiv syn på samarbetet mellan hem och skola, där vi en dag kommer att befinna oss. Vi inledde först med att läsa relevant litteratur för att få kunskaper om det vi skulle undersöka och märkte ganska snart att det var problematisk att hitta litteratur som stämde in med det vi var ute efter. Skolan vi valt att genomföra vår studie på anser vi var ett bra val för att det skulle vara en så jämn fördelning som möjligt på svensk och icke svensk. De vi borde ha gjort var att kontakta skolan betydligt tidigare, för att inte behöva känna den enorma tidspress som det faktiskt var. Då vi satte igång för att utföra intervjufrågorna, märkte vi att det krävdes betydligt mer erfarenhet av forskare än vad vi hade.
Däremot upplevde vi det väldigt positivt att föräldrarna inom en kort varsel kontaktade oss självmant, för att medverka och hjälpa oss i vår forskning. Det enda problemet var att hitta tid till att utföra intervjuerna, och fick därför även arbeta helger och kvällar för att få gjort alla intervjuerna lagom färdiga för användning. Valet av att göra kvalitativa intervjuer var på grund av att få en förståelse för hur något kan se ut och förhålla sig, där vi anser att vi valt rätt metod och fått svar på våra frågeställningar. Det vi har haft stor nytta av är Internet som har varit väldigt lätthanterligt för att finna information som vi behövt till vår studie.
Tidningsartiklarna har varit till stor hjälp för att se hur samarbetet sker mellan hem och skola i hela landet. Även om vi anser att artiklarna varit till stor hjälp i vår forskning, är vi medvetna om att de inte är generellt representativa för alla områden och skolor.
Slutligen vill vi säga att denna forskning som c-uppsats har gett oss ett bredare synfält för hur det kan se ut ute på skolor. Vi är väldigt positivt inställda till det resultat vi fått i denna forskning vilket också har berikat oss med en hel del kunskap om hur vi själva kan bidra till ett fungerande samspel mellan hem och skola.
6.1.2 Nya frågeställningar
Hur kan man få amarbete mellan hem och skola att fungera för alla? Vilka föräldrar deltar inte i samarbetet mellan hem och skola och varför? Hur upplever dessa föräldrar skolverksamheten och de övriga föräldrarna?
Referenslista
Adelswärd, V & Evaldsson, A & Reimers, E. (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan. Lund: Studentlitteratur.
Bergem, Trygve.(2000). Läraren i etikens motjus. Lund: Studentlitteratur.
COPE- föräldrautbildning
http://www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/utbildning/foraldrautbildningcope.4.33a ee30d103b8f15916800071539.html
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur (s.62-65 och s.141-149).
Hedin, A. (2004). Presentationsteknik - en handbok i framgång. Lund: Studentlitteratur.
Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm (1993, årg. 7 nr. 2-3). Didactica Minima 25-26.
Jacobsson, Eva (2005) Åtgärder misslyckas utan föräldrars medgivande. Lärarnas tidning, nr18, 2005-10-28 (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=216670&ArticleOut
Jacobsson, Eva (2005) Elev kränkt inför hela klassen. Lärarnas tidning, nr 20, 2005-11-24 (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?CategoryID=3615&ArticleOut
Jacobsson, Eva (2002) Viktiga föräldrar får nobben. Lärarnas tidning, 11, 2002-11-21 (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=215483&CategoryID
Johansson, Bo & Svedner, Per olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
Johansson, Gunilla & Wahlberg, Orving, Karin. (1993). Samarbete mellan hem och skola. Luleå: Pedagogiska institutet.
Klerfelt, Anna. (2002). Var ligger forskningsfronten? – 67 avhandlingar i barnpedagogik under två decennier, 1980-1999. Stockholm Skolverket.
Kärrby, G. & Flising, L. (1983). Föräldrarna och skolan. Stockholm: Liber.
Lange, A. & Hedlund, E. (1998). Lärare och den mångkulturella skolan. Stockholms universitet: Ceifo.
Linde, G. & Håkansson, G. Överenskommet. Stockholm: Liber, 1995.
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag. Solna: Lärarförbundet.
Löfstedt, Maria (2005) Här får föräldrar också leka. Lärarnas tidning, nr 18, 2005-10-05. (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=215483&CategoryID
Löfstedt, Maria (2005) Ge föräldrar mer tid. Lärarnas tidning, nr 18, 2005-10-03. (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_output_2005.asp?ArticleID=215484&CategoryID
Löfstedt, Maria (2005) Pubkväll på skolan – en kick för samarbetet. Lärarnas Tidning, nr 18 2005-10-03. (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=215484&CategoryID
Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (1990). Kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte. (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber.
Runfors, Ann. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. Stockholm: Prisma.
Selander, Staffan (Red). (2004). Kobran, nallen och majjen – Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Liber.
(SKOLFS 1994:1)om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994-03-14. (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.skolverket.se/skolfs?id=258
Trost, Jan. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet. (Lpo 94). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (1991). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
Widerberg, Karin. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Stockholm: Liber.