Samband mellan bakgrund och självförtroende

7.1.3.1 Högt självförtroende

Förskollärarna som känner högt självförtroende i musikundervisningen anger alla olika bakgrunder och kombinationer av faktorer som de anser påverkat deras musikaliska självförtroende. En av förskollärarna med högt självförtroende anger utbildning och erfarenhet som anledning men har på frågan om vilken musikalisk erfarenhet som besitts endast svarat att personen läst kurs om musik på förskollärarutbildningen. Här är det svårt att avgöra vilken erfarenhet det är som förskolläraren värderar högt. Anser förskolläraren att hen har fått de didaktiska kunskaper som behövs för att undervisa i musik på förskollärarutbildningen? Eller är det den erfarenhet som personen erhållit under sina 5-10 år som verksam förskollärare? Personen kanske känner, till skillnad från förskollärarna som nämns i 7.1.2, att den har det som krävs för att undervisa i musik och därmed känner ett högt självförtroende i musikundervisningen. Å andra sidan kanske förskolläraren ovan, fått god erfarenhet av musik genom sin yrkesverksamma tid och därför fått den kunskap som behövs.

Tio förskollärare nämner trygghet och positivitet i arbetslaget som anledning till deras höga självförtroende, varav en även nämner trygghet i sig själv som bidragande faktor, tillsammans med tre andra förskollärare. Tryggheten, både i arbetslaget men även hos individen är alltså en betydande faktor till att förskollärare känner ett högt självförtroende i musikundervisningen. Detta kan tyda på att trygghet möjliggör för förskollärarna att våga utmana sig själva och inte fastna i de kunskaper de har, som både Rajan (2017) och Ehrlin och Tivenius (2017) menar kan riskera att hända. Även Bandura (1994) menar att personer med hög självförmåga, vilket starkt kan kopplas till högt självförtroende, tenderar att utmana sig själv mer och ha självförtroendet intakt trots nederlag. Detta kan kopplas till Cullberg Westons (2010) förklaring av självkänsla, där personen känner trygghet i sig själv och har ett högt egenvärde oavsett prestation. Med koppling till de samband som visas i figur fyra, fem och sex indikeras att musikalisk utbildning, musikalisk bakgrund och lång yrkeserfarenhet bidrar till ett högt självförtroende i musikundervisning.

7.1.3.2 Lågt självförtroende

Förskollärarna som innehar känsla av ett lågt självförtroende i musikundervisning anger även de olika bakgrunder till det musikaliska självförtroendet. Den största anledningen uppges av nio förskollärare vara brist på musikalisk kompetens. Många av dessa förskollärare anger dessutom kombinationer av faktorer som påverkat. För två av förskollärarna handlar det även om ointresse för musik. Något som enligt Lagerlöf och Wallerstedt (2018) riskerar påverka musikundervisningen i förskolan, där förskollärare har svårt att inte föra över sitt egna intresse eller, i detta fall, brist på intresse till barnen. Det är av stor vikt att barnen får uppleva musiken utifrån sina egna känslor och inte styras av förskollärarnas syn för att fortsätta ha en stark lust till lärande. Förskollärarna ska enligt Lagerlöf och Wallerstedt (2018) vara förebilder för barnen, inspirera och vidarebefordra kunskaper. Även Ehrlin och Tivenius (2017) menar att förskollärare, utan personligt intresse, väljer bort musiken och därmed även barnens möjlighet till utveckling. De förskollärarstudenter som deltagit i Ehrlin och Gustavssons (2015) studie menar att deras utbildning, med musikfördjupning, gett dem större kunskaper och förståelse om varför musiken är viktig för barnen. Musikens betydelse för barns röstutveckling är något som Ehrlin och Wallerstedt (2014) uppmärksammat i sin studie där de menar att musiken är något förskollärarutbildningen behöver arbeta med kontinuerligt för att ge förskollärarna rätt förutsättningar. Här kan även de förskollärare som känner lågt självförtroende och som uttrycker brist på musikalisk kompetens sättas i perspektiv. Bristen på musikalisk bakgrund visar sig även i studiens resultat påvisa ett samband med lågt självförtroende i musikundervisningen. Även brist på musikutbildning och en kort yrkeserfarenhet kopplas samman med lågt självförtroende i figurerna i resultatkapitlet.

Två av förskollärarna har negativa erfarenheter från barndomen, vilket de anser har påverkat deras låga självförtroende i musikundervisning. Det kan kopplas till Swain och Bodkin-Allens (2014) studie, som tar upp att många av deras deltagande förskollärare känner en osäkerhet inom sång och musik då de under barndomen fått höra negativa kommentarer från personer i deras närhet. Detta påverkar, enligt Swain och Bodkin-Allen (2014), förskollärarnas agerande i de musikaliska aktiviteter som de trots allt deltog i. En förskollärare i denna studie anser att hen inte innehar tillräckliga musikaliska kunskaper för att faktiskt vända de dåliga erfarenheterna till något utvecklande. Detta aktualiserar förskollärarutbildningens möjligheter och ansvar att kompensera sådana negativa tidigare erfarenheter hos studenterna. Förskolläraren uttrycker en önskan om mer praktiska exempel både i utbildningen men även som vidareutveckling. Samtidigt menar förskolläraren att utbildningen inte bidragit till personens låga självförtroende i musikundervisning. Men utbildningen har ett ansvar, att förbereda förskollärarstudenterna för sitt framtida yrke där musiken ska ha en given plats

(Skolverket, 2018). Swain och Bodkin-Allen (2014) understryker att det är extra viktigt med stöd för de som inte är vana eller inte anser att de kan sjunga, både på arbetsplatsen men även redan under utbildningen. För att vända de negativa erfarenheterna krävs att förskollärarna får utvecklas i både sitt självförtroende och attityden till musik. Här kan betonas att förskolerektorn, när förskollärarna är i verksamheterna, är ytterst ansvarig för den kompetensutveckling som behövs (Skolverket, 2018).

I motsats till de tio förskollärare, med högt självförtroende i musikundervisning, som anger trygghet i arbetslaget eller hos sig själv som anledning till självförtroendet upplever en förskollärare, med lågt självförtroende i musikundervisning, en rädsla för att göra fel och få dömande blickar. Detta kan tolkas som att förskolläraren inte har den trygghet i arbetslaget som de andra upplever utan att förskolläraren står ensam i sin roll och inte vågar utmana sig själv. De tio förskollärare som upplever trygghet i arbetslaget kan tolkas vara en del i det professionella samhälle som Sagmo Aglen och Karlsen (2017) beskriver medan förskolläraren med en rädsla för att göra fel saknar den gemenskapen. Förskolläraren utan gemenskap kan tolkas gå miste om den kollektiva yrkeskunskap som bidrar till bredare förståelse i musikundervisningen (Sagmo Aglen & Karlsen, 2017).

7.1.3.3 Förskollärarnas förslag till utveckling

Förskollärarnas förslag för att utveckla sitt självförtroende i musikundervisning ser hos de två grupperna lite olika ut. För de förskollärare som känner högt självförtroende i musikundervisningen handlar det om att utvecklas inom musikundervisningen medan det hos de förskollärare som känner lågt självförtroende istället främst innebär att utveckla och höja sitt självförtroende. Av de fjorton förskollärarna som anger högt självförtroende, menar åtta förskollärare att de önskar mer instrumentkunskaper för att utvecklas inom musikundervisningen. Detta är något som nämnts tidigare i studien och bristen på kunskaper inom instrument är något som både Bainger (2010) och Ehrlin och Tivenius (2017) menar kan påverka musikundervisningen negativt. Två av förskollärarna önskar att de fått mer instrumental undervisning redan i sin förskollärarutbildning. Här brister alltså utbildningen om den ställs i relation till Bainger (2010) och Ehrlin Tivenius (2017). Utbildningen ger inte förskollärarna de förutsättningar som behövs för att undervisa i musik, något som både Lagerlöf och Wallerstedt (2018) och Ehrlin och Wallerstedt (2014) understryker i sina studier. Fördjupning och fortbildning där mer inspiration till musikundervisning i förskolan erhålls önskas av såväl förskollärare med högt som lågt självförtroende i musikundervisning. Fyra förskollärare känner ett högt självförtroende och önskar vidareutvecklas genom fördjupning i ämnet medan fjorton förskollärare med lågt självförtroende vill ha fortbildning och inspiration i ämnet för att höja sitt självförtroende i musikundervisningen. Ehrlin och Wallerstedt (2014) skriver att vidareutbildning bidrar till förskollärares praktik och deras syn på den musikaliska kompetensen, vilket stärker vikten av fortbildning oavsett kunskapsnivå. En förskollärare betonar dessutom det egna ansvaret i kompetensutvecklingen som verksam förskollärare. Utöver de fjorton förskollärarna som anger fortbildning för mer inspiration som utvecklingsmöjlighet anger en förskollärare att mer övning och potential att bli tryggare i sig själv är personens möjlighet till utveckling. Ser man till den tidigare forskningen som berör utbildningens roll menar Lagerlöf och Wallerstedt (2018) och Ehrlin och Wallerstedt (2014) att mer musik behövs i förskollärarutbildningen för att öka förskollärarnas kompetens och självförtroende medan Ehrlin och Gustavssons (2015) deltagare som aktivt arbetat med musik genom hela utbildningen anser att den rustat dem väl. Trots att en fjärdedel av respondenterna inte aktivt valt musikprofilen och därmed kanske inte besitter så mycket musikaliska kunskaper sedan tidigare visar resultatet i Ehrlin och Gustavssons (2015) studie att förskollärarna ändå

kände att de fått både didaktisk kompetens men även ett musikaliskt självförtroende. Övning och kontinuitet, som får antas finns på förskollärarutbildningen med musikprofil, är alltså en stor nyckel till förskollärarnas musikaliska kompetens och självförtroende. Genom övning och att våga utmana sig själv kan förskolläraren, som nämns ovan, utveckla en trygghet i sig själv som i sin tur kan leda till mer utmaningar, kompetens och ett ökat självförtroende. Skulle Lagerlöf och Wallerstedts (2018) och Ehrlin och Wallerstedts (2014) förslag om utveckling av musiken på förskollärarutbildningen innebära att förskollärarna blir mer kompetenta inom musikundervisning i förskolan? Troligtvis är det så, men då krävs en omorganisering eller förlängning av utbildningen och det erfordrar både arbete och tid. Som Sheridan, Sandberg och Williams (2017) beskriver är förskollärare generalister och har en allmän kunskap. Något förskollärarutbildningen måste ta i beaktning och en avvägning mellan hur mycket plats musiken ska få i utbildningen i relation till andra ämnen måste göras. Görs en omorganisering av utbildningen där musikkurserna får mer plats tas utrymmet från andra ämnen, som även de behövs och är viktiga för barnens utveckling. På så sätt uppstår ett dilemma där de olika kompetensområdena hos en förskollärare ställs mot varandra.

7.2 Metoddiskussion

Metoden som valts för studien har på många sätt positiva effekter för studiens helhet men även brister har, vid närmare analys upptäckts. De positiva effekterna är att enkäten bidrar till att studiens forskningsfrågor besvaras på ett koncist sätt, med hjälp av att förskollärarnas svar kan kopplas till frågorna på ett direkt sätt och ett tydligt resultat kan presenteras. För att besvara studiens forskningsfrågor ses enkät som det bästa alternativet, då intervju inte uppfattas bidra med bättre effekt för studiens resultat. Fler positiva aspekter är att enkät som datainsamlingsmetod är mer tidseffektivt, de tar oftast inte lång tid att besvara och kan ske vid ett tillfälle då respondenten själv har möjlighet. Det krävs inte heller planering för att få ihop en tid då båda parter kan träffas, både fysiskt som digitalt. Detta medför att urvalet kunnat bli större än vid en kvalitativ studie och i sin tur ökat generaliserbarheten för studien. Eftersom studiens enkät är anonym kan det bidra till att fler personer svarar och att svaren möjligtvis blir mer pålitliga, då förskollärarna har möjlighet att svara ärligt på frågorna utan att avslöja sin identitet. Något som dock kan vara en brist i valet av enkät är att förskollärare, vid eventuell stress, inte läser hela frågan utan endast skummar igenom lite snabbt och därmed ger ett svar som inte helt besvarar frågan. Enkäten kan å andra sidan ses som positivt i detta seende också då förskollärare kan sitta ner i lugn och ro när tid finns och läsa frågorna. En annan negativ sida med enkät är ensidigheten av att bara få ta del av förskollärarnas egna svar. För att få mer trovärdighet i förskollärarnas svar skulle observation, där förskollärarnas agerande i musikundervisningen i verksamheten synliggörs, kunna fungera som ett komplement. Rajan (2017) skriver att förskollärare, trots lågt självförtroende, använder musik i verksamheten, men att denna påverkas av förskollärarens självförtroende. Genom att använda sig av observationer som komplement till intervjuer eller enkäter finns möjligheter att vid vidare forskning se samband mellan förskollärares självförtroende i musikundervisning och deras användning av musik i förskolan, och därmed se om Rajans (2017) slutsats stämmer även för förskollärare i Sverige.

Det teoretiska ramverket består av en del olika begrepp och teorier, med en förhoppning om att få en bred grund för att underlätta förklaring och möjligheterna att dra kopplingar i resultatet på ett bra sätt. Mängden begrepp och teorier orsakade dock att det teoretiska ramverket upplevdes som smått rörigt och det försvårade förståelsen av relevansen till studien. Det teoretiska ramverket har bidragit mycket till studien men förbättringar som uppkommit

inkluderar en sammankoppling av de olika begreppen och teorierna och ett förtydligande om deras relevans till studien.

Vi kan främst se fördelar med valet att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Dels kunde den kvantitativa delen som bidrog med bakgrundsdata, till exempel tidigare musikaliska erfarenheter, lättare samlas in vilket möjliggjorde att samband kunde urskiljas och analyseras. Den kvantitativa delen med fasta frågor skulle också kunna öka svarsgraden då endast den kvalitativa delen med öppna frågor skulle kunna tolkas som mastig. Den kvalitativa delen möjliggör dock att förskollärarna med egna ord får uttrycka sina tankar, om exempelvis vad som är anledningen till självförtroendet, vilket på ett bättre sätt besvarar forskningsfrågorna. En kombination av metoderna blev därför det mest ultimata för en bred datainsamling som möjliggjorde en bra analys.

Valet att ha både ett bekvämlighetsurval och slumpmässigt urval gjordes med en förhoppning om geografisk spridning samt fler svar. Då enkäten är anonym finns det ingen information om svaren har en geografisk spridning. Inte heller svarsgraden kan fastställas då det inte finns några uppgifter om hur många förskollärare som arbetar för de förskolerektorer som enkäten nått samt om eller hur många förskolerektorer som vidarebefordrat enkäten till andra förskolerektorer då det fanns en önskan om ett snöbollsurval, som informerades om i mailet till förskolerektorerna (se bilaga B). Innan enkätens utskick fanns en förhoppning om att förskollärare på musikförskolor och i förskoleklass skulle medverka i studien. Vid insamling av enkätsvar har inga förskollärare i någon av dessa urval deltagit. Detta medför att studien får en oplanerad avsmalning där resultatet endast visar tankar från förskollärare i förskolan och inte från förskoleklass eller förskolor med musikprofil. Det fanns också önskan att undersöka likheter och skillnader mellan hur förskollärare, i olika verksamheter, tänker kring sitt självförtroende i musikundervisningen. Detta är på grund av avsaknaden av svar från olika typer av verksamheter inte möjligt att genomföra. Då urvalet är relativt begränsat finns det små chanser att påvisa statistiskt signifikanta resultat. I figur sex påverkar det begränsade urvalet utläsning av samband. För att kunna se tydliga samband behövs ett större urval.

Under bearbetningen och analyseringen av resultatet uppmärksammas en miss på fråga fem, där förskollärarna har möjlighet att ange sin yrkeserfarenhet som förskollärare i antal år. Här har det noterats att förskollärare som varit verksamma förskollärare i 5, 10, 15, 20, 25 samt 30 år har två alternativ att välja på då svarsalternativen är skrivna med fem års intervall. För att undvika förvirring hos förskollärarna hade därmed intervallen med fördel istället varit fyra år. En annan miss som observeras är att ett av svarsalternativen i fråga sex, “Läst kurs om musik x antal veckor på förskollärarutbildningen” gör att analysen av datan blir lite missvisande, då det inte går att avgöra om förskollärarna läst en estetisk kurs som ingår i utbildningen och/eller läst en valbar kurs i musik. Endast 46,7 % av de svarande förskollärarna, det vill säga fjorton av 30, anger att de läst en kurs om musik x antal veckor på förskollärarutbildningen, vilket gör att frågor uppkommer. Antar förskollärarna att det syftas till en fördjupningskurs? Eller är det så att de övriga förskollärarna inte läst något om musik alls på utbildningen? Det sistnämnda verkar mest orimligt men går ej att fastställa.

7.3 Slutsats

Överlag är valet av metod, urval och genomförande gynnsamt, då det hjälpt att besvara forskningsfrågorna och därmed syftet. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk har styrkt de tolkningar och samband som gjorts, samt väglett och format utgångspunkten för arbetet. Förskollärarna i studien har alla givit individuella och personliga svar och en generalisering för

hela Sverige är därför svår att göra. Ändock kan en sammanfattning av förskollärarna i studiens olikartade sätt att beskriva bakgrunden till högt respektive lågt självförtroende i musikundervisning i förskolan göras. Dels visar resultatet att de flesta förskollärare med lågt självförtroende anser att de inte besitter tillräckliga erfarenheter för att undervisa i musik i förskolan. Även brist på intresse från både individen själv men även arbetslaget samt brist på kunskaper från förskollärarutbildningen är bakgrunder som påverkat det låga självförtroendet. Detta är faktorer som riskerar att få stora konsekvenser för barns musikundervisning i förskolan, då forskning visar på att förskollärare med lågt självförtroende antingen väljer bort eller begränsar musikanvändandet i förskolan. Förskollärare med högt självförtroende anser istället att det är tryggheten och intresset hos både de själva och arbetslaget som möjliggör utveckling av kompetens och självförtroende. Även tillgången av musikaliska erfarenheter och kompetenser har, enligt förskollärarna med högt självförtroende, bidragit till nivån på deras självförtroende.

Många av förskollärarna i studien besitter musikaliska erfarenheter och kunskaper men upplever inte att de har tillräcklig förmåga att uttrycka dem. Studien visar därmed att nyckeln till ett högt självförtroende dels är att ha mycket musikalisk erfarenhet men även ett professionellt musikaliskt språk för att kunna uttrycka sina kunskaper inom musik. Detta innebär att förskollärarutbildningen behöver utvecklas för att ge förskollärarstudenterna mer musikaliska kunskaper men även det musikaliska språk som både tidigare forskning och resultatet i denna studie visar behövs. Dels för att öka förskollärarnas självförtroende men också deras förmåga att undervisa i musik i förskolan. Mer forskning inom området skulle i hög grad sannolikt hjälpa förskollärarna utvecklas i musikundervisningen, både nu och i framtiden. Dels behövs forskning kring huruvida utbildningen behöver förbättras för att alla ska utvecklas och utmanas från sin egen nivå. Görs inte detta finns risken att förskollärarna blir ännu mer osäkra, vilket i sin tur leder till att musiken utesluts i högre grad. Forskning där observationer kompletterar förskollärarnas ord om självförtroendet i musikundervisningen kan också vara en fördel för musiken i förskolan. Dels kan en sådan forskning om musikundervisningen stärka resultatet i den här studien om det professionella musikaliska språk som förskollärarna behöver. Detta språk visar resultatet kan ge medvetenhet och möjlighet att uttrycka sig inom musikundervisningen. Dels stärks förskollärarnas ord om självförtroendet genom observationerna av musikanvändningen men även Aroseus (2013) tankar om att inte använda all kunskap som besitts och därmed ha något att beskylla det dåliga självförtroendet på kan undersökas närmare.

Studiens syfte var således att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares olikartade uppfattningar om faktorer som påverkar deras självförtroende gällande musikundervisning i förskolan. Resultatet visar att det främst är intresse, erfarenheter och utbildningen, både enskilt och i kombination som påverkat självförtroendet hos förskollärarna, såväl högt som lågt.

Referenser

Aroseus, Frida (2013). Självschema. https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/kognitivt-perspektiv/sjalvschema/ (Hämtad 2020-12-04)

Bainger, Lucy (2010). A music collaboration with early childhood teachers. Australian journal of music education, Iss. 2 17-27. Tillgänglig på Internet: