Samfundet I.I kontextualiserat

Jag håller med Hammarlund, som i förbifarten berör Samfundet I.I. Han menar att en måste förstå Sveriges ideologiska grund vid den här tiden för att förstå Samfundet: en teokratisk stat

där politik och religion smälte samman.⁴⁷⁵ I.I:sterna såg sig själva som liberalismens sanna

fanbärare i Sverige och ansåg att den svenska liberalismen kunde vara nog så ombytlig. Kommunalreformen 1862 innebar att flera av medlemmarna kunde ta plats i egenskap av liberaler i Göteborgs stadsfullmäktige 1863, tre av de fem mosaiska trosbekännare som blev invalda var forna ledamöter i Judiska Intresset. En av dessa, Aron Philipson, kom senare att bli riksdagsledamot. Inom församlingarna i både Göteborg och Stockholm blev många av I.I:sterna framstående medlemmar – Valentin kallar Samfundets ledamöter för ”reformpartiets ledande

män”.476 Under 1840-talet valdes Jacob Levertin till att bli en av Stockholms mosaiska

församlings fem föreståndare och densamme blev efterhand ordförande. Senare blev likaså Axel Lamm och Adolf Schück föreståndare då reformjudendomen blivit dominerande i huvudstaden. Samfundets överlag liberala tendens gick väl ihop med kampen för att reformera judendomen. Flera av ledamöterna var djupt religiösa, såsom Lipman Lipmanson och Meyer Ruben Henriques, och Samfundet i sin helhet hedrade shabbat vilket visas genom att inga anteckningar fördes då sammanträde nödgades hållas på en fredag. Deras religiositet går väl ihop med vad historikern Benjamin Maria Baader menar var en tysk-borgerlig religiositet och

i förlängningen en borgerlig judendom, det vill säga en privat religiositet.477 Jag hävdar att den

475 Hammarlund. En bön för moderniteten, 69.

476 Valentin. Judarnas historia i Sverige, 499.

93

judiska gruppens kamp för likställighet inte tillräckligt ofta sätts i samband med kampen för religionsfrihet i Sverige. Emancipationssträvandet som fördes av bland annat Judiska Intresset skulle komma att påverka den allmänna opinionens inställning till trosbekännare som inte tillhörde statskyrkan. Jag menar att det är mycket troligt att emancipationsdebatterna i Sverige lade en grund för att öppna upp det teokratiska Sverige för att även de som inte tillhörde statskyrkan skulle ses som lika inför lagen. Samfundet I.I ifrågasatte vad det betydde att vara ”svensk” och i deras ögon var det befängt att det hette ”svensk församling” istället för ”kristen församling” i lagtexter. De ansåg sig vara lika mycket svenskar som de som tillhörde statskyrkan och kämpade för att det omgivande samhället också skulle betrakta judar som fullvärdiga svenskar, utan att de skulle behöva överge sin religion.

Mot bakgrund av det ovan sagda vill jag hävda att liberaliseringen och sekulariseringen av det svenska samhället inte var en förutsättning för emancipationen, istället var emancipationskampen en avgörande del av dessa samhällsprocesser. Utan kampen för judarnas likställighet skulle det inte vara en liberalisering av samhället. I vilken mån påverkade Samfundet denna liberalisering och sekularisering? Svaret på frågan går inte att uttyda med utgång i den här studien, men vore ett intressant spår att följa upp. Själva uppnåendet av

emancipationen 1870 sågs i sin egen tid som samvetsfrihetens stora seger⁴⁷⁸ – ett stort steg mot

ett liberalt och sekulariserat samhälle. I.I:s ledamöter var sekulära aktörer i ett teokratiskt samhälle. De var sekulära i bemärkelsen att de separerade religion och politik och detta i en tid då det omgivande samhället inte gjorde det. Religion och politik skulle i Judiska Intressets form av liberalism hållas isär och inte påverka en medborgares rättigheter.

Den pusselbit som den judiska emancipationen utgör i bilden av de processer som omdanade hela samhället under 1800-talet blir tyvärr ofta förbisedd i den svenska historieskrivningen. Det talas om ”judiska bidrag” till utvecklingen, som om gruppen på något sätt stod utanför, då den judiska gruppen i hög utsträckning var en integrerad del av förändringsprocesserna. Här har det således inte fokuserats på bidrag utan snarare på att se Samfundet och dess medlemmar som en viktig del av debatten. De försökte bilda en opinion för judarnas likställighet och i viss mån lyckades de. Deras självbild var att de var medskapare till det nya samhället, det samhälle som fanns i deras förväntningshorisont. Samfundets betydelse är svår att säkerställa men det är inte orimligt att anta att medlemmarna påverkade samhällets utveckling. Kampen för religionsfrihet kom att bestå under lång tid och var inte enbart en kamp som fördes av Judiska Intresset, utan det tillkom andra sällskap under den här perioden, vilket I.I uppmärksammade och gladdes åt.

94

Den judiska kampen för likställighet kom att bli en prövning för de, i sina egna ögon, toleranta liberalerna i samhället och för konceptet religionsfrihet.

Den här uppsatsen har skänkt ny kunskap om Samfundet I.I: Judiska Intresset, på många plan, och har därmed på samma gång bidragit med ny förståelse kring

emancipationssträvandena i Sverige, men även i Norge.⁴⁷⁹ Denna nya kunskap om den

svensk-judiska historien bidrar till den internationella forskningen om judars kamp för likställighet runtom om i Europa under framförallt 1700- och 1800-talen. Länkar till andra

emancipationsförkämpar, då främst Gabriel Riesser,⁴⁸⁰ binder samman Samfundet I.I med

emancipationsstriderna i andra länder såsom Tyskland. Judarnas legala ställning, och kampen för att förbättra den, runtom i europeiska stater är och har varit föremål för mycket forskning. Jag hävdar att uppsatsen ger ny förståelse, inte bara till den svensk-judiska historieskrivningen, utan också till historieskrivningen om det svenska 1800-talet och de processer som skapade det nya samhället.

I den här undersökningen har fokus inte främst varit på historisk förändring utan är snarare ett nedslag i den svensk-judiska historien. Detta gör inte undersökningen mindre intressant men väcker en hel del frågor. Hur gick debatterna inom församlingarna i Göteborg och Stockholm vid den här tiden och hur såg debatterna ut i tidningarna? Hur förändrades detta över tid? Att undersöka såväl debatterna inom församlingarna som i samhället i stort skulle ge en bredare förståelse, inte bara ny kunskap om Samfundet och de svenska judenheterna utan också om begreppen ”jude” och ”svensk av mosaisk trosbekännelse”. Detta skulle hjälpa oss att förstå den judiska gruppens självbild under 1800-talet – Sveriges äldsta invandrade minoritet. Det väcker också frågeställningar kring vem som har betraktats som ”svensk” genom historien. Begrepp har alltid varit omtvistade och är så fortfarande. Vilken grupp i samhället som har rätt att bestämma över vilka begrepp som är de korrekta kan vara en fråga om integration eller diskriminering – ord gör skillnad.

479 I och med kopplingen till Wergeland (och i förlängningen emancipationen i Norge) som Valentin har gjort en djupdykning i.

480 Vilken senast blivit undersökt av historikern Paolo L. Bernardini i Episodes in Early Modern and Modern

95