4. Praktisk metod
7.4 Samhällelig och etisk diskussion
● Skapa en gemensam plattform som erbjuder digitala verktyg för utbildning,
strategiarbete och kommunikation
Med detta menar vi a att detta arbete kan inspirera aktörer på olika nivåer i samhället att ta mer aktiva åtgärder för att tillsammans arbeta mot något som vi hoppas blir en allt mer hållbar utveckling.
7.4 Samhällelig och etisk diskussion
Då ämnet utgår från hållbarhet får det flera etiska och samhälleliga konsekvenser. Med detta menar vi att vi måste jobba med dessa typer av frågor på alla nivåer i samhället för planeten och vår egna existens skull. Det blir snabbt känsligt när det kommer till att diskutera och ifrågasätta företags nuvarande strategier och affärsidéer. Det blir komplext att ifrågasätta hur företag jobbar med hållbarhetsfrågor när de själva kanske gör precis allt de kan utifrån de resurser de har men vi som forskare menar att de ska mer aktiva åtgärder, engagera sig mera genom samverkan, investera mer långsiktigt samtidigt som de ska balansera hållbarhetens alla tre delar. Vi är också medvetna om att mycket av arbetet med hållbarhet kanske inte syns utåt, exempelvis så gör kanske destinationsbolagen mycket mer åt dessa frågor än vad vi kunnat se. Vår ambition har inte varit att ifrågasätta specifika företag och organisationer utan snarare få en övergripande förståelse för hur vi ska få en allt mer hållbar utveckling i regionen. Något som vi också vill framhäva är att vi ser intervjuernas olika perspektiv som något positivt och inte alls något vi värderar på individuell nivå eller ställer mot varandra då syftet med dessa var att skapa just perspektiv för att nå en så djup förståelse som möjligt. Vi tror att samhället kan påverkas av denna studie då en positiv, mer hållbar utveckling av regionen bör anses påverka samhället som helhet. En hållbar destinationsutveckling berör alltså inte bara de inblandade aktörerna utan hela samhället får ta del av konsekvenserna. Om destinationen lyckas med att skapa exklusivitet på ett hållbart sätt så får samhället både positiva ekonomiska och ekologiska effekter.
77
8. Kvalitetskriterier
I detta avsnitt granskar vi studiens kvalitet genom att titta på olika kriterier för en kvalitativ studies tillförlitlighet.
Vid bedömning av kvalitativa undersökningar menar Bryman (2013, s. 354) att man bör undersöka om studien kan anses tillförlitlig genom att undersöka de fyra delkriterierna
trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera.
Bryman (2013, s. 354) menar att en kvalitativ studies trovärdighet mycket ligger i beskrivningen av alternativa sociala verkligheter. Han förklarar att denna beskrivning måste accepteras i andra människors ögon och att det är detta som avgör en studies trovärdighet. Vi vill trycka på att denna studie övergripande baseras på vetenskapligt accepterade metoder där vi exempelvis redogjort för vår förförståelse, beskrivit vår datainsamling, beskrivit hur vi gått tillväga vid urval av respondenter och analys av materialet. Vidare består denna studie av tolkningar i flera led men då vi bekräftat och kompletterat exempelvis resultaten av företagsrapporterna genom att inkludera intervjuer i enlighet med vad Denzin (1970, s. 310 refererad i Bryman 2013, s. 355) kallar för triangulering menar vi att vi visat på olika perspektiv och sociala verkligheter. När det gäller överförbarheten handlar det enligt Bryman (2013, s. 355) om möjligheten att generalisera och överföra resultaten till en annan miljö. I och med att denna studie är kvalitativ så är det inte självklart att slutsatserna går att generalisera. Vi menar dock att det är rimligt att tro att karaktären av de problem som vi sett även kan finnas på andra destinationer och att resultaten kan ses som relevanta även i andra regioner. I detta fallet lämnar vi dock det till läsaren att utifrån våra beskrivningar av forskningsprocessen och de fynd som gjorts själva avgöra om de anser studien som överförbar.
Pålitlighet handlar om att författaren av en studie skapat en fullständig redogörelse för forskningsprocessen och att kvaliteten på forskningen i sig är god (Bryman, 2013, s. 355). Vi har genomgående försökt vägleda läsaren genom studien genom inledande förklarande texter och i vissa fall beskrivande bilder. Vi har under studiens gång försökt undvika att vara allt för subjektiva i våra tolkningar och har i det teoretiska kapitlet försökt att skapa en så översiktlig bild av de olika teorierna vi använt som möjligt. Likväl sökt respondenter som alla sitter på olika perspektiv kring liknande frågor. Gällande möjlighet att styrka och konfirmera har vi jobbat med att försöka undvika att personliga värderingar påverkat utförandet och resultaten av undersökningarna. Detta kan ses genom att vi exempelvis analyserat några av företagsrapporterna i två led där först en av oss analyserade materialet och sedan gjorde den andra samma sak. Detta för att säkerställa att vi hanterade materialet på rätt sätt och inte gjorde alldeles för subjektiva tolkningar. Något som skulle kunna diskuteras är dock om enstaka intervjufrågor kunde ha setts som ledande och därmed lett in respondenterna på exempelvis samverkan som lösningsförslag. Vi ställde dock frågorna väldigt öppna och lät respondenterna svara helt utifrån sin egen tolkning av frågan. Vi såg det som nödvändigt att i intervjuerna beröra ämnet samverkan då de har en så stor del i vår studie. Vi menar att vi med detta övergripande gjort vårt bästa för att inte färga studien
78 utifrån våra subjektiva uppfattningar och därmed bör anses agerat i god tro studiens gång.
79
Referenslista
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk lära. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Anholt, S. (2016). The Good Country. https://goodcountry.org/simon-anholt. The Good
Country. [Hämtad 2017-01-30].
Askjellerud, S. (2003). The Tourist: A messenger of peace? Annals of Tourism
Research, Vol. 30 (3), 741–744.
Avlonas, N., Nassos, G.P. (2013). Practical Sustainability Strategies. Oxford: Wiley. E-bok.
Barter, N. (2015) W(h)ither Ecology? The Triple Bottom Line, The Global Reporting Initiative and Corporate Sustainability Reporting. Social and Environmental
Accountability Journal, 35 (3), 197-198.
Bohlin, M. & Böhn, S. (2007) Hållbar turismutveckling. I: Bohlin, M. & Elbe, J. red
Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. 1:a uppl. Stockholm: Uppsala
Publishing House AB.
Bohlin, M. & Elbe, J. (2007) Utveckling av turistdestinationer - en introduktion. I: Bohlin, M. & Elbe, J. red Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. 1:a uppl. Stockholm: Uppsala Publishing House AB.
Boström, J. (2016-12-19). Om oss. Region Västerbotten.
https://regionvasterbotten.se/toppmeny/om-oss/. [Hämtad 2017-01-26]. Bramwell, B., Higham, J., Lane, B. & Miller G. (2016). Twenty-five Years of
Sustainable Tourism: looking back and moving forward. Journal of sustainable tourism, 25 (1), 1-9.
Brooks, J., McCluskey, S., Turley, E., & King, N. (2015) The Utility of Template Analysis in Qualitative Psychology Research, Qualitative Research in Psychology, 12 (2), 202-222.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber. Buckley, R.C. (1992) New United States Federal Trade Commission Guidelines for Ecolabelling and Green Advertising. Environmental and Planning Law Journal, 9, 479. Buckley, R.C. (2001) Tourism Ecolabels. Annals of Tourism Research, 29 (1) 183–208. Bushell, R. & Bricker, K. (2017) Tourism in protected areas: Developing meaningful standards. Tourism and Hospitality Research 2017, 17 (1), 106–120.
80 Canavesio, M., & Martinez, E. (2007). Enterprise modeling of a project-oriented fractal company for SMEs networking. Computers In Industry, 58 (8-9), 794-813.
Carroll, A.B. & Shabana, K.M. (2011) The Business Case for Corporate Social Responsibility: A Review of Concepts, Research and Practice. International Journal of
Management Reviews. 12 (1), 85-105.
D’Angella, F. & Go, F.M. (2009). Tale of two cities' collaborative tourism marketing: Towards a theory of destination stakeholder assessment. Tourism Management, 30 (3), 429–440.
Dandridge, T.C. (1978) Children are not 'little grown-ups': Small business needs its own organizational theory. Journal of Small Business Management. 17 (2), 53-57.
Dziuba, R. (2016). Sustainable Development of Tourism - EU Ecolabel Standards Illustrated Using the Example of Poland. Comparative Economic Research, 19 (2), 111-128.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Elkington, J. (1999). Cannibals with forks : The triple bottom line of 21st century business (New ed.]. ed., A Capstone paperback). Oxford: Capstone.
Environmental Performance Index. (2017) Data - Country Rankings. http://epi.yale.edu/ [Hämtad: 2017-02-12].
Ehrenfeld, R. J. (2004). Searching for Sustainability: No Quick Fix. Reflections:The SoL
Journal, 5 (8), 1-13.
Esam. (u.å) Esams historia. Esam. http://www.esam.se/esam/esams-historia/ [Hämtad: 2017-02-11]
ETOUR (u.å.) Hållbar turism - Lokal delaktighet och samverkan i gelsbygd.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:743399/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2017-03-21]
Europeiska Kommissionen. (u.å.) Företagens samhällsansvar (CSR).
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=331&langId=sv [Hämtad: 2017-03-21] Europeiska Kommissionen (2006). The new SME definition: User guide and model declaration. Official Journal of the European Union. [Broschyr] Bryssel: Europeiska Kommissionen.
https://www.eusmecentre.org.cn/sites/default/files/files/news/SME%20Definition.pdf. [Hämtad: 2017-02-07]
Forsyth, T. (1997). Environmental Responsibility and Business Regulation: The Case of Sustainable Tourism. The Geographical Journal, 163 (3), 270-280.
81 Framke, W. (2002). The destination as a concept: A discussion of the business-related perspective versus the socio-cultural approach in tourism theory. Scandinavian Journal
of Hospitality and Tourism, 2 (2), 92–108.
Fux et al. (2007). Cooperative Customer Relationship Management (CRM) in Alpine Tourist Destinations. ECIS 2007 Proceedings. 151.
Förenta Nationerna. (2015). International Year of Sustainable Tourism for
Development, 2017. http://www.tourism4development2017.org/about/. [Hämtad 2017-03-23].
Geissdoerfer, M., Bocken, N, MP., Hultink, E.J. (2016) Design thinking to enhance the sustainable business modelling process. A workshop based on a value mapping process,
Journal of Cleaner Production, 135, 1218-1232.
Gélinas, R., Bigras, Y. (2004) The Characteristics and Features of SMEs: Favorable or Unfavorable to Logistics Integration? Journal of Small Business Management 2004 42 (3), 263–278.
Gerson, K. & R. Horowitz (2002). Observation and interviewing: Options and choices. I:T. May (red.), Qualitative research in action. London, Sage.
Global Footprint Network. (2016). http://www.footprintnetwork.org/our-work/earth-overshoot-day/ [Hämtad: 2017-01-30].
Global Sustainable Tourism Council (2017a). GSTC criteria. GSTC.
https://www.gstcouncil.org/en/gstc-criteria-hotels-tour-operators-destinations/sustainable-tourism-gstc-criteria.html [Hämtad 2017-03-23]. Global Sustainable Tourism Council (2017b). Our History. GSTC.
https://www.gstcouncil.org/en/about/gstc-overview/our-history.html [Hämtad 2017-03-23].
Global Sustainable Tourism Council (2017c). Become Certified. GSTC.
http://www.gstcouncil.org/en/get-involved/become-certified.html [Hämtad 2017-03-23]. González-Morales, O., Álvarez-González, J. A., Sanfiel-Fumero, M. Á., & Armas-Cruz, Y. (2016). Governance, corporate social responsibility and cooperation in sustainable tourist destinations: The case of the island of Fuerteventura. Island Studies Journal, 11(2), 561-584.
Gössling, S., Peeters, P. (2015) Assessing tourism's global environmental impact 1900– 2050, Journal of Sustainable Tourism, 23 (5), 639-659.
Hjerpe, M. & Syssner, J., (2015). Utveckling av hållbara turistdestinationer. Stockholm: Ordförrådet AB.
82
http://hallbardestination.se/om-natverket/. [Hämtad 2017-02-20].
Jackson, A., Boswell, K., Davis, D. (2011) Sustainability and Triple Bottom Line Reporting – What is it all about? International Journal of Business, Humanities and
Technology, 1 (3), 55-59.
Jenkins. (2009) A ‘business opportunity’ model of corporate social responsibility for small- and medium-sized enterprises. Business Ethics: A European Review 18 (1), 21– 36.
Jernelius, N. (2017-02-01). Statistik & Analys. Region Västerbotten. https://regionvasterbotten.se/turism/statistik/. [Hämtad 2017-02-21].
Karlsson, S-E. & Lönnbring, G. (2007) “Det är nog friheten…” - om turism och småföretagande. I: Bohlin, M. & Elbe, J. red Utveckla turistdestinationer: ett svenskt
perspektiv. 1:a uppl. Stockholm: Uppsala Publishing House AB. 253-270.
Kates, R. W., Parris, T. M., & Leiserowitz, A. A. (2012). What is sustainable development? (Cover story). Environment: Science and Policy for Sustainable
Development 47 (3), 8-21.
Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Living Planet Report. (2008)
http://www.wwf.se/source.php/1199652/Living%20Planet%20Report%202008.pdf [Hämtad: 2017-01-30].
Mai, H & Smith, C. (2015) Addressing the threats to tourism sustainability using systems thinking: a case study of Cat Ba Island, Vietnam, Journal of Sustainable
Tourism, 23 (10), 1504-1528.
Mori, K. & Arai, M. (2010). No need to fake it: reproduction of the asch experiment without confederates. International Journal of Psychology, 45 (5), 390-397.
Murillo, D. & Lozano, J. M. (2006). SMEs and CSR: An Approach to CSR in their own words. Journal of Business Ethics, 67 (3), 227-240.
Naturvårdsverket (2000). Miljöledningssystem - Ett viktigt verktyg i näringslivets miljöarbete. Naturvårdsverkets reprocentral, 2000/2.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5048-6.pdf. [Hämtad 2017-03-20].
Paetzold, K. (2010). Corporate Social Responsibility (CSR): an International Marketing
Approach. Hamburg: Diplomica Verlag. E-bok.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund:
83 Pedromo, Y. (2016). Key issues for tourism development - The AM-UNWTO
contribution. Worldwide hospitality and tourism themes, 8 (6). 625-632.
Porter, M & Kramer, M. R. (2011). Creating shared value. Harvard business review, 89 (1/2), 62-77.
Rizos, V., Behrens, A., van der Gaast, W., Hofman, E., Ioannou, A., Kafyeke, T., Flamos A., Rinaldi, R., Papadelis, S., Hirschnitz-Grabers, M. & Topi, C. (2016) Implementation of Circular Economy Business Models by Small and Medium-Sized Enterprises (SMEs): Barriers and Enablers. Sustainability, 8 (1212), 2-18.
Russo, A., Perrini, F. (2010) Investigating Stakeholder Theory
and Social Capital: CSR in Large Firms and SMEs. Journal of Business Ethics, 91, 207–221.
Sandström, J. & Wård Edwall, S. (2017-01-17). Europas miljöhuvudstad. Umeå
Kommun.
http://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/samhallsutvecklingochhallbarhet/ klimatmiljoochhallbarhet/europasmiljohuvudstad2018.4.3f589399144bbe9c366a2b2.ht ml. [Hämtad 2017-02-20].
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2003). Research methods for business students. Harlow: Financial Times/Prentice Hall.
Sen, A. (2006) Identitet och våld : illusionen om ödet. Göteborg: Daidalos
Silver, H. & Grönberg, A. (2015-09-06). Konflikt i spåren av klimatförändringar. Svt. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/konflikt-i-sparen-av-klimatforandringar. [Hämtad 2017-01-26].
Street, C.T. & Cameron, A-F. (2007). External Relationships and the Small Business: A Review of Small Business Alliance and Network Research. Journal of Small Business
Management, 45 (2), 239-266.
Sustainable Tourism. (2014) Home. Sustainable tourism. http://www.sustainabletourism.net/. [Hämtad 2017-02-10].
Tillväxtverket. (2013). Fakta om svensk turism - Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. [Rapport]
Stockholm: Tillväxtverket.
https://tillvaxtverket.se/download/18.76e25c0c1551556fb105c5e/1465381454813/info_ 0613_web.pdf [Hämtad: 2017-03-04]
Tillväxtverket. (2014). Hållbar destinationsutveckling - Ett utvecklingsprojekt 2012-2015. [Rapport] Stockholm: Tillväxtverket.
https://tillvaxtverket.se/download/18.348b97f81574b53ef69b1e3/1474643690702/HDU _broschyr.pdf [Hämtad: 2017-02-04]
84 Tillväxtverket, (2016a). Fakta om svensk turism 2015. [Rapport] Stockholm:
Tillväxtverket.
https://tillvaxtverket.se/download/18.a42722f156a11d234d6039c/1473248991944/info_ 0651_webb_tillg.pdf [Hämtad: 2017-03-04]
Tillväxtverket, (2016b) Slutrapport - Hållbar destinationsutveckling. [Rapport] Stockholm: Tillväxtverket.
http://tillvaxtverket.se/download/18.348b97f81574b53ef69b1e5/1474644049391/Slutra pport%2BH%C3%A5llbar%2Bdestinationsutveckling%2B2012-2015.pdf. [Hämtad: 2017-01-25].
Tillväxtverket (2017-01-17a). Turism och besöksnäringen växer. [Rapport] Stockholm: Tillväxtverket. https://tillvaxtverket.se/aktuella-amnen/naringar-i-forandring/turism--och-besoksnaringen-vaxer.html. [Hämtad 2017-01-24].
Tillväxtverket (2017b). Hur utvecklar vi hållbara turistdestinationer? [Rapport] Stockholm: Tillväxtverket.
https://tillvaxtverket.se/download/18.f607e5d15aeacd3b3d4a69/1490025413895/Info% 200640%20Rev%20A_webb_tillg.PDF. [Hämtad: 2017-03-02].
UN (2010). International Recommendations for Tourism Statistics 2008. [Broschyr]. New York: UN.
FN (2015). Sustainable development goals. United Nations.
http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/. [Hämtad 2017-01-26].
UNWTO (2011). Signing Ceremonies of the Private Sector Commitment to the Global Code of Ethics for Tourism. United Nations World Tourism Organisation.
http://ethics.unwto.org/content/signing-ceremonies-private-sector-commitment-global-code-ethics-tourism. [Hämtad 2017-02-10].
UNWTO (u.å. a). Why tourism? United Nations World Tourism Organisation. http://www2.unwto.org/content/why-tourism. [Hämtad 2017-01-25].
UNWTO (u.å. b). FAQ - Climate Change and Tourism. United Nations World Tourism
Organisation. http://sdt.unwto.org/content/faq-climate-change-and-tourism. [Hämtad
2017-01-26].
Vanegas, M., (2014). The triangle of poverty, economic growth, and inequality in Central America: does tourism matter? Worldwide Hospitality and Tourism Themes, 6 (3), 277 - 292.
Visit Västerbotten (2016). Hållbar turismutveckling i Västerbotten. Visit Västerbotten. http://www2.visitvasterbotten.se/sv/om-oss/hallbar-turismutveckling-i-vasterbotten/. [Hämtad 2017-01-26].
85 Visit Sweden (2010) Hållbarhet. En tillgång för Sverige. [Kommunikationsstrategi].
Visit Sweden (2016). Besöksnäringen i siffror. Visitsweden. http://corporate.visitsweden.com. [Hämtad 2017-01-24].
Waage, S. A., Geiser, K., Irwin, F., Weissman, A. B., Bertolucci, M. D., Fisk, P & et al. (2005) Fitting together the building blocks for sustainability; a revised model for
integrating ecological, social and financial factors into business decision-making.
Journal of Cleaner Production, 13 (12), 1145-1163. [Fackgranskad tidskrift]
Warren, C.A.B (2002) Qualitative interviewing. I:J.F. Gubrium & J.A. Holstein (red.),
Handbook of interview research: Context and method. Thousand Oaks, CA; Sage.
Wohlmuther, C. & Wintersteiner, W. (2014). The International Handbook on Tourism and Peace. Reviewed by Tina Šegota, European Journal of Tourism Research 9, 152-154.
World Commission on Environment and Development (WCED). (1987). Our common
future. Oxford: Oxford UnivPress.
WWF. (2008) Jordens resurser överkonsumeras i rasande takt.
http://www.wwf.se/press/1199635-jordens-resurser-overkonsumeras-i-rasande-takt. [Hämtad: 2017-01-30].
Muntliga källor:
Ekman-Nätt, A. (2017). Intervju om hållbarhet, turism och samverkan. [Intervju] (personlig kommunikation, 2017-04-11)
Jansson, J. (2017). Intervju om hållbarhet, turism och samverkan. [Intervju] (personlig kommunikation, 2017-04-10)
Lahti, T. (2017). Samtal om ESAM och samarbete kring examensarbete. [möte] (personlig kommunikation, 2017-01-26)
Sandström, A. (2017). Intervju om hållbarhet, turism och samverkan. [Intervju] (personlig kommunikation, 2017-04-07)
86
Bilagor
GSTC Criteria
Industry
1