Samhället och skolan

När jag ser tillbaka på skolan och samhället i stort, ser jag att det under åren kommit att förändras. Under 1970-talet gick Sverige från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, vilket var uttryck för att nu behövdes kunskaper som samhället inte varit i behov av förut. Ungdomarna som inte hade någon utbildning var inte längre i samma omfattning attraktiva på arbetsmarknaden, men

48 _{Trondman M, Bunar N.(2001) Varken ung eller vuxen.}

att det kunde finnas regionala skillnader, men ändå var det ungdomarna som kom att drabbas först och hårdast.

I mitten av 1980-talet ökade behovet av arbetskraft och ungdomarna såg en liten ljusning på arbeten. In på 1990-talet kom den stora arbetslösheten, många i Sverige fick nu känna på arbetslösheten indirekt eller direkt, då det var ett stort antal som blev drabbade. Från en

arbetslöshet runt två procent i början av 1990-talet kom arbetslösheten att vara hela tio procent 1994, för att sedan sakta sjunka, för att 2003 vara nere i fyra procent.50

Jag vill här ta upp arbetsmarknaden för att överblicka ungdomars studier och framtid. Trondman51

nämner mycket om just effekterna av 1990 talet där det kom en ny problematik , den att gå från ung till att bli vuxen, det kom nu att bli en förlängd tid mellan ungdomstid och vuxenliv

”gråzonen” Där ungdomarna själva inte har en möjlighet att kunna påverka och känna sig delaktiga i samhället och med minskade möjligheter till bostad och arbete för att kunna försörja sig själva. Detta med förändrad möjlighetsstruktur och livsvillkor, har förvägrat ungdomarna dem möjligheter till att bli vuxna. Några drabbas hårdare än andra, vilket kan bero på vilka sociala och ekonomiska förutsättningar deras föräldrar har.

Jönsson/Trondman52

har tittat närmare på ungdomars livsvillkor och deras vägval i livet. De två utbildningsvägarna den studieförberedande teoretiska och de yrkesförberedande utbildningarna har ett nära samband med ungdomarnas sociala ursprung, vilket visar sig i att barn till akademiker och högre tjänstemän dominerar i de studieförberedande programmen medan barn till lägre tjänstemän, hantverksinriktade småföretagare utan utbildning och arbetare, dominerar på de yrkesförberedande programmen.53

Med kommunernas självstyre anser jag inte att finns ett fritt val till vilket program elever vill gå, då ungdomars olika förutsättningar styr valet. Visserligen kan de studera i andra kommuner, men då förutsätter det att det finns sociala och ekonomiska tillgångar i familjen. Genom att en del yrkesförberedande programmen är kostsamma för kommunen att erbjuda, så sattsar kommunerna hellre på de studier förberedande och då de mindre kostsamma programmen.

50 _{http://www.sofi.su.se/LSA/lsainfo.htm 2006-05-20}

51 _{Trondman, Mats,Bunar, Nihar(2001) Varken ung eller vuxen.} 52 _{Jönsson I Trondman M. m.fler(1993) skola-fritid-framtid.}

Att titta över de yrkesinriktade programmen är nu ett måste, då de varken ger de kunskaper som behövs för att gå direkt ut i arbetslivet eller behörigheten till högskolestudier, då den allmänna behörigheten elever få på de yrkesförberedande är otillräcklig till högskolestudier. Det måste bli mera samarbete mellan skolan och arbetslivet.54

7. Sammanfattning

När jag gjorde detta arbeta hade jag som utgångspunkt att titta på ungdomar från Mönsterås kommun under åren 1976, 86, 96 och 2006, hur de hade kommit framtill sitt val av gymnasier linjer/program. Utöver att jag intervjuade elever från de olika åren, har jag även tittat på hur skolan och samhället såg ut under de årtionden ungdomarna gjorde sina val. Detta för att kunna skapa mig en bild om det fanns någon påverkan av hur samhället var utformat och om skolans förändringar har haft inverkan på elevens val. Fanns det omedvetna och medvetna faktorer som kom att spela roll i deras val? Enligt de tidigare forskningarna som jag använt mig av i arbetet, och ungdomarnas val till gymnasiet och deras syn på framtiden, så inser jag att det fortfarande kan vara svårt att bryta de sociala mönsterna.

Jag ser att den sociala bakgrunden har haft en stor påverkan på eleverna, hur de kommit fram till sina gymnasieval och då har ändå samhället och skolan kommit att förändras under åren. Visst är det svårt eller snarare omöjligt i dagens samhälle att gå ut i arbetslivet utan att ha studerat vidare. Men det säger ändå inte att de elever med en arbetarklassbakgrund skulle fortsätta sina studier efter gymnasietiden, utan de kanske hellre stannar kvar i den miljö som de känner sig trygga och starkt förankrade med, vilket jag kan se att de första två årtalens elever har gjort. Elever från året 1996 hade alla vidarestuderande föräldrar, vilket gjorde att även de har följde sitt sociala mönster i livet. Det visar sig här, att föräldrar som kulturbärare har haft en stor betydelse för deras barns val..

Under det sista årtalet jag intervjuade år, 2006 ser man liknande utveckling som de tidigare åren, och av 1976, 1986, och 2006 års val till de yrkesförberedande linjer/program enbart har sökts av killar som alla kom från arbetarfamiljer. Alla elever från året 1996 gjorde sitt val till ett

studieförberedande program, och alla dessa tre eleverna hade i sin familj föräldrar som studerat

vidare. Resultatet i helhet visar att även att skolan och samhället har förändrats så är den sociala reproduktionen svår att bryta, och att den sociala snedrekryteringen till gymnasieskolan fortfarande förekommer.

Jag har tittat på elever från Mönsterås kommun och de val de kom att göra till gymnasieskolan. De flesta eleverna från arbetarklassen valde en yrkesförberedande linje/program, och några avslutade inte sin gymnasieutbildning, utan gick istället ut i arbetslivet. Jag kan i detta

examensarbete se att resultatet avspeglar även industrisamhället Mönsterås som kulturbärare i elevernas val till gymnasiet och framtiden.