Årtionden av Förändring / Decades of Change

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Årtionden av Förändring

Decades of Change

Yvette Ljunggren

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng

Vårterminen 2006 Handledare: Ange handled

Examinator: Anders Lovén Handledare: A-C Ringström

(2)

(3)

Abstract

Under åren 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i Mönsterås kommun val till

gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken från varje år. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhället haft någon betydelse för ungdomarna då de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som påverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att föräldrar som kulturbärare haft en inverkan på eleverna då de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar även att fast skolan och samhället har förändrats under dessa år, så är den sociala reproduktionen fortfarande svår att bryta.

Keywords

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INLEDNING 5

1.1. Bakgrund 5

1.1.1 Gymnasieskolans början 5

1.1.2. Gymnasieskolan och samhällsutvecklingen under 1970-talet 6 1.1.3. Gymnasieskolan och samhällsutvecklingen under 1980-talet 7 1.1.4. Gymnasieskolan och samhällsutvecklingen under 1990-talet 8 1.1.5. Gymnasieskolan och samhällsutvecklingen i början av 2000-talet 9

1.2. Syfte 10 1.3. Avgränsningar 10 2. TEORETISKA PERSPEKTIV 10 2.1. Pierre Bourdieu 10 2.1.1. Habitus 11 2.1.2. Kapital 11 2.1.3. Sociala fält 12 2.2. Anthony Giddens 12 2.3. Mats Trondman 13

3. METOD OCH URVAL 14

3.1. Val av metod 14

3.2. Urval av intervjupersoner 15

4. RESULTAT SAMMANFATTNING – INTERVJUERNA 16

4.1. Elever gymnasievalet 1976 16

(5)

5.1. Valet och påverkan inför valet 27

5.2. Familjen 28

5.3. Elevernas funderingar kring samhället 29

5.4. Framtiden och valet 29

6. DISKUSSION 30

6.1. Valet och påverkan inför valet 30

6.2. Samhället och skolan 32

7. SAMMANFATTNING 33

8. LITTERATURFÖRTECKNING 35

8.1. Elektroniska källor 36

(6)

1. Inledning

Under detta år, år 2006 kommer nästan alla 16 åringar i Sverige att göra ett gymnasieval, och jag har för avsikt undersöka hur ett antal utvalda individer i min kommun tänkt och tänker inför gymnasievalet under olika årtionde och undersökningen gäller åren 1976, 86, 96 och år 2006. Uppfattar eller uppfattade dessa ungdomar valet inför gymnasiet till de olika linjerna/programmen som ett eget val eller var det andra omedvetna eller medvetna omständigheter som kom att styra deras val. Arbetet syftar till att se om det skiljer sig i ungdomars tankar om gymnasievalet under dessa fyra årtionden, eller finns det även gemensamma faktorer som påverkar deras val.

1.1. Bakgrund

Under åren som gått har stora förändringar skett inom både skola och samhället, Har detta på något vis kommit att påverka ungdomarna och deras gymnasieval. Jag kommer att behandla skolan och samhällets framväxt från 1970-talet och fram till år 2006.

Denna framställan bygger i huvudsak på Gunnar Richardssons bok Svensk utbildningshistoria1

, där han belyser skolan och samhällets framväxt under 1900-talet men även på elektroniska källor från Landsorganisationen (LO)2

och Ungdomsstyrelsen.3

1.1.1. Gymnasieskolans början

På 1850-talet inrättades i Sverige ett gymnasium med två inriktningar, en reallinje och en latinlinje. Dessa inriktningar behöll man i hela 100 år, för att på 50-talet utökas med en allmän linje.

Genom 1964 års gymnasiereform etablerades en enhetlig gymnasieskola, uppdelad på ett treårigt gymnasium med fem linjer och en två årig fackskola med tre linjer. Samtidigt påbörjades

dimensioneringen av gymnasier skolan till att omfatta i stort sätt alla som genomgått grundskolan. Fyra år senare 1968 kom även yrkesskolan att få gymnasiestatus.

Förändringen som genomfördes med den nya enhetliga skolan var yrkesutbildningen, Yrkesämnena reducerades och de allmänna ämnena utökades.

Yrkesutbildningen blev istället en yrkesförberedande linjer och omfattade två år.

1_{Richardsson G(2004) och(1994) Svensk utbildningshistoria.} 2_{http://www.lo.se 2006-05-17}

(7)

1.1.2. Gymnasieskolan och samhällsutvecklingen under 1970-talet

Redan 1970 infördes en ny gymnasiereform, där en sammanslagning av gymnasium, fackskola och yrkesskola till en integrerad gymnasieskola, läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) detta var tänkt att bli en skola för alla och då med 23 huvudsakligen praktiskt inriktade tvååriga linjer, fyra treåriga teoretiska och en fyraårig teknisk linje. Elevsammansättningen på de teoretiska och praktiska linjerna visade på en tydlig återspegling av utbildningsstrategier hos olika socialgrupper. En övervägande del av elever från högre samhällsklasser gick vidare till studieinriktade linjer medan barn ur lägre medelklass och arbetarklass sökte sig till kortare yrkesinriktade linjer.4

Redan i början av 70-talet visade det sig att det ingalunda var en ”skola för alla” då drygt 75 % av de aktuella årskullarna1972/73 avbröt sina studier under de två första åren och mer än en femtedel gick direkt till förvärvsarbete eller andra studier efter grundskolan.5

Det kan sägas att den nya gymnasieskolan heller inte var dimensionerad för att kunna ta emot alla 16-åringar.6

I början av 1970-talet hamnade Sverige i en lågkonjunktur vilket innebar en hög ungdomsarbetslöshet och de ungdomar utan någon yrkesutbildning kom att bli mindre efterfrågade. Då nu Sverige var på väg från ett industrisamhälle och in i ett tjänste- och

informationssamhälle, fick även arbetarnas kompetens och utbildning en större betydelse. Med detta fick också gymnasiet en mera betydande roll, då nu arbetsmarknaden hade behovet av fler yrkesutbildade ungdomar.

Med statsbidrag byggdes gymnasieskolan och att det genomfördes ett antal olika

anpassningsåtgärden för ungdomarna. Följden blev att nästa alla 16-åriga elever sökte sig till någon av dessa linjer eller specialkurser. Samtidigt kom det flera nya utbildningslinjer inom yrkessektorn. En ökning av elever som sökte sig till en yrkesförberedande linje skedde nu i slutet på 70-talet till hela 40 procent, från endast de 25 procent som sökte sig till de yrkesförberedande linjerna i början av 70-talet.

4_{Jönsson I Trondman M. m.fler(1993) skola-fritid-framtidsid 40.} 5_{Richardson, Gunnar.(2004) Svensk utbildningshistoria.sid.190.} 6_{Richardson, Gunnar.(2004) Svensk utbildningshistoria.sid 190.}

(8)

Under 1980-talet, börjar man kunna se effekten av 70-talet som gjorde att det blev en dramatisk förändring när det gäller rekryteringen till gymnasieskolan.

Nämnas kan att det under tiden 1979-83 antogs 130 000 fler elever än under föregående

fyraårsperiod. Det handlar inte bara om att det blev ett ökat intresse för fortsatta studier på grund av arbetslösheten utan också att ungdomar utan utbildning beredes mindre arbetsuppgifter.

År 1981 presenterade regeringen ett förslag om en reformerad gymnasieskola. Med riksdagsbeslut 1984 genomfördes den som en försöksverksamhet som skulle vara under en femårsperiod och med start läsåret 1984/85.

Utvecklingen under 1980- talet präglades av snabb utbyggnad och med detta kom också

personalbrist i framförallt storstäderna. Under mitten av 80-talet var arbetslösheten så låg att drygt tre fjärdedelar av ungdomarna som slutade gymnasiet fick ett arbete.

Utmärkande för den senare delen av 80-talet var att det fanns ett stort utrymme för

försöksverksamhet, nu fick kommunerna möjlighet att bedriva lokalt förankrat utvecklingsarbete,7

detta kunde då gälla den yttre organisationen av studierna, det inre arbetet, praktikens utformning och samverkan gymnasieskolan-vuxenutbildning.

En arbetsgrupp ”Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen(ÖGY) ”kom att bildas där man fick till uppgift att se över den gymnasiala yrkesutbildningen.

I utredningsdirektiven beskrevs gymnasieskolan som alltför oflexibel och isolerad från det resterande samhället. Arbetsmarknadsorganisationerna tryckte gemensamt på för en

yrkesutbildningsreform, de fruktade annars att en modernisering av yrkesutbildningen annars skulle få stå tillbaka.

Det kan sägas att 70 och 80-talet gymnasieskola kom att präglas av en lång period med en stort antal utredningar och försöksverksamhet.

(9)

I början av 1990-talet beslöt Riksdagen att decentralisera ansvaret för skolan till kommunerna, detta gjordes för att det sågs som nödvändigt med ett lokalt ansvar för att utveckla skolan och upprätthålla en god kvalitet.

Den nya gymnasiereformen som kom 1991, var det centrala motivet att överbrygga

motsättningarna mellan de teoretiska och praktiska linjerna och på så sätt utjämna de sociala skillnaderna mellan dessa båda studievägar. Den nya gymnasiereformen skapade en mera

organisatoriskt sammanhållen gymnasieskola, och med den nya reformen kom alla program att bli treåriga och ge en allmän behörighet till högskolestudier.

Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf-94) trädde ikraft 1 juli 1994.

Med införande av 16 program där två är studieförberedande och de övriga 14 program innehåller yrkesämnen. Det skulle, i kommunerna, finnas ett individuellt program att erbjuda ungdomar som har avslutat sin grundskoleutbildning och inte sökt eller ej har behörighet till något nationellt program.

Rätten ska finnas för eleven att välja gymnasieskola i hemkommunen, godkänd friskola eller skola i annan kommun. Här kan nämnas att när det gäller godkända friskolor är det inte kommunen som avgör utan detta ligger på skolverket. När det gäller elevernas val av program, är fortfarande arbetarklassens barn överrepresenterade på de yrkesförberedande programmen, medan

överklassens barn är överrepresenterade på de studieförberedande, medan elever från medelklassen har en jämn nivå mellan de olika programmen.8

Arbetsmarknaden under 90-talet för ungdomar har nästan helt försvunnit, och den större delen av 90-talet har präglats av en mycket hög arbetslöshet. Detta försöktes att lösas med ett antal olika åtgärden, så som ALU-projekt, datorteket och kunskapslyftet.

Lite förändringar blev för ungdomars möjlighet att finna ett arbete i slutet av 90-talet enligt AMS19989

men att de regionala variationerna är stora, och att det fortfarande fanns ett kraftigt överskott på lågutbildad och okvalificerad arbetskraft.

8_Broady,D_{http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf}_2006-05-16 9_{http://www.ams.se/Rdfs.asp?A=1364&L=194 2006-05-15}

(10)

Under 1990 gick 86 procent av eleverna till gymnasieskolan, medan år1998 vara det hela 97 procent av eleverna som gick vidare till gymnasieskolan, och var tionde elev sökte sig till en friskola eller landstingsdriven gymnasieskola. Det kan jämföras med att under slutet av -80 talet gick ca var tionde elev vidare till gymnasiet, men då fanns inte något individuellt program som idag, vilket kunde ta emot de elever som var

obehöriga till en gymnasielinje.

1.1.5. Gymnasieskolan och samhällsutvecklingen i början av 2000-talet

Under 2000 utökades gymnasieprogrammen med att bli 17 nationella program. Att nämnas är att under år 2000 var det 120 000 elever som började gymnasiet och av dessa var det sommaren 2003 endast 67 400 som fick ett slutbetyg. Värst drabbat var de yrkesförberedande programmen där det endast var 54 procent som avslutar programmet.10

Fortfarande in på 2000-talet är arbetslösa ungdomar en mera utsatt grupp än andra grupper, detta enligt ungdomsstyrelsen. Den mest utsatta gruppen är arbetslösa i åldern 20-24 år.

Detta ses som konsekvenserna av den ekonomiska krisen i början av 1990 talet med de många nedskärningarna.11

Att den gymnasiala utbildningen har byggts ut kan utläsas av att vid början av 1900-talet skulle endast 1,5 procent av ungdomar fortsätta till gymnasiestudier och under 2000 kommer ca 98 procent av varje årskull att börja gymnasiet12

.

Det är viktigt att nämna att ända fram till 1920-talet var det fortfarande en fråga om klass och genus. Det var inte givet att arbetar- och bondebarn fick samma utbildning som de högre samhällsklassernas barn.13

Nu är vi inne i ännu en ny gymnasiereform vilken kommer att införas hösten 2007, denna bygger på regeringspropositionen 2003/04:140 kunskap och kvalitet, de elva steg för utveckling av gymnasieskolan.

10_{http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____14375.aspx 2006-05-20} 11_{http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,2347,00.htmlhttp 2006-05-15} 12_{Ahlberger, Christer.(2004) Det svenska samhället. Sid. 373}

(11)

1.2. Syfte

Syftet är med mitt arbete att undersöka om det finns skillnader i ungdomars tankar inför valet till gymnasieskolan under åren 1976, 86, 96 och 2006, samt vilka olika faktorer är det som påverkar elevens gymnasieval.

1.3. Avgränsningar

Jag har begränsat min undersökning till elever från Mönsterås kommun, från specifika årtal, för att få ett tioårsperspektiv. Det hade varit intressant att göra en jämförelse med flera årtal i kommunen, men detta hade då krävt ett mera omfattande arbete.

Undersökningen görs utifrån valen i Mönsterås kommun och jag är medveten om att det inte kan likställas med vad som gäller i hela landet, då det kan förekomma stora skillnader mellan mindre och större kommuner, utifrån ekonomiska, sociala och geografiska faktorer

2. Teorietiska perspektiv

Jag har valt att använda mig av teoridelar från Pierre Bourdieu14

, Anthony Giddens15

och Mats Trondman16_{, och då som utgångspunkt från den sociologiska forskningen. Jag har gjort valet att}

använda mig av delar i deras teorier som jag anser vara viktiga i mitt arbete. Det Trondman tar upp kring klassresor och klassresenärer och innebörden för de individer som kommer att göra denna resa eller ej. Detsamma gäller Bourdieus begrepp habitus, kapital, sociala fält och klassresor och betydelsen för eleverna som kommer att göra ett val. Även Giddens tolkningar av klassernas betydelse. Jag återkopplar sedan dessa teorier i min resultat och analys del.

2.1.Pierre Bourdieu

Framställningen av Pierre Bourdieu och hans begrepp bygger på olika källor och här har jag använt mig och hämtat en stor del från författaren och professorn Donald Broady17

och även från Per Månssons bok Modernas samhällsteorier18

samt boken Praktiskt förnuft19

14_{Månson P(2003) Moderna samhällsteorier.} 15_{Giddens, Anthony.(2003) Sociologi.}

16_{Trondman, Mats.( 1994) Bilden av en klassresa.} 17_{Broady,D www.skeptron.ilu.uu.se/broady 2006-05-11} 18_{Månson P(2003) Moderna samhällsteorier.}

(12)

Pierre Bourdieu föddes 1930 i en by i södra Frankrike och är en av decenniernas mest betydande sociologer. Han kom att verka inom vetenskapssociologin och är känd för sin teori om distinktion och hur man identifiera sig själv med någon klass i samhället och även hur man skapar sätt för att skilja sig från andra klasser.

Bourdieu menar att de val människan kommer att göra längre fram i livet är starkt betingade av vår sociala bakgrund.

Det Bourdieu är mest känd för är införandet av begreppet habitus och fält, men han använder sig också av begreppet kapital. Dessa tre begrepp använder han sig av för att beskriva hur den sociala verkligheten skapas och fungerar.

2.1.1. Habitus

Begreppet habitus är individens sätt att tänka, handla och röra sig i den sociala världen. Det kan sägas vara individens samlade livserfarenheter.

Vi formas av livserfarenheter från barndomen och framåt och habitus innebär det sätt på vilket vi förstår tillhörighet i någon grupp och på vilket sätt vi kan skilja den från någon annan grupp. Det är ett verktyg för att skapa uppfattning om sig själv och andra människor.

Även om vår habitus är lika unikt som vår speciella levnadshistoria, så finns det också förenade drag i människors habitus vilka delar samma erfarenhet. Bourdieu använder begreppet habitus, vilket är den sociala identiteten vi växer upp med, de sociala regler som finns lagrade i kroppen. Habitus ses som en produkt av människans socialisation, vilket innebär att den ständigt utvecklas och därmed aldrig blir helt färdig eller omöjligt kan sakna spår av uppväxtens alla stadier, ett system av dispositioner som tillåter människan att handla, tänka och orientera sig världen.20

2.1.2. Kapital

Kapital delas in i ekonomiska, kulturella eller sociala. Kapitalformerna är en samling begrepp som tillsammans med habitus och sociala fält utgör de analytiska verktyg utifrån vilka man kan

beskriva individer och gruppers motivation, handlingar och sätt att tänka.

Det kulturella kapitalet är framförallt i kunskaper, erfarenheter, värderingar och att tänka, tala och röra sig.

Det ekonomiska kapitalet är det som man får genom materiella tillgångar

(13)

Det sociala kapitalet är det du får genom släktband, vänner och olika kontakter. Att ha ett arbete eller ej påverkar det sociala kapitalet och ett lågt socialt kapital kan tolkas som isolering och utanförskap.

2.1.3. Sociala fält

Detta är vid sidan av habitus centralt i handlingsteorin. Detta beskriver hur människor inordnar sig och Bourdieu menar att det i den sociala världen finns en mängd hierarkiskt ordnade fält, som är områden där en avgränsad grupp människor och institutioner kämpar om sådant som är gemensamt för dem.

Socialt fält skapas när människor med gemensamma nämnare möts på en arena som är dem gemensam och där aktörerna är specialister inom samma område.

Det är först om man hamnar på ett okänt fält som man uppmärksammar sin habitus.

2.2. Anthony Giddens

Framställningen av Anthony Giddens och hans begrepp bygger på källor från boken socialpsykologi21

, Moderna samhällsteorier22

och boken sociologi.23

Anthony Giddens är född 1938 och uppvuxen i England och räknas idag som en av de ledande teoretikerna inom den internationella sociologin.24

Han har ägnat en stor del av sin forskning åt att diskutera och även kritisera den klassiska samhällsvetenskapliga traditionen.

Giddens är mest känd för sin strukturteori, där han försöker integrera individ- och samhällsperspektiv dvs. se detta som en social process.

Något förenklat och tillspetsat är strukturalismens credo: när du tänker och talar så är du ingenting annat än vad dina omständigheter gjort dig till oavsett om du själv är medveten om det eller ej.25

Enligt det Giddens kallar för handlingssociologi är människan förutom att hon förstår sin situation och de villkor som format henne, så är det hon själv som har skapat dessa villkor.

21_{Johansson, Thomas.( 2004) socialpsykologi.} 22_{Månson, Per, (red)(2003) Moderna samhällsteorier.} 23_{Giddens A,(2003) Sociologi.}

24_{Månson, Per, (red)(2003) Moderna samhällsteorier. Sid.416}

(14)

Socialisationen är en livslång utveckling, där människans beteende skapas oavbrutet via det sociala samspelet.

Giddens menar att förr kom människor identitet att formas till större del av deras medlemskap i generella socialgrupper (klass) men att i dagens samhälle som är så mångskiftande och kan erbjuda många olika möjligheter, så har de nedärvda reglerna och konventionerna kommit att försvagats.26

Han menar att en livsstil är något som man lägger sig till med, snarare än att den går i arv. Han menar att människor inte har något val utan i grunden tvingas man välja ett slag tillhörighet som kan jämföras med begreppet livsstil.

Giddens talar också om klasser, som en indelning av människor som delar ekonomiska villkor och på så sätt begränsar deras levnadsstandard.

Giddens tar upp fyra olika definitioner över vad klass betyder och innebär: - Klasser grundar sig inte i arv, traditioner eller lag.

- Klassystemet är av mera flytande slag, och gränserna mellan klasserna är inte alls så skarpa. - Den klasstillhörighet som individen har är delvis förvärvad och inte enbart tillskriven vid födseln. - Klasser är beroende av ekonomiska skillnader mellan grupper av individer, en huvudsaklig grund för klasskillnader är bland annat olikheter när det gäller lön och arbetsvillkor.27

2.3.Mats Trondman

Framställningen av Mats Trondman bygger på en elektronisk källa från Malmö högskola,28_boken klassresan29_{och boken Varken ung eller vuxen, Trondman/Bunar}30_.

Mats Trondman är professor i kultursociologi på Malmö högskola och känd för sin barn- och ungdomsforskning, Trondman menar att uppväxten är det som speglar samhället. Trondman anser att i det nu moderna samhällets socialisering upplever många stora förändringar av sin kulturella identitet under tonårstiden, men att detta även händer för individen senare i livet.

Det är fråga om en ”resa” från en social och kulturell belägenhet till en annan skriver Trondman i sin bok klassresan31

Genom att göra denna ”resa” blir man också en klassresenär, vilka är de som

26_{Giddens, Anthony.(2003) Sociologi. Sid.44} 27_{Giddens, Anthony.(2003) Sociologi. Sid.254}

28_{http://mah.se/templates/Page____6681.asp 20060517} 29_{Trondman, Mats.(1994) Bilden av en klassresa.}

30_{Trondman, Mats, Bunar, Nihad.(2001) Varken ung eller vuxen.} 31_{Trondman, Mats.( 1994) Bilden av en klassresa. Sid24}

(15)

bryter det sociala mönstret, genom att förändra de yttre villkoren i livet, hamnar personen i en annan klass.

I sin forskning utgår Trondman från de kulturella, sociala, socialpsykologiska och psykologiska perspektiv. Trondman är lika intresserad av individen som av klasstillhörighet, han menar att trots att barn och ungdomar lever i områden med likartade materiella villkor, så kommer de att

subjektivt hantera sin verklighet på olika sätt. Någon blir skötsam, någon blir narkoman och någon gör en klassresa.32

Trondman/Bunar 33_{belyser de stora förändringar under 1990-talet, där ungdomar i gråzon berövas}

de livsvillkorsmässiga grundförutsättningarna, som till följd av ekonomiska och sociala strukturförändringar i det svenska samhället riskerar att dras in i olika former av

marginalprocesser: ekonomiska, sociala, kulturella och politiska.34

Frånvaron av arbete förvägrar möjligheten att bli vuxna. Och som Trondman säger ”deras viljestruktur saknar en

möjlighetsstruktur att koppla upp sig på ”Ungdomstiden har med detta förlängts, och enligt Trondman går vi igenom olika faser innan vi blir vuxna., Barndomstid, Tweenis 6-10 alt 8-12 år, som rör sig i ingenmanslandet ”inte barn ännu inte tonåring”, Tonårstid och Unga vuxna.

3. Metod och urval

3.1. Val av metod

För att förstå och hitta ett mönster har jag utgått från den kvalitativa metoden som

undersökningssätt. Som metod i de kvalitativa intervjuerna, använder jag mig av bandade samtal där jag sedan har djupintervjuat eleverna.

Valet av kvalitativ metod ansågs passa bäst som undersökningssätt, då syftet har varit att få ut så mycket information som möjligt.

Som ett hjälpmedel har jag använt mig av en intervjumanual, och då enligt Holme/Solvang som en minneslista som bildar utgångspunkt för intervjun.35

32_{Nordenfalk, katta, www.lararforbundet.se 2006-05-10}

33_{Trondman, Mats, Bunar, Nihad.(2001)Varken ung eller vuxen Sid 13} 34_{Trondman, Mats, Bunar, Nihad.(2001) Varken ung eller vuxen. Sid.13} 35_{Holme, Idar, Solvang, Bernt.(1997) Forskningsmetodik. Sid108}

(16)

Utifrån min teoribakgrund har jag en manual som stöd för att få fram synpunkter från de

intervjuade som jag vill ska täcka en delar av området som jag skall undersöka. Min strävan har varit att de intervjuade själva skall tycka till om de olika frågorna, utan för stor styrning från mig som undersökare. Följande områden ingår i intervjuerna.

Valet och funderingar och tankar, när eleven gjorde sitt val

Påverkan av valet. Finns det andra faktorer som har haft inverkan på elevens val. Familjebilden. Vilken social bakgrund har eleven?

Samhället. Har eleven någon uppfattning om samhället i stort under denna tid.

Framtiden. Har det haft någon betydelse hur framtiden har format sig utifrån olika sociala

faktorer.

3.2. Urval till intervjuerna

Mitt urval har varit ungdomar som gjorde sitt val till en gymnasielinje/program under åren 1976, 86, 96 och 2006. Här har jag inte tänkt på vilka linjer de kom att söka eller vilka bakgrunder eleverna har, för arbetet hade det varit bra att få en stor spridning på elevernas genus och bakgrund, jag inriktade mig även på att få elever som kom att göra ett val till gymnasiet.

För att hitta de äldre årgångarna från åren 1976, 86 och 96 tog jag hjälp av vänner och bekanta, och även av mitt tidigare arbete inom Barn och utbildnings förvaltningen i kommunen.

När jag sedan skulle välja tre elever från år 2006, tog jag hjälp av personal på elevernas skola. Urvalet är en avgörande del av undersökningen, hade jag fått elever som inte kom att göra något gymnasieval, hade denna undersökning kunnat leda till att bli oanvändbar i relation till

utgångsläget.

Eleverna som intervjuas har fingerade namn och årtalet är när de som 16 åringar gör sina val. Eleverna bor eller har bott i Mönsterås kommun då de kom att göra sina val.

Mönsterås är en kommun med 13 100 invånare och i kommunen finns det ca 1200 företag och där runt 100 stycken är tillverkande.

Södra cell som producera pappersmassa är den största och har idag ca 500 anställda.

Södra cell har länge dominerat kommunens industriella verksamhet och utgör fortfarande en stor del av Mönsterås industriella strukturuppbyggnad.

(17)

1995 stod den första och enda gymnasieskolan färdig och har sex Nationella program och individuella programmet. Innan 1995 har eleverna som sökt till gymnasieskolan fått resa till närliggande kommunerna Kalmar och Oskarshamn och då skola efter vilken av denna kommun som låg geografiskt närmast hemmet.

4. Resultatsammanfattning –intervjuerna

Jag presenterar här åren 1976, 1986, 1996 och år 2006 var för sig, och använder mig av

manualfrågorna som berör elevens val och påverkan inför valet, deras familjebild, hjälp inför valet, frågor om samhället under denna tid och slutligen framtiden efter gymnasietiden.

Där jag sedan presenterar elevernas svar utifrån dessa frågor. Jag slutar varje årtionde med en kort sammanfattning av resultatet från svaren.

4.1 Elever gymnasievalet 1976

Vilken linjer sökte du till gymnasiet?

Jag sökte först till en lantskola men kom inte in så det fick bli Ekonomisk linjer tvåårig (Siv-76)

När jag skulle välja till gymnasiet blev det tvåårig social linjer(Karin-76)

Jag valde den tvååriga ekonomiska linjen (Ann-76)

Var det något eller någon som kom att ha betydelse för ditt val?

Min bästa kompis skulle börja på denna linje så jag valde samma, hade ingen aning om vad den innebar, och jag kom ändå att hoppa av efter ett år och började arbeta.(Siv-76)

Nej det tycker jag inte, för jag blev mer eller mindre tvingad av mina föräldrar att gå på gymnasiet fast att jag själv helst hade velat börja arbeta. Så mitt vals betydelse var att välja något som jag trodde skulle vara lättast att genomföra och den sociala linjen sågs som en mera förlängning på grundskolan, så det passade mig då bäst.(Karin-76)

(18)

Jag valde efter intresse, jag ville arbeta inom kontor och hemma tyckte de att det var ett bra val.(Ann-76)

Har någon eller båda dina föräldrar studerat vidare?

Nej inte någon av mina föräldrar, pappa arbetar inom den privat sektor och mamma i storkök. (Siv-76)

Nej och det var kanske därför de tvingade mig att gå på gymnasiet, pappa inom det statliga och mamma inom vården. (Karin-76).

Ingen av mina föräldrar har studerat vidare, pappa privat och mamma var hemma.(Ann-76)

Hur bodde du/bor du?

Jag bodde med mina föräldrar och lillasyster i eget hus.(Siv-76)

Jag bodde i en trerumslägenhet i ett bostadsområde med min mamma, pappa och en äldre bror.(Karin-76)

Jag bodde i hus med mina föräldrar och en lillebror.(Ann-76)

När du nu gjorde ditt val, kan du se något som du har saknat inför valet och som du tror kunde ha varit dig till hjälp?

På denna tid kom jag inte ihåg att det fanns någon hjälp att få, kom bara ihåg att det var ett stort möte i våran aula där våran yrkesvalslärare pratade. Kanske om vi fått mera upplysningar om olika utbildningar så hade det kanske sett annorlunda ut, men jag vet inte, var inte så intresserad av att studera.(Siv-76)

Nej! Jag hade inget val, jag blev tvingad till detta val, men hjälpen är väl att jag har en avslutad gymnasieutbildning och kunde senare i livet söka vidare.(Karin-76)

(19)

Nej inte vad jag kan komma på.(Ann-76)

Under denna tid hur uppfattade du samhället?

Jag hoppade ju av gymnasiet efter ett år och då fick jag ett arbete med en gång och hade det ända tills industriverksamheten kom att läggas ner, så jobb fanns det då i alla fall(Siv-76)

Uppfattade de nog som att det var arbete som gällde efter åk 9, jag såg att det fanns stora möjligheter till att få ett arbete då, det är ju annorlunda idag.(Karin-76)

Oj vad svårt, jag hade inte några tankar om det då.(Ann-76)

Framtiden efter gymnasietiden

Jag arbetade kvar inom industrin från dess att jag slutade gymnasiet och tills verksamheten kom att läggas ner. Nu jobbar jag inom handeln och trivs med det.

Det blev aldrig så att jag började läsa igen och en så länge har jag ett jobb att gå till.(Siv-76)

Gick senare en kortare kontorsutbildning och arbetar på en fast tjänst inom vården.(Karin-76)

Efter gymnasietiden kom jag att få jobb inom vården och tyckte att det var jätteroligt och på den banan är det och jag trivs fortfarande med det, fast att det hade varit kul att provat utifrån det jag gick på gymnasiet för att bli.(Ann-76)

Sammanfattning av intervjuerna 1976

När de berättar vilka linjer de har gått, så är det en av de intervjuade som tyckte att hon valde efter ett eget intresse. Ann tyckte att hon hade stöd hemifrån i sitt val. Medan Siv och Karin inte riktigt valde efter vad de själva såg som intressant. Karin hade hellre arbetat än att göra sitt val och såg sig tvingad av föräldrarna att gå en gymnasielinje.

Sivs val är inte ett val som hon gjorde för att det fanns något intresse, utan här handlade det mera

om att komma in på en linje och då kom valet att ligga på vilken linjer bästa vännen skulle gå, men alla tre började på en teoretisk linje.Varken Siv eller Ann kunde komma på att det fanns hjälp att få då de skulle göra sina val, men att de anser att hade den funnits så kanske det hade haft en

(20)

betydelse för gymnasievalen de kom att göra, medan Karin tyckte att det inte hade haft någon större betydelse för henne.

Alla tre bodde för den aktuella tidpunkten med båda föräldrarna och yngre eller äldre syskon.

Karin bodde med sina föräldrar i en hyreslägenhet medan de andra två bor i villa. Ingen av deras

föräldrar har studerat vidare och det framkom att deras föräldrar hade gått ut i arbetslivet direkt efter folkskolan

Samhällsbilden var att här fanns det stora möjligheter att få ett arbete efter sin gymnasieutbildning och att detta var mycket mera lockande att studera.

Alla tre har efter gymnasietiden gått direkt ut i arbetslivet och har inom deras arbetsområden gått kortare kurser som då har haft anknytningar till deras arbetsuppgifter.

4.2 Elever gymnasievalet 1986

Vilka linjer sökte du till gymnasiet?

Jag sökte och gick den som hette bygg och anläggning.(Per-86)

Jag kom att gå fordonsteknisk.(Linus-86)

Jag gick social linje.(Malin-86)

Jag valde som de flesta andra, en yrkesutbildning och det är många snickare i min släkt. Jag har alltid varit intresserad av hantverk och många i min släkt är just snickare.(Per-86)

Mitt intresse och jag är inget läshuvud.(Linus-86)

Jag var så trött efter nian och tänkte först inte gå gymnasiet, men jag gick ett år men var inte motiverad att plugga utan började istället jobba och det valet tycker jag att jag gjorde själv, det var aldrig någon som sa att jag behövde läsa.(Malin-86)

(21)

Nej, varken mamma eller pappa. Pappa arbetade på fabrik och mamma var hemma (Per-86)

Nej inte någon av dem. Pappa industriarbetare och mamma i vården (Linus-86)

Nej inte någon av mina föräldrar. Då jobbade båda inom industrin(Malin-86)

Hur bodde du?

Vi bodde ute på landet i hus med mina föräldrar, har tre äldre syskon som inte längre bodde hemma.(Per-86)

Bodde i hus med föräldrarna och tre syskon.(Linus-86)

Vi bodde i lägenhet jag, ett syskon, mamma och pappa.(Malin-86)

Jag tror att de skulle ha sett ganska lika ut, men jag kanske hade valt något annat hantverksyrke.(Per-86)

Jag valde efter att jag gillade att meka och det är ett intresse vi har i familjen.(Linus-86)

Det kanske hade varit bra om vi hade pratat om detta hemma, men det var ingen som riktigt brydde, men hade vi pratat om mitt val kanske det blivit så att jag inte hade gått det där året eller kanske tvärt om, menar hade avslutat gymnasielinjen. Men det är svårt att säga nu.(Malin-86)

Under denna tid hur uppfattade du samhället

Inte en aning.(Per-86)

Jag var så ung, så jag hade inga större funderingar.(Linus-86)

(22)

Jag har i många år arbetat som snickare, men blev senare arbetslös och nu har jag fått en tillfällig anställning inom industrin.(Per-86)

Jag har fått arbeta med det jag utbildade mig till och trivs med det.(Linus-86)

Jag har inte påbörjat några längre studier utan fått kortare utbildning inom vården som jag jobbar med idag.(Karin-86)

När de skulle välja linjer valde Per och Linus yrkesinriktade linjer och då för att dessa var mera praktiskt inriktade och passade dem bättre. Vid valet hade även några i Linus familjen samma intresse och de tyckte att detta var ett bra val för honom. Per gjorde sitt gymnasieval som de flesta i hans grundskoleklass, men hade själv ett stort intresse av just hantverksyrken.

När Malin valde den tvååriga sociala linjen var det mera för att välja något och hon hade inget motivation att studera och kom sedan att hoppa av linjen. Men som Malin säger, att hade hon haft ett stöd hemifrån så kanske det hade sett annorlunda ut.

Både Linus och Per bodde med sina föräldrar och syskon i eget hus och Malin bodde med föräldrar och syskon i en hyreslägenhet.

Alla tre har föräldrar som har varit ute i arbetslivet sedan grundskolan och inte studerat vidare. Hur samhället såg ut kom de inte riktigt ihåg, och hade inga större funderingar på det då.

Både Linus och Per arbetar med yrken idag som de gjorde sitt gymnasieval till, men Per har det lite svårare med byggnadsarbeten idag och arbetar nu tillfälligt inom industrin. Malin fick arbete inom vårdsektorn när hon avbröt sina gymnasiestudier och har senare gått kortare kurser inom sitt arbetsområde och är fortfarande kvar inom vården.

4.3. Elever gymnasievalet 1996

Vilket program sökte du till gymnasiet?

(23)

Jag valde först till Hotell och restaurang men gjorde omval till NV/T (Eva-96)

Jag sökte och gick på samhällsvetenskapliga programmet.(Lisa-96)

Jag tyckte att detta var de signaler man fick, att förstör inte med en yrkesutbildning utan välj istället NV eller SP om du är osäker på vad du vill i framtiden. Jag kom inte riktigt ihåg vem i skolan som sa detta, men jag tycker att jag gjorde mitt val själv.(Lasse-96)

Ja det skulle i så fall vara min mamma, men det var för att hon kom att ringa upp studie och yrkesvägledaren på skolan och hörde sig för om programmet NV/T som jag inte hade hört talas om, för det bästa jag vet är att räkna och det fick man göra på denna inriktning.(Eva-96)

Nej jag valde detta själv och tyckte att samhällsprogrammet var det som passade mig bäst, då jag tänkte studera vidare. Men jag pratade med mina föräldrar innan så vi var överens om mitt val av program.(Lisa-96)

Ja, min mamma är den som har studerat vidare .Pappa jobbar inom kommunen och det gör mamma också. (Lasse-96)

Inte på Universitet eller högskolan, men båda har gått vidare på folkhögskola. Båda arbetar inom kommunen.(Eva-96)

Ja, båda mina föräldrar har studerat på högskola. Pappa inom det tekniska och mamma inom skolan(Lisa-96)

Hur bodde du?

(24)

Jag bodde med mina föräldrar och två yngre syskon i hus i ett bostadsområde en bit från samhället, men kom att flytta till en grannkommun innan jag började gymnasiet.(Eva-96)

Jag bodde i hus med mina föräldrar och äldre bror.(Lisa-96)

Jag tror att om jag fått information av syon redan i åk7 kanske det sett annorlunda ut, som det såg ut när jag skulle välja kom det lite sent och så gott som obefintlig.(Lasse-96)

Det skulle ha varit bättre information i skolan eller va det så att jag kanske inte riktigt lyssnade. Men min studie- och yrkesvägledare tyckte att jag skulle inrikta mig på de praktiska ämnena så att man fick en utbildning, tyckte att Sp och NV inte va riktigt bra.

Det var kanske därför det blev så i mitt första val, för hemma har de alltid stöttat vad jag velat göra.(Eva-96)

Jag kom då inte ihåg att jag fick några råd av min syo på skolan. Det hade varit bra att få tips och idéer då jag redan visste att jag skulle studera vidare på högskola.

Jag trodde att man var tvungen att gå samhälle eller naturvetenskapliga programmet för att kunna studera vidare, och så är det ju inte det vet jag nu.(Lisa-96)

Under denna tid hur uppfattade du samhället ?

Jag kom inte ihåg, eller så tänkte jag inte på det.(Lasse-96)

Du jag vet inte och ska jag vara ärlig så är det först nu när jag ska ut i arbetslivet som jag får funderingar på hur det ser ut.(Eva-96)

Jag mins att runt åren i högstadiet var det många av mina kompisars föräldrar som blev arbetslösa på grund av lågkonjunkturen och vi pratade mycket om detta hemma, för jag kände ibland en uppgivenhet av att plugga vidare.(Lisa-96)

(25)

Har varit ute och rest och även gjort avbrott i mina studier, men är nu till sommaren färdig ingenjör.(Eva-96)

Jag läste vidare efter att varit ut och rest i världen och är idag utbildad socionom.(Lisa-96)

Sammanfattningarna av intervjuerna 1996

All tre gjorde ett gymnasieval ur de två studieförberedande programmen och alla tre tyckte sig ha valt detta efter ett eget intresse och att de skulle alla studera vidare efter gymnasiet. Eva och Lisa pratade med sina föräldrar innan och tyckte att det hjälpte dem att kunna göra rätt val.

Lasse tror att om han hade fått bättre och tidigare information kanske han hade haft bättre underlag

då det gäller att sedan välja vidare. När det gäller informations biten från skolan och studie- och yrkesvägledaren så är ingen av dessa tre särskilt nöjda, tycker att det fanns påverkan från vad studie- och yrkesvägledaren ansåg själv vara ett bra val och att information skulle komma redan i årskurs sju. Samtliga bodde i hus med sina föräldrar och syskon.

Av de tre eleverna har båda eller en av föräldrarna studerat vidare efter gymnasiet.

Hur samhället såg ut under tiden de gick på gymnasiet, tänkte varken Lasse eller Eva på, medan

Lisa hade många vänner vars föräldrar blev arbetslösa under denna tiden och kunde ibland känna

sig uppgiven av att läsa vidare.

Efter deras gymnasietid har alla tre studerat vidare, men att Lasse inte riktig har hittat vad han vill arbeta med i framtiden. Både Eva och Lisa är eller blir snart färdiga med sina utbildningar, men båda har tagit avbrott i sina studier för att kunnat resa runt i världen.

4.4. Elever gymnasievalet 2006

Vilket program söker du till gymnasiet?

Jag har sökt till samhällsprogrammet.(Jonna-06)

Jag sökte samhällsprogrammet.(Tim-06)

(26)

Det var att den inriktningen med ridning jag ville ha och Naturprogrammet kändes så pluggit. (Jonna2006)

Vet inte riktigt vad jag vill syssla med efter gymnasiet, så det fick bli samhällsprogrammet, den kändes bred och jag tog det jag ville själv.(Tim2006)

Jag valde detta för jag ville arbeta inom handel och som jag vet idag är det inga jag känner som valt detta program.(Karl2006)

Ja, min pappa har studerat vidare på högskola. Pappa arbetar i kommunen och mamma inom vården. (Jonna2006)

Nej ingen av mina föräldrar. Pappa arbetar inom industrin och mamma vården (Tim2006)

Vet inte men tror inte det. Pappa arbetar på en verkstad och mamma handel. (Karl2006)

Hur bor du?

Jag bor i eget hus med mamma och pappa och två äldre syskon.(Jonna2006)

Bor i hus med mamma, pappa och två syskon(Tim2006)

Hus inne i samhället medföräldrar och ett yngre syskon.(Karl2006)

Nej, jag tycker att jag fick den hjälp som jag behövde och visste vad jag ville gå för det var bara det programmet som hade de inriktningen som jag ville gå.(Jonna 2006)

(27)

Jag tycker att jag fått det jag velat ha.(Tim2006)

Jag tycker det var ok.(Karl2006)

När jag säger samhället hur tänker du då?

Vet inte riktig det är ju så stort men visst kan jag undra om det finns jobb för mig efter det val jag kanske gör senare.(Jonna2006)

När jag tänker på det, så är det om det finns arbeten att få som jag tycker om.(Kim2006) Jag vet inte, men visst funderar jag på hur arbetsmarknaden ser ut då.(Karl2006)

Mina planer är att plugga utomlands.(Jonna2006)

Vet inte riktig, men hitta jag något jag vill utbilda mig till så gör jag nog det, men man vet ju inte och det är klart att ett jobb som man trivs med vore ju inte dumt.(Kim2006)

Hoppas på att få ett arbete efter gymnasiet.(Karl2006)

Två av eleverna har valt studieförberedande program och en har valt ett yrkesförberedande

program. Jonna valde samhällsprogrammet för att det Naturvetenskapliga kändes så ”pluggit” och

Tim tyckte att samhällsprogrammet var brett och bra. Karl valde Handels av eget intresse och vill

jobba inom detta område i framtiden.

Jonna valde programmet för det kändes bäst och kommer att ha inriktning häst som är det stora

intresset.

Alla tre tycker att de har gått efter vad de vill själva och känner att de fick med sig det som de behövde veta inför sitt gymnasieval.

Alla tre bor i hus med båda föräldrarna och syskon, i Jonnas familj är det pappan som har läst vidare efter gymnasiet, men både varken Tims eller Karls föräldrar har kommit att studera vidare.

De har alla tre lite funderingar om framtiden, kommer det att finnas arbete i framtiden när man är färdig? Finns det arbeten att få efter gymnasieskolan?

(28)

Efter de tre åren i gymnasiet har Jonna tankar om att läsa utomlands, Kim hoppas att han vet vad han vill utbilda sig till innan gymnasietiden är slut och Karl hoppas att det finns arbeten inom handels när han avslutat gymnasiet.

5. Analys och Resultatredovisning –intervjuerna

I analysen och resultatredovisningen kommer jag att koppla samman de teoretiska perspektiven jag refererat till tidigare med elevernas svar från resultatsammanfattningarna, och utgångspunkt är syftet som var att undersöka olika faktorer som styr elevens gymnasieval och om det fanns skillnader i elevernas tankar om valet mellan de olika årtiondena. Jag delar upp analysen i fyra stycken som handlar om:

1. Valet och påverkan inför valet 2. Familjen

3. Funderingar om samhället 4. Framtidens val.

5.1. Valet och påverkan inför valet

Under året 1976 valde samtliga tre eleverna en tvåårig teoretisk linje. Vid valet -86, valde två elever ett yrkesförberedande linjer och då utifrån intresse kunskaper, föräldrar, släktingar och som en säger, jag gjorde som alla andra. År 1996 valde samtliga tre ett studieförberedande program, med mål att läsa vidare. Detta år, år 2006 kom två stycken elever att välja ett studieförberedande program och en elev ett yrkesförberedande. De hade själva kommit fram till sitt gymnasieval och som en elev sa, inriktningen häst var det viktigaste i hennes val, och att samhällsprogrammet hade en bra bredd för framtiden. Den tredje eleven ville ha en yrkesutbildning, för att kunna börja jobba efter skolan.

Då mitt syfte var att se vilka faktorer som kan ha påverkat deras val till gymnasiet, kan jag se en koppling till vad Bourdieu36

säger om varför ungdomar ser så olika på utbildningsvägar. Han menar att som i dessa fallen av elevers val har de gjort ett gymnasieval och väljer här habitus efter

36_{http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg}

(29)

sin uppväxt, och att deras val är starkt betingade av den sociala bakgrund, vilket eleverna märkte av då de gjorde sina val.

Vidare säger Trondman/Jönsson37_{att fortfarande idag är det stora skillnader mellan olika klasser}

och som här visar sig i deras val av Linjer/program, och att det kulturella kapitalet, familjernas utbildningstradition och utbildningsinriktning har en stor betydelse för ungdomars utbildningsval, och detta anknyter till de valen dessa elever gjorde. Enligt Bourdieu38

är våra val starkt betingade med vår sociala bakgrund, vilket också visade sig i dessa elevers val. En elev som valde en teoretisk linje och med en arbetarbakgrund, valde att hoppa av efter ett år, hon kände att det spelade ingen roll om hon hade gått eller inte, för ”ingen brydde sig” Enligt Bourdieus teori har hon i sitt gymnasieval sökt sig i fält där deras kapital värderas högt. Både Bourdieu och Giddens39

menar att när individen rör sig i fält personen inte känner sig hemma i, det kan handla om t.ex. skolmiljön kan hon/han känna sig illa till mods och befinner sig då i en miljö som på något sätt ifrågasätter hennes habitus.

5.2. Familjen

Alla eleverna från de olika årtiondena bodde med båda föräldrarna och syskon i övervägande del i eget hus i samhället, och alla föräldrarna var förvärvsarbetande, dock skiljer sig kapitalen mellan ungdomarna, vilket kan vara är en bidragande orsak till deras olika val.

När man jämför eleverna från dessa årtionden, är det inte någon från arbetarklassen som gjort en klassresa, utan istället har det sociala och kulturella arvet haft en stor betydelse för dessa elevers val.

Eleverna från 1996 hade inte behov av att göra någon klassresa för att utbilda sig, då dessa elever redan hade en social bakgrund med vidare studerande föräldrar.

Enligt Trondman40

är detta den vanligaste resan för arbetarklassen och då till den akademiska världen.

Bourdieu41

talar mycket om skolans roll, han menar att skolan är präglad med en särskild syn på utbildning och då att den hålls för självklar, detta gör att det skiljer sig mellan vad elever har för syn på skolans roll. De samhällsklasser som genom sin sociala, kulturella och ekonomiska bakgrund och då framförallt de från högre samhällsklasser gagnas av skolans syn på utbildning

37_{Jönsson I Trondman M m.fler,( 1993) skola-fritid-framtid} 38_{Månson P. (2003) Moderna samhällsteorier}

39_{Giddens A (2003) Sociologi}

40_{Trondman M.(1994) Bilden av en klassresa}

41_{http:// www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ske- 15.pdf,Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt}

(30)

genom att den överensstämmer med läraren och skolan. Medan de elever i lägre samhällsklasser har en helt annan syn på skolans roll och utbildningens syfte och då även skiljer sig i vad skolan och läraren företräder.

Dessa omständigheter kan ha haft påverkan på de intervjuade elevers val, och enligt Bourdieus teori att individer från olika samhällsklasser väljer olika studievägar och elever med högutbildade föräldrar skaffar sig längre utbildningar än elever från lågutbildade föräldrar, vilket också visade sig bland de intervjuade eleverna. Olikheter mellan elevernas tankar i de olika årtiondena kan jag inte urskilja, utan den följer samma mönster under de olika åren. I resultatet kan jag se att

industrisamhället Mönsterås är kulturbärare av vilka val elever gör till gymnasiet, då flera elever valde ett yrkesförberedande Program/linjer.

5.3. Elevernas funderingar kring samhället

Samhället har förändrats under åren, vid frågan till eleverna, hur de såg på samhället under tiden då de gjorde göra sina gymnasieval, svarade flertalet av ungdomarna att de inte hade haft större funderingar på samhället under denna tid. Trondman42

menar att vi vuxna måste skapa en miljö i vardagen där ungdomarna kan känna sig delaktiga och ha inflytande, han menar vidare att

ungdomarna måste känna sig hemma för att kunna påverka, detta kan vara en faktor varför många av de intervjuade ungdomar inte visste hur det såg ut i samhället. De kände sig inte hemma i den så kallade” Delaktighetskultur”

Det var enbart två elever som hade och har funderingar om samhället, hur det kommer att se ut för dem i framtiden och det var då elever som har eller tänker studera vidare efter gymnasiet. Utifrån Bourdieus teori måste eleverna ha de olika kapitalformerna för att bli motiverade och känna ett engagerade i samhällets utvecklig, vilket här visade sig att alla kanske inte hade.

5.4. Framtiden och valet

Samtliga ungdomarna från åren 1976 och 1986 har efter avslutad eller avbruten gymnasier linje fortsatt att förvärvsarbeta och trivs med sitt arbete och har inte haft några tankar på att studera vidare, vilket också deras föräldrar hade gjort efter sin folkskola respektive grundskola.

Av eleverna från 1996 har samtliga utbildat sig vidare och hade också detta som ett mål efter avslutat gymnasieprogram. Dessa elever hade alla någon förälder som studerat vidare. Alla tre hade på ett eller annat vis gjort ett större eller mindre avbrott i sina studier, för att resa eller arbeta

(31)

ett under en kortare period. Men alla har sedan återgått till sina studier igen. Här menar Bourdieu

43

att dessa elever kan göra denna resa i livet då de har de kulturella och ekonomiska kapitalet.

Bourdieu menar att de val människan gör längre fram i sitt liv, är starkt betingade av vår sociala bakgrund, medan Giddens44

anser att en livsstil är något man lägger sig till med, snarare än att den går i arv. Men i grunden tvingas likväl människan att välja en slags tillhörighet. Även Trondman45

menar att alla ungdomar kan göra en resa mellan olika klasser, men att det kan vara lättare för dem som fått påtryckning hemifrån, och blir då en klassresenär från en klass till en annan. Medan Bourdieu46_{menar att alla inte kan göra en klassresa då de olika kapitalen begränsar valet i vad vi}

kan och vill göra. Utifrån dessa teorier ser jag en stor likhet mellan de olika åren och att elevens sociala tillhörighet har som både Bourdieu och Trondman nämner i sina teorier en stor betydelse för hur eleven gör sina val och då oavsett när i åren de gjorde sina val.

6. Diskussion

6.1. Valet och påverkan inför valet

Det är mycket intressant att se att det inte hänt så mycket under dessa fyrtio år. Med det åsyftas hur ungdomarna tänkte inför sina val och vad som påverkade dem i deras val och då kanske både medvetet och omedvetet. I denna undersökning var det övervägande föräldrarna från

arbetarklassen som aldrig själva gjorde någon klassresa. Detta kan i sin tur ha påverkat deras barn att gå direkt ut i arbetslivet eller att föräldrarna puffade på sina barn att välja en yrkesförberedande utbildning framför en studieförberedande linje/program.

Jag tror inte det var så vanligt förr, att övervägande av föräldrar från arbetarklassen tänkte på deras barns val i samma utsträckning som idag. Utan som Trondman nämner 47

att förr fanns det en arbetsmoral som sa ”bara du sköter dig så får man ett jobb” men med alla förändringar som nu skett så gäller inte detta längre. Att det har ändrat sig i föräldrars påverkan under de senare årtiondena, kan istället ha att göra med att idag inte finns några som helst möjligheter för deras

43_{www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ske- 15.pdf,Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg20060512} 44_{Johansson T (2004) Socialpsykologi.}

45_{Trondman M.(1994)Bilden av en klassresa.} 46_{Trondman M.(1994) Bilden av en klassresa.}

(32)

barn att komma ut på arbetsmarknaden utan en utbildning. Ungdomarna som gjorde sitt val 1996 och 2006 hade föräldrar som även de hade gått gymnasielinjer, så skolan var inte lika främmande för dem som för föräldrarna från de tidigare åren.

En annan anledning till att det var skillnad mellan ungdomarna val från 1976, 86, 96 och 2006, var att övervägande delen av föräldrarna hade gått ut i arbetslivet direkt efter folkskolan respektive grundskolan och kanske inte hade den sociala och kulturella bakgrunden för att kunna stödja sina barns val. Trondman48

nämner också att dessa elever kanske inte har föräldrar som har den

möjlighet eller kraft att stötta sina barn. Under 1996 hade alla elevers föräldrar studerat vidare och eleverna fick stöttning från sina föräldrar i sina val, vilket i högre grad var en självklarhet då studier inte var främmande för deras föräldrar.

Elever från 2006 har precis kommit att göra sitt val till gymnasiet och gjorde ett liknande val som de övriga åren, förutom en elev från arbetarklassen som valde att gå ett studieförberedande

program och då det samhällsvetenskapliga programmet, vilket jag skulle likställa med den sociala linje som fanns innan och där elever som inte riktigt visste vad de ville, gjorde detta val.

Det intressanta är att i programmen lägger man till inriktningar som gör att det blir mera ett val efter fritidsintressen och det eleverna tycker är roligt, och kanske inte tänker på vad som krävs för framtiden. Jag har läst49

att eleverna i Sverige blir allt sämre i språk, då detta är ett ämne som ofta väljs bort och istället väljer elever som en av dessa tjejer från 2006 en inriktning ”hästskötsel” för att detta är något som är roligt. Från skolans sida tror jag det handlar mera om att locka

ungdomarna till att stanna kvar och inte välja ett program som kunde ha passat dem bättre, och som då kanske inte kommunernas gymnasieskolor inte kan erbjuda eleven. Kommuner med dålig ekonomi och som kanske inte har många program att erbjuda gymnasieeleverna, kan blir hårt drabbade när elever vill söka sig till program i andra kommuner.

6.2. Samhället och skolan

När jag ser tillbaka på skolan och samhället i stort, ser jag att det under åren kommit att förändras. Under 1970-talet gick Sverige från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, vilket var uttryck för att nu behövdes kunskaper som samhället inte varit i behov av förut. Ungdomarna som inte hade någon utbildning var inte längre i samma omfattning attraktiva på arbetsmarknaden, men

48_{Trondman M, Bunar N.(2001) Varken ung eller vuxen.}

(33)

att det kunde finnas regionala skillnader, men ändå var det ungdomarna som kom att drabbas först och hårdast.

I mitten av 1980-talet ökade behovet av arbetskraft och ungdomarna såg en liten ljusning på arbeten. In på 1990-talet kom den stora arbetslösheten, många i Sverige fick nu känna på arbetslösheten indirekt eller direkt, då det var ett stort antal som blev drabbade. Från en

arbetslöshet runt två procent i början av 1990-talet kom arbetslösheten att vara hela tio procent 1994, för att sedan sakta sjunka, för att 2003 vara nere i fyra procent.50

Jag vill här ta upp arbetsmarknaden för att överblicka ungdomars studier och framtid. Trondman51

nämner mycket om just effekterna av 1990 talet där det kom en ny problematik , den att gå från ung till att bli vuxen, det kom nu att bli en förlängd tid mellan ungdomstid och vuxenliv

”gråzonen” Där ungdomarna själva inte har en möjlighet att kunna påverka och känna sig delaktiga i samhället och med minskade möjligheter till bostad och arbete för att kunna försörja sig själva. Detta med förändrad möjlighetsstruktur och livsvillkor, har förvägrat ungdomarna dem möjligheter till att bli vuxna. Några drabbas hårdare än andra, vilket kan bero på vilka sociala och ekonomiska förutsättningar deras föräldrar har.

Jönsson/Trondman52

har tittat närmare på ungdomars livsvillkor och deras vägval i livet. De två utbildningsvägarna den studieförberedande teoretiska och de yrkesförberedande utbildningarna har ett nära samband med ungdomarnas sociala ursprung, vilket visar sig i att barn till akademiker och högre tjänstemän dominerar i de studieförberedande programmen medan barn till lägre tjänstemän, hantverksinriktade småföretagare utan utbildning och arbetare, dominerar på de yrkesförberedande programmen.53

Med kommunernas självstyre anser jag inte att finns ett fritt val till vilket program elever vill gå, då ungdomars olika förutsättningar styr valet. Visserligen kan de studera i andra kommuner, men då förutsätter det att det finns sociala och ekonomiska tillgångar i familjen. Genom att en del yrkesförberedande programmen är kostsamma för kommunen att erbjuda, så sattsar kommunerna hellre på de studier förberedande och då de mindre kostsamma programmen.

50_{http://www.sofi.su.se/LSA/lsainfo.htm 2006-05-20}

51_{Trondman, Mats,Bunar, Nihar(2001) Varken ung eller vuxen.} 52_{Jönsson I Trondman M. m.fler(1993) skola-fritid-framtid.}

(34)

Att titta över de yrkesinriktade programmen är nu ett måste, då de varken ger de kunskaper som behövs för att gå direkt ut i arbetslivet eller behörigheten till högskolestudier, då den allmänna behörigheten elever få på de yrkesförberedande är otillräcklig till högskolestudier. Det måste bli mera samarbete mellan skolan och arbetslivet.54

7. Sammanfattning

När jag gjorde detta arbeta hade jag som utgångspunkt att titta på ungdomar från Mönsterås kommun under åren 1976, 86, 96 och 2006, hur de hade kommit framtill sitt val av gymnasier linjer/program. Utöver att jag intervjuade elever från de olika åren, har jag även tittat på hur skolan och samhället såg ut under de årtionden ungdomarna gjorde sina val. Detta för att kunna skapa mig en bild om det fanns någon påverkan av hur samhället var utformat och om skolans förändringar har haft inverkan på elevens val. Fanns det omedvetna och medvetna faktorer som kom att spela roll i deras val? Enligt de tidigare forskningarna som jag använt mig av i arbetet, och ungdomarnas val till gymnasiet och deras syn på framtiden, så inser jag att det fortfarande kan vara svårt att bryta de sociala mönsterna.

Jag ser att den sociala bakgrunden har haft en stor påverkan på eleverna, hur de kommit fram till sina gymnasieval och då har ändå samhället och skolan kommit att förändras under åren. Visst är det svårt eller snarare omöjligt i dagens samhälle att gå ut i arbetslivet utan att ha studerat vidare. Men det säger ändå inte att de elever med en arbetarklassbakgrund skulle fortsätta sina studier efter gymnasietiden, utan de kanske hellre stannar kvar i den miljö som de känner sig trygga och starkt förankrade med, vilket jag kan se att de första två årtalens elever har gjort. Elever från året 1996 hade alla vidarestuderande föräldrar, vilket gjorde att även de har följde sitt sociala mönster i livet. Det visar sig här, att föräldrar som kulturbärare har haft en stor betydelse för deras barns val..

Under det sista årtalet jag intervjuade år, 2006 ser man liknande utveckling som de tidigare åren, och av 1976, 1986, och 2006 års val till de yrkesförberedande linjer/program enbart har sökts av killar som alla kom från arbetarfamiljer. Alla elever från året 1996 gjorde sitt val till ett

studieförberedande program, och alla dessa tre eleverna hade i sin familj föräldrar som studerat

(35)

vidare. Resultatet i helhet visar att även att skolan och samhället har förändrats så är den sociala reproduktionen svår att bryta, och att den sociala snedrekryteringen till gymnasieskolan fortfarande förekommer.

Jag har tittat på elever från Mönsterås kommun och de val de kom att göra till gymnasieskolan. De flesta eleverna från arbetarklassen valde en yrkesförberedande linje/program, och några avslutade inte sin gymnasieutbildning, utan gick istället ut i arbetslivet. Jag kan i detta

examensarbete se att resultatet avspeglar även industrisamhället Mönsterås som kulturbärare i elevernas val till gymnasiet och framtiden.

(36)

8. Litteraturförteckning

Ahlberger C.(2004) Det svenska samhället 1720-2000, Studentlitteratur, Lund

Trost J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund

Holm I, Solvang B (1997) Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund

Månson P. (2003) Moderna samhällsteorier, Prisma, Stockholm

Jönsson I m.fler (1993) skola-fritid-framtid Studentlitteratur, Lund

Johansson T (2004) Socialpsykologi Studentlitteratur, Lund

Richardsson G. (1994) Svensk utbildningshistoria, Studentlitteratur, Lund

Richardsson G. (2004) Svensk utbildningshistoria, Studentlitteratur, Lund

Svensk facklitteratur (1991) 90- talets gymnasieskola och vuxenutbildning, Schmidts Boktryckeri AB, Helsingborg

Bourdieu P.(1994) Praktiskt förnuft Media Print, Uddevalla

Trondman M. (1994) Bilden av en klassresa, Sexton arbetarklassbarn på väg till och

i högskolan. Carlsson Bokförlag AB, Stockholm

Trondman M. (1999) Kultursociologi i praktiken, Studentlitteratur, Lund

Trondman M, Bunar N (2001) m.fler Varken ung eller vuxen, Atlas, Stockholm

Giddens A (2003) Sociologi, Studentlitteratur, Lund

(37)

Elektroniska källor http://www.arenafortillvaxt.com/Rapporter/Kunskapssamhallets_geografi.pdf 20060516 http://www.skolverket.se/content/1/c4/08/42/gymnasieskola.pdf 20060510 http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,6239,00.html 20060515 http://www.lo.se 20060517 http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf 20060512 http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf 20060516 http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/sec-28.pdf 20060511 http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/p-kuf98.pdf 20060511 http://www.esf.se/upload/Publikationer%20Blanketter/Equal/Publikationer/Unga%20utanf%C3% B6r.pdf 20060510 http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/fokus05.pdf 20660510 http://www.ungdomsstyrelsen.se/brus_art/0,2440,3565,00.html 20060520 http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e58a001ca0d 101001cc42a86003b/UngasEkonomi2003nr9.pdf 20060510 http://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/0039354A 20060510 http://dsv.su.se/jpalme/society/pierre.html 20060510 http://66.249.93.104/search?q=cache:xrTuD_WLoSgJ:www.scb.se/statistik/AM/UF0520/2003M0 0/AM85S%C3%850201_02.pdf+120+000+elever+b%C3%B6rjar+gymnasiet+2000&hl=sv&gl=se &ct=clnk&cd=7&lr=lang_sv 20060515

(38)

http://mah.se/templates/Page____6681.aspx 20060517 http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____14375.aspx 20060520 http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,2347,00.html 20060515 http://www.ams.se/Rdfs.asp?A=1364&L=194 20060515 http://66.249.93.104/search?q=cache:ukovk9K-ykEJ:dsv.su.se/jpalme/society/pierre.pdf+kultur+och+utbildning+donald+broady&hl=sv&gl=se&c t=clnk&cd=14 20060515 http://dsv.su.se/jpalme/society/pierre.pdf 20060515 http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1416/old/1998/material/broady-bourdieu-kultur.html 20060520

(39)

Dessa frågor ligger till grund för intervjuerna

Vilken linjer/program sökte/söker du till gymnasiet?

Var det något eller någon som kom att ha betydelse för ditt val?

Har någon eller båda dina föräldrar studerat vidare?

Hur uppfattar/uppfattade du samhället under denna tid?

När du gjorde ditt val, kunde du se något som du har saknat inför valet och som du tror kunde ha varit dig till hjälp?

(40)