Samhället och skolan 31-

Elevers rättigheter styr mer idag än förr och lärarna har mer tillåtande klimat, därför påverkas även situationen i klassrummet, där det förekommer mer rörelse och är högljudd. Lisa betonar också att det inte finns samma disciplin som förr. Hon menar att idag är gränserna för vad man får lov och inte för lov att göra är utsuddade, vilket kan påverkar elever som är okoncentrerade. Det kan sluta med att elever inte uppnår målen. Men att målen inte uppnås kan också bero på resursbrist i skolan där man anställer färre lärare menar Måns. Stensmo anser om det uppstår resursbrist i skolan t.ex. som minskat lärartäthet och elevvårdspersonal kan det bidra till att störning uppstår (Stensmo, 1997:10).

Greta menar att elever idag vågar ta för sig mer än förr men saknar motivation eftersom det händer mycket kring barn idag än förr då man har olika aktiviteter på fritiden vilket gör att de inte tillgängar mycket tid åt läxor. Kveli antyder att samhällsutvecklingen idag kan både vara en förutsättning samtidigt skapa mer oro i arbetet med eleverna, för elever idag upplever många valmöjligheter av materiella ting vilket kan skapa stress (Kveli, 1994:103). På samma sätt kan mediekonsumtionen bidra till att många barn blir oroliga (Steinberg, 1993:23).

6.2 Hur kan man skapa ordning i klassrummet

6.2.1 Lärare som auktoritet, ledare och förebild

En lärare ska tänka på att vara en god förebild och hålla det man har kommit överrens om i klassen anser Karin. En lärare som är rättvis, ärlig och mänsklig har stor betydelse för många elever. Lärarna är viktiga förebilder för eleverna, därför att elever överför modeller på beteenden från skolan till sin personlighet och försöker efterlikna dem (Jacobsen, et al, 2004:26).

Som sista intervju fråga ställde jag vilka råd lärarna vill skicka med mig som blivande lärare, då svarade Greta att man ska tänka på varför man vill bli lärare samt hur man vill vara som lärare och Karins råd var att man ska ha syfte med alla sina lektioner, hon menar att man ska ha tänkt genom vad lektionen är tillför. På samma sätt menar modell inom CM att i ledarskapets arbetsuppgift ingår planering vilket menas att man ska kunna planera utifrån erfarenheter och från nutida händelser för att fatta beslut om framtida resultat. Planeringen är att anpassa verksamheten till händelser som äger rum i den plötsliga

undervisningssituationen (Stensmo, 2000:11). Därför menar Greta att man ska våga ändra sina mål och bestämma sig för att kunna hantera en orolig klass, annars lär sig eleverna ingenting.

Lärarna menar att det allra viktigast i mötet med eleverna är att man ska ha auktoritet och vara konsekvent som lärare. Thornberg menar att en lärare som har auktoritet är det samma som att hon/han är trovärdig (Thornberg, 2006:75-77). Några faktorer som spelar in för att bli en auktoritet är att man som lärare har goda ämneskunskaper, man behöver använda sig av metodik för att klara av olika undervisningssituationer. En situation kan vara att hantera en jobbig klass genom att ha fasta rutiner, klara regler, konsekvent uppföljning av regler och arbeten. Sedan att man är tydlig genom att skapa klara ramar där man visar vilka beteenden som accepteras eller inte, på så sätt blir det även lätt för eleverna att se vad som förväntas av dem.

Lisa menar om man inte är konsekvent så vet eleverna inte vad som förväntas av dem och de kan tappa förtroendet för läraren som yrkesperson. När läraren saknar trovärdighet kommer inte heller eleverna inte att lyssna på läraren menar Steinberg (1993:82). Jacobsen et al menar att när en lärare är konsekvent upplever eleverna läraren då som den trygga punkten och en som står vid sitt ord. Vilket också kan resulterar med god arbetsro i klassen (Jacobsen, et al, 2004:45-46).

6.2.2 Regler

En sak som skapar ordning i klassen är regler. När elever känner sig delaktiga i regelprocessen kommer de också att följa reglerna (Steinberg, 1993:28). Formulering av regler tillsammans med elever skapar vi känsla (Jacobsen, et al, 2004:43). Både Måns och Karin menar om man har tydliga klassrumsregler som man inför tillsammans eleverna, blir det svårt för eleverna att bryta mot dem. Sedan vet eleverna också exakt vad konsekvenserna blir om man bryter mot en regel. Även Kimber menar att elever ska känna till konsekvenserna då man bryter mot en regel. Dessa konsekvenser bör vara rimliga beroende på vilken regel som eleven bröt mot (Kimber, 2005:33). Modell inom forskningen CM menar att i ledarskapets arbetsuppgift ingår kontroll vilket kommer till uttryck i de regler och rutiner man har för funktionen i klassrummet och de konsekvenser man utför då det inte fungerar (Stensmo, 2000:10).

6.2.3 Rutiner

Karin tycker att rutiner skapar lugn hos eleverna, de behöver känna igen saker, och göra om saker om igen menar hon. Rutiner fyller viktig funktion i klassrummet, det markerar övergångar från lek till arbete. Rutiner ger också tecken på arbetsmoral och innebörden av respekt (Steinberg, 1993:62,97).

Karin menar att en rutin kan vara t.ex. att eleverna samlas på mattan varje morgon innan de startar lektionen, sedan kan man gå genom hur dagen kommer att se ut med hjälp av skyltar. Detta är ett sätt att förberedda eleverna på vad som kommer att ske får då kan eleverna förbereda sig till den kommande lektionen.

Även Kimber menar att ett sätt att starta en lektion på är att markerar tydligt lektionens början, vilket man gör genom att samla ihop eleverna och gå genom dagens lektion och att sedan avslutar lektionen tydligt, där man avrundar lektionspasset genom att lyfta fram vad som har fungerat bra, på så sätt visar man för eleverna hur man vill ha det i klassrummet (Kimber, 2005:23-24,26).

Kimber anser när elever vet vad som förväntas av dem, svarar dem med att arbeta mer av det läraren vill att de ska göra (Kimber, 2005:23-24,26). Steinberg menar att då man som lärare visar för eleverna var man står och vad man tänker göra men också tala om varför man väljer göra det man har tänkt, hjälper elever att förstå nyttan och se meningen med lektions innehåll. På så sätt ökar respekten och vänskapen mellan lärare och elev (Steinberg, 1993:64,83-85).

Enligt modellen inom forskningen CM talar man om Motivation, vilket innebär att i lärarens arbete ingår hjälpa eleverna känna igen målen för deras arbete på så sätt kan eleverna äga målen och uppfatta dem viktiga (Stensmo, 2000:10).

6.2.4 Relationer

Att skapa goda relationer till sina elever är avgörande för klassrumsklimatet. Steinberg, 1993:112). Skapandet av relationer tycker även Lisa att det är en viktig grund för klassrumsklimatet. När man prata om livet utanför skolan skapas det band mellan lärare och elev samtidigt som respekten ökar för varandra för att man får kännedom om varandras liv enligt Lisa. Individualisering inom CM menas att läraren ska utgå från den enskilda eleven och bygga sin undervisning efter elevens behov, förutsättningar och erfarenheter. Det kan ske då läraren lär känna sina

elever bättre som individer och deras intresse utanför skolan vilket gör det enklare att förstå deras värld (Steinberg, 1993:112).

6.2.5 Beröm

Genom uppmuntran och beröm skapas det trevligare atmosfär i klassrummet. Uppmuntran är ett positivt sätt att påverka den enskilde elevens personliga utveckling (Holmstrand & Edman, 1951:37). Måns anser att man alltid ska vara positiv i bemötandet av elever och alltid se det positiva och tala om för elever de duger. Kimber anser att man ska ge beröm åt allt man kan berömma och att man ser till att alla elever får beröm (Kimber, 2005:62). Ett sätt att ge beröm är när elever fungerar bäst speciellt de elever som har det svårt i skolan (Steinberg, 1993:114).

6.2.6 Förankringar

När en lärare systematiskt använder icke-verbala signaler i samband med ett begrepp, kommer detta begrepp att förknippas med denna signal. Genom lärarens uppträdande kommer eleverna att förstå vad som förväntas av dem. Grinder menar att läraren skapar ett mentalt tillstånd hos eleverna då hon/han använder samma röst och kroppsspråk på samma plats. Associationen mellan icke-verbala signaler och begrepp kallas för förankring (Grinder, 1999:214). Att använda sig av kroppsspråk är ett sätt att visa eleverna hur man vill som lärare, att de ska uppföra sig enligt Greta. Om man vill att elever ska lugna ner sig, ska man ge dem budskapet genom att själv stå still som lärare (Steinberg, 1993:102). Både Måns och Karin menar att man alltid ska hålla sig lugn som pedagog i alla situationer, för det smittar av sig till klassen.

Steinberg anser att det är möjligt att ha kontroll över eleverna med endast blicken (Steinberg, 1993:77-78). Greta tilläger att det kan ta tid för eleverna att förstå vad hon menar med sina blickar, om man har bestämt sig och arbetar aktivt med kroppsspråk tillslut hjälper det att få elever att inse vad som menas med blickarna.

6.2.7 Miljö och möblering

det fint i klassrummet skapar man ordning och reda och samtidigt hjälper det elever att koncentrera sig (Kimber, 2005:46-47). Karin anser att lugnet bevaras genom att hålla klassrummet städat på så sätt blir det lätt för eleverna att hitta de material de behöver. Möbleringen är betydelsefullt för koncentrationsförmågan, det ska möbleras så att elever kan både se och höra (Steinberg, 1993:95). Måns menar att det är viktigt att tänka på hur man placerar eleven i klassrummet, han tycker att elever ska sitta på så sätt som gör att de kan hålla koncentrationen igång.

6.2.8 Avkoppling

Olika avkopplingsformer kan användas i klassen för att skapa lugn. Det finns olika avkopplingsformer som musik, massage och avslappning. Dessa former har positiv inverkan på människan. Att lära eleverna avslappning är ett bra sätt att hjälpa dem hantera stress (Kimber, 2005:35-40). Karin tycker avslappning är ett bra sätt att få elever varva ner och komma till ro.

6.3 Vad anser lärarna om sina befogenheter

I stor sätt tycker lärarna att de har för lite befogenheter att ta till då en elev missköter sig, Måns anser att lärare ska ha mer makt, det är något som han saknar som stöd i skollagen.

6.3.1 Utvisning

Läraren har rätt till att utvisa elever under uppsikt som stör undervisningen (Skolverkets hemsida 1). Att utvisa elever som stör undervisningen tycker både Greta och Lisa är ansvarskrävande. Lisa anser att utvisning av elever inte är någon bra metod för att eleven som blir utvisad får sin vilja fram och samtidigt så har man ansvar för eleven som blir utvisad. Måns anser att man ska kunna utvisa elever utan att bli orolig för att man ska bli anmäld för det.

6.3.2 Förflyttning

Om eleven utgör fara för personalens och elevers trygghet och säkerhet, har skolan har rätt till att förflytta eleven till en annan skola (Skolverkets hemsida 2).

Elever i grundskolan har skolplikt därför kan inte elever stängas av från undervisningen ett alternativ är att undervisningen sker i andra klasser eller i hemmet om föräldrarna medgiver det (Skolverkets hemsida 1).

Om eleven inte har för stora problem, kan avstängning under kort period vara en bra markering för eleven, där man talar om inte skolans regler följs ska man inte heller vara i skolan anser Lisa, men om eleven har för stora problem tycker Lisa inte att det är en bra sätt att gå tillväga. Karin påpekar att man har laglig rätt att stänga av en elev men samtidigt saknas det utrymme för avstängning eftersom elever har skolplikt, därför tycker hon att möjligheten till avstängning saknas i skollagen. För om elever ska stängs av ska alternativ undervisning erbjudas i hemmet. Eftersom det handlar om en resursfråga blir denna rättighet svårt att efterleva tycker hon.

6.3.3 Omhänderta föremål

Läraren har rätt till att omhänderta föremål som stör undervisningen och säkerheten i den (Skolverkets hemsida 1). Greta menar att hon saknar att kunna omhänderta föremål i skollagen. Samtidigt anser Karin att det är bra att omhändertagande av föremål har införts i lagen, för hon tycker man måste kunna ta ifrån eleverna en mobiltelefon som ringer under lektionen.

6.3.4 Kvarsittning

Läraren har rätt till att låta eleven sitta kvar efter skolans slut högst en timme under uppsikt (Skolverkets hemsida 1). Lisa tycker rättigheten kvarsittning har fungerat bra och gett effekt därför anser hon att det är en bra metod men om den är hållbar i längden ställer hon sig tveksamt till.

7. Slutdiskussion

7.1 Slutsats

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad störning beror på enligt lärarna och hur de arbetar förebyggande mot det, samt vad lärarna anser om sina befogenheter.

För att förklara vad störning beror på har jag utifrån enligt lärarna och utifrån litteraturen kommit fram till att det kan bero på eleven själv där störning finns som en emotionell störning, det kan bero på familjen där det förekommer svår skilsmässa men också på att föräldrarna är dåliga föredömen. Störning kan också bero på familjens ekonomiska situation samt trångboddhet. Annat som kan utlösa störning är konfliktsituationer med kamraterna som påverkar hela klassen. Även utbud av materiella ting och mediekonsumtion kan bidra till att många barn blir stressade och oroliga.

Lärarna menar att störning uppkommer då en vikare undervisar klassen, detta beror på att rutinerna ändras och saker och ting inte är som det brukar vara. Samtidigt menar lärarna att de har fått arbeta mycket i början för att upprätthålla ordning i klassen. Steinberg menar att idag har barns respekt för auktoriteter minskat och det kan bidra till att det blir svårt att få grupper med sig (Steinberg, 1993:23). Därför när en annan lärare undervisar klassen är det inte alltid självklart att han/hon erkänns som en auktoritet av eleverna.

Av min undersökning har jag kommit fram till att lärarrollen och ledarskap har den avgörande betydelsen för klassrumsklimatet. Omotiverade och oförbereda lärare skapar störning i klassen menar Stensmo (1997:10). En lärare med goda ämneskunskaper, metodik och tydlighet kan skapa arbetsro och därvid undanröja störningar. För det förebyggande arbetet mot störning är att ha auktoritet är en grundläggande förutsättning enligt lärarna och litteraturen.

skapa regler och relationer samt införa rutiner. Vidare arbetar de med att ge beröm åt eleverna, skapa förankringar genom att använda icke verbal kommunikation och använda sig avkopplingsövningar. Lärarna skapar också ordning och reda i klassrumsmiljön genom att hålla det snyggt och städad och slutligen placering av elever i klassrummet där koncentrations förmåga främjas.

Lärarna ställer sig kritiska till de befogenheter de har att tillgå och de flesta av lärarna känner sig inte nöjda med de befogenheter de har till sitt förfogande.

Kvarsittning anses fungera men det är inget bestående metod. Vidare tycker lärarna att utvisning är ansvarskrävande och anses inte heller vara någon bra metod. För elever som inte lyder skolans regler skulle avstängning kunna vara ett alternativ men eftersom elever har skolplikt blir det svårt att verkställa denna rättighet. Samtidigt upplever jag att en lärare inte känner till de befogenheter hon har. Hon uttryckte nämligen att önskade kunna få ta föremål av eleverna. Med det är ju redan en befogenhet som hon har genom lagen om omhändertagande av föremål. Den andra läraren ställer sig positiv till att den lagen har införts.

7.2 Reflektion över resultatet

För att få svar på mina frågor har jag genomfört intervjuer med lärare som arbetar i två olika skolor. I den skolan där jag har haft vikariatstjänst upplevde jag klimatet stökigt i sådan grad att det var omöjligt att skapa arbetsro. Eftersom lärarna vet hur eleverna beteende sig då jag hade klasserna, kan detta ha påverkat resultatet på min frågeställning vad störning beror på. Båda lärarna i vikariatsskolan tyckte att oro förekom när eleverna hade vikarie. Samtidigt menar en av läraren att klassen har haft stora problem och personal fick bytas ut. Därför anser jag att min frågeställning kan ha upplevts känsligt för lärarna, eftersom skolan har uppmärksammats för tråkigheterna av medierna.

I skolan där jag hade min Vft är en lärare anställd som specialpedagog, han menar att han ser skillnad på elevernas uppförande då han har klassen jämfört med när ordinarie läraren undervisar dem. Eftersom det händer något nytt och rutinerna ändras kan då med detta avseende förekomma störning då en vikare eller

specialpedagog undervisar klassen. I och med att jag undervisade olika klasser på båda skolorna som vikare och som lärarstudent, såg jag även klasser där det förekom lugn och trygg miljö. Kveli menar för att förstå det avvikande beteendet ska man titta efter hela elevens samspel i förhållande till individen, familjen, skolan och samhället (Kveli, 1994:102). Därför anser jag att störning kan bero på och orsakas av mängd olika faktorer.

7.3 Förslag till fortsatt forskning

Några intressanta frågeställningar som min undersökning väckte som man kan undersöka vidare om är hur lärare, elever och vikarier upplever klassrumsmiljön, då när en vikarie undervisar klassen. Annat som också kan vara intressant att undersöka är vad orsaken kan vara till att lärarna inte är nöjda med sina befogenheter.

7.4 Framtida yrkesroll

Den här uppsatsen gav mig stor förståelse och redskap för min framtida yrkesroll. Det var många tankar och idéer som dök upp under uppsatsens gång vilket gav mig förklaringar till varför jag inte kunde skapa arbetsro under min tjänstgörningen och Vften.

Jag har fått större förståelse vikten av den pedagogiska planeringen för klassrumsverksamheten och arbetsron i den. En lärare som har tänkt genom vad hon/han vill med sin undervisning, samt planerar utifrån klassens behov kan åstadkomma mycket både kunskapsmässigt och uppförandemässigt.

8. Referenser

Litteratur

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.

Grandelius, Bengt (1997). Att sätta gränser: ett villkor för växande. Stockholm: Natur och kultur.

Grinder, Michael (1999). Ledarskap och lärande i klassrummet. Jönköping: Brain Books.

Harkort-Berge, Petra & Nilarp, Cecilia (2001). Överlevnadshandbok för nya

lärare. Stockholm: Gothia.

Holmstrand, Sven & Edman, Elov (1951). Läraren och disciplinen. Stockholm: Gebers.

Jacobsen, Bo, Christiansen, Irene & Sand Jespersen, Christina (2004). Möt eleven:

lärarens väg till demokrati i klassen. Lund: Studentlitteratur.

Kimber, Birgitta (2005). Lyckas som lärare: förhållningssätt och ledarskap i

klassrummet. Malmö: Gleerup.

Kveli, Anne-Marie (1994). Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till

samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups. Lärarförbundet, (2005). Lärarens handbok. 5uppl. Solna.

Steinberg, John M. (1993). Hur man handskas med besvärliga klasser. Solna: Ekelund.

Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Internetlänkar

Skolverkets hemsida 1. Skolpersonalens befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet i skolan

http://www.skolverket.se/sb/d/467/a/6170 2010-02-23

Skolverkets hemsida 2. Publikationer: Trygghet och studiero i skolan

http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077 00770034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e0073006500 3a0038003000380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b0 06f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780074002f007400720079 0063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b003d0031003 700330034/target/Record%3Fk%3D1734 2010-02-23

9. Bilaga – Intervjufrågor

1) Vad har du för utbildnings bakgrund? 2) Hur länge har du arbetat som lärare?

- Har du jobbat endast ”här” eller i andra skolor också? 3) Vad tycker du om din arbetsplats?

– Hur har lärarna det? – Hur har eleverna det? – Vad beror det på?

4) Hur upplever du klassrumsklimatet? - Vad tycker du det beror på?

- Förekommer det oro i klassen och vad är orsaken till det? 5) Hur är elever idag i klassrummet enligt dig?

6) Hur organiserar och arbetar du för att hålla ordning i klassen? - Hur skulle du vilja arbeta om du fick bestämma?

7) Vad tycker du om skollagen? Med avseende på det som står om ordning, elevers ansvar och lärares befogenheter (vad man får och inte får göra).

- Vad är bra och dåligt med det?

- Tycker du att man ska ändra på någonting?