Under bildämnets historia har olika aspekter lyfts fram för att motivera ämnets existens inom skolväsendet. Olika nyttoaspekter har betonats i olika tider beroende på vilken typ av individer och arbetare som samhället varit beroende av. Pettersson och Åsén gjorde år 1989 en tredelning av bildämnet utifrån aspekter som samtliga lärare i denna studie kunnat resonera om. Som tidigare nämnts får bildframställningen, eller det som kan jämföras med forskarnas
produktkvalificering, stort utrymme i respondenternas undervisning. Rollen av bilden som uttrycksmedel eller det fria skapandet, däremot, är inte alls lika självklar men trots det inte
främmande för lärarna. Tankarna om konsumentkvalificering kan närmast jämföras med det som idag benämns bildkommunikation och att vara mottagaren av visuella intryck. En väsentlig skillnad mellan definitionerna är att eleven förr skulle utbildas för att gynna statens och industrisamhället medan fokus idag ligger på elevens förmåga att orientera och förhålla sig kritiskt i ett samhälle som är bildtätare än någonsin.
Pettersson och Åsén (1989) betonar den nytta bildkunskaperna skulle komma att få för individen i samhället. Trots att tredelningen gjordes för över tjugo år sedan finns element av alla områden kvar i kursplanen och respondenterna var bekanta med dem. Tredelningen tycks dock inte vara heltäckande för dagens samhälle. Thavenius et. al. (2004) beskriver bildämnets
42 historia utifrån ett diskursperspektiv och menar att ämnet som det ser ut idag inte passar in i facket för någon av tidigare diskurser. Vi ser att vårt empiriska resultat pekar i samma riktning. De slutsatser vi kommit fram till indikerar på ett nytt sätt att tala om bildämnet. År 2005 efterfrågade Marner och Örtegren att bilden skulle utvecklas mot ett renodlat kommunikationsämne med syftet att undvika marginalisering. Vår empiri visar på att kommunikationsaspekten faktiskt är rådande vilket talar för att utvecklingen följt forskarnas efterfrågan.
5.9 Konklusion
Vår studie kan ses som ett litet bidrag till den forskning som syftar till att öka förståelsen av bildämnets utveckling och kunskapsinnehåll. Lindgrens avhandling (2006) efterfrågar mer teoretisk bakgrund i bildämnet för att undvika dess marginalisering. I takt med att kunskapskraven förändras och nya ideal skapas vill vi se denna studie som ett initiativ till att följa upp de nationella utvärderingarna som sammanställdes 2003. Studiens kvalitativa karaktär har gjort det möjligt att gå på djupet med de lärare vi intervjuat. Det bör poängteras att resultaten inte är generaliserbara utan måste ses som uttryck för just respondenternas åsikter, även om de diskuteras i förhållande till ett välbeprövat forskningsunderlag för att få ett vidare samhällsperspektiv. Studien utgår från lärarnas synsätt. För att få en övergripande bild av bildämnets roll i skola och samhälle skulle ett organisationsperspektiv samt elevperspektiv vara skäligt. Vidare skulle undersökningar bedrivas över tid för att kunna följa utvecklingen från skola till samhälle.
En av de mest centrala slutsatserna enligt Marner och Örtegren (2005) är att bildämnets utveckling bör följa mediesamhällets utveckling för att behålla sin legitimitet som skolämne. Det faktum att forskningsunderlaget inom ämnesområdet är glest och har några år på nacken betyder att det har skett förändringar inom området som behöver uppmärksammas. Vår studie indikerar på att det har skett en utveckling och att nya faktorer bör tas i anspråk. Den visar på att kommunikationsaspekten samt den digitala utvecklingen ger bildämnet en ny karaktär. Lärarnas sätt att förhålla sig till sin undervisning går inte att direkt förbinda med de historiska legitimeringsaspekterna. Delvis hänvisar respondenterna till ett entreprenöriellt lärande som en influens. De lärare som inte gör den direkta kopplingen till entreprenörskap ansluter likväl sina tankar kring undervisningens syfte och mål med samma termer. Trots denna studies ringa
43 omfattning pekar resultaten på att bildundervisningen idag syftar till att utveckla elevers
kreativitet, handlingskraft, självständighet och mod. Uttrycken betonas av respondenterna i
tankegångar kring undervisningen. Dessa förmågor och färdigheter går vidare att förstå i relation till dagens samhälle och de kunskapsideal och kunskapskrav som råder. Lgr 11 framhäver bildämnets språk och samhällsorienterade aspekter. Tidigare forskning visar att bildundervisningens utveckling har gått långsamt i förhållande till kursplanernas uppdatering. Den undersökning som vi har gjort idag, nästan 10 år efter den nationella utvärderingen, pekar i riktningen mot att de förändringar som efterfrågades för att undvika marginalisering faktiskt har börjat införlivas. Processen och det kommunikativa innehållet ligger till grund för en ny diskurs och ett nytt sätt att legitimera bildämnet.
44
Referenser
Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004): Skolan och den radikala
estetiken, Lund: Studentlitteratur
Bendroth Karlsson, Marie (1998): Bildskapande i förskola och skola, Lund: Studentlitteratur Fay, Brian (2010): Contemporary Philosophy of Social Science. Oxford: Blackwell
Publishing
Gustavsson, Bernt (Myndigheten för skolutveckling) (2002): Vad är kunskap? Kalmar: Lenanders grafiska AB
Larsen, Ann Kristin (2009) : Metod helt enkelt. Helsingborg: Gleerups utbildning
Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt - Marie (red) (1994): Tidsbilder, Perspektiv
på skola och bildskapande under 150 år. Arlöv: Berlings,
Lindgren, Bengt (2005): Bild, visualitet och vetande – diskussion om bild som kunskapsfält inom utbildning. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003): En kulturskola för alla- estetiska ämnen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Kalmar: Lenanders grafiska
AB
Petterson, Sten & Åsén, Gunnar (1989): Bildundervisningen och det pedagogiska rummet. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm: Institutionen för pedagogik
45 Repstad, Pål (2007): Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2011): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket. Skolverket (Marner, Anders & Örtegren, Hans) (2005) Grundskolans ämnen i ljuset av
Nationella utvärderingen 2003 nuläge och framåtblickar. Kalmar: Lenanders grafiska AB
Skolverket (2004): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, sammanfattande
huvudrapport, http://www.skolverket.se/publikationer?id=1362
Smilan, Cathy & Miraglia, Kathy Marzilli (2009): Art Teachers as Leaders of Authentic Art
Integration. Art Education.
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk- och
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.vr.se
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999): Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Öhman –Gullberg, Lisa (2006): Movere -att sätta kunskap i rörelse- – en analys av ett
ämnesintegrerat arbete i bild och samhällskunskap. Malmö: Holmbergs
Östbye, Helge, Knapskog, Karl, Helland, Knut & Larsen, Leif-Ove (2008): Metodbok för
46