FoG är en viktig del av en varierad kost för att bibehålla god hälsa men även för att förhindra skadliga sjukdomar (1–4, 6–8, 11–12). Matvanor, däribland bristfällig konsumtion av FoG, är en av de främsta orsakerna för ohälsa och tidig död i Sverige (30). Det har visat sig att 18–30 åringar konsumerar minst FoG. Vår studie bidrar till att få en inblick i vad denna grupp har för föreställningar om FoG och vad som kan styra konsumtionen. Utifrån våra resultat såg vi att föräldrars påverkan hade stor inverkan på konsumtionen idag. Vi ser därför att det är väsentligt att bygga vidare på denna studie och att den genomförs på ett större antal individer för att sedan kunna arbeta förebyggande på samhällsnivå.
Enligt studier (31–33) kan man se att det finns skillnader i matvanor mellan socioekonomiska grupper. Det finns olika förutsättningar pga. de socioekonomiska faktorerna som påverkar föreställningar och attityder men även kunskaper inom ämnet. Personer med högre utbildning har oftast hälsosammare matvanor, vilket ofta tyder på hög matkostnad. Som framtida
kostvetare är detta viktigt att vara medveten om, exempelvis vid förmedling av kostbudskap, att grupper har olika föreställningar om kost.
6 SLUTSATS
Utifrån vårt resultat kunde vi se att det fanns varierande föreställningar som påverkade respondenternas konsumtion av FoG, däribland påverkande faktorer som uppväxt, påverkan från omgivningen, pris, hälsoaspekter samt känslor associerade till FoG. Utifrån resultaten kunde vi se att påverkan från föräldrar hade en stor roll i hur man konsumerade som vuxen men också vilka uppfattningar och tankar man tog med sig.
Det fanns en positiv syn på FoG bland respondenterna och det fanns föreställningar om att det var nyttigt och en viktig del av kosten. Eftersom vi inte hade någon insyn i respondenternas verkliga konsumtion, kan vi inte kommentera om denna syn bidrog till att de hade en högre konsumtion än vad som har påvisats från tidigare resultat. Däremot var det oväntat att det fanns en positiv inställning till frukt och grönsaker med tanke på att tidigare rapporter har visat att åldersgruppen har ett lågt intag i jämförelse med andra åldersgrupper.
Ytterligare ett överraskande resultat var att det inom gruppen fanns föreställningar om att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder eftersom det innehåller fruktsocker. Trots Livsmedelsverkets rekommendation att konsumera mycket frukt finns det ändå dessa typer av föreställningar, hur kan det komma sig? Kan det behövas fler insatser för att nå ut till åldersgruppen och på så sätt främja konsumtionen av FoG?
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
AH och CS har tillsammans planerat studien och konstruerat frågeguide och
informationsbrev. Urval av deltagare, intervjuer, transkribering och kodning utfördes enskilt.
AH och CS har tillsammans kategoriserat, analyserat och författat uppsatsen.
8 TACK
Vi vill tacka studiens deltagare för medverkan i intervjuer där de har delat med sig av tankar och föreställningar om deras frukt- och grönsakskonsumtion. Vi vill även tacka kurskamrater och lärare på institutionen för kost- och måltidsvetenskap för input och kommentarer som har fört arbetet vidare.
18
9 REFERENSER
1. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012 - Integrating nutrition and physical activity [Internet]. 5 uppl. Köpenhamn: Nordic council of ministers; 2014. Hämtad från:
https://norden.divaportal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf 2. Slavin J L, Lloyd B. Health Benefits of Fruits and Vegetables. Adv Nutr. 2012
Jul;3(4): 506-16
3. Dreher M L. Whole Fruits and Fruit Fiber Emerging Health Effects. Nutrients. 2018 Nov 28;10(12): 1833
4. Veer P V, Jansen M C, Klerk M, Kok F J. Fruits and vegetables in the prevention of cancer and cardiovascular disease. Public Health Nutr. 2007 Jan 2;3(1)
5. Livsmedelsverket. Frukt och grönt - råd [Internet]. 2020-01-27. Hämtad
från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/gronsaker-och-frukt---rad
6. Livsmedelverket. Riksmaten vuxna. [Internet]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riks maten_2010_20111.pdf
7. Australian Bureau of Statistics. National Health Survey: First results [Internet].
Belconnen: Australian Bureau of Statistics; 2018 [citerad 2021-03-9] Hämtad från:
https://www.abs.gov.au/statistics/health/health-conditions-and-risks/national-health-survey-first-results/latest-release
8. Aune D, Giovannucci E, Boffetta P, Fadnes L T, Keum N, Norat T, et al. Fruit and vegetable intake and the risk of cardiovascular disease, total cancer and all-cause mortality—a systematic review and dose-response meta-analysis of prospective studies. Int J Epidemiol. 2017 Jun 1;46(3): 1029-1056
9. Livsmedelsverket. Synen på bra matvanor och kostråd - en utvärdering av Livsmedelsverkets råd [Internet]. Livsmedelsverket; 2013 [citerad 2021-02-03].
Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/201 3_livsmedelsverket_22_utvardering_kostrad.pdf
10. Livingstone K M, Burton M, Brown A K, McNaughton S A. Exploring barriers to meeting recommendations for fruit and vegetable intake among adults in regional areas: A mixed-methods analysis of variations across socio-demographics. Appetite.
2020 Oct; 153(104750):
11. Kelder S H, Perry C L, Klepp K I, Lytle L L. Longitudinal tracking of adolescent smoking, physical activity, and food choice behaviors. Am J Public Health. 1994 Jul;84(7): 1121-6
19
12. Lien N, Lytle L A, Klepp K-I. Stability in Consumption of Fruit, Vegetables, and Sugary Foods in a Cohort from Age 14 to Age 21. Appetite. 2001 Sep;33(3): 217-226 13. Wolnicka K, Małgorzata Taraszewska A, Jaczewska-Schuetz J, Jarosz M. Factors
within the family environment such as parents’ dietary habits and fruit and vegetable availability have the greatest influence on fruit and vegetable consumption by Polish children. Public Health Nutr. 2015 Okt;18(15): 2705-11
14. Jacobsen D I. Förståelse, beskrivning och förklaring. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.
15. Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB; 2014.
16. Forskningsstrategier. Snöbollsurval [Internet]. [Citerad 2021-02-12]. Hämtad från:
https://forskningsstrategier.wordpress.com/#urvalsmetoder
17. Gillham B. Forskningsintervjun- Tekniker och genomförande. Malmö:
Studentlitteratur AB; 2008.
18. Graneheim U H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today.
2004; 24(2): 105–112.
19. Integritetsskyddsmyndigheten. Känsliga personuppgifter - om känsliga
personuppgifter och personnummer [Internet]. [Okänt år, citerad 2021-01-20] Hämtad från:
https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/kansliga-personuppgifter/
20. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Elanders Gotab; 2002. [citerad 2021-02-19]. Hämtad från:
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf 21. Hartman H, Wadsworth D P, Penny S, Assema P V, Page R. Psychosocial
determinants of fruit and vegetable consumption among students in a New Zealand university. Results of focus group interviews. Appetite. 2013 Jun; 65:35-42
22. Clarke C, Best T. Low-carbohydrates, high-fat dieters: Characteristic food choice motivations, health perceptions and behaviours. Science. 2017; 62: 162-171
23. Pincho M G M, Mackenbach J D, Charrerire H, Oppert J-M, Bárdos H, Glonti H, et al.
Exploring the relationship between perceived barriers to healthy eating and dietary behaviours in European adults. Eur J Nutr. 2018 Aug;57(5): 1761-1770
24. Blissett J. Relationships between parenting style, feeding style and feeding practices and fruit and vegetable consumption in early childhood. Appetite. 2011 Dec;57(3):
826-831
20
25. Higgs S.Social norms and their influence on eating behaviours. Appetite. 2015 Mar;86: 38–44
26. Stelmach-Mardas M, Kleiser C, Uzhova I, Penalvo J L, La Torre G, Palys W, et al.
Seasonality of food groups and total energy intake: a systematic review and meta-analysis. Eur J Clin Nutr. 2016 Jun;70(6): 700-8
27. Lyons A C, Forde E. Food allergy in young adults: perceptions and psychological effects. J Health Psychol. 2004 Jul;9(4): 497–504
28. Trost J. Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2010
29. Campos L, Bernardes S, Godinho C. Food as a way to convey masculinities: How conformity to hegemonic masculinity norms influences men’s and women’s food consumption. J Health Psychol. 2018 May7;25(12): 1842–1856
30. Livsmedelsverket. Matvanor och sjukdom [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket;
[uppdaterad 2020-10-04; citerad 2021-03-9]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/matvanor-sjukdom
31. Livsmedelsverket. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige [Internet].
Uppsala: Livsmedelsverket; 2016; 9. [citerad 9 mars 2021]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/rapp ort-nr-9-2016-socioekonomiska-skillnader-i-matvanor-i-sverige.pdf
32. Konttinen H, Sarlio- Lähteenkorva S, Männistö S, Haukkala A. Socio-economic disparities in the consumption of vegetables, fruit and energy-dense foods: the role of motive priorities. Public Health Nutr. 2012 Aug 3;16(5): 873-82
33. Giskes K, Avendano M, Brug J, Kunst A E. A systematic review of studies on socioeconomic inequalities in dietary intakes associated with weight gain and overweight/obesity conducted among European adults. Obes Rev. 2010 Jun;11(6):
413-29
Bilaga 1 (1/2)
Information till deltagare
Hej, tack för visat intresse och välkommen till vår studie!
Vi som gör studien heter Antonia Hed och Cassandra Själin och vi går sista året på Kostvetarprogrammet på Umeå Universitet.
Genom denna studie vill vi synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras frukt- och grönsakskonsumtion och anledningen till att vi har frågat dig om du vill delta är för att du är mellan 18–30 år och bosatt i Sverige.
Deltagande
Studien innebär att du deltar i en digital intervju via Zoom eller telefonsamtal beroende på vad vi kommer överens om. Detsamma gäller för tid och datum. Vi ser gärna att du avsätter en timme för intervjun men mest troligt behövs inte fullt så lång tid.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i
studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Deltagande kommer därmed vara helt konfidentiellt.
För att meddela att du inte vill fortsätta med ditt deltagande var vänlig att kontakta någon av de ansvariga för studien, se kontaktuppgifter nedan.
Behandling av personliga uppgifter och känslig information
Personuppgifter som kommer samlas in är ålder, kön, utbildning och sysselsättning. Dessa uppgifter skyddas av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) men kommer att användas i studien vid analys av resultatet. Övriga uppgifter som kan kopplas till dig, till exempel etnicitet, sexuell läggning, religion och politiska åsikter osv, kommer inte att användas.
De personliga uppgifterna kommer endast att behandlas av oss och vår handledare. Inspelade intervjuer och information om dig som deltagare kommer att förvaras hos oss tills dess att uppsatsen är godkänd och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Då raderas all insamlad information, även mailhistorik mellan oss och vår handledare som berör känsliga uppgifter.
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se.
Bilaga 1 (2/2)
Information om studiens resultat
Om du är intresserad av att ta del av den färdiga uppsatsen kan du skicka ett mejl till oss om det. Vi kommer då vidarebefordra uppsatsen via mejl. Du kommer även kunna ta del av studiens resultat via Diva, som är ett digitalt vetenskapligt arkiv för uppsatser och examensarbeten.
VIKTIG INFORMATION
För att kunna medverka i studien behöver du ge samtycke till att delta, att vi hanterar dina personuppgifter samt att intervjun spelas in.
Svara på detta mail med: “Ja, jag ger samtycker till att delta i studien, att ni hanterar mina personuppgifter samt att intervjun spelas in.”
I samma mail vill vi gärna att du svara på några bakgrundsfrågor, vilka är ålder, kön, utbildningsnivå och sysselsättning.
Kontaktuppgifter
Om du har några frågor eller ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:
Ansvariga för studien Antonia Hed
072-2492197
Mejladress: anhe0343@student.umu.se Cassandra Själin
070-6732710
Mejladress: casj0060@student.umu.se Handledare
Joachim Sundqvist.
Postdoktor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap Mejladress: joachim.sundqvist@umu.se
Bilaga 2 (1/2)
Frågeguide Inledning
Hej XX. Allt bra med dig? Tack för att du vill vara med, det är jag väldigt tacksam över.
Du har ju läst informationen jag skickade men om jag nämner syftet med studien igen så är det så att vi har valt att titta på vad 18–30 åringar har för tankar kring frukt och grönsaker med fokus på deras egen konsumtion.
Du har gett samtycke till att delta, att vi behandlar dina uppgifter samt att intervjun spelas in.
Känner du att du har några frågor innan vi börjar?
Kom ihåg att du kan avbryta intervjun när som helst och du kan avstå från att svara på en fråga.
Frågorna kommer vara ganska öppna så det är bara att prata på hur mycket du vill, känn inga hämningar.
Har du några frågor innan vi börjar?
Inledande fråga
• Jag tänkte om du skulle kunna berätta för mig om hur du äter frukt och grönsaker?
(När, var, hur, i samband med måltid)
Teman
• Egna föreställningar om deras konsumtion
o Skulle du vilja förändra din konsumtion på något sätt? Kan du förklara varför/varför inte du vill det?
o Vid vilka olika tillfällen äter du frukt och grönt? Är det en positiv upplevelse eller väljer man kanske att äta grönsaker för att man vet att man borde.
• Påverkande faktorer
o Skulle du kunna beskriva för mig hur du handlar frukt och grönsaker? Finns det några saker du speciellt tänker på när du handlar? Kan du utveckla?
(pris, ursprung, säsong) (handlar du eller någon annan? Önskemål om frukt/grönt)
o Skulle du kunna berätta hur ser din tillgång ut på frukt och grönt hemma? Du nämnde att du jobbar på sidan av skolan, hur ser tillgången ut utanför hemmet till exempel på din arbetsplats eller skola?
Bilaga 2 (2/2)
(ekonomi, utbildning, sysselsättning, tillgång via arbetsplatsen eller i butik)
• Barndom
o Skulle du kunna berätta för mig om hur du åt frukt och grönsaker när du var liten? Kan du beskriva på vilket sätt?
o Kan du beskriva hur tillgången på frukt och grönsaker såg ut när du var liten?
o Serverades det frukt på skolan när du var liten, hur var de upplevelserna?
o Kan du beskriva hur dina föräldrar åt frukt och grönsaker när du var liten?
o Kan du minnas någon speciell upplevelse om just frukt eller grönsaker från när du var barn? (Positiv och negativ). Har det påverkad din konsumtion idag?
Avslutning
• Jag vill tacka dig för ditt deltagande i vår studie.
• Har du några frågor nu när vi är klara?
• Om du kommer på något senare får du gärna höra av dig till mig via mejl.
• Kom även ihåg att du har möjlighet att ändra eventuella fel eller radera uppgifter som du har lämnat och det gör du via Umeå universitets dataskyddsombud.
• Allt det står i välkomstbrevet vi skickade till dig innan intervjun.
• Studiens resultat!
Sonderingsfraser
• Kan du berätta mer om…?
• Förklara hur du menar…?
• Har du kommit på något du skulle vilja utveckla ditt svar på?
Tolkande frågor
• Har jag förstått dig rätt då…?
• Är det såhär du menar…?
Specificerade frågor
• Hur kommer det sig att du tänker/ säger så?
• Hur upplever du det?
Bilaga 3 (1/1)
Resultattabell
Tabell 3. Kategorier och subkategorier
Kategori Resurshushållning Hälsa som en påverkande faktor
Associerade känslor till frukt och grönsaker
Omgivningens påverkan på frukt och
grönsakskonsumtion Subkategori Val av frukt och
grönsaker utifrån dess hållbarhet och miljöpåverkan
Vilja till konsumtion för det anses nyttigt/onyttigt
Ovilja till konsumtion för att det anses
ansträngande
Påverkan från föräldrar
Tankar kring pris Allergi eller sjukdom som begränsar valmöjlighet
Sensorisk preferens
Frukt- och
grönsakskonsumtion under skoltid
Påverkan från umgängeskrets, utöver föräldrar