Samhällsservice

Ett bostadsområde i urban miljö bör ha tillgång till viss samhälls- och kommersiell service i form av barnomsorg, skolor, serviceinrättningar och butiker i eller i anslutning till området. Omfattningen av servicen beror på avståndet till stadskärnan samt närheten till kringliggande områden med utvecklade

serviceinrättningar. 1 Munksjökajen har stora förutsättningar att kunna underhålla viss samhällsservice med sin storlek på omkring 1000 lägenheter i ett attraktivt läge vid vattnet.

I Jönköpings stadsbyggnadsvision står följande att läsa om Kärnans innehåll: ”Eftersträva att minst 50 % av bottenvåningarna i de viktiga stråken ska utgöras av lokaler för offentlig, kommersiell eller gemensam verksamhet”.2

Skriften Bostadsbestämmelserhar använts för riktvärden på olika typer av samhällsservice, som bör finnas inom ett bostadsområde. 3

3.5.1 Barnomsorg och skola

Behovet av barnomsorg och skola på ett nytt bostadsområde är en mycket

omfattande fråga, som tar lång tid för Kommunen att utreda. Behovet beror på en rad faktorer t.ex. antal invånare, demografisk åldersfördelning, befintliga skolor, avståndet till befintliga skolor samt deras förmåga att ta emot ytterligare barn och möjligheten för utbyggnad. För en korrekt planering krävs bl.a. noggranna inventeringar av befintliga skolor samt en uppskattning av

befolkningssammansättningen på området.

Riktvärdet för avstånd till förskoleverksamhet är 300 m från bostadsområde med sammanhållen bebyggelse. För grundskoleverksamhet, årskurs 1-3, anges

riktvärdet till 500 m. Äldre barn beräknas klara större avstånd samt att kunna ta sig till skolan på egen hand med cykel eller buss. Verksamheterna bör ligga i anslutning till kollektivtrafik och gång- och cykelstråk. Gångvägen bör dessutom inte korsa gator med hög trafik.4

1

Svensk Byggtjänst (2007)

2

Jönköping – staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, sid. 8

3

Svensk Byggtjänst (2007)

4

Jönköpings kommuns riktvärden för avstånd till barnomsorg och skola är inte lika generösa som i Bostadsbestämmelserna. För förskolebarn är avstånd upp till 2 km godtagbara, 3 km för barn i årskurs 1-6 samt 4 km för barn i årskurs 7-9.1

Förskoleverksamhet ska dock normalt finnas inom bostadsområdet. Vid nyexploatering gäller generellt att man bör planera för detta.

Befintlig barnomsorg i form av förskoleverksamhet finns på fem platser på Torpa och Söder. Fyra av dessa ligger på mellan 300 m och 700 m avstånd från

Munksjökajen.Grundskola för årskurserna 1-6 samt fritidsverksamhet finns på Torpa – Torpaskolan (500 m). Grundskoleverksamhet för årskurserna 7-9 finns i Ljungarum – Ljungarumsskolan (1.8 km) - och på Väster – Junedalsskolan (1.6 km).

3.5.2 Fritid

Munksjökajens läge vid Munksjön möjliggör en mängd vattennära aktiviteter, som bad, rodd, vattenskidåkning och fiske. Kvaliteten på vattnet och sjöbottnen bör utredas och åtgärdas för att sjön ska kunna nyttjas både av boende kring sjön och av övriga Jönköpingsbor.

Gräsyta för bollspel och andra aktiviteter bör finnas på 300 m avstånd från bostad.2 Befintliga sport- och idrottsanläggningar finns på Söder och Torpa. Junebäcksvallen (800 m) har både fotbollsplan och friidrottsanläggning. Jordbrovallen (950 m) har ett flertal fotbollsplaner. Gymnastiksal finns vid Torpaskolan (500 m). Det finns dessutom planer för en multiarena vid Simsholmens avloppsreningsverk, på andra sidan av Munksjön.3

Vid en

förbindelse över sjön skulle denna multiarena ligga mycket nära Munksjökajen. Något behov av fotbollsplan föreligger därför inte på Munksjökajen, men en gräsbelagd aktivitetsyta inom bostadsområdet är aktuell för att tillgodose behovet av en aktivitetsyta inom 300 m avstånd från bostad.

Barn och ungdomsverksamhet erbjuds på fritidsgårdarna i Jönköping i form av fritidsgårdar med öppen verksamhet. De riktar sig till alla i åldern 10-19 år. Den på närmast avstånd från Munksjökajen finns på Gräshagen, Stråga Fritidsgård (1.6 km). I centrala Jönköping finns en fritidsgård för ungdomar mellan 16-20 år på Väster, Brunnen (1.5 km). På Söder, Torpa och Väster saknas verksamhet för ungdomar under 16 år helt. En fritidsgård på Munksjökajen skulle därför även vara attraktiv för ungdomar från närliggande stadsdelar.

1 Järnek (2008) 2 Svensk Byggtjänst (2007) 3

För yngre barn är det viktigt att det finns säkra platser för lek inom nära avstånd från bostaden. Lekplatser ska vara avskiljda från körvägar och parkeringsytor samt helst nås direkt från entré, utan att bilvägar måste korsas. Naturmiljön är ofta god nog, med små kompletteringar. Ytor på 10x20 m räcker för de flesta spel och lekar. För de allra yngsta barnen bör plats för lek finnas inom 50 m från entré.1

Lekplatser ska även vara vindskyddade och solbelysta. Detta är särskilt viktigt under vinter, vår och höst, då klimatet är kallare. Under sommaren kan istället lätt avskuggning vara nödvändigt, t.ex. av träd eller buskar.

3.5.3 Verksamheter

Rimlig kommersiell service bör finnas inom bostadsområden med sammanhållen bebyggelse. Livsmedelsbutik anses ofta som mycket viktig, men även post, apotek, bank, uttagsautomat och systembolag.2

Klostergatan, huvudstråket på Söder, ligger ca 400 m från Munksjökajen. Det är det närmaste befintliga stråk med butiker, restauranger och caféer. Här finns även livsmedelsaffärer (400 m), uttagsautomater (600 m) och postombud (450 m). Munksjökajen, i sitt läge vid vattnet, har dock stor potential att kunna lyfta verksamheter av denna typ även på det egna området. Det är dock viktigt att det finns en blandning av bostäder, aktiviteter och verksamheter på området för att olika typer av kommersiell service ska få ett tillräckligt stort kundunderlag under hela dagen. En attraktiv stadsmiljö, som lockar butiker och verksamheter att flytta in är viktig, då etableringsfrihet gäller.

1

Svensk Byggtjänst (2007)

2

4 Förslag

Förslaget, se bilaga 8, har tagits fram utifrån Stadsbyggnadsvisionen och

Munksjökajens förutsättningar, vilka diskuterats i kapitel 3 – Utredning. Det är resultatet av ett flertal skissförslag som sedan sammanställts till ett slutgiltigt förslag. Se bilaga 9 för ett urval av de skisser som ligger till grund för förslaget. Som komplement till rapporten har även en broschyr tagits fram. Se bilaga 10. Den sammanfattar rapporten med betoning på förslaget och illustrationer av området.

I nedanstående kapitel kommer förslaget att presenteras och beskrivas utifrån illustrationsplanen, bilaga 8, där namn på gator och platser återfinns men även plushöjder som ger en uppfattning av markförhållandena på området. Planen bör studeras under läsningen för ökad förståelse av förslaget.

4.1 Intilliggande områden

Här beskrivs hur Munksjökajen anknyts till intilliggande områden, för att skapa det pärlband av stadsdelar sammankopplade genom viktiga stråk och huvudgator som efterfrågas i Stadsbyggnadsvisionen. Bilaga 2 visar hur omgivande stadsdelar förhåller sig till Munksjökajen.

4.1.1 Söder och Torpa

Söder och Torpa avskiljs naturligt från Munksjökajen vid Barnarpsgatan både p.g.a. trafiksituationen och de branta slänterna. För att skapa en koppling i stadsstrukturen mellan områdena och skapa ett stadsmässigt gaturum på Barnarpsgatan har åttavåningshus placerats på den östra sidan av gatan.

Suterrängplanen används som bilparkering då de p.g.a. det oattraktiva, mörka läget inte lämpar sig som vare sig bostäder eller verksamhetslokaler i sin helhet. Kopplingar mellan Munksjökajen och de befintliga stadsdelarna har även skapats via gång- och cykelstråk. Vid Munksjökajens läge utgör Torpagatan det enda starka, befintliga urbana stråk österut mot Munksjön. Hittills har industriområdet skurit av staden från Munksjön, men nu finns möjligheten att låta stråket fortsätta ut mot sjön. Nivåskillnaderna vid Torpagatan hindrar dock anläggandet av ett gång- och cykelstråk här i avsikt att knyta ihop stadsdelarna. En tunnel under Barnarpsgatan diskuterades, men bristen på utrymme för en uppgång på den västra sidan av gatan gör detta omöjligt. Trappor och ramper har istället anlagts, vilket skapar ett tydligt gångstråk från Söder och Torpa till Magasinparken och Trucktorget, på Munksjökajen. Se bild 35.

Bild 35. Ramper från Barnarpsgatan ner på Munksjökajen

För att säkra tillgängligheten mellan Munksjökajen och Torpa och Söder anläggs en tunnel under Barnarpsgatan vid Bruksgatan. Denna är till för gångtrafikanter och cyklister och tillåter passage mellan områdena utan att man behöver korsa den starkt trafikerade Barnarpsgatan. Detta är särskilt viktigt för barn, som bör kunna ta sig till skolan på ett säkert sätt.

Placering av tunneln vid Bruksgatan ger en naturligare och snabbare anslutning till Munksjön och vattnets dragningskraft kompenserar att stråket avviker från det naturligt starka stråket som Torpagatan utgör. Vid tunneln ligger Munksjökajens förskola och här finns också verksamhetslokaler i suterrängplanen som omger tunneln. Detta förstärker stråkets ställning som viktig passage. En trappa som ansluter till området från Barnarpsgatan angör också här.

4.1.2 Industriområdet

Munksjökajens närhet till en verksam industri, som betjänas av tunga och farliga transporter via Bygatan, är en faktor som får stor betydelse för bebyggelsen på Munksjökajen. Vi har uppskattat att ett säkerhetsavstånd på 50 m från Bygatan till bostadsbebyggelse räcker för att risken för personskador vid en olycka ska

minimeras. Områdets omfattning passar även utmärkt för ytterligare

kvartersstrukturer mot Bygatan när industrin i framtiden avvecklat sin verksamhet norr om Bygatan.

Säkerhetsområdet kommer dock till en början att användas som parkeringsyta för bostäder och verksamheter på Munksjökajen. Se bild 36. När industriområdet i framtiden avvecklas och lämnar plats för bostads- och verksamhetsexploatering bör den nya kvartersstrukturen koppla samman Munksjökajen med det framtida urbana område där industrin idag ligger. Bostadsbebyggelse med stark anslutning till det nya området förordas liksom en stark koppling där gator på Munksjökajen tillåts fortsätta in på det nya området. Kajen, Exportgatan och Vaggerydsgatan blir viktiga stråk som knyter ihop områdena.

Bild 36. Vy över Munksjökajen från norr

4.1.3 Munksjön

Munksjön får en central ställning på Munksjökajen. Åtgärder för att säkra Munksjöns vattenkvalitet måste vidtas för att det ska vara möjligt att nyttja sjön och de möjligheter den ger.

Avståndet från kajkanten till vattnet är ca 0.9 m vid medelvattennivå. Vid högsta högvattennivå är detta avstånd ca 0.4 m. Eftersom vattnet i Munksjön väntas stiga p.g.a. att Vätterns vattennivå stiger måste en reglering av vattennivån ske för att inte marknivån vid Munksjökajen ska behöva höjas.

Kajpromenaden är stadsdelens tydligaste stråk och mötesplats, med caféer, butiker och vacker utsikt. Kranplan blir en central punkt, då en färjeförbindelse över till östra sidan av sjön föreslås utgå härifrån. Färjan ska koppla samman staden och göra Munksjön till en tillgång istället för en barriär mellan stadens olika delar. I förlängningen byggs sedan en gång- och cykelbro som utgår från Bygatan och kopplar samman den östra och västra sidan av Munksjön på ett starkare sätt. Vid kajen har en kanal sitt inlopp på Munksjökajen. Denna förstärker kopplingen till vattnet i stadsdelens inre. När kanalen går in i Magasinparken, förändras den till en grund, slingrande bäck. Se bild 36. Vattnet pumpas under Exportgatan upp till bäcken och rinner sedan sakta igenom parken. När den åter möter gatan övergår den till kanal igen. En vattenspegel, som rinner ner i kanalen vid

Trucktorget, blir en trivsam accent mot det stenbelagda torget. Inspirationen till bäcken och vattenspegeln är hämtad från Norra Älvstranden. Se kapitel 2.4.1.

Kanalen har sitt utlopp vid stranden, där möjligheter till bad i Munksjön finns. Vid stranden finns också fyra bostadsbryggor med stadsradhus, vilket ger de boende här direktkontakt med vattnet från lägenheterna. Fritidsbåten kan här förankras vid terrassen och ett morgondopp avnjutas vid den egna uteplatsen. Inspiration har hämtats från Järla Sjö. Se kapitel 2.4.3.

I Munksjökajens södra del, vid Tabergsåns utflöde i Munksjön, ligger Vassparken, där träbryggor leder genom den täta vassen och tillåter promenader i

vattenlandskapet på Munksjön. Se bild 36.

4.2 Ursprunglig miljö

Det har varit viktigt att försöka bevara delar av områdets ursprungliga bebyggelse och natur. Vårt mål var att bevara så mycket som möjligt av vegetationen samt minst en av de gamla fabriksbyggnaderna för att knyta an till områdets historia. Även plats- och gatunamn i den nya stadsdelen utgår från områdets historiska användning.

4.2.1 Byggnader

Bild 37. Bevarade byggnader

2. Kommunal

5. Exportmagasinet

10. Plåtmagasinet

16. Pappersmagasinet

17. Kran

All nuvarande verksamhet på

Munksjökajen kommer att avvecklas utom kontorsverksamheten i byggnad nr 2 som får stå kvar då den är relativt nybyggd. Se inventeringskartan, bilaga 4. Bensinstationen, som ligger i

korsningen Barnarpsgatan – Bygatan, byggnad nr 1 på inventeringskartan, planeras bort då den ur

säkerhetssynpunkt utgör en riskfaktor i närhet av bostadsbebyggelse samt p.g.a. att marken den står på kan utnyttjas för att bygga bostäder.

Den äldre bebyggelsen kan med fördel användas till offentlig eller kommersiell verksamhet av olika slag. Möjligheterna hos byggnaderna kan då tas tillvara och värdet i att byggnaderna finns kvar kan delas med allmänheten. I förslaget finns totalt fyra ursprungliga byggnader och även en kran bevarad. Se bild 37.

Med inspiration från referensobjektet Järla Sjö, se kapitel 2.4.3, och dess höga bevarandegrad av gamla industribyggnader har tre av Munksjökajens befintliga fabriksbyggnader bevarats i förslaget. Vårt mål var att bevara minst en av dessa tre som genast framstod som de mest intressanta då de är byggda av tegel, i synbart gott skick samt möjliga att konvertera för nya verksamheter. Byggnaderna

namngavs efter en tidigare funktion – Plåtmagasinet (nr 10), Exportmagasinet (nr 5) och Pappersmagasinet (nr 16). Se inventeringskartan, bilaga 4samt bild 37.

4.2.1.1 Plåtmagasinet

Plåtmagasinet, byggnad nr 10 på bild 37, är en tegelbyggnad på två våningar. Byggnadens ursprungliga uttryck bör bevaras, vilket innebär att ombyggnationer samt utbyten av fönster och dörrar bör utvärderas, för att kunna återställas till ursprunglig form.

På västra fasaden finns fyra landgångar, som överbrygger glappet mellan fasaden och den högre marknivån. Dessa kommer att fungera som entréer till byggnadens andra plan på den västra sidan.

Byggnaden bör finnas till förfogande för alla invånare på området. En inriktning mot aktiviteter och kultur av olika slag och för olika åldrar skulle fylla huset av liv från tidig morgon till sen kväll och även attrahera övriga Jönköpingsbor. Läget vid Bygatan medför även att besökare till aktivitetshuset inte kommer att generera onödig trafik genom hela Munksjökajen.

4.2.1.2 Exportmagasinet

Exportmagasinet, byggnad nr 5 på bild 37, är en tegelbyggnad på två våningar. Byggnaden har två karakteristiska torn. Dessa ligger i hörnen mot den östra fasaden. Varje torn har en klocka som sitter på byggnadens kortsida. På den södra kortsidan står det Munksjö Papper i stor skrift.

Byggnadens storlek är omfattande, ca 100 x 36 m. Det medför att den i sin nuvarande form inte är lämplig för konvertering till bostäder, vilka skulle bli enkelsidiga, djupa och mörka. Byggnaden föreslås istället användas för

kontorsverksamhet. Fasaderna har en del synliga skador, men med en mindre volymförändring för parkering i anslutning till entrén och renovering av de ursprungliga fasaderna skapas ett nytt uttryck samtidigt som så mycket som möjligt av den ursprungliga byggnaden kan bevaras.

4.2.1.3 Pappersmagasinet

Pappersmagasinet, byggnad nr 16 på bild 37, är en tegelbyggnad på två våningar alldeles vid kajen. Den östra fasaden mot Munksjön har ett uttryck som påminner om sjöbodar. Den är från vattnet och andra sidan av Munksjön ett landmärke.

Byggnadens läge vid kajen skärmar av övriga delar av Munksjökajen från vattnet. Omfånget gör den dessutom till en utmaning att bevara i sin befintliga form. Vi föreslår att fasaden mot vattnet sparas och en helt ny och mindre huskropp byggs bakom denna. Då en del av fasaden är en senare sammankoppling mellan två huskroppar rivs denna och en öppning mellan de två separata fasaderna blir inloppet för kanalen. I de två byggnaderna som utgör Pappersmagasinet ses gärna ateljéer, galleri eller liknande verksamhet.

4.2.2 Vegetation

Munksjökajens vegetation är viktig att bevara då den är mycket begränsad p.g.a. områdets tidigare användning som industriområde. Mycket av den befintliga vegetationen finns kvar i förslaget och har använts till att skapa gröna oaser i bostadsområdet. Björkarna vid Exportmagasinet utgör grunden till Magasinparken och skapar tillsammans med bäcken områdets andningshål.

Vassområdet vid Tabergsån blir ett naturområde, Vassparken, med träspångar och utsiktsplatser över vattnet likt träbryggorna i Hammarby Sjöstad. Se bild 16 i kapitel 2.4.2. Här finns möjlighet att ta en promenad genom den täta vassen och ut på vattenlandskapet i Munksjön samt studera fågellivet, sola eller meta.

4.2.3 Topografi

Nivåskillnaderna på Munksjökajen bevaras i förslaget i sin nuvarande form. Se bild 38. De branta slänterna som på sina ställen har fall på 10 m medför dock

tillgänglighetsproblem. Trappor och ramper för gående sammanbinder viktiga platser och stråk på Munksjökajen samt kopplar samman området med Torpa och Söder via Barnarpsgatan. Tunneln, under Barnarpsgatan vid Bruksgatan, tränger igenom slänten och kopplar området till de befintliga stadsdelarna på ett säkert och lättillgängligt sätt.

Bild 38. Vy över Munksjökajen från sjön

I slänten mot Barnarpsgatan placeras åtta våningar höga flerbostadshus för att skapa ett stadsmässigt gaturum på Barnarpsgatan.

4.3 Exploatering

Munksjökajen är exploaterat med flerbostadshus i olika former men även

stadsradhus. Beräkningar har gjorts för att uppskatta antalet lägenheter men även förväntat antal invånare i den nya stadsdelen. Utöver ny bostadsbebyggelse har Munksjökajen berikats med ett antal offentliga stråk och platser till gagn både för de boende på området men även för den övriga staden. I förslaget har tre

delområden med olika karaktär urskiljts: Kajområdet, Navet och Viken.

4.3.1 Exploateringsberäkningar

Munksjökajens markområde som är ca 110 000 m2 exploateras med bostäder på en byggnadsarea av 19 000 m2. Detta motsvarar en bruttoarea på 75 000 m2, vilket ger 2991 rumsenheter. Se tabell 1 för möjligt antal lägenheter beroende på genomsnittlig storlek. Munksjökajen bör ha både små och stora lägenheter för att vara ett attraktivt område för människor med olika behov i olika faser av livet. Därför valdes en genomsnittlig storlek på 3 rumsenheter per lägenhet, vilket öppnar för byggnation av lägenheter av varierande storlek i området. I tillägg till exploaterings-

beräkningarna i tabell 1 finns fyra bostadsbryggor med stadsradhus i tre våningar. Bruttoarean är 6600m2, vilket motsvarar 33 lägenheter och 264 rumsenheter. I fortsättningen grundas beräkningarna på antalet

lägenheter som ges av att de är tre rumsenheter per lägenhet i snitt.

Bostadsexploatering

Bruttoarea = 74 785 m2 Rumsenheter = 2 991 st. (1 rumsenhet = 25 m2 bruttoarea)

rumsenhet/lägenhet antal lägenheter

4 747 3,5 854 3 997 2,5 1 169 2 1 495 Invånare antal rumsenhet = 2 991+264 = 3 255 st invånare/rumsenhet invånare 0,8 2 604 0,75 2 441 0,7 2 278

Tabell 1. Möjligt antal lägenheter beroende på genomsnittlig lägenhetsstorlek

Tabell 2. Antal invånare beroende på antal invånare per rumsenhet

Totalt kommer Munksjökajen ha omkring 2500 invånare. Se tabell 2.

4.3.2 Offentliga stråk och platser

Munksjökajens stadsmässiga offentliga platser – Kajen, Vattenspegeln, Trucktorget, Platån och Lotsplan – är markerade med ljusgrönt på bild 39.

Kajen är det tydligaste offentliga stråket och här återfinns Kranplan och

kanalens inlopp. Kajen avslutas i söder med en utskjutande del vilken blir en utsiktspunkt ut över Munksjön och även in över området. Härifrån ses småbåtshamnen som utgör en naturlig mötesplats under sommarhalvåret. Från kajen tar man sig till området vid vattenspegeln främst via kanalens inlopp men en naturlig väg utgörs också av att gå igenom gången i huskroppen motsatt kranen på Kranplan och sedan följa Säckgatan. Vid vattenspegeln kan man sitta ner och ta det lugnt och även doppa tårna i kanalen genom att ta sig ner till vattnet via de avsatser som är urfasade här. Trucktorget som ligger mitt emot vattenspegeln är den centrala offentliga

platsen på Munksjökajen där olika arrangemang såsom marknader kan finna sin plats på området. Ovanför Trucktorget ligger Platån som bör användas som uteservering för ett café eller en restaurang med lokalyta i de två nedersta våningar på huset som är beläget här. Lotsplan ligger som en sammanbindande punkt för verksamheterna i husen vid Vaggerydsgatan som omgärdar planen.

Bild 39. Offentliga stråk och platser

Markerat med mörkgrönt på bild 39 är områdets mer naturlika offentliga platser – aktivitetsytan, Magasinparken, stranden och Vassparken.

Aktivitetsytan ligger framför Plåtmagasinet mot Bygatan och här kan diverse bollspel med mera företas. Magasinparken blir en samlingspunkt för pickning och grillning m.m. Här kan man även finna svalka en varm sommardag genom att vada i den grunda bäcken som slingrar sig fram i parken eller söka skugga under en av björkarna.

Stranden får vit sand och en försiktig sluttning ner mot vattenbrynet. Den delas i två delar av kanalens utlopp. Vassparken är den redan tidigare nämnda

anläggningen av träspångar i och igenom vassområdet. Här finns stora möjligheter att njuta av Munksjökajens främsta tillgång – vattnet.

De mer privata ytorna utgörs främst av gårdsformationer som på bild 39 ses