Munksjökajen : Stadsplanering i Jönköping

MUNKSJÖKAJEN

Ewa Brånin

Stina Jonsson

Sabina Wallander

EXAMENSARBETE 2008

BYGGNADSTEKNIK

MUNKSJÖKAJEN

Stadsplanering i Jönköping

MUNKSJÖKAJEN

Urban planning in Jönköping

Stina Jonsson Sabina Wallander

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga

högskoleingenjörsutbildningen Byggutformning med Arkitektur. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Kaj Granath

Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå) Datum: 2008-05-19

Arkiveringsnummer:

Abstract

Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping’s future development – Stadsbyggnadsvisionen – drawn up by the city council.

Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area.

The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the

Sammanfattning

Jönköpings Kommun har utarbetat ett program för Jönköpings utveckling – Stadsbyggnadsvisionen. Den bygger på nyurbanistiska idéer om förtätning, hållbara kommunikationer och en funktionsblandad stad liksom många andra svenska projekt idag.

Arbetets syfte är att i enlighet med Stadsbyggnadsvisionen utreda Munksjö AB:s gamla industrifastighet på Munksjöns västra strand – Munksjökajen – och ta fram ett planförslag för 1000 lägenheter i den nya stadsdelen.Inför arbetet har andra svenska projekt med liknande förutsättningar studerats och utvärderats.

I utredningsskedet undersöks Munksjökajens förhållanden till intilliggande

industriområde och stadsdelar samt Munksjön för att säkerställa goda anslutningar till dessa områden och övriga Jönköping. Behovet för och möjligheterna att

försörja verksamheter av olika slag har också utretts liksom behovet för nya kollektivtrafiklösningar.

Förslaget har relativt hög bevarandegrad av den ursprungliga miljön för att knyta an till områdets historia. Ny bebyggelse uppförs med stor variation i både

byggnadstyp och uttryck för att skapa en spännande stadsmiljö, som tilltalar olika typer av människor. Närheten till Munksjön ger området karaktär och vattnet framhävs ytterligare till följd av hur det integrerats med bebyggelsen på området.

Nyckelord

Industriområde Munksjökajen Stadsbyggnadsvisionen

Jönköping Munksjön Stadsplanering

Lustgården Samhällsplanering Tosito Munksjö AB Stadsbyggnad

Innehållsförteckning

2.1 STADSBYGGNAD I SVERIGE IDAG... 7

2.2 STADSBYGGNADSVISIONEN... 9 2.3 MUNKSJÖKAJENS HISTORIA... 14 2.4 REFERENSOBJEKT... 16 3 Utredning... 23 3.1 INTILLIGGANDE OMRÅDEN... 23 3.2 URSPRUNGLIG MILJÖ... 27 3.3 EXPLOATERING... 33 3.4 KOMMUNIKATIONER... 33 3.5 SAMHÄLLSSERVICE... 38 4 Förslag... 41 4.1 INTILLIGGANDE OMRÅDEN... 41 4.2 URSPRUNGLIG MILJÖ... 44 4.3 EXPLOATERING... 47 4.4 KOMMUNIKATIONER... 51 4.5 SAMHÄLLSSERVICE... 55

5 Slutsats och diskussion ... 57

5.1 SVAGHETER... 57 5.2 STYRKOR... 58 5.3 FRAMTIDEN... 58 6 Referenser... 59 7 Sökord... 62 8 Bilagor ... 63

1 Inledning

Stadens funktionalitet är något som påverkar alla dess invånare. En välfungerande stad är resultatet av ett omfattande planeringsarbete, som påverkats och försvårats av forna generationers tankegångar och verksamheter. Det är av yttersta vikt att genomtänkta lösningar tillämpas för ett fungerande framtida samhälle.

Detta arbete utförs som ett led i utbildningen Byggnadsutformning med Arkitektur på Jönköpings Tekniska Högskola.

1.1 Bakgrund

Jönköping ligger vid Vätterns södra spets i ett vackert läge mellan tre sjöar. Se karta, bilaga 1. Jönköpings kommun har ca 123 000 invånare och är en av Sveriges 10 största kommuner. I Jönköpings tätort bor ca 55 000 invånare.1

Jönköping är nu inne i en fas av förändring. Staden växer och nya grepp krävs för att hantera stadens utveckling. Jönköpings Kommun har tagit fram en plan för att styra arbetet – Stadsbyggnadsvisionen – från tanke till handling.

Historiskt har industrierna i Jönköping koncentrerats runt Munksjön, p.g.a. vattentillgången och möjligheten till transporter. Munksjö AB grundades 1862 och byggde då sin första pappersfabrik vid Munksjöns västra strand. Våren 2007 sålde pappersindustrikoncernen en del av den industrifastigheten till

fastighetsbolaget Lustgården AB och investmentbolaget Tosito Invest AB.2

Fastigheten avgränsas av Munksjön i öster, Tabergsån i söder, stadsdelarna Söder och Torpa i väster samt Munkjö AB:s och SCA:s fortfarande verksamma industri i norr. Se bilaga 2. Vi har givit området namnet Munksjökajen efter namnet på den befintliga kajen vid vattnet.

Munksjökajens läge i centrala Jönköping och angränsningen till områden av olika karaktär är en utmaning ur stadsplaneringssynpunkt samtidigt som det inbjuder till spännande lösningar.

1.2 Syfte och mål

Syftet med arbetet är att i enlighet med Jönköpings Kommuns utvecklingsplan för Jönköpings tätort, Stadsbyggnadsvisionen, utforma Munksjökajen med målet att skapa ett attraktivt och hållbart bostadsområde i centrala Jönköping. Jönköpings Kommun beräknar att omkring 1000 lägenheter bör byggas på området.

Förslaget kommer att presenteras som en illustrationsplan och kompletteras med 3D vyer över området. Förslaget presenteras också i en sammanfattande och lättläst broschyr med fokus på illustrationer.

1 http://www.jonkoping.se/toppmeny/omkommunen/faktaomjonkoping/nagrapunkteromjonkoping.4.66 4ded771163cfcb190800026013.html, 2008-05-29 2 http://www.munksjo.se/en/About-Munksjo/News/252/, 2008-04-14

1.3 Avgränsningar

Arbetet kommer inte att omfatta planering av lägenheter eller detaljutformning av fasader. Byggnadskroppar kommer dock att redovisas liksom illustrativa

perspektivbilder. Någon särskild utredning angående strandskydd vid exploatering intill och i sjö samt vattendrag har inte företagits. Hänsyn tas inte heller till de ekonomiska aspekterna av en exploatering av Munksjökajen.

1.4 Metod

Arbetet genomfördes i fem huvudetapper; inventering, datainsamling, studiebesök, skissning och förslagssammanställning.

En inventering av Munksjökajens befintliga miljö med byggnader, vegetation och nivåskillnader, gjordes för att få en bild av och en känsla för omgivningarna samt kunna ta ställning till vad på området som är värdefullt att bevara.

Insamling av olika typer av information gjordes främst i början av projektet men fortsatte under hela projektets gång för att få en tillfredsställande grund att stå på då inga officiella utredningar ännu finns att tillgå. Historiska fakta,

säkerhetsinformation, vattenförhållandena i Munksjön samt barnomsorgs- och fritidsfrågor utreddes särskilt.

Studiebesök gjordes på andra bostadsområden i Sverige med liknande förutsättningar, d.v.s. gamla industriområden i vattennära lägen. Dessa

inkluderade Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Järla Sjö i Nacka. Vi besökte även Kålgården i Jönköping p.g.a. att det är ett relativt nybyggt bostadsområde som ligger vid Munksjön.

Skissning på olika förslag gjordes från start. På detta sätt växte förslaget sakta fram utifrån de förutsättningar som togs fram under utredningsskedet.

Slutligen utvärderades och sammanställdes skisserna till det färdiga förslaget. Detta ritades sedan digitalt i 2D med AutoCAD och i 3D med SketchUp. Broschyren sammanställdes i Photoshop.

1.5 Disposition

Kapitel 2 – Förutsättningar

Här presenteras de förutsättningar som ligger till grund för arbetet med start i en kort introduktion till stadsbyggande i Sverige idag. Arbetet tar sitt avstamp i Jönköpings Kommuns stadsbyggnadsvision och i en återblick på Munksjökajens historia. Som stöd har även områden med liknande förutsättningar som

Munksjökajen besökts och studerats. Kapitel 3 – Utredning

Här utreds de förutsättningar som presenterats i kapitel två och olika möjligheter för Munksjökajen redovisas. Munksjökajens relation till omgivningen studeras liksom den befintliga miljön. Möjligheterna kring nyexploatering tas upp liksom kommunikationer och samhällsservice.

Kapitel 4 – Förslag

Här presenteras vårt förslag till den nya stadsdelen Munksjökajen i form av en illustrationsplan med beskrivningar. Förslaget beskrivs systematiskt i likhet med föregående kapitel.

Kapitel 5 – Slutsats och diskussion

Här belyses under vilka förhållanden projektet genomförts. Svagheter men även styrkor i förslaget diskuteras. Till sist reflekteras det över hur Munksjökajen kan påverkas då förutsättningar och förhållanden i staden förändras.

2 Förutsättningar

Staden är ett föränderligt väsen och dess ideal har skiftat under århundradena. Var står vi idag? Vad eftersträvas i den moderna staden? Jönköpings historia har satt sina spår och påverkar idag stadens utveckling. Det finns goda exempel på modern vattennära bebyggelse i stadsmiljö att se och lära av.

2.1 Stadsbyggnad i Sverige idag

WaterfrontExpo är en årlig händelse sedan 2003 och är världens största evenemang tillägnat förnyelse och exploatering i vattennära läge.1

Denna tilldragelse visar tydligt på den både internationellt, men inte minst i Sverige, starkt utbredda trenden att exploatera vid sjösidan ofta på tidigare industrimark. Intresset för exploatering i vattennära lägen leder dock in på ett allvarligt ämne – klimatförändringen.

Förändringen i vårt klimat kan komma att höja vattennivån i världshaven med flera meter under de kommande hundra åren. För att stoppa eller åtminstone bromsa denna utveckling krävs ett ekologiskt hållbart och uthålligt stadsbyggande. Den uthålliga staden är komplex och mångdimensionell. Dimensionerna är

ekologiska, ekonomiska och sociala men även kulturella, estetiska och organisatoriska aspekter kan tilläggas.2

”Kunskapen om den uthålliga staden finns redan idag – men den är utspridd.” 3

Ett av de sätt som förespråkas, inte minst av den nyurbanistiska rörelsen, för att uppnå en hållbar stad är förtätning. Förtätning kan ske genom stadsläkning; ”/…/ där olika inslag som funktionsomvandling, ny- och komplementbyggande, offentliga rums upprustningbidrar till mångfalden i stadsmiljön. Det är viktigt att läkprocessen omfattar stadstrafiken. Stadens delar måste vara nåbara utan att transporterna spränger sönder staden som livsmiljö.” 4

En del av skadan har bildats genom lokalisering av samlade verksamheter utanför stadens centrum, vilket leder till att stadskärnorna utarmas. För att vända på denna utveckling krävs;

”/…/ angreppssätt, som bejakar urbaniteten som ett värde som bygger på tanken att en levande stad endast kan åstadkommas genom närvaron av många människor under så stora delar av dygnet, veckan och året som möjligt. Alla människor skall ha bästa tänkbara möjlighet att komma nära stadskärnan /…/, också de som kommer med egen bil.” 5 1 http://www.waterfrontexpo.com/portal/ , 2008-05-11 2 Berg (2008) 3 ibid. 4 Engström (2002) 5 Sörlin (2001)

Infrastrukturen inom staden måste finna balans mellan skilda trafikformer. Av miljö- och hälsoskäl bör större utrymme ges för gång- och cykeltrafikanter. Boverket har sedan 2002 propagerat för stadsplanering med budskapet ”Stadsplanera – istället för trafikplanera och bebyggelseplanera”. Det krävs en helhetssyn för att skapa hållbara och attraktiva städer och stadsrum. Många svenska kommuner jobbar idag på detta sätt genom att skapa program för stadsutveckling. Dessa blir riktlinjen vid exploateringen av staden. De återkommande problemen i svenska städer är tillgängligheten och dålig

trafiksituation. För att lösa problemen jobbar många kommuner med förtätning, förbättring av kollektivtrafiken, begränsning av bilismen samt satsningar på kultur och stadens offentliga rum.1

2.1.1 Nyurbanismen

Nyurbanismen startade i USA som en reaktion mot den utbredning av städerna, som skett där. ”Förebilden är den funktionsblandade traditionella staden med sitt sammanhängande gatunät.”2 Rörelsen strävar ifrån bilberoendet som skapats av funktionssepareringens shoppingcenters och företagsparker. Nyurbanismen präglas av en rad olika ideologier och tankesätt, men beskylls ofta för att vara konservativ p.g.a. att många nyurbanister idealiserar den traditionella staden och bevarandet av äldre miljöer. Här finns dock även ett miljötänkande samt en önskan om

brukarinflytande och minskad segregation3.

Under hösten 2004 pågick en hätsk debatt i svenska medier kring nyurbanismen och dess ideal. Ett försök att överföra den amerikanska rörelsens idéer och

tankesätt till Sverige bemöttes av kritik. Den amerikanska modellen, med flaggskeppen Seaside och Disneystaden Celebration i fokus4

, ifrågasattes trots att många sympatiserade med rörelsens kärna – att skapa trivsamma stadsmiljöer. Den amerikanska rörelsens standardiserade estetik ansågs t.ex. inte lämna något

utrymme för det annorlunda och personliga, vilket inte skapar stadsliv utan endast vackra kulisser.

Nyurbanismens grannskap bygger på småstadsmodellen, med småskalighet och gemenskap. Offentliga byggnader och offentliga rum som torg och parker har en framträdande plats i stadsbilden. Järla Sjö och Jakriborg är två svenska

bostadsområden som ofta förknippas med nyurbanismen.5 Kritikerna menar dock att rörelsen mest skapar nostalgiska miljöer för medelklassen.

1 Boverket (2003) 2 Klingberg (2006) s.24 3 Nyström (2003) 4

Seaside och Celebration är två städer i Florida, USA. Seaside grundades 1981 i enlighet med den nyurbanistiska rörelsens program. Officiell webbsida: www.seasidefl.com. Celebration grundades 1990 och sammankopplas ofta med den amerikanska nyurbanistiska rörelsen, trots att det inte finns något samröre. Officiell webbsida: www.celebrationtowncenter.com/ee/

5

Järla Sjö är ett bostadsområde i Nacka utanför Stockholm som byggdes 2001. Se avsnitt 2.4.3. Officiell hemsida: www.jarlasjo.se. Jakriborg är ett bostadsområde i Hjärup i Staffanstorps kommun som började byggas i slutet av 90-talet. Officiell hemsida: www.jakri.se.

Idag tycks de svenska stadsplanerarna ha förlikat sig med nyurbanismen. Fokus har flyttats från projekt på tidigare obebyggd mark till innerstadsförnyelse. Idéer om förtätning, varierade miljöer, funktionsblandning, minskad bilism och ökat

användande av kollektivtrafiken är gemensamt för de flesta nya projekt. Inte minst i Jönköpings Stadsbyggnadsvision har man utgått från de nyurbanistiska idéerna för att utveckla staden.

2.2 Stadsbyggnadsvisionen

Stadsbyggnadsvisionen är en plan för Jönköpings stadsutveckling framtagen av Jönköpings Kommun. Version 1.0, som behandlar de centrala delarna i staden, Stadskärnan, pågår redan. Version 2.0, som omfattar stadskärnan samt hela området runt Munksjön, Kärnan, ligger på remiss och väntas godkännas i juni 2008. Se bild 1.

”Målsättningen är att

Jönköpings stadskärna ska bli Skandinaviens mest

attraktiva i sin storlek”.1 I enlighet med

Stadsbyggnadsvisionen har flera projekt redan

färdigställts. Bland dessa kan särskilt nämnas t.ex. renoveringen av Piren år 2000 samt uppförandet av Munksjöbron år 2006 och Filmstaden år 2007. Piren renoverades och breddades vilket blev grunden för utbyggnad av sommarrestauranger. Munksjöbron gav nya möjligheter att stärka stadskärnan och utveckla norra Munksjöns ständer.

Filmstaden är en ny mötesplats på Väster.

Stadens liv och innehåll, Förnyelse kring Munksjön och Hållbara kommunikationer är tre viktiga punkter i Stadsbyggnadsvisionen som även berör området kring

Munksjökajen. I underliggande kapitel refereras de för Munksjökajen mest betydelsefulla ambitionerna i dessa punkter.

1

Jönköping – staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, sid. 10

Bild 1. Stadsbyggnadsvisionens visionsområde Källa: Jönköpings Kommun

2.2.1 Stadens liv och innehåll

Jönköping har en nära relation till sjöarna runt staden. Sjöarnas kvaliteter ska utvecklas och framhävas med aktiviteter som bad, rodd, bryggservering och festivaler.

Öppenhet, tolerans och trygghet måste genomsyra stadsutvecklingen för att Jönköping ska kunna konkurrera med andra svenska städer. Jönköping ska bli en storstad med en småstads kvaliteter. För att uppnå detta behövs närvaro av olika typer av människor samt ett större kulturellt utbud i alla stadens rum.

”En nödvändig förutsättning för en levande stad är integration av olika funktioner (boende, arbete etc.) istället för funktionsseparering/zonering”.1

2.2.2 Förnyelse kring Munksjön

Den urbana utvecklingen kring Munksjön är en central fråga i

Stadsbyggnadsvisionen. Munksjön ska bli en stadssjö och gå från att vara en barriär till att bli en integrerad del av staden – en sjö för alla.

”Kärnan runt Munksjön består i framtiden av en mångfald av urbana miljöer som är sammanlänkade runt och tvärs sjön.”2

För det omedelbara området kring Munksjökajen eftersträvas ett varierat innehåll av bostäder, handel och service i vattennära läge, vilket kopplar stadsdelen Söder till Munksjön. Möjligheten för en broförbindelse över sjön ska säkerställas samt goda kollektivtrafiklösningar tas fram.

Strategin för att uppnå en sammanhållen och strukturerad stad kring Munksjön har sammanfattats i åtta punkter: 3

1. Bygg ihop staden – istället för att sprida ut den

2. Bygg flerfunktionella noder – istället för bostadsområden 3. Bygg stadsrum – istället för byggobjekt

4. Bygg tätare för hållbarhet – istället för resursslösande

5. Bygg ut kollektivtrafiken och gång- och cykelstråk – istället för bilism 6. Sprid offentliga verksamheter strategiskt – istället för centralisering 7. Bevara gamla byggnader i nya områden – istället för ensartade miljöer 8. Gestalta Munksjöns stränder

1

Jönköping – staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, sid. 4

2

Jönköping – staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, sid. 12

3

Jönköping – staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, sid. 14. Strategin är utarbetad av Thomas Hellquist, professor i arkitektur och gestaltning vid Blekinge Tekniska Högskola.

2.2.3 Stadens hållbara kommunikationer

För att Jönköping ska uppfattas som en attraktiv stad krävs ett trafiksystem som inte orsakar buller, trängsel och föroreningar. Stadskärnan ska ha hög

tillgänglighet för alla trafikslag – bil-, kollektiv- samt gång- och cykeltrafik. Se bild 2.

2.2.3.1 Biltrafik

Framkomligheten för biltrafiken måste begränsas för att ge plats åt

kollektivtrafiken och de mjukare trafikslagen. Ökat kollektivt resande och

minskad bilism kommer i sin tur att innebära minskad trängsel, vilket är till nytta för den kvarvarande biltrafiken. Parkeringsmöjligheter ska finnas utanför centrum och kopplas till de centrala delarna via attraktiva gångstråk.

Bild 2. Kommuikationsstråk

Källa: Jönköpings Kommun

2.2.3.2 Förbindelse över Munksjön

Det finns ett behov av en öst-västlig koppling över Munksjön i dess södra del för att sammanbinda den nya staden som ska växa fram runt sjön. En båtförbindelse som knyter ihop delarna skulle skapa liv och rörelse på sjön. Möjligheten för en framtida broförbindelse för gång och cykeltrafik ska dock säkerställas. På

illustrationer har förbindelsen över sjön sammankopplats med Torpa och Söder via Torparondellen. Se bild 2.

2.2.3.3 Kollektivtrafik

När Jönköping utvecklas måste man samtidigt öka kollektivtrafikens attraktionskraft, tillgänglighet och turutbud för att minska privatbilismen. Standarden och kapaciteten ökas enklast genom att införa lokal spårtrafik.

Huvudnoden för den regionala kollektivtrafiken kommer även i framtiden att vara nuvarande järnvägsstation som är belägen vid Vättern. Detta för att det krävs goda anslutningar från närområdena till Östra och Västra centrum, där en stor del av arbetsplatser, service och handel ligger. Ökat tryck på järnvägsnätet kommer i sin tur innebära att dubbla spår utmed sträckan Jönköping C – A6 måste bli

2.2.3.4 Gång- och cykelstråk

Runt Munksjön eftersöks ett attraktivt och sammanhållet gång- och cykelstråk vid strandkanten, för att sammankoppla stadsdelarna runt sjön. Gång- och

cykeltrafiken måste få en utökad roll för att stadens attraktivitet inte ska drabbas negativt.

2.2.3.5 Götalandsbanan

Götalandsbanan är en höghastighetsbana för persontrafik mellan Stockholm och Göteborg som på sikt kommer att byggas. Två stationslägen för Götalandsbanan i Jönköping diskuteras; vid nuvarande järnvägsstation eller söder om Munksjön. Götalandsbanan innebär nya förutsättningar för integration med andra

kommuner. Detta innebär att Jönköping som stad har möjlighet att utvecklas ännu kraftigare än idag. Tanken är att staden ska komma att axla rollen som ledande centralort i regionen. Götalandsbanekorridoren kommer att bilda ett pärlband av städer med ökad kommunikation mellan Stockholm och Göteborg. Detta kommer att ge nya förutsättningar för regional konkurrens och samverkan.

2.2.4 Parallella uppdrag

Tre parallella uppdrag har genomförts inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0. Gemensamma nämnare för förslagen är att de ger uttryck för en stark ambition att ta till vara de speciella möjligheter som finns att utveckla Kärnan som

regiongemensam resurs samt att urbana kvalitéer stråk och kopplingar blir avgörande för framgång. De tre förslagen är Staden och Sjöarna – parallella uppdrag, Stadsbyggnadsvision Staden och sjöarna samt Jönköping – en riktig stad.

2.2.4.1 Staden och sjöarna – parallella uppdrag

Bild 3. Creacon/Trivectors förslag Källa: Jönköpings Kommun

Visionen har utarbetats av

Creacon/Trivector och består av en ny stadsdel – Södra Munksjön – med Götalandsbanans station som knutpunkt. Sjöarnas stränder ska bli lättillgängliga och integreras i stadsmiljön. Se bild 3.

Munksjön och Rocksjön ska fyllas av aktivitet. Bebyggelsen uppförs i anslutning till kommunikationer och även i liv med gator dit entréer vetter för att skapa en stadsmiljö med gator istället för trafikleder.

Vad man kan utläsa av perspektivet när det gäller Munksjökajen går den tydligt definierade kajen i öster vidare in längs norra kanten av viken där båtbryggor finner sin plats. Resten av viken lämnas orörd. Bebyggelsen koncentreras till kajområdet och uppemot Barnarpsgatan.

Kring södra änden av Munksjön dominerar u-formad bebyggelse som öppnar upp sig emot vattnet och gårdarna ges en nästan torgliknande storlek. Vägarna kantas av träd och skapar en boulevardkänsla. Promenadstråket runt Munksjön tillåts ta plats.

2.2.4.2 Stadsbyggnadsvision Staden och sjöarna

Visionen har utarbetats av SWECO FFNS och går ut på att förstärka Jönköpings roll som regional kärna. I staden ska det skapas en nationell och internationell mötesplats för näringsliv, utbildning, forskning och utveckling. Se bild 4. Förslaget presenterar två alternativa

strategier – Vätterstaden och Munksjöstaden. Gemensamt för dessa är att ny bebyggelse utmed Munksjöns stränder uppförs.

Skillnaden ligger i Götalandsbanans placering. Blir den i norr vid

Vättern skapas här en förtätning av stadskärnan och utbyggnad i Vättern. Blir den i söder vid Munksjön sker förtätningen där, men även i stråk mot nuvarande stadskärna.

Det som utläses av perspektivet gällande det aktuella området är att en huvudgata sträcker sig genom

området. Kring denna består bebyggelsen till stor del av storgårdskvarter. Intill kajkanten sträcker sig raka parallella huskroppar i öst-västlig riktning. Dessa byggnader har stigande våningshöjd mot kajen. Närmast kajen, mellan byggnaderna ligger låga, mindre hus. På den sydöstra kajspetsen står ett runt höghus vilket blir något av ett landmärke. Vikens strand och vassområdet lämnas orörda. En bro leder över till andra sidan Munksjön och den angörs i kajen i det läge som illustreras i Stadsbyggnadsvisionen.

Bild 4. SWECO FFNS förslag Källa: Jönköpings Kommun

När man ser till helheten kring södra Munksjön fortsätter samma

bebyggelsemönster som beskrivits ovan. Stråket närmast vattnet har berikats med pirar som sticker ut med jämna mellanrum.

2.2.4.3 Jönköping – en riktig stad

Visionen är framarbetad av WHITE i samarbete med Temaplan, Ramböll och SpaceScape och går ut på att den befintliga staden tas tillvara och det byggs vidare inifrån stadskärnan och ut. Bygg stad i staden – inte bostadsområden och

verksamhetsområden. Urbana sjöstränder och parker skapas. Se bild 5. Vad man kan utläsa av

perspektivet gällande Munksjökajen är att den bro som ska sträcka sig över till den andra sidan av Munksjön angörs vid Torparondellen. Väl ute över vattnet passerar bron över en utfyllnad i Munksjön, en rektangel med långsidan parallell med kajkanten. I den norra änden av denna utfyllnad ligger ett grönområde. Vid brofästet illustreras ett par punkthus.

Bebyggelse i södra

änden av Munksjön har här inte gestaltats.

Bild 5. WHITE:s förslag. Källa: Jönköpings Kommun

2.2.4.4 Summering av de parallella uppdragen

Vi har i dessa förslag funnit att bebyggelsen naturligt koncentreras till kajen och att byggnader som öppnar upp sig emot vattnet faller sig naturligt på denna plats. Kajen i sig själv får sedan en tydlig karaktär av ett offentligtstråk. Att även låta båtbryggor finna en plats känns som en bra idé. Viken där området smalnar av för att sedan övergå i ett vassområde exploateras lättare och lämnas mer naturlig, vilket låter kajstråket övergå i en slingrande stig. Broförbindelsen ses både ansluten till Torparondellen och till kajen. Den förstnämnda anslutningen skapar en

svårhanterad yta som hamnar under bron. Den andra ger ett mjukare intryck och känns mer som den gång- och cykelbro den är tänkt att vara.

2.3 Munksjökajens historia

Jönköping ligger i nära anslutning till tre sjöar – Vättern i norr, Munksjön i sydväst och Rocksjön i sydost. Staden byggdes ursprungligen på den västra stranden, men flyttades senare till nuvarande Öster för att sjöarna skulle ge skydd från danskarna. Den begränsade landytan innebar dock ett problem för den växande staden och Munksjön har i flera omgångar fyllts ut för att skapa ny värdefull mark för bostäder och verksamheter i centrala staden.

Sjöarna var förr också mycket viktiga ur transportsynpunkt och sammanbands med kanaler. Se bilaga 3. Kanalen mellan Munksjön och Vättern finns kvar i centrala Jönköping, men fyller idag ingen funktion för båttrafik. Kanalen som sammanband Munksjön och Rocksjön sträckte sig från Munksjön till Kanalgatan via Hovrättstorget och sedan ut i Rocksjön. Den fylldes igen i början på 1900-talet. Rocksjöån sammanbinder dock fortfarande de senast nämnda sjöarna. Området väster om Munksjön användes förr som åkermark. År 1862 startades papperstillverkning på västra stranden vid nystartade Munksjö AB.1 Se bild 6 samt bilaga 3. Fabriksområdet låg till en början norr om Bygatan, men allteftersom företaget växte expanderades området söderut. Arbetarbostäder växte snart upp söder om fabriksområdet, d.v.s. på nuvarande Munksjökajen.

Det finns omfattande utredningar av Munksjö AB fabriksområde gjorda i syfte att bevara områdets historiska värden. Dessa utredningar koncentrerar sig dock till det äldre fabriksområdet norr om Bygatan. Munksjökajen är istället mycket sparsamt dokumenterad. Med hjälp av gamla kartor över Jönköping kan man ändå få en uppfattning om vad byggnaderna och marken användes till genom att analysera namn på gator, kvarter och öppna platser. Kartorna är dock inte alltid facit för hur det verkligen såg ut, då man ibland illustrerade byggnader som planerades eller rentav beskrev hur man önskade att det såg ut.

På slutet av 1920-talet eller i början av 1930-talet startade Munksjö AB även produktion söder om Bygatan. Området expanderades successivt och det fanns bl.a. en påsfabrik, en toalettpappersfabrik och vedgård på Munksjökajen. I maj 2007 sålde Munksjö AB området söder om Bygatan till Lustgården och Tosito. Företagen köpte gemensamt den här fastigheten, Munksjökajen, för byggnation av bostäder samt byggnader för kommersiell verksamhet.2

1

Jerkeman (2005)

2

http://www.munksjo.se/en/About-Munksjo/News/252/, 2008-04-14

2.4 Referensobjekt

Inför arbetet besöktes och studerades tre omtalade svenska projekt, där bostadsområden byggts på gamla industriområden i vattennära läge; Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Järla Sjö i Nacka. Bostadsområdet Kålgården i Jönköping besöktes också då det är ett relativt nybyggt område på motsatta sidan av Munksjön, vilket gör det intressant att studera som lokalt referensobjekt i tiden och i liknande miljö som Munksjökajen. Nedan följer en kort presentation av dessa områden samt en analys av områdenas estetiska värden och struktur som speglar författarnas åsikter om områdena.

2.4.1 Norra Älvstranden – Göteborg

I slutet av 1980-talet startade omvandlingen av de tidigare varvsområdena i centrala Göteborg.1

De gamla varvsområdena på Norra Älvstranden sträcker sig från Älvsborgsbron i väster till Göta Älvbron i öster och här växer nu en stadsdel fram. Fullt utbyggd ska 70 000 människor bo, arbeta och studera på Norra Älvstranden.2 Idag är denna siffra cirka 30 000. Här blandas nybyggnation och modern design med bevarande av värdefulla fastigheter från varvstiden. Bostädernas gemensamma nämnare är det vattennära läget. Här finns hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter.3

Älven trafikeras av färjan ”ÄlvSnabben”. På den norra stranden finns

rekreationsområden men även många arbetsplatser. På den södra sidan finns Göteborgs stadskärna med allt den har att erbjuda.

Längs med kajstråken är bebyggelsen ofta u-formad med gårdar som öppnar upp sig mot kajen och vattnet.

Byggnaderna mot vattnet är generellt lägre jämfört med de på bakomliggande gator. Denna bebyggelse dominerar i varierande utförande, vilket ger olika karaktärsdrag, men här finns även höghus, punkthus och stadsradhus samt gamla, varsamt renoverade byggnader. De senare inhyser till övervägande del verksamheter av olika slag liksom bottenvåningarna i bostadshusen. Verksamheter är ofta placerade längs med kajstråket och i gathörnen.

1 http://www.sannegardshamnen.nu/alvstrand.html, 2008-04-26 2 http://www.alvstranden.com/default.aspx?id=5&navId=4, 2008-04-25 3 http://www.alvstranden.com/default.aspx?id=47&navId=3, 2008-04-25 Bild 7. Snickeriet

Snickeriet, se bild 7, är ett exempel på en äldre ombyggnad. Dess funktion var förr snickeri för fartygsinredningar men nu inhyses kontor, café, konstnärsateljéer m.m. För att få in ljus i den djupa byggnaden har man använt sig av det karakteristiska sågtandade taket där stora glasytor ger avsedd verkan.

På torget framför snickeriet ligger ett ankare, se bild 7. Ankare i olika utföranden är ett återkommande inslag i den offentliga utsmyckningen på Norra Älvstranden.

Bild 10. Kajen Bild 8. Trappor vid

innergård

Bild 9. Genomgång

mellan hus

För att definiera gränsen mellan de halvprivata innergårdarna och det mer offentliga kajstråket har man på många ställen arbetat med höjdskillnader som skapar denna gräns på ett tydligt men ändå inte avvisande sätt, se bild 8.

På bild 9 ses en vy ut mot kajstråket. Vyn har skapats där två byggnaders kortsidor möts och kopplas samman med hjälp av att taket på den något lägre byggnaden förlängs och sluter an till den andra väggen. Här skapas en kontakt med det eftertraktade vattnet på ett enkelt men raffinerat vis.

På bild 10 går kajstråket i liv med gatan. Rekreationsytor skapas på nersänkta utstickningar där även båtar kan förtöja.

Den stora grönytan på bild 11 upplevs väl tilltagen och stadsradhusens

omgärdande bakgårdar får ytan att kännas övergiven och tom. Detta avhjälps dock när träden som är planterade längs med stadsradhusens murar står i grönska. Årstidernas skiftningar har stor inverkan på intrycket platsen ger.

En bit från kajen, se bild 12, kan man ändå uppleva närvaron av vatten på ett påtagligt sätt genom en damm. Denna damm ger inte bara upplevelsen av vatten visuellt utan även auditivt genom fontänen där vattnet svämmar över ner i dammen och skapar ett havsliknande ljud.

En bäck slingrar sig ner mot kajstråket, se bild 13. Den avslutas med en damm där en vattenspegel bildas. Problemet med anordningar som dessa är att de förlorar sina viktigaste karaktärsbildande element under de perioder de är torrlagda.

2.4.2 Hammarby Sjöstad – Stockholm

Hammarby Sjöstad är ett gammalt industri- och hamnområde i Stockholm, som vidareutvecklats med bostäder. Planeringsprocessen började redan 1990 och området förväntas inte vara färdigexploaterat förrän mellan år 2015-2017.1

Visionen för Sjöstaden var att skapa en förlängning av Stockholms innerstad med hög markexploatering, men med vatten och gröna ytor, som ett naturligt element i området.2

Idag bor ca 10000 personer i Hammarby Sjöstad. När området är

färdigexploaterat kommer det att finnas 10000 lägenheter i området som beräknas bosätta totalt 25000 personer.3

Sjöstaden är ett mycket trivsamt bostadsområde i stadsmiljö. Byggnaderna är mellan fem och sju våningar höga och färgerna varierar mellan starka, livfulla mot vattnet och ljusa, svala mot gator och gårdar. Gaturummet är fullt av liv och rörelse trots att byggnation i stor omfattning fortfarande pågår i vissa delar och får dessa att kännas röriga.

I bostadshusens bottenvåningar finns lokaler för verksamheter av olika slag. Särskilt i gathörn medger

byggnadernas utformning till etablering av affärs- eller restaurangverksamhet.

Vid kajen blandas bostadshusen upp med mindre byggnader för

verksamhet och handel samt restauranger och caféer. Folk promenerar längs vattnet där

kajkanten sänkts för att tillåta båtar att

lägga till, vilket även för vattnet närmare inpå och ger området ett mjukare intryck. De färggranna husen skapar också en vacker vy. Se bild 14.

1

Hammarby Sjöstad 2007, sid.1

2

ibid.

3

ibid.

Skillnaden mellan de offentliga gaturummen och parkerna och de halvprivata gårdsrummen är tydlig. Kvarteren mot vattnet och andra trafikerade stråk öppnar försiktigt upp smala gångar mellan husen för att skilja på utrymmena. Kvarteren mot lugnare gator och parker är mer öppna, men skiljer trots det på rummen genom en nivåskillnad mellan gata och innergård. Planteringar, träbalustrader och

mindre buskar medverkar också till att ge innergårdarna en känsla av

avskildhet. Se bild 15.

I en del av området har en kanal dragits in för att ge fler boende tillgång till vattnet. Kanalen är grund med tydlig kajkant på ena sidan och sluttande gräsyta på andra sidan. Det stillastående vattnet medför dock att skräp samlas i kanalen och att den särskilt på vårkanten inte ger ett trevligt intryck. I Sjöstaden finns även ett omfattande system av träbryggor i vassen, där folk promenerar eller sätter sig ner och njuter av solen och

utsikten. Se bild 16.

Gratisfärjor trafikerar Hammarby kanalen mellan Hammarby Sjöstad och Norra Hammarbyhamnen och underlättar persontrafiken in till centrala staden. Under sommaren finns även färjetrafik till Nybroviken mitt i centrala Stockholm.1

2.4.3 Järla Sjö – Nacka

Järla Sjö är ett gammalt industriområde i Nacka utanför Stockholm. När området planlades i slutet på 90-talet möttes förslaget av motstånd och en alternativ plan togs fram. Den nya planen, vilken omgående godtogs, hade hög bevarandegrad av befintliga byggnader samt låg, småskalig bebyggelse.2

1

http://www.hammarbysjostad.se/frameset.asp?target=service/service_kommunikationer.asp, 2008-04-24

2

http://www.jarlasjo.se/omjarlasjoF.htm, 2008-04-19, Småstaden – arkitektbyrån som utvecklade skisserna

Bild 15. Hus vid park

Arkitekternas vision för Järla Sjö var att skapa ”en plats rik på upplevelser och grönska, där människor trivs och känner sig trygga”.1 Inspirationen kommer från småstäder som Trosa, Norrtälje och Arboga.2 Området består av 600 bostäder, nästan undantagslöst bostadsrätter, och 1200 arbetsplatser.3

Järla Sjö är ett lugnt bostadsområde, som känns mycket tryggt och trivsamt – idealiskt för barnfamiljer.

Byggnaderna är endast mellan två och fyra våningar höga och är varierade i både färg och form. Starka,

uttrycksfulla färger i gula och röda toner, smala gränder och öppna platser ger området dess karaktär. Stora

balkonger eller uteplatser dominerar fasaderna, som även bryts av med utstickande partier och speciella detaljer. Se bild 17.

De gamlaindustribyggnaderna finns kvar och inhyser idag områdets kontor, handel och andra

verksamheter. Den gamla turbinhallen vid Gustaf de Lavals torg, entrén till Järla Sjö, är vackert restaurerad och påminner om områdets tidigare användning som fabriksområde. Se bild 18.

Skillnaden mellan offentligt och privat är märkbar, men inte tydlig. På torget och runt de gamla byggnaderna, känns

det acceptabelt att röra sig som besökare, men ju längre bort från Gustaf de Lavals torg du kommer desto mer känner du dig som en inkräktare på området. De avskalade entréerna och uteplatserna med minimal avskärmning medverkar till känslan av att området är en privat sfär endast till för de boende.

1

http://www.jarlasjo.se/omjarlasjoF.htm, 2008-04-19, Arkitekterna som skapade Järla Sjö

2

http://www.jarlasjo.se/omjarlasjoF.htm, 2008-04-25, Ur en tidig broschyr om Järla Sjö

3

http://www.jarlasjo.se/omjarlasjoF.htm, 2008-04-19, Småstaden – arkitektbyrån som utvecklade skisserna

Bild 17. Färgstarka hus vid gata

Längs strandkanten finns ett gångstråk, som växlar från stig till träbrygga. Vid denna finns den lilla hamnen med fyrtornet och områdets restaurang samt badbryggor och utsiktsplatser. Här finns även hus som står på bryggor ute i vattnet. Se bild 19.Bottenvåningens lägenheter på bostadsbryggorna har sin uteplats så nära sjön att de kan förtöja båten i räcket eller ta ett morgondopp direkt från altanen. Se bild 20.

2.4.4 Kålgården – Jönköping

Kålgården är ett förhållandevis nybyggt bostadsområde i Jönköping, som ligger på östra sidan om Munksjön. Första etappen byggdes redan 1990, men byggnationen pågår ännu. Idag finns ca 900 lägenheter på området och när byggnationen är färdig beräknas det bli ca 1200 lägenheter.1

I idéskissen från 1990 uttrycks en önskan om en stadsmässig karaktär med storgårdskvarter i rutnätsformade gatusystem, som anknyter till bebyggelsen på Öster. Det finns även en önskan om lokaler för olika typer av verksamheter i bostadshusens bottenvåningar.2

Kålgården är idag uteslutande ett bostadsområde. Förhoppningen om att olika typer av verksamheter skulle lokalisera sig i området blev aldrig verklighet och området uppfattas idag som tyst och livlöst. Torget, Lennart Enanders Plats, fungerar istället för trevlig mötes- och handelsplats som bilparkering omgiven av stängda kvartersgårdar. Gaturummet uppfattas, i likhet med torget, som främst till för biltrafik. Se bild 21. 1 http://www.jonkoping.se/toppmeny/omkommunen/verksamhetochorganisation/forvaltningar/tekniskak ontoret/boende/nyabostadsomraden/kalgarden.4.7308604a109303e2d10800012928.html, 2008-05-18 2 Jönköpings Kommun (1990)

Bild 19. Strandpromenad och hus på brygga

Bild 20. Terrasser vid vattnet

Bild 22. Garage på innergård Bild 23. Innergård med sjöutsikt

Gårdsrummen har i många fall tagits över av garage, soprum och

cykelförvaringsbodar. Stora mellanrum mellan huskropparna gör att området förlorar dynamik och spänning, trots försök med mindre gångar genom

byggnaderna. De olika höjderna på husen skapar dock en trevlig horisont. Se bild 22.

De mindre gårdsrummen utan en uppsjö av garage och bodar uppfattas som trevligare, öppnare och grönare. Utsikten mot Munksjön är spektakulär. På andra sidan sjön syns Munksjö AB:s industriområde och Munksjökajen. Se bild 23.

3 Utredning

I detta kapitel utreds hur området Munksjökajen förhåller sig till de

förutsättningar som finns. Möjligheter och problem undersöks och presenteras för att skapa en ny stadsdel i enlighet med Stadsbyggnadsvisionen.

3.1 Intilliggande områden

Munksjökajen avgränsas av Munksjön i öster och i söder av ett av dess tillflöden, Tabergsån. Stadsdelarna Söder och Torpa ligger i väster och Munkjö AB:s fortfarande verksamma industri i norr. Se bilaga 2.

Stadsdelarna runt Munksjökajen kommer att vara viktiga för de verksamheter och aktiviteter som väljer att lokalisera sig i området. Det är därför viktigt att

Munksjökajen är inbjudande för alla Jönköpingsbor, inte bara de som bor där. För att skapa de sammankopplade flerfunktionella noder, som eftersträvas i

Stadsbyggnadsvisionen, krävs goda anslutningar mellan Jönköpings stadsdelar. Det är av stor vikt hur Munksjökajen relateras och kopplas till sin omgivning, då det kommer att påverka hur man rör sig mellan stadsdelarna.

3.1.1 Söder och Torpa

Söder och Torpa är två populära bostadsområden i Jönköping. Se Jönköpingskartan, bilaga 1. Söder har en traditionell stadsstruktur där Klostergatan bildar en tydlig huvudgata med kommersiellt utbud i form av restauranger, caféer, butiker och matvaruaffärer. På kringliggande gator bildar husen lugnare bostadskvarter blandat med kontorsverksamhet. Upplåtelseformen varierar mellan bostadsrätter och hyresrätter.

Torpa har i sin norra del en mer urban stadsstruktur, men övergår i söder till att bli ett tättbebyggt område med mindre flerbostadshus samt friliggande hus. I Stadsbyggnadsvisionen skrivs följande om kopplingen mellan läget för Munksjökajen och stadsdelen Söder:

”På västra sidan om Munksjön utvecklas den urbana strukturen på Söder vidare och stärks genom att staden successivt kommer fram till Munksjön”.1

1

Bebyggelsen på Munksjökajen bör därför knytas an till den befintliga bebyggelsen på Söder och Torpa både i utseende och struktur, men samtidigt måste utrymme ges för nytänkande och utveckling för att ge Munksjökajen en egen identitet som stadsdel. Hos Jönköpings kommun finns en önskan om att Barnarpsgatan, som idag utgör en barriär mellan de befintliga stadsdelarna och Munksjökajen, får ett stadsmässigt gaturum. Man vill bygga vidare på strukturen på Torpa och Söder och åstadkomma bebyggelse i samma höjd på båda sidor av gatan. Gatans västra sida kantas av Torpas och Söders karakteristiska fyravåningshus. För

Munksjökajen innebär detta att hus på sju till åtta våningar måste byggas i ett besvärligt läge vid de branta slänterna på gatans östra sida. Suterrängplanen mot slänten föreslår man används som bilparkering.1

3.1.2 Industriområdet

På det fortfarande verksamma industriområdet norr om Bygatan finns en blandning mellan byggnader av äldre och yngre slag. Några är

kulturminnesbyggnader som bör bevaras då området i framtiden integreras med övrig stadsbebyggelse.

Då Munksjö AB grundades 1862 låg fabriksområdet i ett glesbebyggt

åkerlandskap i utkanterna av staden. På knappt 150 år har staden vuxit så mycket att industriområdet nu ligger i utkanten av centrala Jönköping, vilket medför problem då bostäder och arbetsplatser byggs intill en verksam industri. Samtidigt som ett säkerhetsavstånd till industrin behövs, krävs även noggrann planering för att intilliggande stadsdelar i framtiden ska kunna ansluta till det nya urbana område som byggs när industriverksamheten avvecklats.

3.1.2.1 Säkerhetsavstånd

Säkerhetsavstånd till pappersbruk ska enligt rekommendationer från Boverket vara 500 m.2

Detta är dock inte realistiskt då nästan hela Munksjökajen skulle ligga i riskområdet. Verksamheten på området är idag heller inte av omfattande karaktär. Munksjö AB tillverkar elektrotekniskt papper samt har här sitt huvudkontor3 och SCA tillverkar hygienprodukter4.

Transporterna till och från området, utgör en större säkerhetsrisk än

pappersbruket i sig. Munksjö AB beräknar att i genomsnitt 20 lastbilar och 20 personbilar trafikerar Bygatan dagligen.5

Det är både tung trafik och trafik med farligt gods som kör mycket nära befintliga hus på Torpa och i anslutning till Munksjökajen. Ur säkerhetssynpunkt ser Räddningsverket att ett visst avstånd hålls mot Bygatan, bl.a. på grund av påkörningsrisken och dess konsekvenser.6

1 Nellerup (2008) 2 Boverkets allmänna råd 1995:5 3 http://www.munksjo.se/en/Contact-us/, 2008-05-03 4 http://www.sca.com/en/About_SCA/Addresses/Post.aspx, 2008-05-03 5 Malmberg (2008) 6 Lövgren (2008)

I dagsläget levereras gasol till

Munksjö AB via Barnarpsgatan och Bygatan. Lossningsplatsen ligger vid kajen på industriområdet. SCA har en anläggning för pappersblekning med väteperoxid. Lossningsplatsen för detta ämne ligger högre upp på industriområdet vid Barnarpsgatan. Anläggningen är i dagsläget inte i bruk men möjlighet för uppstart finns. Se bild 24. Enligt

Lag(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor skall avstånd från lossningsplats uppgå till minst 100 m från bostäder, vilket uppfylls då platserna ligger längre än 100 m in på industriområdet.

Räddningsverket har denna inställning till anläggningar som hanterar farliga varor eller ämnen:

“Bedömningen av dessa anläggningar bör ske från fall till fall beroende på

verksamhetens inneboende fara, omfattning, lokalisering samt förutsättningarna i omgivningen.” 1

Detta innebär att beslut om säkerhetsavstånd till industriområden måste tas utifrån omständigheterna vid den enskilda verksamheten.

3.1.3 Munksjön

Munkjöns norra ände ligger mitt i centrala Jönköping och staden har sedan brett ut sig runt sjön. Längs Munksjöns stränder domineras miljön av industriområden. Sjön har fått dåligt rykte p.g.a. bristande vattenkvalitet orsakad av industrier och reningsverk under årtionden. Nu planeras en revitalisering av Munksjöns stränder. Sjön ska bli en stadssjö i urban miljö och bostäder byggs redan vid vattnet i de centrala delarna av staden.

Tabergsån mynnar ut i Munksjön precis söder om Munksjökajen. Ån har sitt upprinningsområde i myrmarkerna söder om Jönköping kring Vederydssjön.2

1

SRVFS 2004:8

2

ALcontrol Laboratories, sid.55

Munksjökajens läge precis vid vattnet innebär stora möjligheter att skapa vackra, naturnära miljöer i ett urbant område. Vattnet kan med fördel utnyttjas mer än endast vid den befintliga kajen och strandkanten och få komma fler av invånarna till glädje genom kanaler, bassänger eller vattenkonst av olika slag. Byggnader kan få möta vattnet i form av bostadsbryggor eller utskjutande partier över sjön för att förstärka Munksjökajens främsta kvalitet – närheten till sjön.

3.1.3.1 Vattenkvalitet

Munksjöns vattenkvalitet påverkas till största del av Tabergsån och dess tillflöden, nedfall från luften samt olika punktkällor som släpper ut förorenat vatten.

Punktkällorna är det som påverkar Munksjön mest och de huvudsakliga källorna är Simsholmens avloppsreningsverk och Munksjö AB/SCA, som har direkta utsläpp i Munksjön. Utsläppen består av syreförbrukande organiska ämnen, kväve, fosfor och metaller.1

Näringstillståndet i Munksjön beräknades som ”måttligt näringsrikt” 2006, vilket indikerar ”tydlig påverkan av näringsämnen jämfört med ursprungligt tillstånd”.2 Bottenvattnet i Munksjön har vid olika mätningar visat på mycket höga halter av fosfor och ammoniumkväve. Det senare är en faktor som påverkar syrehalten i sjön då ammoniumkväve förbrukar syre. Syrefattigt bottenvatten utlöser i sin tur frisättning av fosfor från bottensedimentet. Ammoniumkväve i för höga halter kan vara dödligt för fisk liksom syrebrist i vattnet.3

Munksjön är länets mest förorenade sjö och en av Sveriges mest förorenade platser. Åtgärder för att säkerställa Munksjöns vattenkvalitet och att göra den till en

stadssjö kommer att vidtas men det finns idag inget åtgärdsprogram för detta. Det finns inte heller någon av kommunen kontrollerad badplats i sjön, men det är tillåtet att bada, fiska och åka båt. Vattenaktiviteter som rodd, kanot,

vattenskidsport förekommer liksom fiske. Det finns gott om fisk och de gränsvärden som uppmätts i fisk ligger under rekommenderade värden.4

3.1.3.2 Vattennivåer

Munksjöns medelvattenyta är +88,70, högsta högvattenyta +89,20 och lägsta lågvattenyta +88,12.5

Vattennivån påverkas av Tabergsån och av Vättern. Då Tabergsån har höga flöden stiger vattennivån i Munksjön. Räddningsverket har tagit fram översiktliga översvämningskarteringar där Tabergsåns 100-års flöde (d.v.s. ett flöde man estimerar återkommer 1 gång på 100 år) skulle innebära att delar av Munksjökajen blir översvämmat.6

1

ALcontrol Laboratories, sid.55-56

2

ALcontrol Laboratories, sid.56

3

ALcontrol Laboratories, sid.57-58

4

Lindell (2008)

5

Jönköpings Kommun (2008) sid.8

6

När Vättern har höga vattennivåer stiger också vattennivån i Munksjön. Två faktorer påverkar Vätterns vattennivå i Jönköping. Vid nordlig vind trycks vattnet i Vättern söderut och vattennivån stiger. Kraftig nordlig vind på 25 m/s kan höja Munksjöns högvattennivå med 30-50 cm.1

Även landhöjningen kring Vättern har stora effekter, då marknivån vid Vätterns norra stränder stiger mer än den gör vid de södra stränderna. Det leder till att Vätterns vatten tippar söderut. Vattennivåns nettohöjning i Jönköping är 1,7 mm/år, vilket medför att Munksjöns vattennivå också höjs.2

Vid ett scenario där alla dessa faktorer samverkar finns risk för stora

översvämningar i Jönköping. Vid Munksjökajen, där den lägsta marknivån ligger på mellan +89,6 och +90,2, ligger stora delar av området i riskzonen.

För att lösa problemet med översvämningar arbetar Jönköpings Kommun med att ändra vattendomen från 1958 som reglerar Vättern. 3 I denna anges ingen maximal vattennivå, utan regleringen sker efter äldre data som redovisar Vätterns naturliga nivåer. I domen slås även fast att vattenståndet som ligger till grund för regleringen endast får mätas i Motala, där Vätterns enda avvattning finns – Motala Ström.4

Detta påverkar Jönköping, då höga vattennivåer här inte betyder höga nivåer i Motala. Mätning av vattennivån för reglering i Jönköping skulle innebära att översvämningsriskerna här skulle minska.

3.2 Ursprunglig miljö

För att bevara ett områdes karaktär och kulturhistoria är det viktigt att bevara delar av den ursprungliga bebyggelsen och miljön. Byggnader som är speciella för

området bevarar dess identitet och knyter an till det förgångna och det som är bekant.

En inventering av Munksjökajen genomfördes för att kunna värdera hur områdets befintliga resurser – byggnader, vegetation och topografi – kan utnyttjas på ett för området passande sätt. Inventeringen grundar sig på studier av kartmaterial,

fotografier och besök på platsen. Det begränsade materialet ger endast en överblick av de möjligheter och begränsningar som finns. Noggrannare undersökningar och analyser krävs för att kunna göra en slutgiltig bedömning. Inventeringskartan, bilaga 4, redovisar Munksjökajens ursprungliga miljö.

1

Jönköpings Kommun (2008) sid.8

2

http://www.f.lst.se/f/amnen/Naturvard/Naturreservat/Jonkoping/Rosenlunds_bankar, 2008-04-24

3

Jönköpings Kommun (2008) sid.8

4

3.2.1 Byggnader

På Munksjökajen finns industribyggnader uppförda mellan 1918 och 1988. Dessa är av olika former, storlekar och material. Se bild 25. Någon kulturhistorisk undersökning för områdets byggnader finns i dagsläget inte. En sådan genomförs generellt före en nyexploatering, men har ännu inte initierats.1

Kulturhistoriska studier har genomförts på det ursprungliga fabriksområdet norr om Bygatan, men har inte varit aktuella på Munksjökajen

tidigare p.g.a. att området är relativt nyetablerat.

Nedan finns en kort beskrivning av de befintliga byggnaderna på Munksjökajen. Årtalen som anges är årtalet som står skrivet på respektive bygglovsritning och inte nödvändigtvis det år som byggnaden stod färdig. Se även inventeringskartan, bilaga 4.

1. Bensinstation som ägs av Shell. Tillkom i början av 1980-talet.

2. Röd träbyggnad som uppfördes i början av 1980-talet. Fackförbundet Kommunal har idag kontorsverksamhet här. Det finns inga planer på rivning av byggnaden.

3. Två oljecisterner med pumphus, som tillkom 1960. Dessa kommer att flyttas till området norr om Bygatan.

4. Röd plåtbyggnad som uppfördes 1978. Användes som

pappersmagasin.

5. Tegelbyggnad på två våningar, som tillkom 1946. Användes först för påstillverkning och senare som bl.a. förädlingsmagasin och

exportmagasin. Byggnaden har några mindre, synliga fuktskador på fasaden. Se bild 26.

1

Karlsson (2008)

Bild 25. Vy över Munksjökajen, 2006-06-30. Källa: Jönköpings Kommun

6. Plåtbyggnad som tillkom 1961. Är en tillbyggnad till byggnad nr 5. 7. Träbyggnad som tillkom under 1935. Har använts som magasin för

begagnade maskiner och maskindelar samt som lager för tryckfärg och brandfarliga varor.

8. Plåtbyggnad som tillkom 1965. Användes som pappersmagasin. 9. Tegelbyggnad som uppfördes 1939. Den har använts som skyddsrum,

kompressorstation och för beredning av asfaltklister. 10. Tegelbyggnad på två våningar

som uppfördes 1930. Flera tillbyggnader fram till 1960 har resulterat i dess nuvarande omfång. På västra sidan finns fyra landgångar som angör andra våningen till den högre marknivån där. Byggnaden har tidigare använts för bl.a.

rullstolstillverkning och som plåtmagasin, men används idag för papperstillverkning. Se bild 27.

11. Tegelbyggnad som tillkom 1948. Här finns en avfallsångpanna, som inte längre är i bruk. Byggnaden har fuktskador på fasaden.

Bild 27. Byggnad nr 10

12. Plåtbyggnad som tillkom 1962 och användes som plåtmagasin.

13. Tegeltillbyggnad till byggnad nr 8, vilken tillkom 1956. Har använts som papp- och plåtmagasin samt för kontorslokaler och personalrum.

14. Träbyggnad som tillkom 1972. Används som transportkontor.

Bild 28. Byggnad nr 16

15. Plåttillbyggnad till byggnad nr 16. Uppfördes 1963.

16. Tegelbyggnad som uppfördes 1918 med tillbyggnader 1924 och 1941. Har använts som säckfabrik, pappersmagasin och truckverkstad. Se bild 28. 17. Kran, grönmålad. Användes till

18. Röd plåtbyggnad som tillkom 1974, användes som pappersmagasin samt inrymde utrustning som skar ner de långa rullarna med toalettpapper till mindre storlek.

19. Träbyggnad som tillkom 1947. Användes som magasin för byggnadsmaterial.

20. Träbyggnad som tillkom 1947 och tillbyggdes 1956. Användes som pappersmagasin.

21. Träbyggnad som tillkom 1947 och tillbyggdes 1956. Användes som papperslager och reservdelsförråd.

22. Tegelbyggnad som tillkom 1964. Fungerade som spritlager och pumpstation till oljecisternerna då transporter anlände via järnvägen. 23. Tältduksbyggnad som uppfördes 1988 och användes som magasin.

24. Röd plåtbyggnad som uppfördes 1978 och användes som pappersmagasin.

3.2.2 Vegetation

Munksjökajen har i egenskap av gammalt industriområde inte särskilt mycket vegetation. En del av slänterna är gräsbevuxna och på västra sidan om byggnad nr 16 finns ett gräsbevuxet område med ett fåtal björkar. Se bild 29. Det finns även ett antal lövträd i vattenbrynet samt en större samling lövträd i Munksjökajens södra ände och ett vassområde vid Tabergsåns utflöde i Munksjön. Se bild 30.

Bild 30. Vassområdet Bild 29. Björkar vid byggnad nr 16

Det finns ett värde i att spara så mycket som möjligt av den ursprungliga

vegetationen. Grönområden medverkar till att skapa en trevlig bostadsmiljö och erbjuder dessutom en mångfald av aktiviteter. Det är dessutom ofta ekonomiskt försvarbart att bevara befintlig växtlighet istället för att nyplantera. Ursprunglig vegetation är svår att ersätta, då många år krävs för att träd och buskar ska nå fullvuxen storlek.1 Då det på Munksjökajen finns begränsat med växtlighet p.g.a. områdets användning som industriområde, är det av yttersta vikt att ta hand om och framhäva denna väl.

3.2.3 Topografi

Munksjökajen ligger på en lägre nivå än Torpa och Söder och på området finns även inbördes skillnader i höjdnivå. Skillnaden mellan Barnarpsgatans högsta punkt och Munksjökajens lägsta punkt är ca 10 m. De flacka ytorna

sammankopplas av branta slänter, vilka huvudsakligen är lokaliserade mot Barnarpsgatan. Se bilaga 5 samt bild 31.

Goda anslutningar i form av både trappor, ramper och undergångar mellan Munksjökajen och de befintliga stadsdelarna Torpa och Söder krävs för att de senare ska få den starka kopplingen mot sjön som Stadsbyggnadsvisionen

eftersträvar. Anslutningarna bör vara placerade i stråk där människor naturligt vill ta sig emellan områdena. Detta för att på bästa sätt överbrygga den barriär

Barnarpsgatan utgör p.g.a. den höga andelen fordonstrafik och nivåskillnaderna.

3.2.4 Markförhållande

Munksjökajens långvariga funktion som industriområde har sannolikt medfört att delar av marken blivit förorenad. En markundersökning har genomförts och håller i dagsläget på att sammanställas. Den beräknas vara klar under våren eller

försommaren 2008.

1

Svensk Byggtjänst (2007)

Som grund för utredningen har man fastställt var föroreningsrisker föreligger med anledning av tidigare verksamhet på den lokala platsen.1

Se bild 32.

1

Holtz (2008)

1. Befintliga oljecisterner, 2 st. 2. Befintligt pumphus för olja 3. Befintligt pumphus för olja 4. F.d. tankar för spritlagring 5. F.d. tankar för asfalt och vax,

6 st.

6. F.d. tankar för kristallolja, 2 st.

7. Befintlig byggnad, f.d. lager för tryckfärg och brandfarlig vara klass 1 8. Befintlig byggnad (kompressorer och skyddsrum), f.d. beredning av asfaltemulsion 9. Befintlig avfallsångpanna 10. F.d. gelbgjuteri och tjärdränk 11. F.d. kalkbränningsugn 12. F.d. svavelförråd 13. F.d. vedrenseri 14. F.d. blötläggningsbassänger för massaved 15. F.d. vedgård 16. F.d. kommunalt reningsverk 17. Utloppsledning från reningsverket, punkt 16 18. Oljeledning 19. Oljeledning

20. Asfalt- och vaxledningar 21. Utloppsledning

Delar av Munksjökajens landområde består av utfyllnad i sjön. Utfyllnaden har pågått i omgångar sedan 1889. Vad man har använt för material här är inte känt, men det finns risk för att det är av förorenande slag.

Bild 32. Rosa markeringar visar risk för föroreningar i mark Blå linje visar utfyllnadsområde

3.3 Exploatering

I Stadsbyggnadsvisionen uttrycks en önskan om att Munksjöns västra strand, d.v.s. Munksjökajen, bör koppla samman de befintliga stadsdelarna Torpa och Söder med Munksjön. Det innebär att Munksjökajen bör utformas med både fysiska och utseendemässiga kopplingar till dessa områden.1

Jönköpings kommun har målet att omkring 1000 lägenheter ska byggas på Munksjökajen samt att det bör byggas tätt framför högt, för att exploatera i enlighet med den byggnadstradition som finns i Jönköping och samtidigt förtäta staden och skapa fler bostäder i centrala Jönköping. En funktionsblandad stadsdel med både bostäder och verksamheter är även eftersträvansvärt. Både boende och besökare ska känna sig välkomna i den nya stadsdelen. Särskilt stränderna bör gestaltas med omsorg och göras tillgängliga för allmänheten.2

Hos Jönköpings Kommun finns även en önskan om att Barnarpsgatan bör få karaktären stadsgata. Det är i detta syfte viktigt att nya byggnader längsmed gatan får överensstämmande höjd med de befintliga husen på Torpa och Söder för att skapa ett gaturum. Nivåskillnaden mellan Barnarpsgatan och Munksjökajen innebär att flera våningsplan på dessa byggnader kommer att ligga i ett suterrängplan och föreslås användas som parkeringshus. 3

Bebyggelsen på området bör vara av varierande karaktär för att skapa ett visuellt attraktivt och spännande område. Husen mot vattnet bör få en något lägre höjd än husen bakom för att utsikten mot vattnet inte ska obstrueras. Skillnaderna mellan privata gårdar och offentliga rum, som kajstråk och gator bör vara extra tydlig för att både boende på området och besökare ska känna sig bekväma och välkomna att vistas på Munksjökajen. För detta ändamål kan inspiration hämtas från Norra Älvstranden och Hammarby Sjöstad där detta uppnåtts t.ex. genom halvt slutna gårdsformationer, upphöjda gårdsrum eller balustrader och planteringar.

3.4 Kommunikationer

Stadens kommunikationsnät har stor betydelse för hur man rör sig i staden. Det påverkar även tillgängligheten och hur staden uppfattas både av invånarna och av besökare.

De olika trafikslagen ska komplettera varandra och det är mycket viktigt att gång- cykel- och kollektivtrafiken får större prioritet än biltrafiken för en hållbar

utveckling.

1

Jönköping – staden och sjöarna, Stadsbyggnadsvision 2.0, sid. 22

2

Nellerup (2008)

3

3.4.1 Biltrafik

Munksjökajen avgränsas från kringliggande landområden av Barnarpsgatan och Bygatan, se bilaga 1. Angöring till området kommer därför att vara beroende av dessa gator. Se bild 33.

Barnarpsgatan är en starkt trafikerad gata, som fungerar som

genomfartsled till Jönköpings centrala delar. Från Torparondellen och norrut är gatan förhållandevis smal och kantas av en allé samt gång- och cykelvägar. Gatan har de senaste åren också uppvisat dåliga

luftkvalitetsvärden p.g.a. biltrafikens föroreningar.1 Bygatan utgör

angöring till industriområdet. Gatan trafikeras både av personbilar och av tung trafik. Trafiken på dessa gator kan ge upphov till olägenhet för

boende i form av buller om inte erforderliga åtgärder tas vid konstruktionen av husen mot gatan.

Möjlighet för angöring till Munksjökajen finns vid Bygatan samt vid

Barnarpsgatan i områdets södra del, då nivåskillnaden mellan Barnarpsgatan och Munksjökajen begränsar var angöringsvägar kan anläggas.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt är avfarter från en starkt trafikerad gata som

Barnarpsgatan inte en idealisk lösning. Vänstersvängar utgör en särskilt stor risk.2 Avfarter hindrar även trafikflödet och kan orsaka mer stillastående trafik, vilket i sin tur också förvärrar den redan dåliga luftkvaliteten på Barnarpsgatan. Bland plankorsningstyperna är cirkulationsplatsen den mest trafiksäkra.

Cirkulationsplatser med mindre mellanrum än 300 m håller även hastigheten nere utan att skapa stillastående trafik, som i en fyrvägskorsning.3

I Stadsbyggnadsvisionen står följande om gatustrukturen i det framtida Jönköping: ”I varje bebyggelsenod ska ett stråk anläggas som kan växa till en ’huvudgata’ länkad till stadskärnans befintliga gatunät och därmed sammanhängande ny gatustruktur runt sjön.” 1 http://www.jonkoping.se/toppmeny/miljo/nyheter/antaletpartiklariluftenvidbarnarpsgatankanoverskrid amiljokvalitetsnorm.5.17ebf16e114dad5593980004829.html, 2008-05-10 2 Lövgren (2008) 3 Vägverket Region Väst (2000)

För att skapa ett stråk som på längre sikt kan växa till en huvudgata, vilken sammankopplar Munksjökajen med det nuvarande industriområdet, finns

möjligheten att anlägga en gata som går genom hela Munksjökajen, med angöring i söder vid Barnarpsgatan och i norr vid Bygatan. För att uppnå en stadsmässighet bör denna inte vara bredare än 6-7 m samt vara tillgänglig för gång-, cykel- och kollektivtrafik.

3.4.1.1 Parkering

Kommunala riktlinjer för beräkning av bilplatsbehov i Jönköping anger antal bilplatser per 1000 m2

bruttoarea (BTA). Behovstalen inkluderar bilplatser för boende, arbetande och besökande. Munksökajens bilplatsbehov bör beräknas efter behovstalen för Söder vilket är det intilliggande område som starkast kopplas samman med Munksjökajen. Detta ger för bostäder åtta platser per 1000 m2 BTA och 18 platser per 1000 m2 BTA för verksamheter.1

Parkering finns möjlighet att anlägga invid slänten mot Barnarpsgatan där man vill skapa ett stadsrum med bebyggelsen på andra sidan och de enkelsidiga våningar som då bildas mot slänten kan inhysa parkering. I säkerhetszonen mot Bygatan där industrins transporter idag utgör en risk kan anläggning av markparkering vara ett alternativ i väntan på att industrin avvecklas och området norr om Bygatan också exploateras med bostäder och verksamheter. Att anlägga parkering i marken under den nya bebyggelsen är också ett sätt att möta parkeringsbehovet.

3.4.2 Förbindelse över Munksjön

En båtförbindelse för persontrafik mellan Munksjökajen och nuvarande läge för Simsholmens avloppsreningsverk skulle stärka kopplingen över sjön och även vitalisera båda områdena. Vid Munksjökajen bör färjetrafiken angöra någonstans längs med den nuvarande kajen. Angöring vid Bygatan skulle underlätta för passagerare som anländer från omgivande områden. Nackdelen med den placeringen är att den inte ligger centralt på området samt att den ligger intill industriområdet.

1