Resurscentra för kvinnor drev, inte sällan i samverkan med relevanta
intressenter. projekten, framförallt EU-projekten, var dock
resurskrä-vande och innebar mycket ideellt arbete. Resurser som tid, personlig
kraft och även ekonomi var därmed ofta tvunget att tas från det egna
företaget, som i sin tur kunde bli lidande, varmed när det var möjligt
man försökte integrera vissa projekt med företagets verksamhet.
Sam-tidigt fanns det tillfällen då projekten genererade en bättre och säkrare
inkomst än det egna företaget. Men i slutänden framhölls att
resurs-centra och projekten inte kunde ses som försörjningskälla, utan
hän-syn var tvunget att tas till det egna företaget, vilket vid tillfällen även
fick stå för vissa kostnader för resurscentraverksamheten. Det egna
företaget utgör således, i princip, en förutsättning för att kunna driva
(lokalt) Resurscentra för kvinnor.
Noter
1. kapitlet i viss omarbetad samt utökad form ska ingå i min avhandling (hård kom-mande). Delar av kapitlet har presenterats vid konferens (hård 2016).
2. Resurscentra för kvinnor inrättades formellt av regering år 1994. Dåvarande Nutek, numera tillväxtverket, tillsammans med tidigare Glesbygdsverket fick
regerings-Ursula hård
=
Resurscentra för kvinnoruppdraget att ansvara för inrättandet på nationell nivå. länsstyrelser, regionför-bund, självstyrelseorgan fick uppdraget och ansvaret på regional nivå. kommuner, organisationer, föreningar, företagare och individer tog initiativ på lokal nivå. Syftet med Resurscentra för kvinnor är demokratiskt; att kvinnor får sin del av de offent-liga resurserna och att kvinnors inflytande och ställning i samhället stärks, bland annat genom deras delaktighet i det regionala och lokala utvecklingsarbetet. 3, följeforskning har bedrivits genom regelbundet deltagande vid olika träffar och
möten samt att återkommande intervjuer har genomförts under åren 2002–2005, därtill nedslag under åren 2006–2008, och avstämning 2015/2016. litteratur och annat skriftligt material har studerats.
4. för fokus på olika projekt inom resurscentraverksamheten (Se hård 2013; hård kommande).
5. Glesbygdsdelegationen övergick till Glesbygdsmyndigheten och senare till Gles-bygdsverket. År 2009 kom Glesbygdsverket, tillsammans med itpS (institutet för tillväxtpolitiska studier), att ersättas av den nya myndigheten; tillväxtanalys, Myn-digheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, www.tillvaxtanalys.se. 6. hela Sverige ska leva är en ideell förening, och idag riksorganisation, som bildades
1989, i slutet av landsbygdskampanjen med samma namn, www.helasverige.se. 7. Myndigheten Nutek Närings- och teknikutvecklingsverket ersattes år 2009 av
tillväxtverket. 8. www.winnetsverige.se 9. www.winneteurope.org/ 10. www.balticsearegion.org/ 11. www.winnet8.eu, http://www.winnet8.eu/web/page.aspx?refid=208 12. www.tillvaxtverket.se 13. www.tillvaxtverket.se 14. www.regeringen.se
15. citaten är sammanställda från samtliga intervjuades erfarenheter, dock i det andra citatet är det framförallt en av de intervjuade som i texten får representera dessa erfarenheter.
16. för bra genomgång av gjorda utvärderingar se exempelvis ”Resurscentra för kvin-nor En utvärdering av projektverksamheten 2002-2008 Slutrapport” (2009), www. tillvaxtanalys.se, samt se www.tillvaxtverket.se.
Referenser
almén, Mikael (2008), att styra och ställa En styrningsstudie med Resurscentrum för kvinnor som fall, Uppsats Bachelor Degree, Statsvetenskapliga institutionen, lunds universitet, http://lup.lup.lu.se/student-papers/record/1317121 (sökbar februari 2016)
Basfinansiering av Resurscentrum för kvinnor 2005 (2005), Stockholm: Nutek. forsberg, Gunnel (1999), könskvotering i regionalpolitiken – förslag till framtida
åtgär-der, Uppsala: iM-Gruppen i Uppsala aB
friberg, tora (1989), ”kvinnor och regional utveckling”, kvinnor på landsbygden: doku-mentation av föredrag vid forskarseminarium den 27 februari 1989. Stockholm: Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU).
friberg, tora (1993), Den andra sidan av myntet – om regionalpolitikens enögdhet. En idéskrift ur kvinnligt perspektiv från Glesbygdsmyndigheten. östersund: Glesbygds-myndigheten.
hela Sverige ska leva – www.helasverige.se (sökbar februari 2016)
herlitz, Ulla (1995), vi nådde målet! En rapport om kvinnokraftsgruppens arbete augusti 1992–augusti 1995. Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral.
hård, Ursula (kommande), Doktorsavhandling. Ekonomisk-historiska institutionen. Stockholms universitet.
hård, Ursula (2016), ”Resurscentra för kvinnor – aktivt medborgarskap i samtidshisto-rien. kvinnors organisering genom social mobilisering; från lokala rum till interna-tionella arenor”. abstract till konferensen: allmän och lika rösträtt? historiekritiska perspektiv på medborgarskap och demokrati, SkoGh, Stockholms Universitet 18–19 augusti 2016.
hård, Ursula (2013), ”kan man leva på mat? lokal utveckling och nyföretagande genom närproduktion – en processtudie från hälsingland”, red. Rytkönen, Bonow & Wram-ner, från matproduktion till gastronomi, coMREc Studies in Environment and Development 7, s. 39–59.
hård, Ursula (2005), ”Regionalpolitik och regional utveckling ur ett könsperspektiv – med tillväxtavtalen som exempel”, Westberg (red) Regionala tillväxtavtal – en fråga om att bryta gamla mönster? kvinnor och mäns delaktighet i arbetet med tillväxtav-talen. arbetsliv i omvandling 2005:8. vetenskaplig skriftserie från arbetslivsinstitu-tet. Stockholm.
Ursula hård
=
Resurscentra för kvinnorhård, Ursula / Sundin, Elisabeth / tillmar, Malin (2007), kvinnors företagande – arbetsmarknadsbeteende och organisatorisk lösning. arbetsliv i omvandling 2007:4. vetenskaplig skriftserie från arbetslivsinstitutet. Stockholm.
Johannisson, Bengt & Nilsson, anders (1989) ”community entrepreneurs: networking for local development” i Entrepreneurship and Regional Development an interna-tional Journal volume 1 number 1, pp 3–19. 0898-56 26/89S03.00. taylor & francis ltd.
kvinnor på landsbygden: dokumentation av föredrag vid forskarseminarium den 27 februari 1989. Stockholm: Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU).
kvinnor på landsbygden handlingsprogram (1991), Glesbygdsdelegationens skriftserie nr 21, april 1991. Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral.
kvinnor på landsbygden – i regional utveckling – vill mer än REk-87, (1989), Glesbygds-delegationen.
kvinnor på landsbygden – regional utveckling: rapport från en konferens, Stockholm den 12–13 oktober 1989 (1989), red. Ångman, lena. Stockholm: arbetsmarknadsde-partementet/Glesbygdsdelegationen.
kvinnor på landsbygden – vill mer än bär och svamp (1989), Glesbygdsdelegationen. kvinnors kraft Resurscentra för kvinnor – bakgrund och visioner (1994), video
produ-cerad för Glesbygdsmyndigheten/kvinnokraft. trångsviken: Åse Media.
Motion 1993/94:a459 Resurscentrum för kvinnor (1994), 17 januari 1994, Martha Gårde-stig (kds), Riksdagen, www.riksdagen.se (sökbar februari 2016)
Motion 1993/94:a461 Regionala resurscentrum m.m. för kvinnor (1994), 24 januari 1994, Birgitta Sundin (s) m.fl., Riksdagen, www.riksdagen.se (sökbar februari 2016) NRc, Svenska Riksförbundet Nationellt Resurscentrum för kvinnor, www.nrckvinnor.
org (sökbar 2008)
Ny kvinnokraft (1999), ”projektledaren har ordet: Backspegel med reflexioner inför framtiden”, ing-Marie persson, oktober 1999, Nationellt Resurscentrum för kvinnor, Nutek.
persson, ing-Marie (2000), Resurscentrum – ett demokratiskt initiativ. Bilaga 1. Winnet Sverige, www.winnetsverige.se. (sökbar februari 2016).
prop. 1993/94:140 Regeringens proposition: Bygder och regioner i utveckling. Stock-holm: Riksdagens tryckeriexpedition.
Regeringen, www.regeringen.se (sökbar februari 2016)
Regeringsbeslut i 20, N2012/6282/Rt, 2012-12-13, Uppdrag att fördela verksamhetsbi-drag till resurscentra för kvinnor inom det regionala tillväxtarbetet, Regeringen, Näringsdepartementet
Regeringsbeslut, a94/1596/Rp, 1994-09-22
Resurscentra för kvinnor En utvärdering av projektverksamheten 2002-2008 Slut-rapport (2009), tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, östersund, www.tillvaxtanalys.se (sökbar februari 2016).
Resurscentra för kvinnor – Jämställd regional tillväxt. tillväxtverket, www.tillvaxtver-ket.se, (sökbar februari 2016)
Resurscentrum för kvinnor för ökat kvinnoperspektiv i regional utveckling (1999), Nationellt Resurscentrum för kvinnor, Nutek. Sundbyberg: alfa print.
Rönnblom, Malin (2008), ”var tog politiken vägen? om regionalpolitik, jämställdhet och statens förändrade former”, tidskrift för genusvetenskap nr 1.
Satsning på jämställdhet för hållbar tillväxt i Sveriges regioner (2015), http://www. regeringen.se/artiklar/2015/12/satsning-pa-jamstalldhet-for-hallbar-tillvaxt-i- sveriges-regioner/ (sökbar 2016)
SoU 1989:55 (1989), fungerande regioner i samspel, Slutbetänkande av 1987 års regio-nalpolitiska kommitté. Stockholm: allmänna förlaget.
tillväxtanalys, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, www.till-vaxtanalys.se (sökbar februari 2016)
tillväxtverket, myndighet, www.tillvaxtverket.se (sökbar februari 2016)
Westberg, hanna (2005), (red) Regionala tillväxtavtal – en fråga om att bryta gamla mönster? kvinnor och mäns delaktighet i arbetet med tillväxtavtalen. arbetsliv i omvandling 2005:8. vetenskaplig skriftserie från arbetslivsinstitutet. Stockholm. Winnet Baltic Sea Region – www.balticsearegion.org/ (sökbar februari 2016) Winnet Europe – www.winneteurope.org/ (sökbar februari 2016)
Winnet Sverige – www.winnetsverige.se (sökbar februari 2016)
Women’s Resource centres a Swedish model being internationalized, Malin lindberg, www.winnet8.eu, http://www.winnet8.eu/web/page.aspx?refid=208 (sökbar 2016)