Stockholm under tidigt sekelskifte. En del kvinnor startade egna
före-tag, andra rekryterades som elever till salonger för att så småningom
starta eget. Under tidigt sekelskifte 1900 ökade dessutom intresset för
skönhetsbehandlingar. att arbeta som manikyrist verkar ha varit en
sys-selsättning som tilltalade olika typer av kvinnor. främst verkar det ha
varit ogifta och ensamstående kvinnor med småborgerlig bakgrund,
men även gifta kvinnor som hade denna bakgrund drev verksamhet.
inte sällan fanns en koppling till handel inom familjen. Materialet är
dock något för begränsat för att kunna dra alltför stora slutsatser.
Manikyrister i Stockholm var sällan enbart specialiserade på
mani-kyr. De erbjöd sina kunder, alltifrån ansiktsbehandlingar och pedikyr
till borttagning av generande hårväxt och hudbehandlingar. olika
tek-niker och metoder praktiserades. De flesta kvinnor drev salonger eller
therese Nordlund Edvinsson
=
fåfänga till saluateljéer på östermalm eller Norrmalm. Smutsiga, röda eller ovårdade
händer och naglar förknippades med kroppsarbete, därför ville
borgar-klassens kvinnor markera distans genom vita välvårdade händer och
naglar. kvinnliga entreprenörer hade uppenbarligen förmåga att
erbjuda dem det, dels genom olika behandlingsformer, dels genom att
förmedla olika former av skönhetsmedel. De gifta manikyristerna
ver-kar ha varit något äldre än de ogifta.
Under 1920-talet ökade antalet salonger och utövare av skönhetsvård
i Stockholm. 1920-talet var också en period då damfrisörsalonger fick
sitt genomslag i Sverige. tidningarnas annonser och frågespalter om
skönhetsvård vittnar om ökat intresse för det yttre. i tidskriften Idun
lanserades en särskild spalt för frågor om skönhetsvård under
1910-talet. De flesta manikyrister i Stockholm var sällan infödda
Stockhol-mare. De verkar ha jobbat sig upp och etablerat sig i staden. oklart är
hur de hade förvärvat kunskap rörande skönhetsvård. Det mesta tyder
på att de verkat som elever vid skönhetssalonger, alternativt vistats
utomlands med möjlighet att praktisera alternativt studera. Det kan
vara förklaringen till att flera kvinnor inte kom från arbetarklassen.
att svenska kvinnor sökte sig till skönhetsbranschen har
förmodli-gen flera förklaringar. kvinnliga konsumenter hade blivit mer
köp-starka. Ett allmänt intresse hade dessutom ökat kring hygien och
skön-hetsvård. kanske erbjöd även denna bransch ett visst mått av frihet.
Medicinsk kompetens krävdes inte och man kunde göra snabba pengar
på människors längtan efter skönhet.
Noter
1. Folkräkningen den 31 December 1910, del III Folkmängdens fördelning efter yrken (Stockholm 1917).
2. Nina lykke, ” intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”,
Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1.03.
3. Enligt folkräkningarna 1900, 1910 och 1930 får man 21 träffar över hela landet rörande begreppet/yrket ”Manikurist”. Det fanns en manikurist i de digitaliserade
folkräkningarna för Stockholm år 1900. Jag har inte räknat med den kvinna som år 1910 står under beteckningen ”före detta manikurist”.
4. Enligt adresskalendern byggde uppgifterna på vad personen ifråga ville ange för rubrik för sin verksamhet. person eller firma kunde registreras avgiftsfritt. Men det betyder inte att alla kvinnliga företagare anmälde sig till registret. om man ville synas under flera rubriker behövde man betala en avgift samt göra en särskild anmälan. Se exempelvis Stockholms adresskalender 1910.
5. http://www.ne.se (hämtad 2016-02-28)
6. Folkräkningar 1900. https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar
7. Folkräkningen den 31 December 1910, del III Folkmängdens fördelning efter yrken (Stockholm 1917).
8. De kvinnor som listas som manikyrister i Stockholms adresskalender 1910 är föl-jande: t. arvidsson, J. Boman, E. Bjurzell, a o E. Britzelli, hv carlson, S. Ericson, a landén, J. linder, M. Malmstedt, M. von Mickwitz, J. Sandberg, a. Sundberg. i
Folk-räkningarna 1910 står följande kvinnor listade: M. adlivankin, t arvidsson, E
Bjur-sell, J. Boman, aM Britzelli, oM. Elfstrand, S.Eriksson, S.Grossak, GM. hagberg, GM. hedin, E. irstedt, a. landén, EMMk. lindqvist (denna står listad som före detta manikyrist, och jag har därför inte räknat med henne som verksam 1910) samt a. Wittborn.
9. Idun 19.7.1906
10. Folkräkningarna 1890, 1910.
11. annons rörande astrid Wittborn. Idun 18.6.1911. 12. Stockholms adresskalender 1924.
13. Familjegravplats Norra begravningsplatsen,http://hittagraven.stockholm.se/sv/ Norra-begravningsplatsen/1/07a/33/2 besökte sidan 20.2.2015). Folkräkningarna 1900, 1910.
14. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/07a/33/2 (besökte sidan 20.2.2015).
15. Hela världen: hennes bästa tidning. 1929. 16. Stockholms adresskalender 1915. 17. Idun 30.11.1919.
18. Stockholms adresskalender 1910. 19. Dalpilen 1908-01-21
therese Nordlund Edvinsson
=
fåfänga till salu20. fru holmin annons. Dagny 2.6.1910.
21. landén var skriven under den finska församlingen i Stockholm 1910. Ett tag var hon och äldsta dottern skriven hos hennes mor i Sundsvall som var arbetaränkan kata-rina Sofia Bergkvist Wallin (f. 1850). Folkräkningarna 1900.
22. Idun23.11.1901. Se Folkräkningar 1910.
23. Daniel Elfstrand, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15969, Svenskt biografiskt
lexi-kon (art av Wilhelm Bladin.), hämtad 2016-02-26.
24. Hälsovännen. Årg. 33, 1918.
Referenser
Källmaterial
Folkräkningarna 1890, 1900, 1910.
Stockholms adresskalender 1900, 1910, 1915, 1920 Statistisk årsbok för Stockholms stad 1924
Webbsidor
https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar) http://hittagraven.stockholm.se/ Tidskrifter Dalpilen Hälsovännen IdunHela världen: hennes bästa tidning
Litteratur
Bladh, christine (1991), Månglerskor: att sälja från korg och bod i Stockholm 1819–1846, Stockholm: Stockholmia.
carlsson, Sten (1968), Yrken och samhällsgrupper: den sociala omgrupperingen i Sverige
efter 1866, Stockholm: almqvist & Wiksell.
du Rietz, anita (2013), Kvinnors entreprenörskap under 400 år, Stockholm: Dialogos. Edgren, patrik a. (2007), Tvål, schampo & tandkräm: om varumärken som kommit och
haeger Magnus, Signe (1958), ”Skönhetsspecialistens yrke”, (red). lisa Mattsson, Svensk
Yrkeskvinna: del II. Nutidens Yrkeskvinnor, Göteborg.
Jones, Geoffrey (2010), Beauty imagined : a history of the global beauty industry, oxford: oxford University press.
kleen, Else (1907), Gwens bok för hemmet, Stockholm: ljus.
lykke, Nina, ”intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”,
Kvin-novetenskaplig Tidskrift 1.03.
Myrdal, Janken (2007), ”källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, Historisk
Tidskrift 127:3.
Nordlund Edvinsson, Therese, ”att skriva en människas liv”, Långa linjer och många fält.
Festskrift till Johan Söderberg (red) Martin Gustavsson & Dag Retsö, Stockholm 2015:
acta Universitatis Stockholmiensis.
peiss, kathy (1998), Hope in a jar: the making of America’s beauty culture, New York: Met-ropolitan Books.
Qvarsell, Roger & torell, Ulrika (2005), Reklam och hälsa: levnadsideal, skönhet och
hälsa i den svenska reklamens historia (red.) Stockholm: carlsson.
Söderberg, Johan (2001), Röda läppar och shinglat hår: konsumtionen av kosmetika i
Sverige 1900–1960, Stockholm: podium.
Willett, Julie (2005), ”hands across the table”: a Short history of the Manicurist in the twentieth century”, Journal of Women’s History, vol. 17, No. 3.