Den samlade analysen av resultatet som presenterats ovan gör gällande att det förekom en rad skillnader i artiklarna skrivna inför herrarnas VM 2018 jämfört med artiklarna skrivna inför damernas VM 2019. Att artiklarna om herrlandslaget till största del kretsar kring deras prestationer (både tidigare och kommande) medan artiklarna om damlandslaget till största del kretsar kring faktorer utanför deras egna fotbollsspelande ger en tydlig indikation på att det råder en obalans i rapporteringen.
Om vi förutsätter att Aftonbladet som tidning vill generera så många klick som möjligt för varje publicerad artikel framgår tydligt att de försöker nå läsarna på olika sätt när det gäller rapportering om herr- respektive damfotboll. Spelare i herrlandslaget fungerar som subjekt i artiklar utan att ämnet behöver sväva iväg från deras egna fotbollsspelande.
Detta samtidigt som artiklarna där damspelare fungerar som subjekt ofta kretsar kring andra saker som potentiellt kan generera ett läsintresse. När Ola Toivonen i herrlandslaget ombads kommentera ett externt utspel handlade det om Toivonens egen karriär och kritik som riktats mot honom från hans före detta tränare i den franska klubben Toulouse. John Guidetti i herrlandslaget fick frågor om värmen som förväntades svepa in över Ryssland inför VM 2018. Även i den artikeln låg alltså fokus på hur detta eventuellt skulle komma att påverka herrlandslagets prestationer. För spelarna i damlandslaget pekar resultatet i vår studie på att det förekommit en helt annan inramning på artiklarna. När spelare i svenska damlandslaget ombads kommentera utspel eller händelser kretsade detta kring Nilla Fischer som var upprörd över en sexistisk rubriksättning, Caroline Seger som var upprörd över ett uttalande från norrmannen Martin Ödegaard samt Hanna Glas som fick frågor om Neymar och dennes beteende utanför planen. Artiklarna om damspelarna kretsar alltså kring manliga fotbollsspelare alternativt icke-fotbollsrelaterade ämnen samtidigt som herrspelarna tillåts hålla sig inom ramen för deras yrke - det vill säga deras eget fotbollsspelande.
Huruvida Aftonbladet medvetet eller omedvetet valde att involvera manliga fotbollsspelare i sin rapportering kring damlandslaget är oklart. Intentionen kan ha varit
25 att bidra till att skapa mer uppmärksamhet kring damlandslaget inför deras VM. Detta faller dock på att ingen av artiklarna sätter damlandslaget i fokus. Snarare verkar valet att involvera manliga spelare i rapporteringen vara omedvetet, och att det framstår naturligt för tidningen att bygga delar av sin rapportering på manliga fotbollsprofiler i samband med stundande VM-turnering, oavsett utövarnas kön. Oavsett de bakomliggande intentionerna kan konstateras att rapporteringen om ett svenskt landslag i fotboll inför en VM-turnering byggs upp på olika sätt beroende på utövarnas kön. Inte minst sett ur ett genusperspektiv då det blir tydligt att mannen är norm när det kommer till att tycka och tänka kring fotbollshändelser - även när det gäller kvinnligt utövande.
Ytterligare en punkt där rapporteringen skiljdes åt mellan könen var förekomsten av SvFF som subjekt i artiklarna. Att SvFF, det vill säga organisationen som styr över både herr- och damlandslaget, figurerar i rapporteringen om herrlandslaget men inte i artiklarna om damlandslaget bidrar även det till en obalans i rapporteringen. Att exempelvis landslagsläkaren Anders Valentin, säkerhetschef Jan Gustafsson och dåvarande landslagschefen Lars Richt figurerade i artiklarna om herrlandslaget bidrog till att rapporteringen om herrlandslaget fick en mer seriös och detaljerad inramning. Kanske valde Aftonbladet medvetet att inte rapportera lika detaljerat om damlandslaget på grund av att de inte tror på det perspektivet i samband med rapportering om damfotboll. Att SvFF tar större utrymme i rapporteringen om herrarna kan även bero på att SvFF eventuellt lägger större vikt på att figurera i sammanhang som handlar om herrlandslaget.
Diskussion
I resultat- och analysdelen bekräftades vår hypotes om att det faktiskt existerade en viss skillnad i rapporteringen om svenska herrlandslaget inför fotbolls-VM 2018 och svenska damlandslaget inför fotbolls-VM 2019. Med hjälp av analysschemat som användes i studien kunde vi även få fram svar på våra frågeställningar. Även om vi i vår studie enbart fokuserade på fotbolls-VM så finns ett tydligt mönster i analysen. Att herrfotboll anses vara norm i samhället är något som även Aftonbladet har anammat. På grund av dessa normer och värderingar fortsätter olika medier påverka och influera publiken gällande detta ämne. Resultatet tyder på att Aftonbladet väljer att forma sin rapportering om herr- och damfotboll på olika sätt för att möta läsarnas förväntningar. På så sätt skapas en (ond) cirkel som troligtvis kommer fortsätta upprätthålla den rådande obalansen vad gäller
26 rapportering om herr- kontra damfotboll. Med framing som huvudbegrepp kan man därför i resultatet avläsa hur Aftonbladet valt att framställa svenska dam- respektive herrlandslaget. Rapporteringen har på något sätt vinklat artikeln till hur vi som läsare ska uppfatta händelsen samt vart vi ska lägga fokus.
Teorin om att herrfotboll i regel betraktas som norm och damfotboll som det avvikande bekräftas till viss del av resultatet kopplat till subjekten i artiklarna. Den absolut tydligaste skillnaden som presenteras i resultatdelen är det faktum att spelare i herrlandslaget fungerar som subjekt och ramar in artiklar som handlar om damlandslagets VM-uppladdning. I rapporteringen om herrlandslaget inför VM 2018 bygger inte inramningen en enda gång på perspektivet från en kvinnlig fotbollsspelare. Aftonbladet har alltså valt att gestalta spelare från herrlandslaget som mer betydande i fotbollssammanhang då deras åsikter anses vara viktiga även i rapportering om damlandslaget.
Som tidigare nämnt under rubriken tidigare forskning beskriver Kane och Greendorfer (1994) hur medier tidigare målat upp en stereotyp bild av kvinnor som ägnar sig åt idrott, medan männen beskrivs efter deras faktiska idrottsutövande (hämtad ur Jarlbro, 2006:
77ff). Det är även något som vi med vår studie kan dra en parallell till. Spelare i svenska damlandslaget representeras inte som den stereotypa kvinnan men däremot kan vi i resultatet se att svenska herrlandslaget huvudsakligen beskrivs och presenteras utifrån deras prestationer och framgångar. Vad gäller representationen om damlandslaget så ligger stort fokus på allt runt omkring själva fotbolls-VM, inte specifikt på spelarnas prestationer. Vi kan därför se att det i rapporteringen fortfarande råder en norm om vad som är manligt och kvinnligt när det kommer till fotboll. Även om samhället idag blivit mer jämställt går det fortfarande att se tydliga skillnader vad gäller representationen av män och kvinnor - åtminstone när det gäller fotbollsrapportering.
En annan aspekt som lyftes under avsnittet tidigare forskning var att kvinnliga idrottare i bredare utsträckning presenteras med förnamn medan manliga idrottare presenteras med efternamn (Jarlbro, 2006). Detta fenomen kan ge sken av att manligt idrottsutövande betraktas mer seriöst medan kvinnligt idrottsutövande marginaliseras. I vår studie återfanns inga betydande skillnader vad gäller tituleringen på dam- respektive herrspelarna. Det visade sig dock att marginaliseringen av det kvinnliga idrottsutövandet framträdde på andra sätt. Den nya tidsålder som Kate Petty och Stacey Pope (2019)
27 argumenterar för att mediebevakningen av kvinnlig sport klivit in i - och som vi redogjorde för tidigare i uppsatsen - går delvis emot resultatet för vår studie. Även om vi, likt Petty och Pope, ser det som mycket positivt att kvinnliga idrottare inte längre framställs som sexobjekt pekar vårt resultat mot att denna positiva förändring i sig inte gör rapporteringen jämställd. Att det skrivs mycket om damfotboll, samt att den övervägande delen av rapporteringen är positiv, behöver inte heller det innebära att bevakningen av idrottskvinnor motsvarar den bevakning som lägger fokus på manliga idrottare. De skillnader vi identifierat i vår studie pekar på att rapporteringen om och kring damfotboll, ny tidsålder eller ej, fortfarande lämnar en del att önska. I alla fall om målet är att rapporteringen om herr- och damfotboll ska fungera och vara uppbyggd på samma sätt.
Valet av metod till vår studie bidrog till att vi på ett mer ingående plan kunde redogöra för de specifika skillnaderna i rapporteringen om det svenska dam- respektive herrlandslaget. Eftersom alla artiklar behandlades på samma sätt kunde några tydliga skillnader konstateras. För att kunna generalisera resultatet skulle det dock behövas ett större urval av material. Man skulle behöva studera flera tidningar och artiklar för att få en större överblick om det även i deras rapportering existerar några märkbara skillnader.
Med ett större urval blir även resultatet mer pålitligt då man i större utsträckning kan se fler likheter och skillnader i rapporteringen kring de båda svenska landslagen.
Slutsats
Studiens syfte var att redogöra för hur Aftonbladets rapportering såg ut inför herr-VM 2018 respektive dam-VM 2019, samt identifiera eventuella skillnader i rapporteringen beroende på utövarnas kön. Resultatet visade hur spelarna från respektive landslag representerades samt vilken inramning artiklarna hade beroende på om det var damerna eller herrarna som var utövare. Vidare i vår studie kunde vi även se olika mönster gällande hur rapportering kring svenska dam- och herrlandslaget skilde sig åt.
Sammanfattningsvis kan vi med hjälp av resultatet från vår studie konstatera att spelarna var vanligt förekommande som subjekt i både rapporteringen om herr- och damlandslaget. Stora skillnader påträffades dock i hur artiklarnas kontext och inramning såg ut beroende på om det handlade om dam- eller herrlandslaget. Herrspelarnas
28 perspektiv, i de fall de fungerade som subjekt, kretsade kring deras egna prestationer och insatser medan damspelarnas perspektiv, i de fall de fungerade som subjekt, kretsade kring faktorer bortom deras egna fotbollsspelande. Dessa konstateranden ledde oss oavkortat in på artiklarnas övergripande inramning vilket gjorde att studiens frågeställningar kom att komplettera varandra på ett naturligt sätt.
Att vi i den kvalitativa textanalysen valde att fokusera på totalt 8 artiklar (4 om herrlandslaget inför VM 2018 och 4 om damlandslaget inför VM 2019) innebar att materialet från den totala rapporteringen medvetet begränsades. Av den anledningen har vårt resultat och vår analys naturligt nog även kommit att definieras av dessa artiklar. I och med att studien även byggde på en analys av artiklarnas text har vi inte gått in på de aspekter och mönster som eventuellt framträder i de bilder som figurerar i artiklarna. Att närmare granska bilder kopplat till rapportering om herr- respektive damfotboll är något som hade kunnat bidra med ytterligare en dimension till studien. Att enbart analysera bilderna, på samma sätt som vi enbart analyserat texten, skulle även det vara en intressant studie i sig.
29
Referenslista
Litteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö:
Gleerup
Griffin, Emory A., Ledbetter, Andrew & Sparks, Glenn (2012[2012]). A first look at communication theory. Eight edition. New York, NY: McGraw-Hill Education Jarlbro, Gunilla (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur