Den svenska eliten av fotbollsspelande kvinnor och män

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Den svenska eliten av fotbollsspelande kvinnor och män

En kvalitativ textanalys med fokus på Aftonbladets rapportering om svenska herrlandslaget i fotboll inför VM 2018 och svenska

damlandslaget i fotboll inför VM 2019.

Oskar Nilsson & Sofia Nyborg

2020

Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Kommunikationsprogrammet: Inriktning kommunikatör Medie- och kommunikationskunskap, 61-90

Handledare: Elena Johansson Examinator: Cecilia Mörner

(2)

Sammanfattning

Denna uppsats har sin utgångspunkt i genus- och gestaltningsteori och målet var att redogöra för de eventuella skillnader som existerar i Aftonbladets rapportering om svenska herrlandslaget i fotboll och svenska damlandslaget i fotboll. Detta genomfördes med en kvalitativ textanalys av totalt 8 artiklar som skrevs och publicerades om de respektive landslagen inför herrarnas VM 2018 och damernas VM 2019. Resultatet från studien kom att bekräfta vår tes om att skillnader faktiskt förekommer. Resultatet från studien som genomfördes påvisar tydliga skillnader vad gäller såväl artiklarnas huvudsubjekt, samt från vems eller vilkas perspektiv som artiklarna är skrivna utifrån. En tydlig indikator på den (icke)rådande balansen i rapporteringen var rollen som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) iklädde sig i samband med de båda mästerskapen. SvFF och dess representanter figurerade ofta i samband med rapporteringen om herrlandslaget men betydligt mer sällan i samband med rapporteringen om damlandslaget ett år senare.

Strukturen i rapporteringen om herrlandslaget framstår mer omfattande och gedigen jämfört med den om damlandslaget, något som inger känslan av att det är förstnämnda är skrivet på grund av att det existerar ett läsintresse och det sistnämnda på grund av att det behöver skrivas. Flera identifierade faktorer i studien understryker och förstärker det faktum att manligt fotbollsspelande betraktas som norm och kvinnligt fotbollsspelande som något avvikande.

Nyckelord: Framing, representation, genusteori, fotbolls-VM, svenska herrlandslaget, svenska damlandslaget, fotbollsrapportering

(3)

Abstract

The aim of this study was to find and reveal the differences in the reports about the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team in one of Sweden’s biggest newspaper - Aftonbladet. The theories applied in the study were gender theory and Gestalt theory. A qualitative text analysis was used while we examined 8 articles written and published during the days before each national team played their first game in the FIFA World Cup 2018 and the FIFA Women’s World Cup 2019. The result based upon the study points towards differences in how (and who) Aftonbladet use as the main subject of the articles, and also obvious differences in regards of the perspective presented in the articles. A clear indicator of the non-existing balance in the World Cup-coverage was the role of Swedish Football Federation

(SvFF). SvFF and its representatives figured mainly in the coverage about the Swedish men’s national team while barely nothing at all in the coverage about the Swedish women’s national team during their World Cup one year later. The overall structure of the coverage about the men’s national team appears more solid and extensive compared to the coverage on the women’s national team. Several identified factors in the study emphasizes and strengthens the fact that men’s football is seen as normative while women’s football is seen as something deviant.

Keywords: Framing, representation, gender theory, FIFA World Cup, Swedish men’s national team, Swedish woman’s national team, football reporting

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...

Abstract ...

Inledning... 1

Bakgrund ... 1

Problemformulering ... 2

Syfte ... 3

Frågeställningar ... 4

Tidigare forskning... 4

Studier under 90- och 00-talet ... 4

Dam-VM 2015 ... 5

OS i Turin 2006 ... 5

Teori ... 6

Genusteori ... 6

Framing ... 7

Metod ... 9

Metodval ... 9

Urval av material/empiri ... 10

Tillvägagångssätt ... 11

Metoddiskussion ... 11

Resultat ... 12

Artiklar om herrlandslaget inför VM 2018 ... 12

Artiklar om damlandslaget inför VM 2019 ... 17

Analys ... 20

Analys av artiklarna om herrlandslaget inför VM 2018 ... 20

Analys av artiklarna om damlandslaget inför VM 2019 ... 22

Samlad analys och jämförelse av VM-rapporteringen 2018 & 2019 ... 24

Diskussion ... 25

Slutsats ... 27

Referenslista ... 29

Litteratur ... 29

Elektroniska källor ... 29

Källor använda i studien ... 30

(5)

1

Inledning

Bakgrund

Somrarna 2018 och 2019 kom båda två att präglas av svenska fotbollsframgångar på landslagsnivå. 2018 tog sig svenska herrlandslaget hela vägen till en kvartsfinal i VM i Ryssland. Detta efter att ha slagit ut Schweiz i åttondelsfinalen. I kvartsfinalen visade sig alltjämt England vara en för svår motståndare men uttåget till trots hyllades såväl spelare som tränare för sina insatser under mästerskapet. Året därpå var det svenska damlandslagets tur att kliva in i sin VM-turnering. Sverige tog sig enkelt vidare från gruppen och fortsatte genom att slå ut Kanada i åttondelsfinalen. I kvartsfinalen stod Sverige för en bragd då de vann över Tyskland, men i den efterföljande semifinalen visade sig Nederländerna vara snäppet bättre. Sverige lämnade VM-turneringen med ett brons efter vinst mot England i matchen om tredjepriset. Även om det är svårt att jämföra prestationerna i sig går det att konstatera att det var två lyckade mästerskap.

Herrlandslaget stod för sin bästa VM-prestation sedan 1994 och damlandslaget skingrade allt tvivel gällande huruvida de fortfarande tillhör den absoluta toppen inom världsfotbollen eller inte.

Denna korta sammanfattning av mästerskapen 2018 och 2019 leder in oss på ämnet för vår uppsats. De svenska fotbollslandslagens framgångar i Ryssland och Frankrike blev glädjeämnen som svenska medier rapporterade om. I vår studie har vi valt att fokusera på de närmsta dagarna inför respektive landslags VM-premiär. Frågan som vi både ställer oss och ämnar besvara är huruvida rapporteringen skiljde sig åt beroende på utövarnas kön. Genom att genomföra en kvalitativ textanalys, med fokus på artiklar som publicerades i Aftonbladet under den begränsade tidsperioden för vår studie, är målet att kunna identifiera och redogöra för de eventuella skillnaderna i rapporteringen.

I boken Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965 - 1980 (2004) avhandlar författaren Jonny Hjelm damfotbollens historia. Hjelm menar att damfotbollen inledningsvis, det vill säga under dess framväxt på 60-talet, möttes av ett relativt stort motstånd från allmänheten. Idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet ansågs inte vara passande för kvinnor, men mediernas syn på fenomenet som då var fotbollsspelande kvinnor var trots detta förhållandevis positivt. Faktum är att medierna beskrev damfotboll som något spännande. Rapporteringen kretsade kring den faktiska sporten i form av matchrapporter

(6)

2 och annan information som var brukligt även för den tidens fotbollsbevakning av manliga utövare. Rapporteringen skiljde sig med andra ord inte åt nämnvärt jämfört mellan män och kvinnor (hämtat ur Jarlbro, 2006: 77).

Det allmänna motståndet gentemot damfotbollen lever i viss mån kvar än idag och fokus för vår uppsats blir att, till skillnad från Hjelm, redogöra för den nutida medierapporteringen. Vi kommer göra en djupdykning i arkivet och granska innehållet utifrån våra två huvudteorier, genusteori och framing, samt ytterligare förhållningspunkter och riktlinjer som är relevanta för vår kvalitativa textanalys.

Vi kommer genomgående i vår uppsats använda oss av termerna damfotboll och herrfotboll. Vi kommer även referera till Dam-VM respektive Herr-VM. Detta på grund av att vi vill att det ska bli så tydligt som möjligt för läsaren. I de fall då vi skriver om Svenska Fotbollförbundet kommer vi använda oss av förkortningen SvFF. I de fall då vi skriver om det internationella fotbollsförbundet (Fédération Internationale de Football Association) kommer vi använda den vedertagna förkortningen FIFA. I vår studie kommer vi även att använda oss av begreppet subjekt, vilket innebär den person eller aktör som fungerar som huvudperson i en artikel.

Problemformulering

Statistik visar på att det fortfarande existerar flera skillnader mellan hur män och kvinnor skildras och presenteras i medierna. Detta trots att samhället i stort blivit mer jämställt om vi jämför med hur det såg ut hundra år bakåt i tiden (Statens Medieråd, 2019).

Medierapportering om idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet är inget undantag.

Problemet med könsstereotypa och marginaliserande skildringar av könen är att de i förlängningen påverkar och influerar såväl värderingar som normer hos publiken.

Det är vår uppfattning att många av de artiklar som skrivs om - såväl som debatten kring - damfotbollen och dess utövare vinklas på ett sätt som får publiken att jämföra med herrfotbollen. Ett färskt exempel är beslutet om att flytta damernas EM ett år fram i tiden.

Beslutet togs som en följd av att herrarnas EM på grund av coronautbrottet inte kan genomföras sommaren 2020 och därmed planeras hållas först sommaren 2021. Damerna, vars EM skulle spelats 2021, får därmed se även sitt mästerskap flyttas fram ett år i tiden till sommaren 2022 (Aftonbladet, 2020).

(7)

3 Ett annat diskussionsämne har under senare år varit den snedfördelning som uppges existera mellan dam- och herrfotbollen vad gäller de bonusar som det internationella fotbollsförbundet (FIFA) betalar ut till de deltagande nationerna i samband med VM- turneringarna (Aftonbladet, 2019). Att dessa orättvisor lyfts fram och rapporteras om kan betraktas som rimligt och fullt naturligt. Något som kan betraktas som desto mer olyckligt är det löjes skimmer som ibland kastas på damfotbollen och dess utövare i samband med dessa diskussioner. Ett exempel på just detta var då Zlatan Ibrahimovic - en av svensk fotbolls största genom tiderna - erbjöd damspelarna signerade cyklar i efterdyningarna av att herrlandslagets mest meriterade spelare Anders Svensson prisats med en bil av SvFF medan damlandslagets dito, Therese Sjögran, prisats med - ingenting alls (SVT, 2013).

Vårt mål är inte att söka svar på de större ekonomiska skillnaderna mellan herr- och damfotboll. Vi vill med vår undersökning snarare ta reda på hur - och på vilket sätt - medierapporteringen skiljer sig åt inför ett fotbolls-VM beroende på om utövarna är kvinnor eller män. Vår hypotes bygger på att skillnaderna existerar, frågan är på vilket sätt och i vilken omfattning.

Syfte

Syftet med vår studie är att identifiera och redogöra för skillnaderna i hur Aftonbladet rapporterade om det svenska damlandslaget inför fotbolls-VM 2019 respektive svenska herrlandslaget inför fotbolls-VM 2018. Vi har valt att fokusera på rapporteringen i Aftonbladet på grund av det är den tidningen i Sverige med störst digital räckvidd vilket innebär att de når ut till flest potentiella läsare (Kantar Sifo, 2020). Aftonbladet är även relevant för undersökningen sett till att de skriver mycket om både dam- och herrfotboll, inte minst de svenska landslagen, och därmed ger oss ett stort underlag för studien.

(8)

4

Frågeställningar

• Hur utformades rapporteringen om och kring svenska dam- respektive

herrlandslaget i fotboll inför damernas VM 2019 och herrarnas VM 2018 utifrån faktorerna:

• Representation? D.v.s. hur Aftonbladet valt att bygga upp artiklarna sett till faktorerna perspektiv och subjekt.

• Inramning (framing)? D.v.s. artiklarnas huvudfokus och utgångspunkt.

• Finns det några skillnader i Aftonbladets rapportering vid en jämförelse mellan dam- respektive herrlandslaget i fotboll utifrån ovanstående faktorer?

Tidigare forskning

Studier under 90- och 00-talet

De svenska mediernas jämställda förhållningsätt till dam- och herrfotboll under 60-talet, som beskrevs närmre i bakgrundsdelen, är något som kommit att efterlysas av forskare som fokuserat på senare tidsperioder. Kane och Greendorfer (1994) menar att medierna tenderar att måla upp en stereotyp bild av kvinnor som ägnar sig åt idrott. Snarare än att lägga fokus på den kvinnliga atletens faktiska idrottsutövande, vilket var regel för den manliga atleten, beskrivs de närmast som karikatyrer (hämtad ur Jarlbro, 2006: 77ff).

Kane och Greendorfers forskning publicerades 1994 och är därmed inte nödvändigtvis rättvisande för dagens medieklimat. Dessutom fokuserade de på amerikanska medier.

Deras studie är alltjämt relevant att bära med oss då de, precis som vi, betonar vikten av mediernas påverkan på publiken. Medierna besitter makten att forma och skapa föreställningar inom en viss kultur, och först när medierna förändrar sina attityder kommer också allmänheten göra det (Jarlbro, 2006: 77ff).

En annan aspekt som tidigare forskning pekar på är att kvinnliga idrottare i högre grad presenteras med förnamn medan manliga idrottare presenteras med efternamn (Jarlbro, 2006). Detta ger sken av att manligt idrottsutövande tas mer seriöst medan kvinnligt idrottsutövande marginaliseras. Jarlbro (2006) presenterar ett exempel hämtat från Dagens Nyheter 2005 där en rubrik löd: Tregaro har fullt upp med Emma och Kajsa.

Emma och Kajsa är alltså de svenska höjdhopparna Emma Gren och Kajsa Bergqvist och

(9)

5 Tregaro är deras tränare Yannick Tregaro. Exemplet visar tydligt hur rubriksättningen lägger fokus på den manliga tränaren som presenteras med efternamn. De kvinnliga höjdhoppsstjärnorna presenteras med förnamn och det faktum att Tregaro har fullt upp med Gren och Bergqvist inger känslan av att de utgör ett problem för den manliga tränaren.

Dam-VM 2015

Kate Petty och Stacey Pope argumenterar i sin artikel A New Age for Media Coverage of Women’s Sport? An Analysis of English Media Coverage of the 2015 FIFA Women’s World Cup (2019) för att mediebevakningen av kvinnlig sport har tagit klivet in i en ny tidsålder. Denna tidsålder präglas av ett skifte mot större jämlikhet mellan könen. De bygger sina resonemang och slutsatser på analyser de genomfört när de granskat innehållet i fem engelska tidningar i samband med Dam-VM 2015. Medan tidigare forskning antytt att kvinnliga atleter marginaliseras pekar deras resultat snarare på motsatsen. Under Dam-VM 2015 står klart att den engelska pressen dels skrev väldigt mycket om mästerskapet, och dels att den absolut största delen av bevakningen var väldigt positiv (Petty & Pope, 2019: 499). Medan tidigare forskning inom ämnet antytt och pekat på att kvinnliga idrottare marginaliseras och i viss mån framställs som sexobjekt pekar Petty och Pope’s resultat på motsatsen. De framhäver att ‘skill’, alltså skicklighet, var den mest centrala kategorin i rapporteringen som deras studie fokuserade på. De antyder därmed att resultatet för deras forskning pekar mot ett annat håll än tidigare studier kretsande kring kvinnligt idrottsutövande och representation (Petty & Pope, 2019).

OS i Turin 2006

Antti Laine skriver att fotboll och ishockey är de två sporter som får mest utrymme i svenska och finska medier. I artikeln Gender Representation of Athletes in Finnish and Swedish Tabloids (Nordicom Reviews, 2016) presenterar Laine resultatet av sin studie baserat på rapporteringen i svenska och finska tidningar under OS i Turin 2006. Laines studie bestod av både en kvantitativ del och en kvalitativ del och resultatet från den kvalitativa delen, med särskilt fokus på representationen av kvinnliga ishockeyspelare, är anmärkningsvärt.

Skillnaden mellan representationen av kvinnliga ishockeyspelare skiljde sig åt markant mellan de båda ländernas rapportering. Den svenska rapporteringen, där Aftonbladet

(10)

6 nämns som en av källorna, beskrivs som ett positivt exempel där spelarna beskrevs och porträtterades som atleter och inte ”ögongodis” för män. I den finska rapporteringen var resultaten desto mer besvärande. Laine (2016) skriver att kvinnliga ishockeyspelare marginaliserades i text och sexualiserades på bild i de finska tidningarna. Till exempel beskrevs den finska ishockeyspelaren Saija Sirviö med uttryck såsom slim figure, sweet blonde och a female hockey player who takes care of her appearance (Laine, 2016).

Laine (2016) drar slutsatsen att kvinnliga lagsporter, och i synnerhet bollsporter, har högre status i svensk sportmedia jämfört med finsk sportmedia. Detta även om hon tydliggör att ishockeyexemplet stack ut rejält från mängden i negativ bemärkelse. Överlag var män och kvinnor representerade på ett likvärdigt sätt under OS i Turin (Laine, 2016).

Teori

Genusteori

Genusteori och genusforskning kretsar kring kön och könsroller som sociala och kulturella konstruktioner snarare än något biologiskt. Fagerström och Nilson (2008:7) påminner om den franska filosofen Simone de Beauvoir och hennes välciterade mening

“Man föds inte till kvinna, man blir det”. Beauvoirs bevingade ord som uttalades redan på 40-talet sätter fingret på vad genusforskningen menar med det socialt och kulturellt konstruerade könet. Genom att nyfödda pojkar respektive nyfödda flickor redan från väldigt ung ålder uppmuntras och förväntas passa in och anamma sina biologiska könsroller lär de sig tidigt att leva i sina konstruerade kön. Klassiska exempel på hur denna indoktrinering fungerar är att unga pojkars rum målas blå medan flickornas rum målas rosa. Pojkar uppmuntras ta plats och får ofta en fotboll att leka med medan flickor uppmuntras vara snälla och timida samtidigt som de får lära sig leka med och ta hand om dockor i tidig ålder. Denna tydliga skillnad i uppfostran lägger grunden för vad som ur ett feministiskt perspektiv ofta refereras till som en könsmaktsordning. En maktfördelning mellan könen som enligt genusforskningen genomsyrar hela vårt moderna samhälle (Fagerström & Nilson, 2008:7).

Dessa socialt och kulturellt präglade uppfattningar om vad som är feminint och vad som är maskulint är i allra högsta grad aktuella när det kommer till idrott. Medan vissa sporter och idrottsgrenar kommit långt när det gäller jämställdhet mellan könen finns globalt

(11)

7 stora sporter som är kvar i det förflutna och fortfarande präglas av nyss nämnda könsmaktsordning. Det går att argumentera för att fotboll är en utav dem. Trots det utbredda aktiva deltagandet och intresset för fotboll bland kvinnor i Sverige refereras allt som oftast herrfotboll till som endast fotboll medan damfotboll refereras till som damfotboll. Den professionella högstaligan för herrar i Sverige heter Allsvenskan samtidigt som damernas motsvarighet fått epitetet OBOS Damallsvenskan (SvenskFotboll, 2020). FIFA som anordnar VM för både herrar och damer benämner herr-VM som FIFA World Cup samtidigt som dam-VM går under namnet FIFA Women’s World Cup (FIFA, 2020). Det verkar finnas ett behov av att - omedvetet eller ej - markera att det rör sig om just kvinnligt utövande genom att sätta prefixet dam innan själva sporten eller utövandet, något som inte görs för herrar i samma utsträckning. En tydlig indikation på att manligt idrottsutövande ses som normen och kvinnligt idrottsutövande som det avvikande - helt i linje med den övergripande könsmaktsordningen.

Framing

Agenda-setting theory beskriver hur medier sätter en agenda, samt mediers förmåga att styra över nyhetsagendan och på så sätt även den publika agendan (Griffin, 2012:378).

Det handlar inte om att medierna bestämmer vad vi ska tänka, utan snarare om vad vi tillåts välja bland. Det är medierna som gör ett urval och publicerar nyheter som de vill ska nå den publika agendan. Medier gör vanligtvis inte ett avsiktligt försök att påverka sin publiks åsikter med deras publikationer, utan det handlar snarare om vart man som tittare eller läsare ska lägga sitt fokus. Vad medierna anser vara viktigt är också något som publiken då anser vara viktigt. Publiken väljer dock selektivt sin exponering av medier då majoriteten bara väljer att ta del av åsikter och nyheter som inte hotar deras befintliga uppfattningar om verkligheten. Agenda-setting theory bygger alltså på att medierna väljer vad de sätter på agendan och att publiken sedan får förhålla sig till det medierna redan valt ut.

Med agenda-setting theory som utgångspunkt gör medierna mer än att påverka vad man som publik ska tänka på. Begreppen framing och priming som faller in under agenda- setting theory ser mediers agenda från två olika perspektiv. För det första influerar medier oss till hur vi ska tänka, vilket innefattar begreppet framing (Griffin, 2012:381). Priming handlar istället om mediers val av att uppmärksamma vissa specifika händelser och andra inte. Framing är den teorin som vi i vår studie kommer att ha som utgångspunkt,

(12)

8 vilket handlar om hur medierna väljer att framställa och vinkla olika nyheter på, vilket även kallas frames. Det är något som inte går att undvika då exempelvis reportrar och journalister väljer att rama in en nyhet utifrån deras personliga uppfattningar och värderingar. Innebörden av att rama in en händelse är att man enbart kommunicerar vissa aspekter från den upplevda verkligheten som på ett visst sätt stödjer ett särskilt problem, värdering eller åsikt.

Framing innefattar alla kulturella strukturer där det ofta finns en återkommande inramning på specifika händelser. Med tiden kan dock nya frames tillkomma och tidigare kan upphöra. Frames skapas huvudsakligen av personer med politisk makt i samhället, som har kontakt med kraftfulla organisationer, personer och institutioner. Med hjälp av inramningen och dess frames skapar man stor förståelse till innebörden av nya fenomen.

Hur exempelvis en rubrik är inramad har betydelse för hela innehållet i texten och skapar redan från första stund en förståelse och vinkel av hela innehållet (Hertog & McLeod, 2001: 149).

Syftet vid användningen av en framing-analys är att kunna identifiera, beskriva och skapa en förståelse av inramningen på innehållet. Inledningsvis måste man identifiera de centrala koncepten som skapar varierande frames av innehållet. En annan viktig aspekt är att söka efter berättarens personliga information och idéer. I en organisation är exempelvis berättaren ett utav de mest kraftfulla verktygen de har för att ge ut information till allmänheten. Därför måste man som mottagare vara uppmärksam på informationen man tar in. För att sedan kunna genomföra en lyckad framing-analys är det även viktigt att ha en förförståelse på eventuella frames inom de ämnen man studerar, samt att man har en bred synvinkel på innehållet.

Vidare betyder framing hur medierna gestaltar verkligheten och huruvida det påverkar människors uppfattningar. Vi kommer i vår studie att använda oss utav framing som huvudbegrepp för att skapa en uppfattning om hur medierna framställer dam- respektive herrfotboll.

(13)

9

Metod

Nedan kommer val av metod, urval samt tillvägagångssätt presenteras för vår studie.

Syftet med studien är att analysera ett urval av artiklar skrivna inför fotbolls-VM 2018 respektive fotbolls-VM 2019, där vi vill jämföra rapportering mellan det svenska herr- respektive damlandslaget och identifiera eventuella skillnader. Vi ämnar även redogöra för hur Aftonbladet valde att gestalta och framställa landslagsspelarna. För att få fram dessa svar föll vårt val av metod på en kvalitativ textanalys.

Metodval

Syftet med en kvalitativ textanalys är att granska och analysera en texts innehåll genom att hitta underliggande betydelser. En textanalys kan delas upp på två huvudområden, antingen kan man genomföra en systematiserande undersökning eller en kritisk granskade undersökning. Vi har valt att genomföra vår studie genom en systematisk undersökning.

Det innebär att vi kommer klargöra strukturen i texterna och lyfta fram innehåll som är betydande med hjälp av frågor indelade i kategorier. Valet av forskningsfrågor till vår studie kommer att presenteras under rubriken om tillvägagångssätt.

Frågorna som ska ställas till textmaterialet bör formuleras med anknytning till centrala begrepp för en textanalys. Några centrala begrepp som man kan använda sig utav i en textanalys är representation, framing, normer och narrativ (Esaiasson et al. 2019: 216).

Begreppet representation innefattar vår användning av ord, symboler och begrepp. Det är dessa som gör att vi kan skapa en förståelse och referera till världen runt omkring oss.

Framing handlar om inramningen på en text och hur texten framställs. En text kan ramas in på flera olika sätt och kan ha betydelse på hur vissa aktörer reagerar gentemot olika samhällsproblem. Olika normer är också vanligt förekommande inom humaniora, vilket handlar om samhällets sociala förväntningar på hur olika aktörer bör bete sig. Normerna sätter en prägel på samhället för vad som anses vara normalt. Begreppet narrativ som man vid en textanalys kan använda som ett verktyg handlar om hur en berättelse eller text är uppbyggd i sitt berättande. Vad man i sin text väljer att lyfta fram samt vad som utesluts. Vid fokus på det narrativa i en analys vill man förstå sin omvärld för att formatera texten på ett sådant sätt som lockar läsarna (Esaiasson et al. 2019: 216 - 220). För vår studie har vi valt att fokusera på två utav dessa begrepp som är relevanta för att se

(14)

10 framställningen av spelarna i svenska dam- respektive herrlandslaget. Vi kommer använda oss utav representation och framing som huvudbegrepp för att se om eller vilka skillnader som existerar i vårt material.

Urval av material/empiri

För att begränsa urvalet gjorde vi valet att enbart använda oss utav Aftonbladet, d.v.s.

tidningen i Sverige med störst digital räckvidd (Kantar Sifo, 2020). Valet av enbart en tidning gjordes även för att vi inte ska jämföra olika tidningar, utan enbart analysera artiklarnas innehåll. Upplägget för vår studie blir därför att utgå från en tvärsnittsdesign (Bryman, 2011:63). Det betyder att vi med vår studie är intresserade av att se om det finns någon skillnad vad gäller män och kvinnor baserat på Aftonbladets rapportering om damernas VM 2019 samt herrarnas VM 2018.

Urvalet av artiklar gjordes mellan en specifik tidsperiod. Inledningsvis valde vi att utgå från när respektive landslag spelade sin första match i VM, vilket för damerna var den 11:e juni 2019 och för herrarna den 18:e juni 2018. Därefter valde vi att fokusera på fyra dagar innan dess att de båda landslagen spelade sin första match. För svenska damlandslaget blev urvalet därmed artiklar publicerade mellan den 5 - 8 juni 2019, där vi slumpmässigt har valt en artikel från respektive dag. För svenska herrlandslaget valdes artiklar mellan 12 - 16 juni 2019. Att vi för herrlandslaget inte valde någon artikel utgiven den 15 juni berodde på bristfälligt material, då det enbart fanns en kort och intetsägande artikel publicerad den dagen.

Vi har valt denna tidsperiod för att artiklarna inte enbart ska fokusera på matchresultat, utan snarare representationen och framställningen av landslagsspelarna. Medierna bidrar även till att skapa ett intresse hos publiken inför ett mästerskap, och det kan vara intressant att se på vilket sätt skapandet av detta intresse konstruerades inför de båda mästerskapen.

Artiklarna som kommer att analyseras begränsas till artiklar som på något sätt berör de svenska fotbollslandslagen eller en individuell landslagsspelare. Artiklarna ska även ha blivit publicerade på Aftonbladets hemsida (aftonbladet.se), vilket också är den plattform som huvudsakligen används av deras läsare (Nordicom, 2018:49). För att alla ska kunna ta del av artiklarna vi valt har vi enbart utgå från de artiklar som finns tillgängliga i Aftonbladets gratisversion.

(15)

11 För att artiklarna från de respektive världsmästerskapen ska gå att jämföra vad gäller innehållet har vi utgått från ett antal kriterier. Artiklarna ska vara just artiklar och inte insändare, ledare eller blogginlägg. Vi är inte intresserade av att belysa skribentens personliga åsikter som kan komma fram i exempelvis ett blogginlägg, utan vi vill snarare se om det förekommer strukturella skillnader i den mer objektiva artikeltexten. Vi har begränsat urvalet av artiklar och valt att fokusera på de artiklar som beskriver landslagen och landslagsspelarna mer generellt för att kunna jämföra vart fokus ligger. Vi vill kunna jämföra tonen i artikeln såväl som beskrivningar av spelarnas känslor. Av den anledningen har vi alltså valt att utesluta artiklar skrivna direkt efter match som går igenom resultat och beskriver själva matcherna i detalj.

Tillvägagångssätt

Med framing och representation som utgångspunkt till våra forskningsfrågor kommer vi till materialet ställa frågor som ska leda oss till svar på våra frågeställningar. När vi sedan ska besvara frågorna utifrån textmaterialet har vi valt att använda oss utav ett öppet förhållningssätt, det betyder att vi inte kommer att ha några förhandsdefinierade svar eller kategorier utan att det istället är materialet som avgör svaret på frågorna (Esaiasson et al.

2019:223). Då man arbetar med ett öppet förhållningssätt till materialet skapar man en möjlighet att hitta nya synvinklar och idéer, dock fungerar frågeställningarna som en vägledning så man inte leder in på helt nya och irrelevanta spår. Valet av frågor som kommer att ställas till textmaterialet fungerar som studiens analysschema och presenteras nedan:

Representation

• Vem/vilka/vad är subjektet i artikeln?

• Med vilka karaktärsdrag och på vilket sätt presenteras subjektet?

• Från vilket perspektiv är artikeln presenterad?

Framing

• Hur är artikeln inramad?

Metoddiskussion

Kvalitativa undersökningar får ibland en viss kritik av kvantitativa forskare. Kritiken riktar sig till de kvalitativa tillvägagångssätten då kvantitativa forskare menar på att

(16)

12 kvalitativa resultat kan baseras på vad forskaren personligen anser vara betydelsefullt och viktigt. Med det sagt är den kvalitativa forskaren en viktig del av sin undersökning, då det är forskaren själv som observerar resultatet och ofta väljer sin inriktning utifrån hans eller hennes egna intressen. Det här är något som vi i vår studie måste ha i åtanke, då olika medier ofta omedvetet påverkar våra egna värderingar och normer i samhället. Vi kommer därför läsa artiklarna med ett neutralt förhållningssätt för att få fram ett trovärdigt och pålitligt resultat.

Kvantitativa forskare använder huvudsakligen siffror för att få fram ett resultat, kvalitativa forskare använder istället ord för att presentera sitt resultat (Bryman, 2011:370). Därför var det i vår studie mest lämpligt att välja en kvalitativ textanalys då vi med vårt resultat vill analysera artikelrapporteringens framställning av det svenska dam- respektive herrlandslaget. Vi vill ta reda på hur Aftonbladet med ord har format och ramat in händelser inför fotbolls-VM och om det råder någon skillnad på rapporteringen om de manliga och kvinnliga fotbollsspelarna.

Resultat

Resultatet som presenteras nedan baseras på den kvalitativa textanalys som genomförts av artiklarna. För att tydliggöra strukturen och svaren presenteras de olika svaren enligt nyss nämnda analysschema. Först presenteras de fyra artiklar som skrevs inför herrarnas VM 2018 (artikel 1 - 4) och sedan följer de fyra artiklar som skrevs inför damernas VM 2019 (artikel 5 - 8). Analysschemats punkter gällande subjekt, perspektiv samt på vilket sätt subjektet presenteras besvaras med korta svar i resultatdelen för att sedan vidareutvecklas i uppsatsens följande delar.

Artiklar om herrlandslaget inför VM 2018

Artikel 1 - ”Mest högfärdiga spelare jag träffat”. Tholén, M. 12 juni 2018

• Vem/vilka/vad är subjektet i artikeln?

Subjektet i artikeln är svenska landslagsspelaren Ola Toivonen.

(17)

13

• Med vilka karaktärsdrag och på vilket sätt presenteras subjektet?

Ola Toivonen beskrivs av sin gamla tränare Pascal Dupraz som en utav de mest högfärdiga spelare som han träffat.

• Från vilket perspektiv är artikeln presenterad?

Artikeln är huvudsakligen skriven ur Ola Toivonens gamla fotbollstränares Pascal Dupraz perspektiv.

• Hur är artikeln inramad?

Artikelns huvudfokus ligger på hur Ola Toivonen upplevs som person av sin före detta tränare. Inramningen är kritisk till landslagsspelaren Ola Toivonen både som person och som fotbollsspelare. Han kritiseras för sina tidigare spelprestationer som gjorts under säsongen inför fotbolls-VM 2018. Ola Toivonen framstår dock optimistisk och vill fokusera på kommande händelser och hur han spelmässigt ligger till inför fotbolls-VM.

En bidragande faktor till Ola Toivonens optimism kommer från hans familj, att det är dem han lever för och hämtar energi hos. Den före detta tränaren Pascal Dupraz vill dock påpeka att Ola Toivonen har en skev självbild då han tror sig vara mer framgångsrik än vad han faktiskt presterar. Pascal Dupraz anser även att Toivonen har nått till VM 2018 tack vare honom.

Artikel 2 - Svenska spionjakten på stängda träningen. Flinck, J. 13 juni 2018.

Subjektet i artikeln är svenska landslagets säkerhetsvakt Jan Gustavsson.

Jan Gustavsson som är anställd på SvFF presenteras i sin roll som seriös och vaksam.

Han är noggrann och angelägen om att skydda landslagets spelinsatser.

(18)

14

Artikeln är skriven från säkerhetschefen Jan Gustavsson perspektiv.

Artikeln har en inramning med fokus på svenska herrlandslagets träningar.

Säkerhetschefen Jan Gustavsson är orolig för spioner på herrlandslagets stängda träningar då det är viktigt att ingen utomstående får ta del av svenska herrlandslaget taktik och strategi. Även om träningsanläggningen är omringad av vakter så riktar Jan Gustavsson kritik mot anläggningen då den inte är helt insynsskyddad. Även svenska landslagschefen Lars Richt var skeptisk då det 200 meter från anläggningen låg två höghus. Det skapade en risk för att scoutade spioner skulle ta sig in i höghusen och kunna ta del av svenska herrlandslagets stänga träningar. Jan Gustavsson uppmanar vakterna utanför träningsanläggningen att hålla kolla mot höghusen för att se om någon spanar från ett fönster eller en balkong.

Artikel 3. Guidettis varning: ”Vi kommer inte palla det”. Flinck, J, Thorén, P, Wahlberg, M. 14 juni 2018.

Subjekten i artikeln är svenska landslagsspelaren John Guidetti tillsammans med landslagsläkaren Anders Valentin.

Landslagsspelaren John Guidetti karaktäriseras som seriös och angelägen om hela svenska herrlandslagets hälsa. I artikeln presenteras han även med en viss oro över lagets spelprestationer. Anders Valentin presenteras med en lugn och säker ton och vet vilka åtgärder som krävs för att hålla herrlandslaget i god hälsa.

(19)

15 Artikeln är presenterad från spelaren landslagsspelaren John Guidetti och svenska landslagsläkaren Ander Valentins perspektiv.

Artikelns fokus ligger på svenska herrlandslagets spelprestationer. Både spelare och anställda av SvFF känner en viss oro över värmen som råder i Ryssland inför fotbolls VM. Svenska herrlandslaget är inte vana att spela i så höga utomhustemperaturer vilket skapar en osäkerhet hos spelarna då de hoppas på att kunna prestera fullt ut. Inramningen kring landslagsläkaren Anders Valentin ligger på hans kunskap och trygghet vad gäller att hålla en god hälsa i herrlandslaget. Han framstår som kunnig samt trygg i att landslaget med olika lösningar ska klara av att spela i värmen fullt ut. Värmen i Ryssland ställer höga krav på spelarna och gör att hela herrlandslaget måste ta ett ansvar för sin hälsa genom att stanna inne när de kan och dricka mycket vatten.

Artikel 4 - Forsberg: “Det låste sig i huvudet på oss”. Bank, S. 16 juni 2018.

Subjektet i artikeln är svenska landslagsspelaren Emil Forsberg.

Emil Forsberg representeras som självsäker och stadig samtidigt som han känner mycket press.

Artikeln är presenterad från Emil Forsbergs perspektiv.

Artikelns huvudfokus och inramning ligger på svenska landslagsspelaren Emil Forsberg.

I en längre intervju görs ett porträtt av landslagsspelaren. Störst fokus får Emil Forsbergs

(20)

16 spelarprestationer. Efter en mindre lyckad prestation i EM ska han nu för första gången spela med svenska herrlandslaget i VM. Efter all kritik från tidigare fotbolls-EM skulle han snart på ett självsäkert sätt ta sig an sin livs största fotbollsmatch. Samtidigt som landslagsspelaren får bemöta tidigare kritik så visar han sig kunna hantera pressen.

Inramningen av artikeln baseras också på Emil Forsbergs barndom och hans tidigare innebandykarriär. Han berättar om sin karriär och hur han tagit sig dit han är idag.

(21)

17

Artiklar om damlandslaget inför VM 2019

Artikel 5 - Vill ha fler svenskor i laget. Flinck, J. 5 juni 2019.

Subjektet i artikeln är den svenska herrlandslagsspelaren Jimmy Durmaz.

• Med vilka karaktärsdrag presenteras subjektet?

Jimmy Durmaz framställs som skämtsam, trevlig och stöttande.

Artikeln presenteras uteslutande från Jimmy Durmaz perspektiv.

Artikelns huvudfokus och inramning ligger på Jimmy Durmaz och hans deltagande i Sportbladets Managertävling. Tävlingen går ut på att välja ut spelare från de olika damlandslagen inför VM 2019 och sedan samla poäng som baseras på hur damspelarna presterar i den verkliga turneringen. Inramningen bygger framförallt på Durmaz besvikelse över att det endast går att välja högst 4 spelare från varje land, något som innebär att han inte kan bygga ett lag enbart bestående av svenska damspelare. “Jag är jättemissnöjd med reglerna. Det är inte okej att man bara får ha fyra svenskor. Jag vill ha fler. Jag tror på dem i år”, är ett citat som förekommer i artikeln. Durmaz beskriver även sin relation till den svenska damlandslagsspelaren Elin Rubensson: “Jag känner Elin från Malmö-tiden. Jätteduktig. Kul att det går så bra för henne nu”.

Artikel 6 - Segers stöd till Hegerberg: “Han har inte all fakta”. Fagerlund, F & Thorén, P. 6 juni 2019.

(22)

18 Subjekten i artikeln är Caroline Seger från svenska damlandslaget samt de norska fotbollsspelarna Ada Hegerberg och Martin Ödegaard.

Ada Hegerberg presenteras som psykiskt nedbruten och som en bra fotbollsspelare.

Martin Ödegaard framställs som upprörd och förhastad i sina slutsatser. Seger framställs som förstående, upprörd och stöttande gentemot sina vänner.

Artikeln är skriven utifrån Caroline Segers perspektiv men både Ödegaard och Hegerberg figurerar med citat hämtade från tidigare uttalanden.

Inramningen bygger på att Caroline Seger kritiserar norrmannen Martin Ödegaard och hans uttalanden om den norska fotbollsspelaren Ada Hegerberg. Hegerberg valde av personliga skäl att inte delta för Norge i det kommande VM-slutspelet vilket resulterade i att hon kritiserades av det norska herrlandslagets Martin Ödegaard. Fokus ligger på att Hegerberg mått dåligt psykiskt och Seger stöttar hennes beslut att inte delta i VM. Trots att den inledande inramningen tyder på att Seger kritiserar Ödegaard vittnat ett citat längre ner i artikeln om att hon trots allt även har förståelse för hans kritik: “Människor runt omkring reagerar alltid på sådana här saker, jag förstår det. Att han gick ut och sade en sådan grej är för att han inte har all fakta. Det är ju för att man blir irriterad, men det finns alltid två sidor av myntet”.

Artikel 7 - Hanna Glas om klubbkamraten Neymar: “Det är tråkigt”. Thorén, P. 7 juni 2019.

Subjekten i artikeln är den svenska landslagsspelaren Hanna Glas och den brasilianske fotbollsspelaren Neymar.

(23)

19

Hanna Glas framstår som fundersam, försiktig och skeptisk. Neymar står anklagad för våldtäkt och presenteras som upprörd då han anser sig blivit lurad.

Artikeln är presenterad utifrån Hanna Glas perspektiv.

Artikelns inramning bygger på att svenska damlandslagets Hanna Glas får frågor om den brasilianske fotbollsspelaren Neymar. Neymar stod, vid tiden för artikeln, anklagad för våldtäkt och Hanna Glas åsikt i ämnet presenteras som relevant i och med att de båda spelarna representerar den franska klubben Paris Saint-Germain. Glas beskriver att kontakten mellan herr- och damlaget i Paris så gott som är obefintlig. Själv har hon aldrig ens träffat Neymar. Glas citeras och menar att hon såklart tycker att det är tråkigt och att hon blir fundersam. Samtidigt återkommer hon till att det i sådana här fall är bäst att invänta utfallet gällande en eventuell dom.

Artikel 8 - Fischer rasar mot tyska tidningen. Fagerlund, F. 8 juni 2019.

Subjekten i artikeln är landslagsspelaren Nilla Fischer och den tyska tidningen Bild.

Nilla Fischer framställs som upprörd och tidningen Bild framställs som sexistisk.

Artikeln är presenterad utifrån Nilla Fischers perspektiv.

(24)

20

Artikelns inramning kretsar kring att Nilla Fischer är upprörd över en rubriksättning i den tyska tidningen Bild. I artikeln går att läsa att Bild använt rubriken “En ful seger - av vår snyggaste spelare”. Rubriken anspelar på att Tysklands knappa vinst mot Kina i VM- premiären och den 19-åriga målskytten Giulia Gwinn. Artikelns fokus kretsar huvudsakligen på att Nilla Fischer valde att uppmärksamma detta på sitt personliga Instagram-konto. “Det gör mig rasande, det är 2019!!”, uppger artikeln att Fischer skrivit.

Analys

Nedan presenteras en analys baserat på vårt resultat. Analysen består av tre delar. Först presenteras en analys av artiklarna om svenska herrlandslaget inför VM 2018, därefter en analys av artiklarna om svenska damlandslaget inför VM 2019 och slutligen presenteras en jämförande analys vad gäller rapporteringen kring svenska herr- och damlandslaget.

Analys av artiklarna om herrlandslaget inför VM 2018

I de 4 artiklarna om svenska herrlandslaget figurerade 3 landslagsspelare och 2 anställda av SvFF som subjekt. I två av artiklarna stod landslagsspelarna själva som subjekt. I en artikel var det en landslagsspelare tillsammans med en anställd av SvFF som stod som subjekt. Sedan var det ytterligare en artikel där bara en anställd av SvFF stod som subjekt.

I majoriteten av artiklarna figurerade alltså någon spelare från svenska herrlandslaget.

Valet av att använda spelarna som subjekt kan bero på att Aftonbladet identifierat ett intresse hos läsarna för detta. Det bidrar även till en mer personlig bild av spelarna även om man inte alltid får läsa från spelarnas perspektiv.

I 3 av de totalt 4 artiklarna om svenska herrlandslaget presenterades perspektivet från de personer som även fungerade som artikelns subjekt. Där var Artikel 1 ett undantag då subjektet var den svenska landslagsspelaren Ola Toivonen, medan artikeln presenterades utifrån Ola Toivonens före detta tränare Pascal Dupraz perspektiv. Det var jämnt fördelat

(25)

21 mellan spelare från herrlandslaget och anställda av SvFF som fick ge sitt perspektiv i artiklarna.

Huvudfokus i de artiklar som handlar om spelare i det svenska herrlandslaget kretsar kring prestationer. I Artikel 1 beskrevs spelaren Ola Toivonen som högfärdig och att han trodde bättre om sig själv än vad han kunnat prestera. I Artikel 3 framställs spelaren John Guidetti som orolig. Oron grundade sig i att han var rädd att spelarna inte skulle kunna prestera lika bra i hög värme. Artikel 4 var ett porträtt av spelaren Emil Forsberg och där framställdes spelaren som stadig och självsäker inför match. Det alla dessa tre artiklar hade gemensamt var att karaktärsdragen huvudsakligen kopplades till deras roller som fotbollsspelare samt deras prestationer. Exempel på detta kan ses i citatet nedan, hämtat från Artikel 4:

”Om jag inte är den spelare som jag är så ska jag inte vara på planen, för då gör jag inte det jag ska göra. Med den spelstil jag har så måste jag göra grejer. Det är så jag ser på det, det är den pressen jag sätter på mig själv”. – Emil Forsberg

I de 2 artiklarna där någon anställd på SvFF fungerade som subjekt kunde man också se ett mönster. De karaktäriserades huvudsakligen som lugna, seriösa och vaksamma. Det ger ett professionellt intryck till deras yrke samt att de finns där för att skapa alla rätta förutsättningar för svenska herrlandslaget. Exempel på detta återfanns i bl.a. i Artikel 2 där landslagets säkerhetschef, Jan Gustavsson, citerades med anledning av att han gett vakterna tydliga order och direktiv i samband med herrlandslagets stängda träningar:

”Jag har bett dem att hålla koll på fönster och balkonger. Så gott vi kan. Men bor de där [konkurrenternas spioner] kan vi ju inte göra något. Det kan aldrig bli hundraprocentigt. Alternativet är att göra som England och träna på en militärbas mitt ute i ingenstans”. – Jan Gustavsson

Alla fyra artiklar har en gemensam nämnare vad gäller inramningen. I grund och botten handlar alla artiklar om svenska herrlandslagets prestationer. Dock skiljer sig vinklingen och huvudfokus beroende på vad ämnet gäller. Tre utav artiklarna har en kritisk vinkel där en spelare, en träningsanläggning och en värmebölja har lyfts i negativ benämning.

Det var enbart Artikel 4 som fick en mer personlig inramning, dock med huvudfokus på rollen som fotbollsspelare. Att inramningen huvudsakligen består av framgångar och

(26)

22 prestationer kan ha att göra med personliga värderingar - till exempel vart journalisten väljer att lägga fokus. Eftersom det bland dessa artiklar finns en del mönster kan det även bero på andra aktörer som vill framställa svenska herrlandslaget på ett specifikt sätt.

Analys av artiklarna om damlandslaget inför VM 2019

I de fyra artiklarna om damlandslaget som analyserats i vår studie figurerade 8 olika subjekt. Av dessa 8 var subjektet i 3 av fallen en spelare i det svenska damlandslaget. I övrigt var subjekten en spelare i norska damlandslaget, tre manliga fotbollsspelare och en tysk tidning. Att det förekommer lika många manliga fotbollsspelare som det förekommer spelare i svenska damlandslaget inom den här kategorin är anmärkningsvärt. Det tyder på att Aftonbladet - medvetet eller ej - valde att låta manliga fotbollsspelare ta plats i artiklarna inför Dam-VM. Eventuellt gjordes detta för att skapa intresse för artiklarna.

I samtliga artiklar då en spelare från svenska damlandslaget fungerade som subjekt var artikeln även skriven utifrån samma spelares perspektiv. Gemensamt för alla tre fallen var att artiklarna handlade om saker som inte hade med det svenska damlandslagets kommande spel i VM att göra. Ett tydligt exempel på det återfanns i Artikel 7. Se intervju bifogad nedan där landslagsspelaren Hanna Glas uttalar sig om en händelse av en manlig fotbollsspelare från deras gemensamma fotbollsklubb PSG.

”Tror du att det påverkar PSG när spelare hamnar i den här formen av konflikter och diskussioner?

– Jo, men det tror jag. Det är inget positivt som klubben vill förknippas med så det blir mer negativt. Vi får se hur allt slutar.

Förändrar det din syn på honom som spelare?

– Det är klart lite, sen får vi se till utfallet. Men det är klart att man bli lite fundersam kring hur de är.

Hur reagerade du när du såg uppgifterna?

– Det är tråkigt, det är hemskt det som sägs och ingenting man önskar någon vara med om.

Är det en spelare som du träffat?

– Jag har inte stött på Neymar. Jag har träffat Mbappé och Buffon någon gång, men vi har väldigt liten relation till herrarna så man känner inte heller den kontakten.

Får ni information från PSG kring vad som sker?

– Nej, inte vad vi har fått ännu. Vi har en klubbmejl, men det har inte kommit någonting ännu kring det här ärendet. Det kanske kommer något sen men det vet

(27)

23 jag inte, säger Hanna Glas.”

Endast en av de fyra artiklarna nämnde på något sätt det svenska damlandslagets kommande deltagande i VM (Artikel 5 med Jimmy Durmaz). Mönstret är tydligt och gör gällande att spelarna i svenska damlandslaget uttalar sig om saker som inte berör fotboll medan Jimmy Durmaz - trots att han inte är en del av det svenska damlandslaget - blir den som får uttala sig om damlandslagets sportsliga förutsättningar. Ett mönster som går i linje med att manligt fotbollsspelande betraktas som norm och kvinnligt fotbollsspelande som något avvikande.

Jimmy Durmaz som i Artikel 5 fungerade som ensamt subjekt och vars perspektiv var i fokus porträtterades och framställdes som skämtsam, trevlig och stöttande. De andra två (icke-svenska) manliga fotbollsspelarna framställdes på ett mer negativt sätt då de bland annat beskrevs som upprörda och förhastade. Att Durmaz framställdes på ett betydligt mer positivt sätt kan bero på flera faktorer. Dels är han svensk och har med största sannolikhet en tidigare relation med Aftonbladet efter många år som fotbollsproffs.

Dessutom bygger artikeln på en intervju med Durmaz och bilden som målas upp bygger följaktligen på det han själv sade i samband med intervjun. Inramningen i de artiklar då de andra två manliga fotbollsspelarna figurerar kretsar kring att dessa två betett sig felaktigt och således är det inte konstigt att deras beskrivningar frambringar negativa associationer hos läsaren. De kvinnliga fotbollsspelarna beskrivs med betydelser som upprörda, fundersamma, försiktiga, stöttande, förstående och psykiskt nedbrutna. Det är i Artikel 6 som norskan Ada Hegerberg beskrivs som psykiskt nedbruten och Caroline Segers upprördhet i samma artikel grundar sig i Martin Ödegaards kritik mot Hegerberg.

I övrigt framställs Seger som förstående och stöttande. I Artikel 8 framställs även svenska damlandslagets Nilla Fischer som upprörd men detta på grund av den tyska tidningen Bild. Även om spelare i svenska damlandslaget framställs som upprörda i lika stor utsträckning som de manliga subjekten framstår de förstnämndas upprördhet mer logisk.

Anledningen till detta beror till stor del på vems perspektiv artikeln presenteras utifrån, samt hur artikelns inramning ser ut.

Precis som i fallet med subjekten, och förekomsten av manliga fotbollsspelare i rapporteringen inför Dam-VM 2019, tyder artiklarnas inramning på att fotboll och fotbollsspecifika frågor är att betrakta som ett manligt ämne. Gemensamt för de artiklar

(28)

24 som involverar spelare i svenska damlandslaget är att de egentligen inte handlar om fotboll överhuvudtaget, detta till skillnad från ovan nämnda Artikel 5 där ingen spelare från damlandslaget figurerar som subjekt.

Samlad analys och jämförelse av VM-rapporteringen 2018 & 2019

Den samlade analysen av resultatet som presenterats ovan gör gällande att det förekom en rad skillnader i artiklarna skrivna inför herrarnas VM 2018 jämfört med artiklarna skrivna inför damernas VM 2019. Att artiklarna om herrlandslaget till största del kretsar kring deras prestationer (både tidigare och kommande) medan artiklarna om damlandslaget till största del kretsar kring faktorer utanför deras egna fotbollsspelande ger en tydlig indikation på att det råder en obalans i rapporteringen.

Om vi förutsätter att Aftonbladet som tidning vill generera så många klick som möjligt för varje publicerad artikel framgår tydligt att de försöker nå läsarna på olika sätt när det gäller rapportering om herr- respektive damfotboll. Spelare i herrlandslaget fungerar som subjekt i artiklar utan att ämnet behöver sväva iväg från deras egna fotbollsspelande.

Detta samtidigt som artiklarna där damspelare fungerar som subjekt ofta kretsar kring andra saker som potentiellt kan generera ett läsintresse. När Ola Toivonen i herrlandslaget ombads kommentera ett externt utspel handlade det om Toivonens egen karriär och kritik som riktats mot honom från hans före detta tränare i den franska klubben Toulouse. John Guidetti i herrlandslaget fick frågor om värmen som förväntades svepa in över Ryssland inför VM 2018. Även i den artikeln låg alltså fokus på hur detta eventuellt skulle komma att påverka herrlandslagets prestationer. För spelarna i damlandslaget pekar resultatet i vår studie på att det förekommit en helt annan inramning på artiklarna. När spelare i svenska damlandslaget ombads kommentera utspel eller händelser kretsade detta kring Nilla Fischer som var upprörd över en sexistisk rubriksättning, Caroline Seger som var upprörd över ett uttalande från norrmannen Martin Ödegaard samt Hanna Glas som fick frågor om Neymar och dennes beteende utanför planen. Artiklarna om damspelarna kretsar alltså kring manliga fotbollsspelare alternativt icke-fotbollsrelaterade ämnen samtidigt som herrspelarna tillåts hålla sig inom ramen för deras yrke - det vill säga deras eget fotbollsspelande.

Huruvida Aftonbladet medvetet eller omedvetet valde att involvera manliga fotbollsspelare i sin rapportering kring damlandslaget är oklart. Intentionen kan ha varit

(29)

25 att bidra till att skapa mer uppmärksamhet kring damlandslaget inför deras VM. Detta faller dock på att ingen av artiklarna sätter damlandslaget i fokus. Snarare verkar valet att involvera manliga spelare i rapporteringen vara omedvetet, och att det framstår naturligt för tidningen att bygga delar av sin rapportering på manliga fotbollsprofiler i samband med stundande VM-turnering, oavsett utövarnas kön. Oavsett de bakomliggande intentionerna kan konstateras att rapporteringen om ett svenskt landslag i fotboll inför en VM-turnering byggs upp på olika sätt beroende på utövarnas kön. Inte minst sett ur ett genusperspektiv då det blir tydligt att mannen är norm när det kommer till att tycka och tänka kring fotbollshändelser - även när det gäller kvinnligt utövande.

Ytterligare en punkt där rapporteringen skiljdes åt mellan könen var förekomsten av SvFF som subjekt i artiklarna. Att SvFF, det vill säga organisationen som styr över både herr- och damlandslaget, figurerar i rapporteringen om herrlandslaget men inte i artiklarna om damlandslaget bidrar även det till en obalans i rapporteringen. Att exempelvis landslagsläkaren Anders Valentin, säkerhetschef Jan Gustafsson och dåvarande landslagschefen Lars Richt figurerade i artiklarna om herrlandslaget bidrog till att rapporteringen om herrlandslaget fick en mer seriös och detaljerad inramning. Kanske valde Aftonbladet medvetet att inte rapportera lika detaljerat om damlandslaget på grund av att de inte tror på det perspektivet i samband med rapportering om damfotboll. Att SvFF tar större utrymme i rapporteringen om herrarna kan även bero på att SvFF eventuellt lägger större vikt på att figurera i sammanhang som handlar om herrlandslaget.

Diskussion

I resultat- och analysdelen bekräftades vår hypotes om att det faktiskt existerade en viss skillnad i rapporteringen om svenska herrlandslaget inför fotbolls-VM 2018 och svenska damlandslaget inför fotbolls-VM 2019. Med hjälp av analysschemat som användes i studien kunde vi även få fram svar på våra frågeställningar. Även om vi i vår studie enbart fokuserade på fotbolls-VM så finns ett tydligt mönster i analysen. Att herrfotboll anses vara norm i samhället är något som även Aftonbladet har anammat. På grund av dessa normer och värderingar fortsätter olika medier påverka och influera publiken gällande detta ämne. Resultatet tyder på att Aftonbladet väljer att forma sin rapportering om herr- och damfotboll på olika sätt för att möta läsarnas förväntningar. På så sätt skapas en (ond) cirkel som troligtvis kommer fortsätta upprätthålla den rådande obalansen vad gäller

(30)

26 rapportering om herr- kontra damfotboll. Med framing som huvudbegrepp kan man därför i resultatet avläsa hur Aftonbladet valt att framställa svenska dam- respektive herrlandslaget. Rapporteringen har på något sätt vinklat artikeln till hur vi som läsare ska uppfatta händelsen samt vart vi ska lägga fokus.

Teorin om att herrfotboll i regel betraktas som norm och damfotboll som det avvikande bekräftas till viss del av resultatet kopplat till subjekten i artiklarna. Den absolut tydligaste skillnaden som presenteras i resultatdelen är det faktum att spelare i herrlandslaget fungerar som subjekt och ramar in artiklar som handlar om damlandslagets VM- uppladdning. I rapporteringen om herrlandslaget inför VM 2018 bygger inte inramningen en enda gång på perspektivet från en kvinnlig fotbollsspelare. Aftonbladet har alltså valt att gestalta spelare från herrlandslaget som mer betydande i fotbollssammanhang då deras åsikter anses vara viktiga även i rapportering om damlandslaget.

Som tidigare nämnt under rubriken tidigare forskning beskriver Kane och Greendorfer (1994) hur medier tidigare målat upp en stereotyp bild av kvinnor som ägnar sig åt idrott, medan männen beskrivs efter deras faktiska idrottsutövande (hämtad ur Jarlbro, 2006:

77ff). Det är även något som vi med vår studie kan dra en parallell till. Spelare i svenska damlandslaget representeras inte som den stereotypa kvinnan men däremot kan vi i resultatet se att svenska herrlandslaget huvudsakligen beskrivs och presenteras utifrån deras prestationer och framgångar. Vad gäller representationen om damlandslaget så ligger stort fokus på allt runt omkring själva fotbolls-VM, inte specifikt på spelarnas prestationer. Vi kan därför se att det i rapporteringen fortfarande råder en norm om vad som är manligt och kvinnligt när det kommer till fotboll. Även om samhället idag blivit mer jämställt går det fortfarande att se tydliga skillnader vad gäller representationen av män och kvinnor - åtminstone när det gäller fotbollsrapportering.

En annan aspekt som lyftes under avsnittet tidigare forskning var att kvinnliga idrottare i bredare utsträckning presenteras med förnamn medan manliga idrottare presenteras med efternamn (Jarlbro, 2006). Detta fenomen kan ge sken av att manligt idrottsutövande betraktas mer seriöst medan kvinnligt idrottsutövande marginaliseras. I vår studie återfanns inga betydande skillnader vad gäller tituleringen på dam- respektive herrspelarna. Det visade sig dock att marginaliseringen av det kvinnliga idrottsutövandet framträdde på andra sätt. Den nya tidsålder som Kate Petty och Stacey Pope (2019)

(31)

27 argumenterar för att mediebevakningen av kvinnlig sport klivit in i - och som vi redogjorde för tidigare i uppsatsen - går delvis emot resultatet för vår studie. Även om vi, likt Petty och Pope, ser det som mycket positivt att kvinnliga idrottare inte längre framställs som sexobjekt pekar vårt resultat mot att denna positiva förändring i sig inte gör rapporteringen jämställd. Att det skrivs mycket om damfotboll, samt att den övervägande delen av rapporteringen är positiv, behöver inte heller det innebära att bevakningen av idrottskvinnor motsvarar den bevakning som lägger fokus på manliga idrottare. De skillnader vi identifierat i vår studie pekar på att rapporteringen om och kring damfotboll, ny tidsålder eller ej, fortfarande lämnar en del att önska. I alla fall om målet är att rapporteringen om herr- och damfotboll ska fungera och vara uppbyggd på samma sätt.

Valet av metod till vår studie bidrog till att vi på ett mer ingående plan kunde redogöra för de specifika skillnaderna i rapporteringen om det svenska dam- respektive herrlandslaget. Eftersom alla artiklar behandlades på samma sätt kunde några tydliga skillnader konstateras. För att kunna generalisera resultatet skulle det dock behövas ett större urval av material. Man skulle behöva studera flera tidningar och artiklar för att få en större överblick om det även i deras rapportering existerar några märkbara skillnader.

Med ett större urval blir även resultatet mer pålitligt då man i större utsträckning kan se fler likheter och skillnader i rapporteringen kring de båda svenska landslagen.

Slutsats

Studiens syfte var att redogöra för hur Aftonbladets rapportering såg ut inför herr-VM 2018 respektive dam-VM 2019, samt identifiera eventuella skillnader i rapporteringen beroende på utövarnas kön. Resultatet visade hur spelarna från respektive landslag representerades samt vilken inramning artiklarna hade beroende på om det var damerna eller herrarna som var utövare. Vidare i vår studie kunde vi även se olika mönster gällande hur rapportering kring svenska dam- och herrlandslaget skilde sig åt.

Sammanfattningsvis kan vi med hjälp av resultatet från vår studie konstatera att spelarna var vanligt förekommande som subjekt i både rapporteringen om herr- och damlandslaget. Stora skillnader påträffades dock i hur artiklarnas kontext och inramning såg ut beroende på om det handlade om dam- eller herrlandslaget. Herrspelarnas

(32)

28 perspektiv, i de fall de fungerade som subjekt, kretsade kring deras egna prestationer och insatser medan damspelarnas perspektiv, i de fall de fungerade som subjekt, kretsade kring faktorer bortom deras egna fotbollsspelande. Dessa konstateranden ledde oss oavkortat in på artiklarnas övergripande inramning vilket gjorde att studiens frågeställningar kom att komplettera varandra på ett naturligt sätt.

Att vi i den kvalitativa textanalysen valde att fokusera på totalt 8 artiklar (4 om herrlandslaget inför VM 2018 och 4 om damlandslaget inför VM 2019) innebar att materialet från den totala rapporteringen medvetet begränsades. Av den anledningen har vårt resultat och vår analys naturligt nog även kommit att definieras av dessa artiklar. I och med att studien även byggde på en analys av artiklarnas text har vi inte gått in på de aspekter och mönster som eventuellt framträder i de bilder som figurerar i artiklarna. Att närmare granska bilder kopplat till rapportering om herr- respektive damfotboll är något som hade kunnat bidra med ytterligare en dimension till studien. Att enbart analysera bilderna, på samma sätt som vi enbart analyserat texten, skulle även det vara en intressant studie i sig.

(33)

29

Referenslista

Litteratur

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.

Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer

Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö:

Gleerup

Griffin, Emory A., Ledbetter, Andrew & Sparks, Glenn (2012[2012]). A first look at communication theory. Eight edition. New York, NY: McGraw-Hill Education Jarlbro, Gunilla (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor

Aftonbladet (2019). Damernas VM-bonus: en tiondel av herrarnas. 27 juni.

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/vQV9Bl/damernas-vm-bonus-en- tiondel-av-herrarnas [2020-04-14].

Bergström, K & Thoren, P (2020). Efter Uefas besked: damernas fotbolls-EM flyttas också. Aftonbladet. 17 mars.

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/3JOOLA/efter-uefas-besked-damernas- fotbolls-em-flyttas-ocksa [2020-04-14].

FIFA (2020). FIFA World Cup & FIFA Women’s World Cup.

https://www.fifa.com/ [2020-04-28].

Hertog, K & McLeod, M (2001), A Multiperspectival Approach to Framing Analysis: A Field Guide. I Reese, Stephen D., Gandy, Oscar H. & Grant, August E. (red.) (2001).

Framing public life [Elektronisk resurs] perspectives on media and our understanding of the social world. Mahwah, N.J .: Lawrence Erlbaum Associate [2020-04-19]

Kantar Sifo (2020). Orvesto internet. Februari.

https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsmatningar/orvesto- internet [2020-05-04].

Laine, A (2016) Gender Representation of Athletes in Finnish and Swedish Tabloids. A quantitative and qualitative content analysis of Athens 2004 and Turin 2006 Olympics coverage. Nordicom. https://content.sciendo.com/view/journals/nor/37/2/article-p83.xml [2020-05-22]

Lindström, J (2013). Zlatan till attack mot jämförelse med damfotboll. SVT. 25 december. https://www.svt.se/sport/artikel/zlatan-till-attack-mot-jamforelse-med-