Trots att mycket av analysen baserats på beräkningar av extra dödsfall, pre-senterar vi här resultaten i en annan sekvens från att ett fall av skada eller sjukdom inträffat, till att den drabbade tas in på sjukhus, sedan till att den drabbade får sjukersättning och till att den drabbade avlider. Därefter pre-senterar vi sjukdoms- och skadebördan i DALY. Dödsfallen är de som går att mäta med största säkerhet och vi har använt dessas ökning i relation till vägtrafik för att beräkna de mer lindriga effekterna.
9.1. Fall av skador och sjukdomar
Som redan nämnts hade vi inte tillgång till detaljerade data över antalet med skada eller sjukdom relaterad till vägtransporter, förutom de som skadats enligt polisrapporter (SIKA, 2007a). Som Tabell 10 redovisade var det 18272 lindrigt skadade år 2001 och 22677 år 2006. Antalet svårt skadade som rapporterats var 4058 och 3959. År 2001 förekom 12577 vårdtillfällen på sjukhus för skador och vi beräknade 10414 vårdtillfällen för sjukdomar relaterad till vägtrafik. Medelantalet läkarbesök per vårdtillfälle på sjukhus (alla diagnoser) var 17,9 (8,6 i primärvård och 9,3 i specialistvård) (se sektion 3.3.5). Olika sjukdoms- och skadediagnoser har naturligtvis olika medelantal läkarbesök i förhållande till sjukhusvårdtillfällen, men om vi använder dessa siffror för en grov uppskattning finner vi för år 2001:
Läkarbesök: 225128 för trafikskador
186411 för sjukdomar relaterade till vägtrafik
Lindrigt skadade i olyckor: 18 272
De olika hjärt- och lungsjukdomarna som inkluderats i beräkningarna för luftföroreningar och buller, samt de sjukdomar som orsakas av fysisk inak-tivitet (inklusive diabetes, som vi använt som exempel) är alla av den karak-tären att symptom, mindre sjuklighet och minskad arbetsförmåga ofta före-kommer under lång tid innan sjukdomen blir så grav att patienten uppsöker sjukvården och blir behandlad i öppenvård eller läggs in på sjukhus. Det är därför möjligt att antalet fall av ohälsa som orsakas av vägtrafik kan räknas i hundratusental varje år.
Vår beräkning inkluderar inte effekter på barn, vilket kan ge en betydande underskattning, men beräkningsgrunden är mindre utvecklad. Det skall också påpekas att exponering under barndomen eller i yngre vuxen ålder sannolikt påverkar hälsan senare i livet. Dessa exponeringar kan också ge ökad känslighet för andra exponeringar än de som orsakas av trafik, vilket
9.2. Sjukhusintagningar och vårddagar på sjukhus
Detaljerade beräkningar för antalet vårdtillfällen på sjukhus för de olika exponeringarna, diagnostyperna och ålders- och könsgrupperna har visats i de tidigare avsnitten och vi anser inte att dessa resultat är särskilt pålitliga. Summan av antalet vårdtillfällen för trafikolyckor, luftföroreningar och tra-fikbuller blir 22584, men detta utesluter fysisk inaktivitet. Den beräknade sjukligheten orsakad av fysisk inaktivitet är säkerligen underskattad. Totala antalet vårdtillfällen år 2001 baserat på patientregistren (Socialstyrelsens webbsidor) var 1459600, så resultatet ovan motsvarar 1,6 % av alla vård-tillfällen.
De 22 584 vårdtillfällena på sjukhus ledde till 127 930 vårddagar. Det totala antalet vårddagar för alla sjukhusintagna enligt patientregistret år 2001 var 9 219 900, vilket innebär att vårt resultat representerade 1,4 % av alla vårddagar.
9.3. Sjukersättningsfall på grund av långvarig sjukdom eller
invaliditet (sjukpension)
Sjukersättningsfallen har varit ännu svårare att uppskatta och siffrorna skall tolkas som ett första utkast till beräkning. Sammanlagt för trafikolyckor, luftföroreningar och trafikbuller blev det 869 fall, vilket troligen är en underskattning. Emellertid är relationen mellan det beräknade antalet sjuk-ersättningar för trafikskador (674) och antalet dödsfall (527) nära det som skulle kunna förväntas baserat på data från Nya Zeeland som diskuteras i sektion 3.3.4.
9.4 Dödsfall
Tabell 34 sammanfattar alla dödsfall. År 2001 inträffade totalt 93808 dödsfall i Sverige. Vår siffra 3738 motsvarar 4,0 % av alla dödsfall.
Tabell 34. Trafikdödade i skador och sjukdomar (på grund av luft-föroreningar, trafikbuller eller fysisk inaktivitet) i Sverige år 2001 uppdelat efter ålder och kön.
Ålders-grupper
Trafikskade-döda, 2001
Extra dödsfall p.g.a. exponeringar från vägtrafik Dödsfall
totalt Trafik = T Luft Buller -
blodtryck Buller - hjärta Fysisk inaktivitet Extra, totalt Trafik + Extra = S Kvot S/T Män 0-1 1 1 1.0 1 to 4 1 1 1.0 5 to 14 6 6 1.0 15-24 95 18 18 113 1.2 25-34 60 0 0 25 25 85 1.4 35-44 52 16 0 1 46 63 115 2.2 45-54 44 44 0 6 115 166 210 4.8 55-64 45 100 2 16 244 362 407 9.0 65-74 29 194 3 34 231 260 9.0 75+ 50 679 16 101 796 846 16.9 Totalt 383 1033 22 158 449 1 661 2 044 5.3 Kvinnor 0-1 0 0 1.0 1 to 4 5 5 1.0 5 to 14 6 6 1.0 15-24 21 6 6 27 1.3 25-34 18 0 0 10 10 28 1.5 35-44 19 9 0 0 23 33 52 2.7 45-54 14 32 0 1 77 109 123 8.8 55-64 14 63 1 5 152 220 234 16.7 65-74 21 133 3 15 151 172 8.2 75+ 26 886 34 101 1021 1047 40.3 Totalt 144 1123 37 123 267 1 550 1 694 11.8 Samtliga 527 2156 59 281 716 3 211 3 738 7
9.5. Andra effekter
I en samlad bild av alla hälsoeffekter av vägtransporter borde vi också ha inkluderat de symptom och aktivitetseffekter som beräknats i Tabell 18 för luftföroreningar. Till exempel 1405 fall av kronisk bronkit per år, 2,6 mil-joner fall av lungsymptom hos barn, 2,8 milmil-joner dagar med förlorade akti-vitetsförmåga (RAD) och 0,51 miljoner dagar med förlorad arbetsförmåga (WLD). Om samma principer för vad som räknas som hälsoeffekter
används för de andra hälsoriskerna skulle ytterligare symptom och aktivitets effekter kunna läggas till.
Vi har heller inte analyserat i detalj de lika störningseffekterna (330 000 – 400 000 enbart för trafikbuller). Blir exponerade personer också störda av luftföroreningar eller trafikskaderisker? Barriäreffekter ingår inte heller i
9.6. Sjukdoms- och skadebördan (DALY)
Vi påminner om att i våra beräkningar användes ingen åldersviktning av YLL eller YLD och ingen diskontering för framtida dödsfall eller sjuklighet. Eftersom kvoten YLD/YLL varierar med diagnos, ålder och kön har vi pre-senterat resultaten i de separata tidigare avsnitten för varje typ av hälsorisk. Detta gör det möjligt att ta hänsyn till olika ”vikter” för olika orsaker till de förlorade levnadsåren. Principen för DALY-metodiken är att i den slutliga sammanställningen (Tabell 35) alla förlorade levnadsår skall ha samma ekonomiska värde.
Tabell 35. Sammanlagd skade- och sjukdomsbörda för alla hälsorisker.
Kön Trafikskador Luft Buller Fysisk
inaktivitet Totalt Män YLL (0,0) 14594 11944 2015 13175 41728 YLD (0,0) 3063 4084 136 8657 15941 DALY (0,0) 17656 16028 2151 21832 57668 Kvinnor YLL (0,0) 5343 13115 1685 8291 28434 YLD (0,0) 1839 6187 233 7741 16002 DALY (0,0) 7183 19302 1918 16032 44436 Bägge könen YLL (0,0) 19937 25059 3700 21466 70162 YLD (0,0) 4902 10272 370 16399 31942 Total-DALY (0,0) 24839 35331 4070 37864 102104 % av Total-DALY 24 35 4,0 37 100
När skade- och sjukdomsbördan från de olika hälsoriskerna sammanfattas (Tabell 35) tydliggörs vissa olikheter mellan bördorna som ser förvånande ut. YLD för trafikskador och buller är mycket låga medan de för fysisk inaktivitet är högre i relation till YLL. DALY för luftföroreningar är lägre än DALY för fysisk inaktivitet trots att antalet dödsfall p.g.a. luftföroren-ingar är tre gånger högre än för fysisk inaktivitet. Ytterligare analys av de olika komponenterna är av stort intresse för att få fram så korrekta upp-skattningar av skade- och sjukdomsbördan som möjligt.