Sammanfattande analys av hypotesprövning

Resultatet av denna studie visar på att inget av resultaten helt överensstämde med studiens fyra första hypoteser. Enligt Spence (1999) och Vyakarnam et al. (1997) påverkas graden av CSR-implementering av flera faktorer. Tidigare studier inom CSR och ekonomistyrning har ofta fokuserat på stora företag (Mousoilisa et al, 2004; Arjaljé &

Mundy, 2013, Gond et al., 2012). I denna studie valde författarna att studera små och medelstora företag och därmed inkludera alla företag som ingår i definitionen av SMEs enligt Europeiska kommissionen (2015). Det finns emellertid en risk med att studera små och medelstora företag som en homogen grupp. Forskare menar på att företag med olika storlek har varierande egenskaper som i sin tur påverkar hur företaget arbetar och presterar (Udayasankar, 2008). Jenkins (2006) hävdar att små och medelstora företag inte kan ses som “små stora företag”. Detta anspråk kan tas i beaktning i denna studie. De egenskaper ett företag med fem anställda har gentemot ett företag med tvåhundra anställda påverkar hur och till vilken grad implementering av CSR sker (Ciliberti et al., 2008). Utifrån korrelationsanalysen kan det utläsas att mikroföretag samt medelstora företag har ett betydande samband med graden av CSR-implementering. Det finns en svag negativ relation mellan mikroföretag och implementering av CSR. Relationen mellan medelstora företag och graden av CSR-implementering är istället svagt positiv.

Det innebär således att företag med fler antal anställda i större utsträckning implementerar CSR än företag med färre antal anställda. Vidare finns det inget betydande samband mellan små företag och graden av CSR-implementering. Enligt European Commission (2003) och Perrini, Russo & Tencati (2007) påverkar ägarens åsikter och kunskaper hur väl ett företag implementerar CSR. I mindre företag, sådana som klassificeras som mikroföretag finns det ofta begränsade resurser (Spence, 2007). I sådana företag har således ägarens uppfattning av CSR en stor påverkan på graden av CSR-implementering.

Då det finns en negativ relation mellan mikroföretag och CSR-implementering borde det, i enlighet med teorin, finnas ett negativt samband även mellan variablerna mikroföretag och uppfattning av CSR. Det förekommer emellertid inget samband mellan företagets storlek och dess uppfattning av CSR. Skillnaden i CSR-implementering i förhållande till storlek på företaget kan därmed antas bero på att ju mindre ett företag är desto mer begränsade resurser har de att implementera CSR, i enlighet med Spence (2007).

Tidigare forskning talar för att de olika strategierna inom Miles & Snow typologin har en påverkande faktor på ett företags CSR-implementering. Enligt Galan (2006) samt Waddock et al. (2002) påverkas graden av CSR-implementering av den strategi ett företag tillämpar. De tillförlitlighetstester som genomfördes visade på att strategierna i Miles &

Snow typologin inte är applicerbara på små och medelstora företag. Därmed utformades fyra nya strategier som således är applicerbara på små och medelstora företag. Enligt Udayasankar (2008) är det inte företagets storlek i sig som påverkar utfallet, utan att det är de egenskaper som är förknippade med storleken. Resultatet av testerna tyder på att små och medelstora företags egenskaper inte matchar de egenskaper som karaktäriserar de olika strategiernas i Miles & Snow typologin. De nya strategierna inkluderar emellertid en annorlunda kombination av egenskaper som är bättre anpassade för små och medelstora företag. Vidare menar Jenkins (2006) att små och medelstora företag inte kan ses som “små stora företag” vilket denna studie således visar på.

Vid genomförandet av studien studerades flera kontrollvariabler för att öka tillförlitligheten i resultaten. De kontrollvariabler som inkluderas i studien ska enligt tidigare studier och teorier ha en påverkan på implementeringen av CSR. Flera av variablerna visade sig dock i denna studie inte visa på något signifikant samband med CSR-implementering. I flera av fallen kan avsaknaden av signifikanta samband bero på att denna studie är genomförd på små och medelstora företag till skillnad från de studier som talar för att det finns samband, vilka är genomförda på stora företag. Bransch är en av de variabler som inte visade på något samband i förhållande till CSR-implementering.

Enligt Ljungdahl (1999) samt Sweeney & Coughalan (2008) har olika branschtillhörigheter en bidragande effekt på ett företags CSR-implementering. Bransch studerades som en kontrollvariabel, den visade dock inte på något samband i förhållande till graden av CSR-implementering. Enligt Manner (2010) påverkar VDn/ägarens kön CSR-engagemanget i ett företag, där kvinnor i större utsträckning implementerar CSR.

Enligt denna studie finns det ett svagt positivt samband mellan kontrollvariabeln kön och CSR-implementering. Det innebär således att i överensstämmelse med tidigare forskning är kvinnor mer benägna att implementera CSR.

Det insamlade empiriska materialet visar på att små och medelstora företag implementerar CSR i en relativt hög grad. Medelvärdet av CSR-implementering för samtliga företag uppgår till 5,6 på en skala mellan 1-7. Resultatet tyder på att små och

medelstora företag implementerar CSR i sina verksamheter, vilket kan förklaras utifrån intressentteorin. För att överleva måste företagen möta de krav som intressenterna ställer (Agudo-Valiente et al., 2015). Små och medelstora företags intressenter skiljer sig mot stora företags intressenter, men även inom definitionen små och medelstora företag finns det en variation av vilka intressenter som ska bemötas. Vidare menar Jenkins (2006) samt Deegan & Unerman (2011) att samtliga företag, oavsett storlek, har intressenter som både påverkar och påverkas av företagets verksamhet. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att detta argument stämmer, då de flesta företag som studerats i hög grad implementerar CSR i sina verksamheter. Det finns ingen lag på att små och medelstora företag måste implementera CSR i sina verksamheter. Således är det intressenternas krav samt behovet av att erhålla legitimitet som motiverar implementeringen av CSR. Enligt Deegan & Unerman (2011) kategoriserar företag sina intressenter utifrån olika perspektiv. Vilket perspektiv ett företag väljer att bemöta sina intressenter påverkar till vilken grad företaget implementerar CSR. Företag gör en uppdelning av primära och sekundära intressenter (Clarkson, 1995). Det innebär således att företag med prospector för SME, som är positivt förknippade med CSR-implementering, kategoriserar de intressenter som ställer höga krav på CSR-implementering som primära intressenter.

Uppdelning kan även ske av interna och externa intressenter (Freeman & Reed, 1983).

Interna intressenter är sådana som finns inom företaget, vilket innebär att då det finns en god uppfattning av CSR inom verksamheten ökar implementeringen av CSR. Uppfattning av CSR undersöktes genom en kontrollvariabel och visade sig vara högt korrelerad med CSR-implementering. Vid regressionsanalysen bidrog faktorn dock till multikollinearitet vilket bidrog till att denna kontrollvariabel uteslöts från testerna. Den höga korrelationen tyder emellertid på att då de inom företaget, de så kallade interna intressenterna, har god syn på CSR ökar implementeringen av CSR.

Det finns ett socialt kontrakt mellan företag, dess intressenter och det samhälle de verkar inom (Patten, 1992). Företag måste arbeta och prestera på ett sådant sätt som bemöter de krav och förväntningar som ställs på dem. Den ökade fokusen på sociala- och hållbarhetsaspekter ställer krav på företag att implementera CSR för att inte mista sin legitimitet. Det är essentiellt för företags fortlevnad att följa de normer och krav som ställs av samhället (Lee, 2011). Det empiriska materialet visar på att det genomsnittliga företaget implementerar CSR i stor utsträckning. Det tyder därmed på att samtliga företag måste uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem. Det är svårt att dra specifika

slutsatser då testerna av hypoteserna inte gav signifikanta samband med undantag för hypotes 1 med prospector för SME-strategin, som visade på ett svagt samband. Vidare kan dock diskussion föras om att företag med olika strategier måste upprätthålla sin legitimitet. Teori talar för att företag med olika strategi implementerar CSR i olika grad.

Enligt Dowling & Pfeffer (1975) kan företag erhålla legitimitet på tre olika sätt. Därmed finns det olika sätt att agera på för företag att bli legitima och företag med olika strategier kan använda sig av olika metoder. Ett företag kan erhålla legitimitet genom att anpassa sig till de normer och värderingar som samhället ställer, vilket kan vara fördelaktigt för defenders som agerar på en säker marknad med befintliga intressenter. Vidare kan ett företag erhålla legitimitet genom att kommunicera med samhället och intressenter och påverka deras uppfattning om vad som är legitimt. Företag kan även identifiera sig med symboler som förknippas med legitimitet. De senare metoderna kan vara användbara för prospectors som hela tiden söker sig till nya marknader. Det är emellertid inte möjligt att dra säkra slutsatser om dessa antaganden. Däremot tyder det på att även små och medelstora företag måste erhålla legitimitet, vilket de gör genom att i hög grad implementera CSR i sina verksamheter.