Sammanfattande analys av Gasellföretagen

Efter att ha analyserat de intervjuade Gasellföretagen kan vi identifiera vissa likheter företagen emellan. Alla företag tillämpar online-marknadsföringskanaler i en högre utsträckning i jämförelse med offline-marknadsföringskanaler. Detta stämmer överens med vad Clow och Baack (2016) påstår då de menar att online-marknadsföringskanaler har fått ökad tillväxt de senaste åren. Gemensamt verkar de flesta Gasellföretag inte ta särskilt stor hänsyn till att offline-marknadsföringskanaler fortfarande är av betydelse idag vilket både Clow och Baack (2016) och Winer (2009) påpekar är viktigt.

Bland online-kanalerna verkar främst sociala mediekanalerna ha fått ökad betydelse hos de undersökta Gasellföretagen. LinkedIn verkar vara en uppskattad marknadsföringskanal vilket överensstämmer med Agnihotri et al. (2016) som anser att denna kanal har fått ökad

betydelse senaste åren. Denna kanal använder Frontit, Best Bemanning och Consid sig utav och alla dessa Gasellföretag verkar anse att kanalen är välfungerande. Adwyse och Novum Assistans överväger dock starkt att börja använda LinkedIn. Majoriteten av Gasellföretagen verkar anse att LinkedIn är en professionell kanal till skillnad från andra marknadsföringskanaler.

Alla Gasellföretag i vår studie använder sig utav marknadsföringskanalen Facebook. Clow och Baack (2016) anser att Facebook är den sociala mediekanalen som flest företag idag utnyttjar. Däremot verkar alla företag ha olika syfte med denna marknadsföringskanal. Best Bemanning tillämpar Facebook för att öka sin spridning, Consid ser Facebook som en kanal som sammankopplar alla kanaler, Adwyse och Novum Assistans har tillämpat kanalen i syfte för rekrytering och Frontit för att dela med sig av roliga företagshändelser.

En av de få offline-kanaler som fortfarande tillämpas av ett flertal Gasellföretag är tryckta medier. I dagsläget är det Frontit, Novum Assistans och Best Bemanning som använder sig av denna marknadsföringskanal, men med olika syfte. Frontit och Novum Assistans vill skapa spridning i sin egna bransch, medan Best Bemanning tillämpar tidningar som når ut till massmarknaden. Trots att tryckta medier har fått negativ trend på grund av de digitala kanalerna kan det ändå betraktas som en lämplig marknadsföringskanal (Winer, 2009).

Vi kan identifiera liknande synergieffekter i alla undersökta Gasellföretag där den mest förekommande synergieffekt finns mellan sociala medier och hemsidan vilket enligt Dong, Chang och Fan (2017) skapar en ökad trovärdighet i företagens marknadsföring. En annan förekommande synergi uppstår mellan tryckta medier och företagets hemsida, vilket finns i ett flertal Gasellföretag. En annan lämplig kombination av marknadsföringskanaler verkar vara Facebook och LinkedIn, således kan vi tolka att dessa kanaler tillsammans i någon form skapar synergi. Kanalerna verkar ha egenskaper som skiljer sig åt men samtidigt kompletterar varandra. Det är främst Frontit och Consid som har upplevt denna kombination som väldigt positiv. Denna synergieffekt kan säkerligen också upplevas utav Adwyse och Novum Assistans om de tillämpar denna kanal i framtiden. Gasellföretagen verkar i en mindre utsträckning ta hänsyn till att visuell marknadsföring kan ge starkare synergieffekter i kombination med andra kanaler. Det är enbart Consid och Best Bemanning som tillämpar visuella kanaler där Best Bemanning använder sig av butiks-TV och både företagen av Youtube.

Simon och Kadiyali (2007) hävdar att kannibalisering av offline-kanaler har ökat. Detta kan identifieras hos de undersökta Gasellföretagen som i viss utsträckning upplever kannibalisering av just offline-kanaler. Företagen som vi har identifierat kannibalisering i störst mån hos är Frontit, Best Bemanning och Consid. Alla dessa Gasellföretag har med tiden bytt ut en delar av deras tryckta media mot digitala kanaler. Just denna typ av kannibalisering menar Simon och Kadiyali (2007) är vanligt förekommande.

De flesta Gasellföretag verkar tillämpa pull-strategin i en högre utsträckning i sina marknadsföringskanaler i jämförelse med push-strategin. Urban (2005) hävdar att pushande

annonsering verkar vara en kamp mot strömmen som istället kan skrämma iväg konsumenter. Detta påstående genomsyras i en viss utsträckning hos ett flertal Gasellföretag i studien. Majoriteten av de undersökta Gasellföretagen anser inte att det är effektivt att massannonsera till många målgrupper som inte accepterat att få information. Att de flesta Gasellföretagen upplever detta stöds av teorin där push-strategin verkar ha blivit allt mer ifrågasatt och marknadsföringen verkar ha skiftat från att gå mer från push-strategi till pull-strategi (Hagel och Brown, 2008).

Vi tolkar att ett av våra Gasellföretag tillämpar push-strategin i en högre utsträckning än pull- strategin i sina marknadsföringskanaler. Vi anser att detta företag är Best Bemanning vilket grundar sig i att företaget särskiljer sig i sin marknadsföringsstrategi och hur de använder sina marknadsföringskanaler. Best Bemanning satsar mycket på att skapa ett starkt varumärke och nå ut till så många målgrupper som möjligt genom sina marknadsföringskanaler, vilket inte verkar högt prioriterat hos de andra Gasellföretagen. Kotler et al. (2002) anser att en blandning av push- och pull-strategin är det bästa då företaget skapar lojalitet och kundnöjdhet. Av den anledningen tror vi att Gasellföretagen inte bör underskatta push- strategin trots mycket kritik mot den typen av marknadsföring.

De företag som använder sig av flest marknadsföringskanaler menar att marknadsföringen i hög utsträckning har bidragit till Gasellutmärkelsen. Best Bemanning och Consid är de företag som använder sig utav flest marknadsföringskanaler. Dessa företag anser också att marknadsföringen i stor utsträckning varit en bidragande faktor till Gasellutmärkelsen. Vi ser då en korrelation mellan antal använda marknadsföringskanaler och uppfattningen om marknadsföringskanalernas effekt.

Vi har hos alla undersökta Gasellföretag identifierat att relationsbyggande är av väldigt hög prioritet och att detta till viss del kan ses som viktigare än tillämpningen och variationen av marknadsföringskanaler. Frontit anser att personalnöjdhet och kundnöjdhet är viktiga byggstenar, detta grundar sig i relationsskapande. Adwyse menar att relationsmarknadsföring i princip är de allra viktigaste i deras verksamhet. Novum Assistans bedriver sin verksamhet utifrån en värdegrund som bygger på relationsskapande där individen och assistansen är i fokus. Best Bemanning anser att goda relationer i form av god kundnöjdhet och ett starkt arbetsgivarvarumärke är viktigast för företaget. Consid hävdar även dem att relationer är minst lika viktigt som marknadsföringskanalerna. Flera av dessa företag menar på att relationsmarknadsföringen i första hand har bidragit till deras Gasellutmärkelse.

6. Slutsats

För att uppnå syftet ställdes följande frågeställning i denna studie:

“Hur och på vilket sätt, tillämpar och kombinerar Gasellföretag i Örebro olika marknadsföringskanaler?”

En av studiens slutsatser visar på att online-marknadsföringskanaler tillämpas i en högre utsträckning hos de undersökta Gasellföretagen och således verkar dessa kanaler ha större betydelse än offline-marknadsföringskanalerna. Detta påvisas tydligt då ett mönster av ett utbyte från offline-kanaler till online-kanaler kan observeras bland de undersökta Gasellföretagen. Enligt vår uppfattning verkar Gasellföretagen dock underskatta styrkorna som finns hos de tillgängliga offline-kanaler då dessa fortfarande kan skapa stark synergi tillsammans med online-kanaler. Denna synergi kan vi uppmärksamma främst hos de företag som använder sig utav tryckt media och får på så vis större effekt på resterande marknadsföringskanaler.

Studien påvisar att sociala mediekanaler har fått ökad betydelse bland de tillgängliga marknadsföringskanalerna. Den sociala mediekanalen som används och uppskattas mest hos alla Gasellföretag är Facebook, däremot används kanalen i olika syften. LinkedIn verkar ha fått större betydelse hos Gasellföretagen på senaste tiden, då den används eller planeras att användas av majoriteten av Gasellföretagen i denna undersökning. Att företag kan använda sociala medier på olika sätt, som till exempel för rekrytering, visa upp företaget utåt eller endast sprida sitt budskap är troligtvis en av anledningarna till att sociala medier har tagit över marknadsföringen allt mer. Att det är kostnadseffektivt och har möjligheten att nå ut till en stor målgrupp är andra starka anledningar till det stora användandet av sociala medier.

Olika kombinationer av marknadsföringskanaler som ger positiv effekt, alltså synergi, uppstår främst mellan sociala medier och företagens hemsida. Synergieffekten mellan tryckta medier och resterande marknadsföringskanaler verkar också finnas hos ett flertal Gasellföretag. De flesta Gasellföretag verkar dock inte ta synergi i beaktelse, däremot är de flesta företagen medvetna om att en kombination av varierande marknadsföringskanaler kan vara att föredra. Synergi som uppstår bland online- och offline-kanaler verkar ej tas i beaktning, detta då flertalet av de undersökta företagen på senare tid har reducerat användningen av tryckta medier och ersatt dessa med relevanta online- marknadsföringskanaler istället. Genom detta skifte kan det konkluderas att kannibalisering har varit aktuellt.

Då de flesta Gasellföretagen fokuserar på att sprida sina budskap till ett antal begränsade målgrupper och inte massmarknaden tillämpas pull-strategin i en högre utsträckning i de olika marknadsföringskanalerna. De flesta Gasellföretag i denna studie är kritiska till allt för pushande annonsering, alltså push-strategin. En av anledningarna till detta är för att de flesta Gasellföretag i studien inte söker sig till massmarknaden samtidigt som de vet vilka sin målgrupp är. De flesta företagen i denna studie verkar betrakta push-strategin som ineffektiv.

Att använda marknadsföringskanaler på ett innovativt och säreget sätt är också ett mönster som finns hos de flesta undersökta Gasellföretag.

De Gasellföretag som har flest marknadsföringskanaler tror i större utsträckning att marknadsföringen har varit en bidragande faktor till att de blev tilldelade Gasellutmärkelsen. Däremot kan vi identifiera att relationsmarknadsföring har en väldigt stor betydelse hos alla Gasellföretag i denna studie och att detta verkar ha större relevans än tillämpning av marknadsföringskanaler. Att prioritera relationsskapande, god kommunikation med kund och ett väl utfört arbete är således att föredra för de undersökta Gasellföretagen.

Referenslista

Clow, K och Baack, D. (2016).”Integrated Advertising, Promotion and Marketing Communications”. 7 uppl. Pearson.

Bryman, A och Bell, E. (2011). “Företagsekonomiska forskningsmetoder.” 2:2 uppl. Stockholm: Liber AB.

Denscombe, M. (2016). “Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna”. 3:1 uppl. Studentlitteratur AB, Lund.

Halvorsen, K. (2011). “Samhällsvetenskaplig Metod”. 1:21 uppl. Studentlitteratur AB, Lund. Kotler P, Armstrong G, Saunders J, Wong V. (2002). “Principles of Marketing”. Tredje upplagan. Pearson Education Limited 2002.

Yin, R. (2006). “Fallstudier: design och genomförande”. Femte upplagan. Liber AB.

Webbsidor

Dagens Industri. (2018). “Det här är DI Gasell”.

http://www.di.se/gasell/undersidor/gassellfakta/det-har-ar-di-gasell/ (hämtad 06-04-18)

Dagens Industri. (2017). “Di Gaseller, det här är Sveriges Gaseller”. http://www.ingate.com/files/DI_Gaseller_2017.pdf

(hämtad 15-05-18)

Vetenskapliga artiklar

Agnihotri, R., Dingus, R., Hu, M och Krush, M. (2016). “Social media: Influencing customer satisfaction in B2B sales”. Industrial Marketing Management. 53, 172- 180.

Assael, H. (2011). “A fifty- year Review of Cross- media Research Shows Synergy Has Yet Achieve its Full Potential”. Journal of Advertising Research, 51, 42-59.

Bellizzi, J. (2000). “Drawing Prospects to E-Commerce Websites”. Journal of Advertising Research, 41, 43–53.

Birch, D. L., Haggerty, A., & Parsons, W. (1995). “Who’s creating jobs?”. Boston: Cognetics Inc.

Chandra, A och Kaiser., U. (2014). “Targeted Advertising in Magazine Markets and the Advent of the Internet. Management Science. 60. 1829- 1843.

Deleersnyder, B., Geyskens, I., Gielens, K och Dekimpe, M. (2002). “How cannibalistic is the Internet channel? A study of the newspaper industry in the United Kingdom and The Netherlands”. Journal of Research in Marketing. 19, 337-348.

Dijkstra, M., Buijtels, H.E., och van Raaij, W.F. (2005). “Separate and joint effects of medium type on consumer responses: a comparison of television, print, and the internet”, Journal of Business Research. 58, 377-386.

Dong, X., Chang, Y., och Fan, X. (2017). "Effects of the characteristics of online multimedia synergy on consumers’ message acceptance and message response". Online Information Review. 41, 710-727

Enoch, G och Johnson, K (2010). “Cracking the Cross-Media Code: How to Use Single- Source Measures to Examine Media Cannibalization and Convergence.” Journal of Advertising Research. 50, 125–136.

Färe, R., Grosskopf, S., Seldon, B och Tremblay, V. (2004). “Advertising efficiency and the choice of media mix: a case of beer. International Journal of Industrial Organization. 22, 503- 522.

Gurau, C. (2008). “Integrated online marketing communication: implementation and management”. Journal of Communication Management. 12, 169-184.

Henrekson, M., och Johansson, D. (2009). “Gazelles as job creators: a survey and interpretation of the evidence”. Small Business Economics. 35, 227–244.

Kritzinger., W. T och Weideman, M. (2013). “Search Engine Optimization and Paper-Click Marketing Strategies”. Journal of Organizational Computing and Electronic Commerce. 23, 273-286.

Naik, A och Raman., K. (2003). “Understanding the Impact of Synergy in Multimedia Communications”. Journal of Marketing Research. 14, 375-388.

Neslin, A., Grewal, D., Leghorn, R,. Shankar, V., Teerling, L,. Tomas, J., och Verhoef, P (2006). “Challenges and Opportunities in Multichannel Consumer Managment”. Journal of Service Research. 9, 96-112.

Neslin., S och Shankar., V. (2009). “Key Issues in Multichannel Customer Managment: Current Knowledge and Future Directions”. Journal of Interactive Marketing. 13, 70-81.

Porter, M. (1976). “Media Mix and Market Performance”. American Economic Association. 66, 398-406.

Simon, D och Kadiyali, V. (2007). “The Effect of a magazine’s digital content on its print circulation: cannibalization or complementarity?”. Information Economics and Policy. 19, 344-361.

Rimlinger, C. (2011). “Push and pull strategies: Using them to your advantage.” Franchising World. 43, 15 - 16.

Roux., A och Van der Waldt., R. (2016). “Toward a Model to Enhance Synergy of Out-of- Home Advertising Media Integration Strategies”. Journal of Promotion Management, 22, 386-402.

Urban, G. (2005). “Customer Advocacy: A New Era in Marketing?”. Journal of Public Policy & Marketing. 24, 155-159.

Winer, R. (2009). “New Communications Approaches in Marketing: Issues and Research Directions”. Journal of Interactive Marketing. 23, 108-117.

Muntliga källor

Carpvik, Beatrice; Varumärkeschef på Consid. Telefonintervju 9 maj.

Diettman, Johan; Förändringsledare på Frontit Örebro. 2018. Personlig intervju 17 april.

Rosén, Martin; Affärsutvecklare på Adwyse. 2018. Personlig intervju 18 april.

Skårsjö, Samuel; Informatör på Novum Assistans Örebro. Personlig intervju 20 april.

Bilagor

Intervjuguide

● Berätta kort om företaget och din roll.

● Vilka marknadsföringskanaler använder sig företaget av? ○ Varför använder sig företag av de utvalda kanalerna?

○ Har de olika kanaler olika syften och sprider olika budskap? ○ Har ni planlagd er marknadsföring på ett strukturerad vis?

● Tillämpar ni både online-och offline-marknadsföring?

○ Varför väljer företaget dessa kanaler? Vilket föredrar företaget? Hur ser företaget på online- och offline-marknadsföring?

● Mot vem riktar sig marknadsföringen, privatpersoner eller företag? Eller båda? ○ Till befintliga eller nya konsumenter? Specifik målgrupp eller

massmarknaden?

○ Vilka marknadsföringskanaler används vid rekrytering?

● Tar konsumenten kontakt med företaget eller tvärtom? ○ På vilket vis arbetar företag med detta?

● Hur kombineras kanaler?

○ Bidrar kanal X till att kanal X uppmärksammas? Positiva/negativa effekter? ○ Vilka kanaler skapar den bästa kombinationen?

● Hur stor del av marknadsföringen har bidragit till Gasellutmärkelsen? ○ Hur beroende är företaget av marknadsföringen?

● Hur har marknadsföringen utvecklats sedan företagets start? ○ Hur ser det ut idag i jämförelse med förut? Utökat antalet

marknadsföringskanaler?

○ Har offline-marknadsföringskanaler blivit ersatta av online- marknadsföringskanaler och på vilket sätt?

● Hur ser er budget ut för marknadsföringen? ○ Hur budgeten för diverse kanaler ser ut?

○ Upplever företaget att de tillbaka för marknadsföringen i form av kunder? (ROI)

● Utöka antalet marknadsföringskanaler eller inte? ○ Betyder fler kanaler mer försäljning/spridning?