I studien har jag kommit fram till att de flesta respondenterna har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. De anser att inkludering ska vara individanpassad efter elevens behov. Ord som förknippas med inkludering är tillhörighet, delaktighet, gemenskap, trygghet och individuella anpassningar. Aspeflo (2015) menar att elever behöver känna sig delaktiga. De behöver känna tillhörighet, bli sedda och uppleva att de är viktiga och behövs. De behöver få lyckas och känna att de har en uppgift, och att de kan vara till hjälp och stöd till andra. Enligt en rektor är det viktigt att hitta barnets inlärningskanal som gör att barnet lär sig på rätt sätt. Genom observationer anser rektorer och lärare att man kan få bättre insikt i vad som behöver förändras i verksamheten, i miljön, vilka anpassningar lärarna måste göra för att eleverna ska kunna vistas i klassrummet. Lärare och rektorer menar att det är viktigt att arbeta i små grupper och att undervisningen behöver anpassar individuellt efter elevens behov. Lektionerna ska vara väl strukturerade för att underlätta för eleven i vardagen med t.ex. hur dagen ser ut. Detta för att eleverna lättare kan följa lektion och känna sig delaktiga och inkluderade. I SPSMs värderingverktyg (2016) påpekas det att delaktighet är en rättighet för barn. Barn som känner sig delaktiga blir tryggare. Delaktighet ger förutsättningar för lärande i förskolan och skolan. Delaktighet hör samman med tillgänglighet, ofta på ett avgörande sätt. En specialpedagog menar att det är viktigt att titta på eleven individuellt, se styrkor hos eleven och vad som fungerar. Kanske finns det möjlighet att omvandla på något sätt till en fungerande undervisning för eleven.
När jag observerade flera elever med olika behov som var inkluderade i klassrummet upplevde jag att de flesta inte gynnades av att vara inkluderade med de andra eleverna på grund av olika orsaker. Till exempel eleven som hade koncentrationssvårigheter gynnades inte av den högljudda miljön han vistades i och inte att vänta länge på sin tur för att få individuell hjälp. Eleven som har ADHD gynnades inte heller av att sitta länge och vänta på sin tur då han hade svårt att sitta stilla på sin stol under tiden lärarna hjälpte de andra eleverna.
Observation av den andra inkluderingsprocessen var mer lyckad då eleven som har en ADHD diagnos fick individuell hjälp av läraren. Läraren hade inga andra elever som behövde lika mycket stöttning som eleven med diagnosen ADHD. Läraren var även medveten om att
48
eleven behövde regelbundna pauser och struktur i sin undervisning. Karpathakis (2017) menar att man ska tillåta och avsätta tid för rörelse. Göra det möjligt att skapa anledningar för eleverna att röra på sig i klassrummet. Till exempel torka tavlan eller gå på toaletten. Funkar inte det praktiskt kan man låta elever använda en stressboll eller andra känselmaterial vilket gör det lättare att fokusera. Detta gynnade eleven eftersom han fick en bensträckare och kunde sedan återgå och koncentrera sig på sin uppgift med lärarens stöd. Läraren var väl medveten om elevens behov och hittade en balans mellan inlärningen och elevens individuella behov.
När det gäller den fysiska miljön så menar rektorerna att det är viktigt att tänka på att jobba i mindre grupper och tänka på ljudnivån i klassrummet. I SPSMs Värderinsverktyg (2016) står det att en god ljudmiljö är nödvändig för effektivt lärande och undervisning. I lokaler som är avsedda för socialt samspel är en god ljudmiljö viktig för att alla, oavsett funtionsförmåga, ska kunna vara delaktiga, må bra och utvecklas socialt. Allt detta är en förutsättning för lärande.
Men även att undvika onödiga förflyttningar och hålla miljön avskalad. Även specialpedagogerna tycker att det är viktigt med lugn miljö, skärmar och ljuddämpande skydd. Individuella anpassningar är allt efter elevernas behov. I SPSMs Värderinsverktyg (2016) påpekas att den fysiska miljöns utformning ska ge stöd till barns och elevernas olika behöv vid inlärning. Elevers möjlighet till utveckling och lärande påverkas av hur skolans fysiska miljö är och hur den är organiserad både inomhus och utomhus. Fysisk miljö skapar både förutsättningar och hinder för lek och lärande. Hindren kan hämma elevers fysiska, kognitiva och sociala utveckling. Lärarna håller med om att miljön ska vara avskalad, rofylld och anpassad efter elevernas individuella behov. Eleverna har rätt att arbeta på olika sätt, vilket innebär att de inte behöver ha samma böcker eller uppgifter. Strukturen är väldigt viktig för dessa elever som behöver förutsägbarhet i vardagen men även anpassade hjälpmedel och läromedel. Hjälpmedel som kan underlätta elevernas undervisning på olika sätt kan vara dator, olika appar på Ipaden, tidshjälpmedel, anpassade läromedel, skrivhjälpmedel, AKK, teckenstöd, bildstöd, etc.
När det gäller samarbete på de olika nivåerna så menar rektorerna att de samarbetar mycket med elevhälsan. De menar även att observationerna spelar en viktig roll i de utredningar som görs innan man får hjälp av övriga professioner. Samarbetet mellan de olika professionerna gynnar eleven för att få den bästa individuella stödet. Lärarna menar att samarbetet med föräldrar är en viktig del i elevens vardag där eleven är inkluderad. Även samarbetet med hemskolorna är viktig med tanke på att eleverna ska kunna återgå till sina vanliga klasser.
49
Jakobsson & Lundgren (2013) menar att föräldrarnas roll som ”spindel i nätet” är viktig vid samverkan mellan olika myndigheter och verksamheter för att de ska ges möjlighet att vara delaktiga i processen i arbetet kring deras barn.
50