I sammanställningen sammanfattas de valda indikatorerna och ett s.k. totalindex för den enskilda kommunen räknas ut. Syftet med sammanställningen är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat.
Detta underlättar analys och jämförelse men indikerar också områden för fortsatt analys och förbättring.
Materialet i en KPB-analys är omfattande men sju indikatorer har valts för utfallet 2006.
Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar
Grönt = God nivå
Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Rött = Nivå med utrymme för förbättring Nivåerna har valts utifrån följande värderingar som bygger på:
Erfarenhet
•
Diskussioner i expertgrupp
•
Resultat för enskilda kommuner där utrymmet
•
för förbättring kan beskrivas Flerårsanalyser
•
Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid
•
Variation mellan kommunerna
•
Variation inom kommun
•
Analyser från andra projekt
•
Tanken är att indikatorerna ska baseras på en
”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt indikerar en realistisk målnivå. Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras t.ex.
utifrån indexreglering eller ny kunskap.
Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna:
Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende % ytterfall över 600 000, ord/säbo Under 350 = grönt Under 1 370 = grönt Under 1 643 = grönt Under 5% = grönt
350-400 = gult 1 370-1 643 = gult 1 643-1 917 = gult 5-9% = gult Över 400 = rött Över 1 643 = rött Över 1 917 = rött Över 9% = rött
% ytterfall över 600 000 kr, LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Totalindex Under 30% = grönt Under 180 000 = grönt Under 12 000 = grönt Över 6,4 = grönt
Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt men har följande beskrivning:
Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänst-timme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd)
Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende)
LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi
% ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr.
% ytterfall över 600 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 600 000 kr. I denna rapport har samma ytterfalls-gräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer att förändras till ett högre belopp för erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.
Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg
Kostnad per inv. – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg
Totalindex - Totalindexet sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Om utfallet infaller i grönt fås värdet 10, om det är gult, värdet 5 och om det är rött, värdet 0. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena.
Produktivitet Brukarmix Konsumtion Totalindex Htj-timme
kostnad per timme
Säba kostnad per dygn
LSS boende per dygn
Ytterfall ord/säbo andel i %
Ytterfall LSS andel i %
Medelkost.
per brukare
Kostnad per invånare
Totalindex
Bengtsfors 463 1 454 2 220 1,85% 14,29% 210 181 15 492 4,29
Bollebygd 567 1 304 Saknas 5,70% 3,85% 196 484 7 952 5,83
Borlänge 323 1 537 1 620 5,49% 20,16% 171 269 9 922 8,57
Dals-Ed 453 1 646 2 120 21,67% 25,00% 243 727 13 877 2,14
Enköping 446 1 795 2 275 17,93% 28,40% 307 166 10 679 2,86
Falun 285 1 864 Saknas 16,95% Saknas 216 214 11 087 5,00
Gotland 385 1 517 2 076 3,58% 37,60% 221 909 12 711 3,57
Hammarö 326 1 635 1 799 3,93% 36,50% 257 477 12 175 5,00
Herrljunga 363 1 809 3 322 17,10% 14,06% 243 862 14 142 2,14
Härnösand Saknas Saknas 1651 Saknas 25,56% Saknas Saknas Saknas
Högsby 519 1 581 2 259 0,79% 33,33% 244 805 16 799 2,86
Höör 454 1 487 1 450 5,27% 16,28% 188 557 9 468 6,43
Jönköping 350 1 393 2 085 1,90% 29,10% 220 099 12 063 6,43
Karlstad 362 1 914 2 141 6,94% 17,94% 197 751 9 701 5,00
Katrineholm 335 1 307 1 885 0,11% 38,34% 249 111 14 902 5,00
Kumla 589 1 677 1393 4,60% 32,35% 151 228 12 156 4,29
Lindesberg 439 1 328 1331 0,76% 9,55% 215 939 12 952 7,14
Malmö Stad, VIN 374 1 290 2 048 1,94% Saknas 138 555 13 836 6,67
Markaryd 383 1 323 1468 1,78% 20,00% 231 340 13 693 7,14
Mellerud 399 1 286 2 211 4,95% 49,00% 218 390 17 997 4,29
Nordanstig 356 1 227 2 639 0,42% 35,94% 194 737 12 486 5,00
Robertsfors 364 1 784 2 414 17,23% 23,53% 239 106 18 524 2,14
Sandviken 397 1 495 Saknas 2,19% Saknas Saknas Saknas 6,67
Skellefteå 327 1 368 1431 0,48% 29,56% 227 731 14 360 6,43
Säffle 464 1 328 1 974 5,09% 17,48% 250 069 13 589 4,29
Umeå 378 1 765 1 765 19,15% 29,18% 280 090 10 868 4,29
Vansbro 404 1 438 Saknas 3,28% 27,12% 277 179 19 529 4,17
Varberg 396 1 678 2 200 4,70% 15,93% 211 418 10 792 5,71
Åmål 442 1 420 1 766 0,69% 33,01% 252 883 15 452 4,29
Älmhult 336 1 643 1 910 6,98% 46,67% 251 660 11 692 5,00
Örebro 463 1 412 1681 1,90% 34,76% 188 465 10 728 6,43
Östersund 410 1 392 1 770 0,77% 47,44% 161 502 12 651 5,00
Medel 405 1 519 1 961 6,00% 27,31% 221 963 13 076 4,97
Sammanfattande analysen av deltagande kommuner.
Tabellen visar:
Tabellerna visar att det finns en stor variation mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mel-lan 0,11% - 21,67% och medelkostnaden varierar från 151 228 kr (Malmö Stad, VIN exkluderas) till 307 166 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 952 kr till 19 529 kr.
Kommentarer
Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det finns även samverkande faktorer mellan olika indika-torer. Har en kommun t.ex. en hög dygnskostnad för särskilt boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende.
En hög medelkostnad i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. visa att kommunen är mer restriktiva med att ge insatser (ger en högre medelkostnad) eller att behovet är mindre
i kommunen. Samtidigt behöver detta inte alls ha ett samband med produktiviteten. En kommuns arbetssätt behöver inte påverkas av ett större eller mindre behov av insatser.
Det är viktigt att inom varje område analysera variationen för att få ett perspektiv på sin egen kommun. Exempelvis har ålderstrukturen stor påverkan på kostnaden per invånare. Vid denna analys bör variationen mellan de olika indikatorerna analyseras. Beror vår höga andel ytterfall på t.ex.
en hög kostnad per hemtjänsttimme?
Genom att studera andra kommuner kan den enskilda kommunen lära av andra kommuner.
Det ger ett underlag för att värdera vilka områden som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändrings-arbete. Samtliga kommuner behöver arbeta vidare med ett fördjupat analysarbete inom prioriterade områden. Ett arbetssätt kan vara att studera de orsaker till variation som tidigare har presenterats i rapporten.
Diskussion
Denna rapport visar exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.
Materialet visar på stor variation mellan
kommunerna. Det finns en stor potential i äldre- och handikappomsorgen genom att använda materialet i ett förbättrings- och förändringsarbete.
Eftersom metoden Kostnad per brukare både arbetar med jämförbarhet och kvalitetssäkring av grunddata på individnivå utgör analysmaterialet en god bas för både insamling och annan analys.
Som exempel kan nämnas Öppna Jämförelser och Jämförelseprojektet.
Utvecklingen av metoden för kostnad per brukare kommer att fortsätta. Indikatorerna kommer att kompletteras ytterligare med t.ex.
insatser inom handikappomsorg (t.ex. personlig assistans och daglig verksamhet)
Metoden kan även utvecklas för att kunna göra en tydligare uppföljning av specifika målgrupper (t ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).
Om kommunerna skulle påbörja en definition av olika målgrupper vid registrering av beslut skulle dessa uppgifter kunna användas i analyser, jämförelser och prioriteringar.
Inom hemsjukvården saknas för de flesta kommuner uppgifter om brukarnas konsumtion. Det beror på en brist i registreringen som kommunerna behöver utveckla för styrning och uppföljning av hemsjukvården.
Ett utvecklingsarbete inom individ- och familje- omsorgen har påbörjats inom ett dussintal kommuner. Redan nu finns pilotresultat från flera kommuner som inte presenteras i den här rapporten. Arbetet inom individ- och familje-omsorgen kommer att fortsätta.
Tillgång till individrelaterade uppgifter om insatser, kostnader och resultat är en förutsättning för att kunna följa upp de samlade insatser, som den enskilde får från kommun och landsting.
Sammanställningar av individrelaterade uppgifter är dock inte möjlig enligt lagstiftningen utan medgivande från brukarna. Det är angeläget att möjligheterna till gemensam individuppföljning mellan huvudmännen förbättras. Individrelaterad uppföljning förbättrar möjligheterna för kom-muner och landsting att samverka inte bara i vården av den enskilde utan också genom att parterna får en nyanserad bild av varandras verksamhet.
Kontaktpersoner
Bengt André
Sveriges Kommuner och Landsting E-post: bengt.andre@skl.se
Mobil: 08-452 77 05 Yvonne Thorell
Sveriges Kommuner och Landsting samt Borlänge kommun
E-post: yvonne.thorell@borlange.se Tel: 0243-74 570
Andreas Johansson Ensolution AB
E-post: andreas.johansson@ensolution.se Mobil: 0709-90 00 30
118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50
Kostnad per brukare (KPB) är en metod för
kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och
funktionshindrade.
I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och en jämförande analys mellan deltagande kommuner. Syftet med rapporten är att redovisa gemensamma jämförelser. Utöver detta syftar rapporten till att visa på exempel på analyser från enskilda kommuner som kan leda till förändrings- och förbättringsarbete. Resultatet i rapporten avser 31 kommuner för utfall helår 2006.
De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en analysmodell som bygger på följande områden:
Brukarmix som innebär att studera hur blandningen av
•
olika typer av brukare ser ut utifrån olika resursbehov och beskriver variationen av insatser och kostnader.
Produktivitet där jämförelser görs utifrån kostnad
•
per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och handikappomsorg.
Konsumtion där jämförelser görs utifrån befolkningsnivån
•
hur olika åldersgrupper får olika typer av service och hur kostnaderna ser ut.
Resultat – Kvalitet. I den här rapporten presenteras
•
ett arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter kopplas till kostnader.
Rapporten har författats av Bengt André och Yvonne Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Andreas Johansson, Ensolution AB
Trycksaker från sveriges kommuner och LandsTing besTäLLs på www.skL.se eLLer på
Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.
isbn 978-91-7164-409-1