AnAlysrApport
Jämförelser mellan kommuner
utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg
Kostnad Per Brukare (KPB)
AnAlysrApport
Jämförelser mellan kommuner
utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg
rApporten hAr förfAttAts Av Bengt André, och
yvonne thorell, sveriges Kommuner och lAndsting
i sAmArBete med AndreAs JohAnsson, ensolution AB.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...4
Inledning ...6
Bakgrund 6 Syfte 6 Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas 6 Vad är kostnad per brukare (KPB)? 7 Övergripande metodbeskrivning 7
Analysmodell ...9
Resultat från deltagande kommuner...10
Inledning till analyserna 10 Brukarmixanalys 11 Ordinärt och särskilt boende 11 LSS 14 Produktivitetsanalys 16 Kostnad per hemtjänsttimme 16 Kostnad per dygn i särskilt boende 17 Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 19 Konsumtionsanalys 20
Resultatanalys ...26
Sammanfattande analys ... 29
Diskussion ...32
Kontaktpersoner ...33
Sammanfattning
Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individ- data, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.
Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade.
Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av metoden och att redovisa vissa jämförande analyser för de kommuner som tillämpar KPB.
Rapporten bygger på 2006 års KPB-data från 31 kommuner.
De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en analysmodell som innefattar följande delar:
Brukarmix som innebär att olika typer av brukare
•
beskrivs utifrån olika resursbehov. Vidare beskrivs variationen av insatser och kostnader.
Produktivitet där jämförelser görs utifrån
•
kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och handikappomsorg.
Konsumtion där jämförelser görs utifrån hur
•
olika åldersgrupper i befolkningen får olika typer av service samt kostnaderna för denna.
Resultat – Kvalitet. I rapporten presenteras ett
•
arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter kan kopplas till kostnader.
Materialet visar på en stor variation mellan kommunerna. Exempelvis varierar kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme mellan 285 kr och 567 kr mellan olika kommuner. Kostnaden per dygn i särskilt boende varierar mellan 1 227 kr och 1 787 kr.
I rapporten beskrivs också olika orsaker till skill- naderna mellan kommuner. Orsakerna har har definierats genom t.ex vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kom- muner. Orsakslistorna kan användas som underlag
för diskussioner i den enskilda kommunen om hur man kan gå vidare i ett förbättrings- och förändringsarbete.
Orsaker till att kommunen har en relativt sett högre andel resurskrävande brukare (s.k. ytterfall) kan t.ex. vara
Vilket strategiskt val kommunen har gjort när
•
det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst.
En låg produktivitet
•
En relativt sett äldre befolkning
•
Orsaker till skillnader i enhetskostnad för enskilda hemtjänstgrupper eller olika enheter inom särskilt boende kan t.ex. vara
Skillnader i personaltäthet
•
Skillnader i brukarnas vårdtyngd
•
Det kan också handla om skillnader när det gäller Ledarskap
•
Rutiner för planering
•
Hur kontaktmannaskapet är utformat
•
Hur kommunikationen mellan olika yrkeskate-
•
gorier fungerar
Genom att inom varje område analysera varia- tionerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Inom dessa kan kommunen behöva göra fördjupade analyser, där ett arbetssätt kan vara att utgå från de orsaker till variationer som tidigare har presenterats.
Ett exempel som redovisas i rapporten är från Falu kommun, där konsumtionsanalysen har använts i kombination med en befolkningsprognos för att simulera olika scenarier och resursbehov för vården och omsorgen framöver.
I det avslutande analysavsnittet sammanfattas de olika delarna i analysmodellen till ett s.k. totalindex för varje kommun. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av varje kommuns resultat.
Bilden visar att samtliga kommuner som ingår har något eller några områden med utrymme för förbättring. Man kan också se vissa samband mellan olika delar – om en kommun t.ex. har en hög dygnskostnad för särskilt boende så ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom särskilt boende ökar.
En hög genomsnittskostnad per brukare i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. bero på att kommunen är mer restriktiv med att ge insatser eller att behovet är lägre än genomsnittet. Det behöver således inte ha ett samband med produktiviteten.
Det finns goda möjligheter att fortsätta utveck- lingen av Kostnad Per Brukare. Indikatorerna kan kompletteras med ytterligare indikatorer t.ex.
när det gäller insatser inom handikappomsorg (personlig assistans, daglig verksamhet etc.).
Metoden kan också utvecklas för att kunna göra uppföljningar av specifika målgrupper (t ex.
demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).
Detta kräver tydliga definitioner av respektive målgrupp vid registrering av beslut.
De flesta kommuner saknar uppgifter om brukarnas konsumtion av hemsjukvård, vilket främst beror på bristande registrering. Detta är ett ytterligare utvecklingsområde för att skapa underlag för bättre uppföljning.
Inledning
Bakgrund
Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukar- grupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar.
Under åren 2001–2004 genomfördes InfoVU- projektet (Informationsförsörjning och
Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen.
I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt dess kostnader och resultat.
Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individre- laterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg(Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarre- laterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005).
Projektet har rönt stort intresse bland kommunerna vilket lett till vidareutveckling och spridning av metodiken. I rapporten redovisas jämförande analyser för 31 kommuner avseende utfall år 2006.
I dagsläget är 53 kommuner med i projekt och fler ansluter sig kontinuerligt.
Syfte
Syftet med rapporten är att redovisa jämförande analyser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB).
Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.
Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas
Följande utvecklingsinriktningar i omvärlden påverkar behovet av bättre beslutsinformation och där individbaserad information utgör ett kraftfullt verktyg..
Kundval och Lagen om valfrihet, LOV
Det pågår i dagsläget ett omfattande initierings- och införandearbete i flertalet kommuner för att införa ett kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av service- och omvårdnadstjänster. Då är det viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader.
Upphandlingsunderlag
Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstad- komma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet.
Öppna jämförelser – ökad fokus på kvalitet
Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna även med kostnader är information från KPB ett bra komplement.
Förändring av antalet vård platser i sjukvården – ökat tryck på korttidsvårdplatser
Hälso- och sjukvårdens neddragning av slutenvårds- platser och ändrade arbetssätt ger ett ökat behov av korttidsvårdsplatser. Detta medför i sin tur att risken att tyngden på brukarna i korttidsvården ökar, d.v.s. att den genomsnittliga tiden ökar och produktiviteten inom korttidsvården minskar.
Analys av data och rätt incitament för att minska den genomsnittliga tiden är viktigt.
LSS, personlig assistans – ökade kostnader
Kostnaderna för insatsen personlig assistans har ökat de senaste åren. Brukarinflytandet, försäkrings- kassans regler och förändringar av målgrupper m.m.
leder alla till ett behov av att se över produktiviteten och brukarmixen inom gruppen.
Psykiatri – tvångsvård
Kommunerna ska kunna erbjuda tvångsvård inom ordinärt boende. Hur utformas en sådan ny typ av insats? Vilka kostnader medför detta?
Lågkonjuktur – minskande skatteunderlag
Vid lågkonjukturer medför detta ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag.
Endast i verksamheter där det finns potentialer bör sådana åtgärder initieras så att risken minimeras för att inte brukarna ska bli drabbade.
Framtidens boende – trygghetsplatser
En del kommuner erbjuder trygghetsplatser utan biståndsbeslut. Här finns intressanta frågor man kan ställa sig. Hur många bör dessa platser vara?
Hur utnyttjas de? Finns det ett behov av platser i kommunerna? Hur påverkar det kostnaderna?
Vite – särskilt boende och LSS-platser
I flera artiklar kan vi läsa om att kommuner inte kan erbjuda någon plats inom särskilt boende eller att länsstyrelsen har utdömt vite. Detta kan leda till att en kommun väljer att fokusera på att öka utbudet av särskilt boende platser i en alltför stor utsträckning.
För att undvika felaktiga beslut är det viktigt för en kommun att ha goda beslutsunderlag inom detta område.
Behov av bättre resursfördelningssystem
Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördel- ningssystem diskuteras i flera olika kommuner. Att styra resurser efter hur behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är nödvändigt för ett resursfördelningssystem.
Definitioner
Allokeras till Ekonomisystem
Indentifiera verksamheten och insateser inom
vård och omsorg
Allokeras till Kontoutfall
Skapa översättningstabell från redovisningen
Förs till
Förs till
Förs till Förs till
Volymer, brukaruppgifter
Sammanställda kostnader per insats
Sammanställda kostnader för gemensamma
verksamheter
Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras
Verksamhetssystem
Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart
Kostnad beräknad insats Kostnad per brukare
Validering
Steg i KPB-metoden
Vad är kostnad per brukare (KPB)?
Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäk-ning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.
Övergripande metodbeskrivning
Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används.
Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden.
1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg.
2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet.
3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter
• Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t ex. hemtjänst).
• Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t ex. enhetens administration).
• De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser.
4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insat- serna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad per insats.
5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhets- systemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.
6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt.
Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats.
Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskult boende)
Analys av produktivitet (insatsjämförelse)
Analys av produktivitet (Kostnad per resultat, KPB
kombinerat med resultat)
Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare
och åldersgrupp) KOSTNAD PER BRUKARE
- Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal
- Benchmarking - Indikatorer
Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser.
• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kost- nadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras:
Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende?
• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse.
Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kom- munen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?
• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare, dvs.
relatera kostnaderna till invånare och brukare.
Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser till brukarna än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhål- lande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?
• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostna- derna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. föl- jande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna?
Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?
Analysmodell
Analysmodell för KPB
Resultat från deltagande kommuner
Följande avsnitt visar några exempel på hur data kan användas utifrån de olika perspektiven i analysmodellen.
Inledning till analyserna
I denna rapport finns jämförande analyser för 32 kommuner för utfall 2006. I dagsläget är över 50 kommuner med i projektet och fler väntas att ansluta under året.
Detta medför att följande övergripande information kan summeras från materialet:
Den totala summan kostnader som redovisas på
•
brukarnivå är ca 13 miljarder
Det totala invånareantalet som kalkylen berör
•
är ca 1,1 miljoner invånare vilket motsvarar ca 12 % av Sveriges befolkning
Sammansättningen av kommuner i analysen utgörs av både större och mindre kommuner, både storstad och landsbygd. Kommunerna som redovisas i analyserna är spridda över hela landet.
Kalkylen innefattar ca 63 000 brukare
•
För att underlätta analysen är kommunerna indelade i olika grupper efter storleksordning i invånarantal. Det går givetvis att göra andra grupperingar om behov finns.
Gruppindelning:
1. Kommuner med invånarantal under 20 000 invånare
2. Kommuner med invånarantal mellan 20 000 – 50 000 invånare
3. Kommuner med invånarantal över 50 000 invånare
Följande kommuner är med i analysen:
Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga Härnösand Högsby Höör Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla
Lindesberg Malmö Stad, VIN Markaryd Mellerud Nordansting Robertsfors Sandviken Skellefteå Säffle Umeå Vansbro Varberg Åmål Älmhult Örebro Östersund
Andel brukare inom olika kostnadsintervall.
Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinära och särskilt boende uppdelat enligt kommunstorlek.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kommuner över 50 000 inv.
Kommuner 20 000-50 000 inv.
Kommuner under 20 000 inv.
Medel Mellerud Bollebygd Herrljung Dals-Ed Åmål Bengtsfors Nordansting Högsby Robertsfors Markaryd Vansbro Höör Säffle Hammarö Härnösand Enköping Älmhult Katrineholm Kumla Lindesberg Borlänge Jänköping Örebro Gotland Varberg Skellefteå Umeå Karlstad Östersund
0 - 50 000 400 000 - 600 000 Över 600 000 SEK
Brukarmixanalys
Syftet med brukarmixanalys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Hur ser brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner?
Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende?
Ordinärt och särskilt boende
Valet av de två nivåerna 0-50 000 kr och över 600 000 kr som nivåer har gjorts av två skäl.
0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få
•
insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. Hur behålls dessa brukares behov av insatser på en låg nivå? Vilka satsningar på förebyggande insatser? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare? En hög nivå av mindre kostnads- krävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix.
Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k.
•
ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. Nivån är vald efter en hög kostnad för ett dygn i särskilt boende, omfat- tande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende. En hög andel brukare över 600 000 kr kan både indikera en låg produk- tivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en icke optimal mix mellan insatser i ordinärt och särskilt boende.
Diagrammet på föregående sida visar:
Variationen mellan kommunerna skiljer sig
•
från lägst andel brukare med en kostnad över 600 000 kr ca 1-2 % till högst andel ca 20 %.
Inget samband kan ses mellan storlek på
•
kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare)
Kommentarer:
Produktiviteten påverkar antalet ytterfall
•
Strategiskt val av insatser i ordinärt och särskilt
•
boende påverkar andelen ytterfall
Ytterfallen kan uppstå i både ordinärt och i
•
särskilt boende
En äldre befolkning kan påverka andelen
•
ytterfall
I små kommuner kan enstaka individer slå
•
igenom i andelen ytterfall
Frågeställningar:
Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög andel ytterfall är att se över om de har satsat på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande brukarna. Påverkar produktiviteten i kommunen även andelen ytterfall? Är man alltför generösa i biståndsbedömningen?
Vad är en rimlig nivå? En rätt strategi med balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende samt på en satsning med brukare med troliga kommande behov borde resultera i en mix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda förbättringar inom äldre- och handikappomsorg. För att nå dit behövs även satsningar på en förbättrad produktivitet inom särskilt boende. Se avsnittet om produktivitets- analys inom särskilt boende.
Andra frågor som kommunen bör ta ställning till i brukarmixanalysen är:
Hur arbetar man på ett tidigt stadie med att
•
förebygga ytterfall? Arbetar biståndsbedöm- mare aktivt med detta? Är man innovativ?
Hur ser utbudet av boendeplatser ut? Styr det
•
vilka insatser som ges?
Hur ser prognosen ut?
•
En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer två exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006 analyseras med vad de kostar 2007.
De 10 dyraste ärenderna 2006 och vad de kostade 2007
2 500 000 kr
2 000 000 kr
1 500 000 kr
1 000 000 kr
500 000 kr
0 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2006 2007
De 10 dyraste ärendena 2006 och vad de kostar 2007 i Borlänge kommun
Fem av tio av de dyra ärendena 2006 blev ännu dyrare under 2007. Dock minskade även insat- serna för en del ärenden. Detta beror oftast på av att brukare har avlidit.
Fortsätter vi analysen med de 10 dyraste utfall 2007 och vad de kostade 2006 får vi en annan
bild:
De 10 dyraste ärenderna 2006 och vad de kostade 2007
2 500 000 kr
2 000 000 kr
1 500 000 kr
1 000 000 kr
500 000 kr
0 kr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2006 2007
Bilden visar att flertalet av de dyraste ärendena 2007 inte var dyra ärenden 2006. Lärdomen av denna analys är att ytterfall kan uppstå under ett år och inte nödvändigtvis gradvis.
Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebyg- ger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet 100 000 – 300 000 kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut.
Dessa brukare befinner sig i ”riskzonen” för att under kommande perioder bli ytterfall.
De 10 dyraste ärendena 2007 och vad de kostade 2006 i Borlänge kommun
LSS
Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS.
Medel Mellerud Bollebygd Herrljung Dals-Ed Åmål Bengtsfors Nordansting Högsby Robertsfors Markaryd Vansbro Höör Säffle Hammarö Härnösand Enköping Älmhult Katrineholm Kumla Lindesberg Borlänge Jänköping Örebro Gotland Varberg Skellefteå Umeå Karlstad Östersund
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kommuner över 50 000 inv.
Kommuner 20 000-50 000 inv.
Kommuner under 20 000 inv.
0 - 50 000 50 000 - 400 000 400 000 - 600 000 Över 600 000 SEK
Andel brukare inom olika kostnadsintervall.
Jämförande procentuell fördelning av bru- kare (brukarmix) inom LSS uppdelat enligt kommunstorlek
Diagrammet visar
Att variationen är från 10 till 55-60% andel
•
resurskrävande brukare över 600 000 kr.
Det finns ett samband mellan storlek på
•
kommun och brukarmix
Flertalet kommuner har hög andel av kostnads-
•
krävande brukare inom LSS i jämförelse med äldreomsorgen
Små kommuner har (med några få undantag)
•
en större andel av mindre kostnadskrävande brukare. En orsak till detta kan vara utbudet av insatser
Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare:
”Brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig
•
assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall
Utbud av servicebostäder i kombination med
•
personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall
Brukarmix inom personlig assistans. En större
•
andel äldre påverkar antalet timmar
Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan
•
för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare
Produktivitet inom personlig assistans. Hur
•
effektivt verksamheten planeras har betydelse för nettotimkostnaden och därmed antalet ytterfall
”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkost-
•
naden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden
I mindre kommuner kan enskilda individer
•
i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall
Kommuner som av historiska skäl haft många
•
vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen
En hög andel externa placeringar och avtalens
•
utformning påverkar andelen ytterfall Frågeställningar:
Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög andel ytterfall är att se över om de har satsat på rätt typ av insatser för de kostnads- krävande brukarna.
I denna rapport har samma ytterfallsgräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer i framtiden att förändras till ett högre belopp för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.
Produktivitetsanalys
Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k.
nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?
Tre urval av mått har valts ut: kostnad per hemtjänsttimme, kostnad per dygn i särskilt boende och kostnad per dygn i LSS boende för vuxna. Det finns totalt ca 70 olika insatser som skulle jämföras mellan olika kommuner.
Kostnad per hemtjänsttimme
Enhetskostnad för hemtjänsttimme, egen regi per kommun, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd
Tabellen visar:
Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 285 kr till 567 kr/timme för olika kommuner.
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme.
Grönt = Timkostnad under 350 kr/timme Gult = Timkostnad på 350-400 kr Rött = Timkostnad över 400 kr
Kostnaderna per hemtjänstimme inkluderar kostnader för administration.
Kommentarer
Antalet timmar redovisas som antalet beviljade timmar med undantag från följande kommuner:
Borlänge, Kumla och Gotland. Där redovisas antalet debiterade timmar.
Stor variation mellan kommunerna
•
Det finns inget samband mellan storlek på
•
kommun och hög produktivitet
Fokusering på antalet timmar borde påverka
•
produktiviteten
Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna
•
Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?
Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse.
Nedan följer en beskrivning av orsaker till skillnader:
Planering
•
–Hur sker planeringen? Manuell? Används datastöd? Tar det lång tid, krävs mycket extraarbete?
Administration
•
– Beställningar, personalmöten, utbildningar etc.
Geografiska förutsättningar
•
– Restid
– Tätort/landsort Hemtjänstkostnad 2006
/timma
Kommun Enhetskostnad totalt
Falun 285
Borlänge 323
Hammarö 326
Skellefteå 327
Katrineholm 335
Älmhult 336
Nordanstig 356
Karlstad 362
Herrljunga 363
Robertsfors 364
Malmö Stad, VIN 374
Umeå 378
Markaryd 383
Gotland 385
Jönköping 395
Varberg 396
Sandviken 397
Mellerud 399
Vansbro 404
Östersund 410
Lindesberg 439
Enköping 446
Dals-Ed 453
Höör 454
Bengtsfors 463
Örebro 463
Säffle 464
Åmål 482
Högsby 519
Bollebygd 567
Kumla 560
Medel 407
Brukarmix
•
– Tunga/lätta brukare, krävs dubbelbemanning etc.
Dokumentation och information
•
– Är information enkelt tillgänglig?
Sker dokumentation
– kontinuerligt? Används enhetliga informationskanaler
Ledarskap
•
– Finns det ett fungerande ledarskap?
Kontaktmannaskap
•
– Vad innebär kontaktmannaskapet i prak- tiken? Ett starkt kontaktmannaskap kan innebära en bra kontinuitet, men kan påverka planeringen och effektiviteten negativt Nyckelhantering
•
– Fungerar det bra, krävs det extra planering för överlämningar av nycklar?
Uppföljning
•
– Sker uppföljning av beslut kontinuerligt?
Fokuseras på och tillfredsställs rätt behov?
Kommunikation
•
– Är det enkelt att få tag på rätt person vid behov? Vad finns det för olika sätt att kom- municera, e-post, telefon, fax etc.?
Delegerade HSL-insatser
•
– Hur mycket delegeras?
Rehabiliterande synsätt
•
Balans mellan heltider, deltider och
•
timanställda
Växling av hemsjukvård
•
– De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården tycks ha en lägre timkostnad än kommuner med hemsjukvård
Redovisning av tid för dubbelbemanning
•
– En hög kostnad kan också bero på att vid nedbrytning av hemtjänstgrupperna visar sig vissa enheter/grupper vara väldigt dyra vilket drar upp enhetskostnaden totalt. Jönköping hade möjligheten att redovisa sin dubbelbe- manning och enhetskostnaden visade skilja sig med 50 kr/timme.
Kostnad per dygn i särskilt boende
Enhetskostnad per dygn i respektive kommun inom särskilt boende, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade
Tabellen visar:
Skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden per dygn i särskilt boende. Variationen av kostnaden per dygn i särskilt boende är från 1 227 kr till 1 787 kr.
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme.
Grönt = Dygnskostnad under 1 370 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 370-1 645 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 645 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler.
Kommentarer:
Stor variation mellan kommunerna
•
Det finns inget samband mellan storlek på
•
kommunerna och hög produktivitet
Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna
•
Varför skiljer sig dygnskostnaderna?
Faktorer som påverkar dygnskostnaderna är:
Personaltäthet
•
Personalstruktur
•
Ledarskap
•
Planering
•
Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek
•
Beläggning/tomma dagar
•
Vårdtyngd
•
Boendeform
•
– Specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende
– Fastigheten, nya/gamla lokaler, husstruktur Kostnad för gemensamhetsutrymmen
•
Nyttjande av nattpersonal
•
Tradition och kultur — förväntan
• Särskilt boende 2006
Kommun Enhetskostnad totalt
Nordanstig 1 227
Åmål 1 283
Markaryd 1 287
Malmö Stad, VIN 1 290
Mellerud 1 298
Lindesberg 1 328
Säffle 1 328
Bengtsfors 1 334
Skellefteå 1 368
Östersund 1 392
Jönköping 1 393
Bollebygd 1 402
Örebro 1 412
Vansbro 1 425
Kumla 1 432
Högsby 1 481
Höör 1 487
Sandviken 1 495
Gotland 1 517
Borlänge 1 537
Katrineholm 1 599
Falun 1 627
Hammarö 1 635
Älmhult 1 643
Umeå 1 644
Dals-Ed 1 646
Herrljunga 1 653
Varberg 1 678
Robertsfors 1 707
Karlstad 1 714
Enköping 1 787
Medel 1 485
Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad Enhetskostnad per dygn samt i respektive kom- mun inom LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi
LSS_Boende 2006
Vuxna (egen regi)
Kommun Enhetskostnad totalt
Kumla 1 307
Lindesberg 1 331
Skellefteå 1 431
Markaryd 1 445
Höör 1 450
Borlänge 1 620
Åmål 1 645
Härnösand 1 651
Örebro 1 681
Umeå 1 761
Östersund 1 770
Hammarö 1 799
Katrineholm 1 885
Älmhult 1 910
Karlstad 1 967
Säffle 1 974
Dals-Ed 1 997
Malmö Stad, VIN 2 048
Gotland 2 076
Bengtsfors 2 083
Jönköping 2 085
Varberg 2 200
Mellerud 2 211
Robertsfors 2 250
Högsby 2 259
Enköping 2 275
Nordanstig 2 369
Herrljunga 3 037
Medel 1 911
Tabellen visar:
En variation av kostnaden per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi från 1 307 kr till 3 037 kr.
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.
Grönt = Dygnskostnad under 1 645 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 645-1 918 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 918 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler.
Kommentarer:
Stor variation mellan kommunerna, från lägst
•
till högst är det en dubblerad kostnad
I små kommuner slår enstaka ytterfall igenom.
•
Ex. Nordanstig och Herrljunga.
Stor andel köp av resurskrävande platser
•
innebär minskad kostnad för boenden i egen regi.
Varför skiljer sig dygnskostnaderna?
Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:
Personaltäthet
•
Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet
•
och inte är på dagverksamhet Åldersstruktur
•
Vårdtyngden bland brukare
•
Målgruppen för LSS-boende har ökat
•
HSL-insatser i kommunal regi
•
Lokalkostnader
•
Tomma platser, minskat behov av vissa
•
målgrupper/”fel” boendeform
Åldersgrupp Antal invånare Totalkostnad Kostnad per inv. Antal brukare Medelkostnad
1-20 år 268 806 456 688 860 1 582 2 247 200 093
21-50 år 423 977 2 032 940 528 4 427 6 187 328 547
51-64 år 199 699 1 143 933 396 5 658 4 904 256 916
65-69 år 51 721 415 368 126 8 338 2 354 200 130
70-74 år 42 730 611 624 077 14 001 3 630 177 228
75-79 år 38 628 1 146 349 876 30 853 6 973 182 327
80-84 år 31 981 2 082 542 386 68 372 12 346 189 260
85-89 år 20 226 2 634 071 511 134 618 14 106 207 588
90- år 9 375 2 464 745 833 274 690 10 732 258 913
1 087 143 12 988 264 592 11 947 63 479 204 607
Konsumtionsanalys
Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både invånare och brukare. Materialet ska även kunna användas till att prognostisera behovet av resurser för kommande perioder.
Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhål-
•
lande till andra kommuner?
Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till
•
andra kommuner?
Beror detta på befolkningsstrukturen eller på
•
produktiviteten?
Hur ser behoven ut i framtiden?
•
Nedanstående tabell visar en total sammanställning för äldre- och handikappomsorg för de deltagande kommunerna.
Tabellen visar:
Analysen berör över 1 miljon invånare och kalkylen totalt är på nästan 13 miljarder. Underlaget till kalkylen representeras av mer än 63 000 brukare.
Medelkostnaden per invånare och åldersintervall fördubblas i princip för respektive åldersintervall, d.v.s. att det finns ett tydligt samband mellan ålder och kostnad per invånare.
Medelkostnaden per brukare, d.v.s. kostnaden för de insatser som konsumeras av brukare inom respektive åldersintervall, är däremot inte alls på samma sätt beroende av ålder. Det är snarare så att medelkostnaden är relativt konstant inom
åldersintervallen. Det finns två åldersintervall som sticker ut i materialet, 21-50 år där brukare inom handikappomsorgen höjer medelkostnaden samt åldersintervallet över 90- år där insatser inom äldreomsorgen höjer medelkostnaden.
Kommentarer
Om materialet bryts ner på enskild kommunnivå fås inte nödvändigtvis samma mönster.
Den enskilda kommunens struktur, strategi och produktivitet märks i materialet. Den största variationen erhålls inom medelkostnad per brukare.
Åldersgrupp Antal invånare Totaltkostnad Kostnad/inv. Antal brukare Medelkosntad
1-20 år 4 164 10 264 492 2 465 41 250 353
21-50 år 5 298 25 743 658 4 859 67 422 027
51-64 år 2 127 22 472 610 10 565 65 345 732
65-69 år 670 6 276 780 9 368 26 241 415
70-74 år 506 12 133 099 23 978 51 237 904
75-79 år 450 14 701 359 32 670 79 186 093
80-84 år 313 20 398 880 65 172 113 180 521
85-89 år 177 30 848 460 174 285 134 230 212
90- år 84 25 035 783 298 045 82 305 314
13 789 167 875 121 12 175 652 257 477
Hammarös (en skärgårdskommun utanför Karlstad i Värmland) åldersstruktur påverkar materialet. Den större andelen unga i kommunen samt en historik med LSS-insatser medför ett annat resultat i de tidiga åldersgrupperna.
Åldern är således inte den enda förklaringsvariabeln även om detta är ett faktum på aggregerad nivå.
På kommunnivå erhålls andra samband och en annan variation p.g.a. de enskilda kommunernas förutsättningar. Detta är viktigt att ha i åtanke när jämförelser görs på nationell nivå. Det finns en naturlig variation på kommunnivå som inte alltid överensstämmer med den aggregerade nivån, även om givetvis flertalet kommuner följer samma mönster.
Detta resonemang visar vikten av att bryta ner materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid jämförelser.
En utveckling i det här sammanhanget är att tyd- ligare beskriva olika målgruppers konsumtion av insatser inom svensk äldre- och handikappomsorg, t.ex. demens, stroke, psykiskt funktionshindrade, brukare i behov av palliativ vård etc. Detta skulle ge ett högre förklaringsvärde än enbart ålder och kön.
Ett annat område där konsumtionsanalysen kan användas är för att simulera olika scenarier och behovet av resurser för att bedriva vård och omsorg framöver. Eftersom materialet är nedbrutet per åldersgrupp och insatsområde (t ex. hemtjänst) kan vi sammanställa ett under- lag där som vi utifrån ett konsumtionsindex kan simulera fram ett resultat i kombination med en befolkningsprognos. Denna simulering är fr.a.
tillämplig för äldreomsorgen där konsumtionen följer ett tydligt samband med ålder och kostnad per invånare för respektive kommun.
För handikappomsorgen är detta samband inte användbart eftersom enskilda brukares konsum- tion påverkar resultatet i alltför hög utsträckning samt att hela målgruppen inom handikappom- sorg inte är homogen. Det finns alltför många olika typer av brukare med olika behov för att kunna använda sig av ett generellt konsumtions- index per åldergrupp. För handikappomsorgen bör användaren i stället göra en prognos på enskild brukar- eller målgruppsnivå för att få fram ett resultat. Detta angreppssätt är fullt möjligt att genomföra då antalet brukare är begränsat i de flesta kommuner.
Ett exempel på en sådan variation i Hammarö kommun:
Nedan följer ett exempel från Falu kommun. I de fyra olika tabellerna visas hur behovet av hem- tjänst, särskilt boende och korttidsvård simuleras fram med hjälp av konsumtion och befolk- ningsprognos. I materialet tas ingen hänsyn till skillnader i strategi (t ex. satsning på kvarboen- deprincip inom ordinärt boende), förändringar i produktivitet, konsumtion eller i prognos. Dessa parametrar måste beaktas i analysen efteråt
Åldersgrupp Antal inv. 2006 Kostnad totalt Kostnad/inv. Antal brukare Medelkostnad/brukare
1-20 år 14 332
21-50 år 20 416 4 439 885 217 48 92 498
51-64 år 10 901 11 081 172 1 017 118 93 908
65-69 år 2 686 15 897 391 5 919 88 180 652
70-74 år 2 107 25 992 689 12 336 149 174 448
75-79 år 1 790 49 187 666 27 479 305 161 271
80-84 år 1 615 115 725 197 71 656 547 211 563
85-89 år 979 142 244 374 145 296 618 230 169
90- år 441 139 427 279 316 162 458 304 426
55 267 503 995 653 9 119 2 331 216 214
Åldersgrupp Antal inv. 2007 Kostnad totalt Kostnad/inv. Antal brukare Medelkostnad/brukare
1-20 år 13 642
21-50 år 20 247 6 876 064 340 52 132 232
51-64 år 11 036 16 000 570 1 450 128 125 004
65-69 år 2 773 14 840 989 5 352 93 159 581
70-74 år 2 135 26 368 435 12 351 155 170 119
75-79 år 1 810 54526 773 30 125 331 164 773
80-84 år 1 568 107 909 710 68 820 537 200 949
85-89 år 1 027 147 602 201 143 722 643 229 552
90- år 425 127 403 933 299 774 459 277 568
54 663 501 528 676 9 175 2 398 209 145
Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldreomsorg inom Falu kommun för helår 2006 och 2007
Ålders-
grupp Antal
inv. 2006 Antal
beslut Antal hem-
tjänsttim. Antal
dygn SÄB Antal dygn
korttidsvård Antal hem tjänst tim./
inv. 2006
Antal boended./
inv. 2006
Antal dygn (kort tids)/
inv. 2006 1-20 år 14 332
21-50 år 20 416 79 15 071 60 0,74 0,00
51-64 år 10 901 200 20 371 1 650 510 1,87 0,15 0,05
65-69 år 2 686 150 14 476 5 550 390 5,39 2,07 0,15
70-74 år 2 107 266 31 441 7 140 1 050 14,92 3,39 0,50
75-79 år 1 790 590 54 659 12 480 2 820 30,54 6,97 1,58
80-84 år 1 615 1 151 99 578 37 620 4 830 61,66 23,29 2,99
85-89 år 979 1 325 131 319 44 820 6 900 134,14 45,78 7,05
90- år 441 1 017 111 064 48 690 6 930 251,85 110,41 15,71
55 267 4 751 477 979 157 950 23 490 8,65 192,06 28,02
Ålders-
grupp Antal
inv. 2007 Antal
beslut Antal hem-
tjänsttim. Antal
dygn SÄB Antal dygn
korttidsvård Antal hem tjänst tim./
inv. 2007
Antal boended./
inv. 2007
Antal dygn (kort tids)/
inv. 2007 1-20 år 13 642
21-50 år 20 247 66 20 332 87 1,0 0,0
51-64 år 11 036 214 28 771 2 889 476 2,6 0,3 0,0
65-69 år 2 773 150 17 831 4 003 724 6,4 1,4 0,3
70-74 år 2 135 284 27 431 7 326 1 799 12,8 3,4 0,8
75-79 år 1 810 626 60 637 14 794 2 898 33,5 8,2 1,6
80-84 år 1 568 1 061 110 726 31 688 5 896 10,6 20,2 3,8
85-89 år 1 027 1 311 134 806 47 607 7 843 131,3 46,4 7,6
90- år 425 924 98 151 49 625 4 407 230,9 116,8 10,4
54 663 4 636 498 687 158 019 24 043 9,1 196,6 24,5
Konsumtion per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård inom Falu kommun för helår 2006 och 2007
Åldersgrupp Antal inv. 2007 Antal inv. 2010 Antal inv. 2012
1-20 år 13 642 12 881 12 493
21-50 år 20 247 21 152 21 449
51-64 år 11 036 10 746 10 414
65-69 år 2 773 3 339 3 812
70-74 år 2 135 2 475 2 607
75-79 år 1 810 1 813 1 909
80-84 år 1 568 1 463 1 449
85-89 år 1 027 1 091 1 033
90- år 425 535 614
54 663 55 495 55 780
Framtida behov av hemtjänst, särskilt boende och korttidsvård per åldersintervall inom Falu kommun för helår 2007, 2010 och 2012
Åldersgrupp Antal hemtjänsttimmar 2010 Antal boendedygn 2010 Antal boendedygn (korttidsvård) 2010 1-20 år
21-50 år 21 241 91
51-64 år 28 015 2 813 463
65-69 år 21 471 4 820 872
70-74 år 31 800 8 493 2 085
75-79 år 60 738 14 819 2 903
80-84 år 103 313 29 566 5 501
85-89 år 143 207 50 574 8 332
90- år 123 554 62 469 5 548
533 338 173 644 25 704
107% 110% 107%
Åldersgrupp Antal hemtjänsttimmar 2007 Antal boendedygn 2007 Antal boendedygn (korttidsvård) 2007 1-20 år
21-50 år 20 332 87
51-64 år 28 771 2 889 476
65-69 år 17 831 4 003 724
70-74 år 27 431 7 326 1 799
75-79 år 60 637 14 794 2 898
80-84 år 110 728 31 688 5 896
85-89 år 134 806 47 607 7 843
90- år 98 151 49 625 4 407
498 687 158 019 24 043
Åldersgrupp Antal hemtjänsttimmar 2012 Antal boendedygn 2012 Antal boendedygn (korttidsvård) 2012 1-20 år
21-50 år 21 539 92
51-64 år 27 149 2 726 449
65-69 år 24 512 2 726 995
70-74 år 33 496 8 946 2 197
75-79 år 63 954 15 603 3 057
80-84 år 102 324 29 283 5 449
85-89 år 135 594 47 885 7 889
90- år 141 799 71 694 6 367
550 367 181 732 26 402
110% 115% 110%
Tabellerna visar:
Tabell för 2012 visar att givet samma konsumtion och förutsättningar blir resultatet en ökning av behovet av t.ex. dygn inom särskilt boende från 158 019 till 181 732. Detta motsvarar ett ökat behov av 23 713 dygn, d.v.s. 64 platser under perio- den. Detta motsvarar i sin tur en kostnad på ca 40 miljoner. Denna typ av information är givetvis värdefull i budgetdiskussioner och planering av ev. utbyggnader m.m.
Kommentarer
Ovanstående analys tar t.ex. inte hänsyn till förändringar i produktivitet. Ta hemtjänst som exempel. En kommun har en hemtjänstkostnad/
timme på t.ex. 400 kr. De producerar under ett år 150 000 timmar. Om de lyckas med en produk- tivitetsförbättring på 50 kr per timme (gränsen mot väl godkänt i vår analys) betyder detta 7,5 miljoner kr. Behov av ökningar i konsumtionen kan således hanteras med hjälp av produktivitets- förbättringar, t.ex. kan en ökad volym av timmar hanteras inom ramen för nuvarande verksamhet.
Motsvarande resonemang kan föras för strategin. Är det så att kommunen har dyra särskilda boenden eller att de flesta ytterfallen finns i särskilt boende? Då kan satsningar på kvarboendeprincipen medföra en sänkning av antalet ytterfall genom ökade satsningar på hemtjänst (kvarboendeprincip). Detta betyder i sin tur att konsumtionsindexet förbättras per åldersintervall.
Likaså kan kommunen även styra konsumtionen.
Detta kan ske både genom biståndsbedömningar men även genom satsningar på t.ex. rehabiliterande arbetssätt.
En fjärde parameter är prognosen som sådan.
Det kan förekomma optimistiska prognoser på kommunnivå som snarare är mer visionära än realistiska. Det är väldigt viktigt att prognosen revideras kontinuerligt samt att den är trovärdig.
Annars medför detta att de ingående värdena blir felaktiga och ledningen kan fatta felaktiga beslut.
Resultatanalys
Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas:
Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?
Det pågår i dagsläget ett omfattande arbete med att samla in olika former av nyckeltal som beskriver verksamhetens kvalitet. Ett exempel är öppna jämförelser.
Den utarbetade modellen är av generell karaktär och gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot att strukturera individrelaterade resultatmått
De flesta kommuner arbetar i dagsläget med att genomföra brukarundersökningar inom olika områden. Även på nationell nivå finns fokus på att samla in uppgifter om vilket bemötande, inflytande och trygghet som brukare uppfattar att de erhåller. Den åldrande befolkningen i kombi- nation med allt mer servicekrävande brukare gör att individens inflytande i framtiden kommer att bli allt viktigare samt skapar ett behov för kom- munerna att säkerställa att de erbjuder brukarna en god service.
I resultatanalysen har de parametrar som samlas in i en brukarundersökning valts som övergri- pande verktyg för att beskriva verksamhetens kvalitet. Det finns fyra viktiga orsaker till valet av brukarundersökning som metod:
1. Det blir möjligt att följa både brukaren och en enskild verksamhet
2. Det är brukaren som i slutänden avgör vad som är god kvalitet
3. Det är möjligt att sammanställa olika index för olika frågor
4. Det är möjligt att ställa samma frågor till både personal och brukare och därmed se variationer i upplevd kvalitet
Kostnaderna i KPB för de olika brukargrupperna kan kopplas ihop med kommunernas olika kvalitetsredovisningar i form av ett verktyg som benämns ”kompassen”.
Denna modell har sitt ursprung i Borlänge kommun där styrmodellen innebär att kvalitet
och ekonomi kopplas ihop. I dagsläget arbetar flera andra kommuner med metoden. Metoden är applicerbar på all typ av verksamhet inom äldre- och handikappomsorg.
Syftet med resultatanalysen ” Kompassen” är att:
Sammanställa en balanserad och lättförstålig
•
bild av hemtjänstgruppernas produktivitet och kvalité
Skapa ett instrument för jämförelse och
• förbättring
Undersöka möjligheten att skapa en resurs-
•
fördelningsmodell med inslag av resultat- och
•
kvalitetsindikatorer
Brukarundersökningen genomförs inom äldre- och handikappomsorgen och är riktad till brukare, anhöriga (inom särskilt boende) och personal. Undersökningen är en total- undersökning med femton enkätfrågor indelade inom tre olika områden, Trygghet, Inflytande och Bemötande. Inom respektive område finns fem olika frågor. Brukar- och personalfrågorna är synkroniserade med varandra
Brukarna/personalen bedömer sin verksamhet inom en skala mellan 1-5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt. Varje person i arbets- laget tar enskilt ställning till frågorna. Brukare som inte själv kan fylla i enkäten får ta hjälp av en anhörig/närstående eller god man. Personalen får inte hjälpa till.
Resultaten för de olika indexen bildar sedan indi- katorer som färgsätts enligt intervallen rött – gult - grönt baserat på jämförande kommuner. Allt sammanfattas i en s.k. ”Kompass”. Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar Grönt = God nivå
Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Rött = Nivå med utrymme för förbättring
Resultatet samlas in och presenteras i ett IT-verktyg som genererar resultatindikatorer och jämförande resultat. Brukarundersökningen kompletteras även med insatskostnader och ytterfall som indikatorer i de fall kommunen har en kostnad per brukare kalkyl.
Bilden nedan illustrerar hur materialet kan sammanställa en balanserad bild av t.ex. hem- tjänstgruppernas effektivitet. Resultatet blir en grafiskt tilltalande presentation som bryts ner på enhetsnivå. Respektive enhetschef, förvalt- ningschef och politiker kan visuellt och enkelt analysera de olika enheternas resultat och vilka åtgärder som har initierats. Skillnaderna mel- lan brukarnas uppfattning och medarbetarnas uppfattning i kombination med var enhets produktivitet stimulerar till intressant gapanalys.
Kommunen kan via jämförande interna ”bench- marks” se vilka områden som bör förbättras.
BRUKARMIX
Antal ytterfall 1,00
BRUKARE
Inflytande 4,24
Bemötande 4,63
Trygghet 3,87
PRODUKTIVITET
Kostnad per hemtjänsttimme 563,00
PERSONAL
Inflytande 3,75
Bemötande 4,78
Trygghet 3,70
Bilden visar
Ovanstående bild visar en hemtjänstgrupps utfall i dimensionerna brukarmix, produktivitet, brukare och personal. I det här fallet är det en grupp som har en låg produktivitet (hög hem- tjänsttimkostnad på 563 kr), endast ett ytterfall (brukare med en kostnad över 500 000 kr inom hemtjänst). De givna svaren efter en skala 1-5 på frågorna under respektive indikator har genererat ett index. Notera att även personal svarar på frågor om vad de tror att brukarna anser (inte vad de själva anser).
Kommentarer
Bilden visar en grupp som trots en hög hem- tjänsttimkostnad inte hamnar på höga resultat inom inflytande och bemötande. Brukarna har också svarat generellt högre än personalen.
Vad beror detta på? Inflytande, trygghet placerar sig i intervallet gult (godkänt men med förbätt- ringspotential). Denna enhet bör fokusera på att både förbättra sin produktivitet samt att initiera åtgärder för att förbättra framför allt tryggheten.
Resultatet kan även sammanställas i en övergri- pande bild som sammanfattar kostnaden per hemtjänsttimme i kombination med ett totalt index för inflytande, trygghet och bemötande.
I fyra olika fält presenteras resultatet tillsam- Hemtjänstkompassen för en enskild hemtjänst-
grupp inom Borlänge kom-mun
500
Kostnad per hemtjänsttimme
Totalindex 400
350
200
3 4,50 5
Omäs/Torsång
Natt
Romme/Tuna Mån
Jax Tjärna
Domnarvet
Hagalunds huset 8 Hagalunds huset 12
Tjärnahuset 16 Tjärnahuset 20
Hagalund Gylle/Aselby Klöver
Centrum Bullermyren gruppen
Kramsveden
Fossa
Bilden visar
I bilden syns en stor spridning mellan de olika grupperna. Det finns ett litet samband mellan kostnad och kvalitet men spridningen är relativt stor.
Kommentarer
Notera att den hemtjänstgrupp som har den lägsta hemtjänsttimmen samt den grupp som har den dyraste hemtjänsttimmen har den bästa kvaliteten.
Hur kan resultatet samt kopplingen mellan kvalitet och ekonomi användas i praktiken?
- Varje enhet får ut sina resultat från mät- ningen samt kostnader
- Varje enhet gör en egen kvalitetsredovisning/
verksamhetsplan
- Chef och personal analyserar tillsammans materialet
- Uppföljning av förra årets prioriterade åtgärder prioriteringar inför nästa år
- Nämndens arbetsutskott följer upp kvalitets- arbetet genom insynsbesök
Med ”hemtjänstkompassen” får verksamheten ett enkelt instrument för att:
- Effektivisera verksamheten
- Se över vilka områden som behöver utvecklas - Öka medvetenheten hos enheterna
- Göra jämförelser mellan olika enheter och år - Göra chefer och personal delaktiga i analys och förbättringsarbete
- Ge politiker och tjänstemän bättre beslutsunderlag
Sammanfattande analys
I sammanställningen sammanfattas de valda indikatorerna och ett s.k. totalindex för den enskilda kommunen räknas ut. Syftet med sammanställningen är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat.
Detta underlättar analys och jämförelse men indikerar också områden för fortsatt analys och förbättring.
Materialet i en KPB-analys är omfattande men sju indikatorer har valts för utfallet 2006.
Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar
Grönt = God nivå
Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring
Rött = Nivå med utrymme för förbättring Nivåerna har valts utifrån följande värderingar som bygger på:
Erfarenhet
•
Diskussioner i expertgrupp
•
Resultat för enskilda kommuner där utrymmet
•
för förbättring kan beskrivas Flerårsanalyser
•
Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid
•
Variation mellan kommunerna
•
Variation inom kommun
•
Analyser från andra projekt
•
Tanken är att indikatorerna ska baseras på en
”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt indikerar en realistisk målnivå. Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras t.ex.
utifrån indexreglering eller ny kunskap.
Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna:
Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende % ytterfall över 600 000, ord/säbo Under 350 = grönt Under 1 370 = grönt Under 1 643 = grönt Under 5% = grönt
350-400 = gult 1 370-1 643 = gult 1 643-1 917 = gult 5-9% = gult Över 400 = rött Över 1 643 = rött Över 1 917 = rött Över 9% = rött
% ytterfall över 600 000 kr, LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Totalindex Under 30% = grönt Under 180 000 = grönt Under 12 000 = grönt Över 6,4 = grönt
Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt men har följande beskrivning:
Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänst- timme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd)
Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende)
LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi
% ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr.
% ytterfall över 600 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 600 000 kr. I denna rapport har samma ytterfalls- gräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer att förändras till ett högre belopp för erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.
Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg
Kostnad per inv. – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg
Totalindex - Totalindexet sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Om utfallet infaller i grönt fås värdet 10, om det är gult, värdet 5 och om det är rött, värdet 0. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena.
