Lust är det första begreppet som eleverna beskriver när de beskriver utomhusundervisningen. Läroplanen för grundskolan påvisar att lärandet i skolan ska vara lustfyllt (Skolverket, 2018). De ger beskrivningar som älskar, kul och roligt men även beskrivningar som tråkigt. Det är viktigt att undersöka vad som ligger i deras beskrivningar. Kul och roligt är inte med automatik lärande. Vad ligger i ordet tråkigt? De som hade positiva lustfyllda upplevelser såg utomhusundervisningen som lärorik dock i olika omfattning. De lågpresterande eleverna gynnas mer. Ingrid som beskrev utomhusundervisningen som tråkig, upplevde egentligen inte själva undervisningen i sig som tråkig. Avsaknad av varma kläder, gjorde att hon upplevde lektionerna som tråkiga. Ur ett inkluderingsperspektiv kan utomhusundervisning gynna inkluderingen i skolan, både kunskapsmässigt och socialt. Undervisningen ska enligt läroplanen Lgr 11 utgå från elevernas olika förutsättningar och eleverna har rätt att utvecklas därifrån (Skolverket, 2018). Variation i undervisningen ger eleverna fler möjligheter att upptäcka det kritiska
36
ögonblicket som medför att de förstår något som tidigare inte har varit försåtligt. Holmqvist (2004) menar att variation är avgörande för att elevernas ska utvecklas. Utomhusundervisningen fungerar väl när vi ser till de lågpresterande eleverna. Utomhuslärande ger ofta möjlighet till ett varierat lärande, ett konkret lärande som sker med olika sinnen där samtalen är viktigare än texten i läromedlen. Dewey (1999) menar att det upplevelsebaserade lärandet är viktigt vilket även denna studie visar. I textanalysen syns det tydligt när man jämför resultaten. Den konkreta och verbala undervisningen bidrar till att eleverna utvecklar sin förmåga att skriva (Bruce, 2014; Kamhi & Catts, 2012). Omfattningen av deras progression skiljer. I intervjuerna beskrivs att eleven har enklare för att skriva när den textbaserade undervisningen minskar. Energin läggs där den mest behövs utifrån lektionens syfte. Verbal undervisning ger goda resultat för elevers fortsatta skrivutveckling (Tjernberg, 2011;2013). Likväl som skolan ska se till de lågpresterande eleverna så gäller det även för de elever som presterar högre, alla ska ges möjlighet att utvecklas. Utomhuspedagogiken gynnar inte dem i samma utsträckning som de lågpresterande. De försämrar inte resultatet men blir inte nämnvärt bättre. Resultatet i studien stämmer väl överens med vad Faskunger et al, (2018) beskriver. Inget resultat de sett, visar på att elevernas förmåga att lära minskar med utomhuspedagogik å andra sidan kan vi i skolan inte luta oss på det, för alla har rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar och förmåga. Möjligen kan utomhusundervisningen vara en bra metod för att lågpresterande elever ska ges möjlighet att utveckla sitt lärande.
Holmqvist (2004) menar dock att det inte handlar om att hitta rätt undervisningsmetod utan att hitta olika variationer när det gäller undervisningsmetoder för att utveckla lärandet. Det kritiska ögonblicket, när eleverna märker förändring som Holmqvist (2004) skriver om, märker de svagpresterande i studien men inte de högpresterande. För högpresterande elever är denna form av utomhusundervisning inte maximalt, de upptäcker inte det kritiska ögonblicket. Undervisande lärare får fundera vidare vilken variation som de är i behov av.
37
Diskussion
I detta avsnitt diskuteras resultatet i relation till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet knyts an till min framtida yrkesroll som speciallärare. Jag reflekterar kritiskt över undersökningen. Avslutningsvis ges konkreta förslag till förändringar inom skolans verksamhet samt förslag till vidare forskning.
Resultatdiskussion
I textanalysen ser jag att elever som vid första skrivningen presterar lågt presterar bättre när undervisningen sker utomhus. Undervisningen blir mer lustbetingad, det sker aktiviteter i lärandet och variation erbjuds. Upplevelsebaserat lärande där flera sinnen används menar Dewey (2004) är idealt för att utveckla olika förmågor. Att läsa sig till fakta tar mycket kognitiv energi vilket kan leda till att energin är slut, när det är dags att skriva. När lärandet blir konkret, sker med fler sinnen och om verbal kommunikation finns så ökar möjligheten att ta sin an ny kunskap, (Bruce, 2014; Faskunger et al., 2018; Fägerstam, 2012; Tjernberg, 2011;2013). Genom att inte enbart läsa sig till fakta, sparas den kognitiva energin till den stund den verkligen behövs. Den kognitiva utvecklingen stimuleras även bättre utomhus (Gran et al., 1997). Jag upplever, när denna möjlighet ges, kan eleverna skriva från sitt minne och därmed producera längre texter vad det gäller antalet ord och meningar. Texterna var även mer innehållsrika när det gäller användningen av adjektiv vilket jag upptäckte och såg i textanalysen av elevtexterna. Det är näst intill omöjligt att visa sin förmåga att skriva en faktatext om man inte har haft förmågan att ta sig an fakta som man behöver reflektera över, formulera om och skriva ner.
Upplevelsebaserad undervisning som Dewey (1999;2004) förspråkar är i regel mindre textbaserad och istället är verbal kommunikation och samspel i fokus. Elever som är språkligt sårbara, i exempelvis läsning, får andra och bättre förutsättningar att lära vilket visar sig i elevintervjuerna där elever beskriver att de blir hjälpta i sitt lärande av att undervisningen innehåller verbal kommunikation. Textbaserad undervisning för språkligt sårbara elever kan vara direkt förödande (Bruce, 2014; Garme 2010; Liberg, 2010, Tjernberg, 2013). Samtalen i studien har bidragit till att elevernas skrivförmåga ökat vilket även Kamhi och Catts (2012) påtalar. De spontana samtalen i undervisningen, som eleverna i studien berättar om, bidrar även att motivationen hos lågpresterande elever höjs (Faskunger et al, 2018). Min uppfattning är att detta framkommer tydligt i studien eftersom det finns många positiva beskrivningar av utomhusundervisningen. Eleverna beskriver hur de hjälper
38
varandra både genom samspel och genom att visa varandra. Lärandet blir aktivt. De beskriver olika former av lustfylldhet i sitt lärande. Variationen som eleverna beskriver gör att de får förståelse för det som tidigare varit obegripligt. Variationen som ovan beskrivs handlar om upplevelsebaserat lärande, kommunikation och samspel. De har fått förståelse för vad något är i förhållande till vad det inte är ( Marton, 2005; Lo, 2014)
Dewey (1999) påvisar att naturen är betydelsefull i vårt lärande vilket även syns i den här studien. Eleverna i studien får både möjlighet att lära sig mer om stannfåglar men även utveckla förmågan att skriva. Naturen erbjuder en lärmiljö med element som gör det möjligt för eleverna att lära utifrån ett konkret sammanhang. Vidare menar Dewey (1999) att skolan måste komma närmre det konkreta. Skolan behöver komma ifrån det abstrakta för att lärandet ska bli mer naturligt konkret. Deweys uppfattning är att uppdelningen mellan teori och praktik måste överges, samspelet dem emellan skapar interaktion och utveckling (Dewey, 2004).
En slutsats som kan dras är att det upplevelsebaserade lärandet där lärandet sker med flera sinnen tilltalar elever och blir lustfyllt för flertalet av dem. Utomhusundervisning och det aktiva lärandet kan, i denna studie, även ha bidragit till att klyftan mellan de högpresterande eleverna och de lågpresterande eleverna jämnats ut i den här gruppen av elever. Även andra orsaker så som dagsform och mående kan ha bidragit till resultatet.
Reflektioner i och med detta arbetssätt, är att utomhusundervisning, till viss del, kan bidra till att inkluderingen i skolan blir större. Inkludering i skolan kan handla om, att vara en del av ett sammanhang, både socialt och kunskapsmässigt där undervisningen anpassas efter elevers olika behov (Nilholm, 2003). Eleverna i studien berättade om lustfyllt lärande, att sammanhanget innebar att de lärde sig. Varierande arbetssätt, lärmiljöer och metoder som innebär att fler elever lyckas i skolan kan bidra till en skolgång som präglas av känslan, att jag kan. Variation skapar fler möjligheter att utveckla och lära sig nya förmågor (Holmqvist, 2004; Lo, 2014). Variation i undervisningen kan också innebära att färre elever behöver kompenseras i sitt lärande. I skolan är det inte ovanligt att kompensationen sker utanför klassrummet (Lindqvist, 2013). Kompensation utanför klassrummet kan innebära att eleven känner sig exkluderad. I studien lyckades eleverna visa på utvecklad skrivförmåga att skriva utan att undervisningen var anpassad efter elevens individuella behov.
Utomhusundervisningen är inte den enda vägen för lyckade studieresultat, välmående och inkludering i skolan. Jag är övertygad om att andra variationer av arbetssätt även är framgångsrika. Mycket av den variation som eleverna i studien gjort och deltagit i utomhus
39
går att applicera på undervisningen som sker inomhus. Jag menar att undervisning som sker inomhus kan innehålla mer variation där mer aktivt lärande med kommunikation och sampel som en del av undervisningen. Skolan behöver, enligt mig, bygga broar för att detta blir möjligt.
Det handlar inte om att hitta den rätta formen av variation utan att erbjuda olika former av variation för att varje specifik elev ska få möjlighet att utveckla sitt eget lärande, att
kritiska aspekter synliggörs för att kunna urskiljas (Ljung-Djärf & Holmqvist Olander, 2013). Urskiljning handlar således om att förstå vad något är i förhållande till vad det inte är (Holmqvist, 2004). Detta fick eleverna uppleva när de på nära håll studerade stannfåglar. De fick se olika fåglar samtidigt, upptäcka och delge varandra likheter och skillnader. Lärandet blev konkret och meningsfullt.
Studien visar på variation av arbetssätt, metoder och lärmiljöer som skapar bättre förutsättningar för vissa elever. De elever som presterar bra inledningsvis, visar inte på samma progression i sitt lärande. Utmaningen i skolan är att hitta variationer som även gynnar deras lärande. Alla elever ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor.
Metoddiskussion
I studien användes både textanalys av elevtexter samt intervjuer. De båda metoderna har varit nödvändiga för att få svar på frågeställningarna. Elevernas texter har varit ett konkret material för att upptäcka skillnader i texterna medan intervjuerna har bidragit med att synliggöra elevernas beskrivningar av utomhusundervisning. Underlaget på 34 texter, 2 per elev samt två gruppintervjuer är inte stort. Ett större underlag kan ha gett ett annat resultat. Elevernas dagsform kan även ha påverkat resultatet. En bra dag kan elever prestera över förväntan men att en förutsedd händelse kan resultera i ett betydligt sämre resultat. Med ett större underlag kan resultatet vara mer tillförlitligt och ge en större giltighet.
Det var svårt att få lärare att förlägga undervisning utomhus. Jag valde att söka lärare i den kommun där jag arbetar. Med facit i hand kunde man sökt lärare i ett större sammanhang och på så vis fått större elevunderlag. Min positivitet för utomhuspedagogik när jag presenterade undersökningen samt i samtalet med undervisande lärare kan till viss del spegla resultatet
Intervjuerna gjordes i grupp. Detta upplevdes som fördelaktigt i studien. De fyllde i varandras svar och utvecklade svaren. De väckte varandras tankar. En nackdel kan vara att elevers svar påverkas av övriga gruppens uttalanden. Medvetenhet om
40
gruppintervjuers för- och nackdelar fanns och jag var noga med att alla kom till tals. Metoden att använda semistrukturerad intervjumetod med möjlighet till följdfrågor var lyckosam. Den ena intervjun var förlagd till lektionspasset precis innan lunch, eleverna var hungriga och visst fokus låg på det kommande matintaget. Elevernas fokus var inte till fullo på intervjun vilket till viss del kan ha påverkat deras svar. Intervjuerna skedde i deras naturliga miljö. Bryman (2018) belyser att respondenterna då känner sig mer avslappande. Min relation till deltagarna var minimal då jag endast träffat dem en kort stund tidigare. Bryman menar att avsaknad av relation kan vara bra för studiens tillförlitlighet. Urvalet av deltagarna i studien har skett via icke- sannolikhetsurval. Bryman (2018) menar å ena sidan att urvalet inte är att föredra om resultatet ska generaliseras. Å andra sidan är hans bestämda åsikt att tid och pengar är av stor betydelse när man genomför studier. Deltagarbortfallet var 25 %. Möjligen kan fler tackat ja om missivbrevet översatts till vårdnadshavarnas modersmål. Språklig sårbarhet kan ha bidragit till bortfallet.
I studien har jag försökt att hålla mig kritisk till det teoretiska och empiriska materialet som samlats in. Ett distanserat förhållningssätt ökar studiens trovärdighet och giltighet (Bryman, 2018). Giltigheten avser om studien har mätt det som den avser att göra, studiens validitet (Bryman, 2018). Jag anser att studien möter det som den avser att göra men att högre trovärdighet och giltighet kan nås med fler deltagare.