Sammanfattande analys

Den intervjuade läraren förordar en i grunden demokratisk ledarstil baserat på egen övertygelse och läroplanens grundprinciper. Läraren känner sig trygg i sin roll som ledare och lägger stor vikt vid att i en öppen kommunikation försöka skapa goda relationer med eleverna för att möjliggöra lärande i en respektfull och framåtsträvande skolmiljö. Läraren är väl medveten om sin betydelse som ledare och förebild och har ett avspänt men målmedvetet förhållande till eleverna byggt på ömsesidigt ansvar. Hn är också medveten om att hns ledarstil inte passar alla och finner det svårt att anpassa sig till elever eller grupper med önskemål om en mer autoritär eller strukturerad ledarstil.

Stämningen i klassrummen är god och klimatet mellan läraren och eleverna är öppet och varmt. Läraren kan hantera oförutsedda situationer och är engagerad i sitt arbete. Hn bemöter grupper och individer med respekt och lyckas för det mesta hålla god ordning i klassrummen även om det kan tyckas lite oroligt ibland.

Undervisningen i ledarskap gör att läraren är mer noga med hur hn agerar som ledare och hn använder sig själv som exempel både när det gäller positiva och negativa erfarenheter för att t.ex. synliggöra effekterna av en ledares handlingar. Läraren är inte rädd för att göra fel eller göra bort sig utan använder sådana situationer till kreativa diskussioner. Hn tycker att hn är ganska bra på att leda grupper av olika slag men vill gärna förbättra sin organisations- och planeringsförmåga och sin struktur för att känna sig ordentligt professionell. Hn menar att man aldrig blir fullärd i ledarskap utan att man ständigt möter nya utmaningar som ställer gammal kunskap på sin spets.

Bland eleverna i de tre undersökningsgrupperna framstår läraren övervägande som en god, demokratisk ledare. De allra flesta upplever att läraren uppmärksammar dem på olika sätt och att läraren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag. I den elevgrupp som undervisats av läraren kortast tid kan man se en mer positiv tendens än hos övriga, medan den elevgrupp som undervisats av läraren längst tid är aningen mer kritisk i sitt omdöme.

6

DISKUSSION

I diskussionen vill jag, mot bakgrund av min undersökning, ställa några frågor på sin spets och resonera kring tankarna de väcker. Till sist vill jag analysera min undersökning och se hur man skulle kunna gå vidare i framtida studier.

6.1

Är den demokratiska ledarstilen allsmäktig?

I litteraturen jag läst verkar man vara eniga om att den demokratiska ledarstilen är den gängse i vår kultur och i vårt skolsystem. Läraren som är föremål för denna studie förordar och praktiserar i huvudsak också det demokratiska arbetssättet. Eleverna fick i enkäten ta ställning till vilken ledarstil de upplever att läraren har och övervägande tyckte de att hn var en demokratisk ledare. Lika många tyckte att hn inte var en auktoritär eller låt-gå-präglad ledare. Detta överensstämmer alltså med lärarens egen uppfattning men säger egentligen ingenting om att detta är den ledarstil som eleverna föredrar. Vi förutsätter att de vill ha en demokratisk ledare eftersom demokrati är normen i vårt samhälle men det skulle också kunna vara så att de hellre skulle vilja att läraren var auktoritär eller låt-gå-präglad utifrån det resultat som den enskilda enkätfrågan visar. Vi kan alltså inte med säkerhet veta om de upplever det demokratiska ledarskapet som positivt eller inte utifrån den här undersökningen.

Lägger man till svaren på övriga frågor i enkäten kan man tycka att de nog ändå visar att det är det demokratiska ledarskapet som förordas i elevgrupperna. Frågorna är förvisso utformade utifrån en demokratisk tanke men vad är det som säger att en auktoritär ledare inte kan visa elever respekt eller inspirera och motivera i arbetet likväl som han förväntas hålla bra ordning i klassrummet och engagera sig i arbetet? Däremot är det kanske mindre troligt att en låt-gå-präglad ledare kan göra detsamma och därmed minskar sannolikheten att eleverna önskar en sådan ledare.

Media har under senare tid diskuterat skolans ökade brist på ordning, respekt och ansvar för både studier och de medmänskliga förhållandena, och efterfrågar en mer auktoritär ledning som styr genom makt, ordning och lydnad enligt Lewins och Lippits (1938) gamla kriterier. Skolans egna styrdokument skulle således vara direkt felaktiga eftersom man där strävar efter ömsesidig kommunikation och delegerat ansvar i demokratisk anda. Grupper som styrs på det sättet präglas enligt Lewin och Lippits teorier av hög tolerans, trygghetskänsla, ansvar och delaktighet vilket är just det media verkar vilja uppnå med en auktoritär ledning? Thornberg (2006) belyser att gruppmedlemmars förhållande till och reaktion på ledarskap grundar sig i dess olika sociala och kulturella bakgrund och fostran. Därmed skulle man kunna tänka sig en förklaring till varför det demokratiska ledarsättet börjar ifrågasättas mer och mer i takt med att vi blir fler med annan social och kulturell bakgrund i vårt samhälle. Många är uppfostrade på ett mer auktoritärt sätt och kan kanske därmed ha svårt att anamma en demokratisk ledarstil?

Forskning visar också att den auktoritäre ledaren faktiskt är önskad av många som vill ha ett fast ledarskap med klara och raka besked (Svedberg, 1997).

Är det kanske så att vi måste börja omvärdera det demokratiska ledarskapet och vara lyhörda för nya sätt att leda för att uppnå våra mål? Har vi blivit FÖR demokratiska på ett sätt som får motsatt effekt i grupperna mot vad Lewin och Lippit en gång kom fram till? Eller är det så att den demokratiske ledarstilen fortfarande håller men att man i sin demokratiska ledarroll, som Steinberg (1994) påtalar, måste uppbringa en högre grad av auktoritet för att ordning och trygghet ska råda?

6.2

Är en lärare som undervisar i ledarskap bättre på att leda än

andra?

Den intervjuade läraren anser sig vara mer noga med hur hn agerar som ledare tack vare att hn undervisar i ämnet. Hn är medveten om sin påverkan på grupper och individer och utvärderar regelbundet sitt ledarskap. Genom att hn i undervisningen använder sig själv som exempel utsätter hn sig för en granskning som kräver både mod och trygghet i ledarskapet som jag inte tror är självklart för vem som helst.

Rent hypotetiskt borde en lärare som undervisar i ledarskap ha större kunskap i ämnet och därmed praktiskt kunna uträtta ett bättre ledarskapsarbete än andra. Har man alla fakta om hur ett bra ledarskap ska utövas borde man också ha bra förutsättningar att lyckas i sitt ledarskap. Här bör vi återkomma till Bohlins (1995) beskrivningar av generalister som de som har ledarskapsförmåga som sin starka sida och i stort sett kan leda vilka grupper som helst, och specialister som är mycket kunniga inom ett visst område men kanske inte har fullgod förmåga att lära ut det de kan. En lärare som undervisar i ledarskap kan alltså vara väldigt teoretisk kunnig men det betyder inte automatiskt att densamme är praktisk expert på det den teoretiskt kan. Sannolikheten är emellertid stor att den som väljer att undervisa i ledarskap har ett stort intresse för ämnet som troligen grundar sig i egen erfarenhet och funderingar kring orsak och verkan när det gäller att leda grupper och individer. Samtidigt finns det ingenting som säger att man inte kan ha ett sådant intresse som undervisande lärare i något annat ämne eftersom ledarskapsförmågan är en grundsten för alla lärare och därmed bör underhållas även där.

Man kan använda sin undervisning i ledarskap och sina särskilda ledarkunskaper till att utveckla sig själv genom de grupper och individer man möter. Vågar man som den intervjuade läraren använda sig själv som både gott och dåligt exempel tror jag att trovärdigheten hos eleverna ökar och att de får en mer öppen syn på ledarskap och dess effekter på grupper och individer. Genom diskussioner kring ledarskap på det sättet bör det också bli lättare för eleverna att ta upp saker kring lärarens ledarskap som de uppskattar eller är missnöjda med. Det finns en naturlig ventil som gör att relationen dem emellan blir mer öppen vad det gäller både lärarens och deras egen roll som en del i gruppen som ska ledas.

6.3

Är lärare i allmänhet för dåligt utbildade i ledarskap?

Landin och Hellström (2003) efterlyser specifik ledarskapsutbildning för lärare. De menar att en sådan är viktig för alla som leder grupper och individer och en förutsättning för bra ledarskap i alla sammanhang. Lärarutbildningen borde ägna betydligt mer tid åt ledarskapsutbildning för att lärare ska ha en chans att klara klassrumssituationen i dagens skola menar de. Stensmo (1997) lägger också stor vikt vid värdet av ledarkompetens och menar att utbildning inom området är viktig för att förstå händelser i klassrummet och anpassa sitt ledarskap till det.

Jag upplever att lärare många gånger har svårt att hantera grupper och elever både i och utanför undervisningen och att deras osäkerhet inför mötet med dem ofta är orsaken till att det blir besvärligt. Många fokuserar på kunskap i ämnet som det viktigaste och ser inte riktigt hur ledarskapet kan öka möjligheterna att nå den kunskapen. Tyvärr verkar det som om ledarskapskompetens kommer i skymundan även på lärarutbildningen. Utifrån mina erfarenheter av korta lärarutbildningen på distans kan jag inte riktigt uttala mig om lärarutbildningen i allmänhet lägger för lite tid på utbildning i ledarskap, men jag har inte hittat någon kursplan som lägger fokus på ledarskap som kunskaps- och kompetensområde. Jag anser att det är en av de allra viktigaste bitarna i utbildningen och en förutsättning för att kunna hantera alla de grupper man möter i arbetet. Samtidigt är det inte lätt att lära sig en sådan sak teoretiskt, det krävs träning och erfarenhet för att känna sig trygg i en ledarroll och det kan man kanske inte tillfullo få under en utbildning, även om VFU (verksamhetsförlagd utbildning) fyller en viktig funktion i sammanhanget.

6.4

Är den intervjuade läraren en bra ledare för alla?

I de tre undersökningsgrupperna framstår den intervjuade läraren övervägande som en god, demokratisk ledare. Resultatet skiljer sig något mellan den elevgrupp som undervisats längst respektive kortast tid av läraren. I den elevgrupp som undervisats av läraren i bara 5 veckor kan man se en mer positiv tendens än hos övriga två. De som undervisats regelbundet under längre tid är aningen mer kritiska i sitt omdöme. Detta skulle kunna vara resultat av grupprocessen i de olika grupperna (Ohlsson, 2001). En grupp som nyss har lärt känna läraren som en respektfull och juste sådan befinner sig i en typ av smekmånad där de ännu inte upplevt de krav på prestation han/hon så småningom kommer att ställa. Man har ännu inte upptäckt lärarens ”dåliga” sidor eller hur läraren reagerar när man inte följer överenskommelser. En grupp som däremot undervisats av läraren flera terminer har kommit över den första fasen och har då kanske fått en reviderad bild av sina första upplevelser av läraren. Det kan också vara så att de pga lärarens öppna attityd vågar vara mera kritiska eftersom de känner läraren bättre.

I undersökningen kände 1 elev sig inte riktigt sedd av läraren. 12 respektive 5 elever svarade att läraren varken eller uppmärksammade deras behov respektive visade dem respekt. 1 elev tyckte inte riktigt att läraren kunde anpassa sitt ledarskap till vad som händer i klassrummet och 1 elev tyckte inte att hn är tillräckligt kunnig i sina kurser.

Detta är ett mått på missnöje av något slag men vari missnöjet ligger kan man inte avgöra genom denna undersökning. Det kan bero på att dessa elever inte tycker lärarens ledarstil är den som de önskar, att de inte uppskattar lärarens sätt att bemöta dem, att de känner sig utanför även i andra sammanhang och kräver mycket mer uppmärksamhet än vad läraren kan ge osv. Även om resultatet i stort är positivt till lärarens fördel är det dessa elever som läraren förmodligen skulle, och borde, fundera över hur hn ska lyckas möta på ett bättre sätt. Man bör också fråga sig hur eleverna tolkar frågorna i enkäten. Vad lägger de in i begreppen respekt, att bli sedd, behov osv? Det som vi ser som positivt respektive negativt kan kanske i en annan tolkning upplevas precis tvärt om, och därmed ge missvisande slutsatser.

Enligt de modeller som presenteras i rapporten skulle den intervjuade läraren kunna kategoriseras som självutvecklare enligt Svedberg (1997) som värderar balans mellan kunnande och lek, kunskap och glädje och motiveras av möjligheten till utveckling. Läraren kan också beskrivas som samordnare enligt RONS-modellen (Ahltorp, 2002) och coach enligt Landin och Hellström (2003) som värderar relationer, social samverkan, lagtänkande och trivsel. Dessa egenskaper spelar roll för hur läraren utövar och lär ut ledarskap och de som uppskattar denne lärares ledarstil har förmodligen ungefär samma syn på ledarskap själv medan andra har en annan syn på ledarskap och andra önskemål på hur de vill bli ledda.

Avgörandet om en lärare är bra eller inte ligger således hos den som blir ledd och dennes syn på ledarskap samt lärarens förmåga att anpassa sig till det, precis som den intervjuade läraren också påpekar. Här har också Wahlström (2005) en viktig poäng när hon beskriver hur man kan fastna i sin egen idealbild av den perfekte ledaren utan att reflektera över om andra ser samma bild eller någon helt annan.

6.5

Reflektion och fortsatt forskning

Min uppfattning om den intervjuade lärarens ledarskap framstår troligen som mycket positiv. Detta kan bero på min närhet till läraren men jag tror att jag hade kunnat förhålla mig mer kritisk om observationerna föranlett detta. Det är nog snarare så att lärarens ledarstil ligger nära min egen syn på ett gott ledarskap och risken är att jag har färgats av det så som t.ex. Wahlström (2005) beskriver.

För att gå ännu ett steg i min fallstudie funderade jag på att följa upp med intervjuer av kollegor till den berörde läraren för att få deras syn på dennes ledarskap. Det kändes dock inte relevant eftersom man som lärare på gymnasiet i princip alltid undervisar ensam tillsammans med klassen. Kollegorna kan ha en uppfattning om hur de tror att den här läraren agerar i klassrummet men eftersom de sällan eller aldrig direkt upplever det är deras bedömning i det här fallet ointressant. Däremot kan de naturligtvis ana huruvida läraren lyckas eller inte i sitt ledarskap genom hörsägen från elever och genom sin egen uppfattning av lärarens kontakt med eleverna utanför klassrummet.

Efter hand som undersökningen fortskridit har jag också funderat på om det inte hade varit mer intressant att göra observationerna och enkäterna i klasser där läraren undervisar i just ledarskap. Då hade jag kunnat få en direkt inblick i det som jag nu bara kan ta del av genom intervjun. Problemet är dock att man som enskild lärare undervisar i ledarskap med en klass i taget och att det då rent tidsmässigt hade varit omöjligt att genomföra med det elevunderlag som denna undersökning omfattar.

I en fortsatt forskning skulle jag vilja få ett vidare perspektiv av lärares syn på ledarskap utifrån det faktum att de själva undervisar i ledarskap. Jag skulle vilja utgå ifrån flera lärare och följa deras undervisning i ledarskap på ett liknande sätt som den enskilde läraren jag utgått ifrån. Jag skulle också vilja göra en jämförelse av dessa lärares ledarskap och deras syn på ledarskap, med sådana som inte undervisar i ämnet, för att se om det går att urskilja några skillnader dem emellan.

REFERENSLISTA

Ahltorp, B. (2002). Rollmedvetet ledarskap. Malmö: Liber Ekonomi

Berggren, M. (1999). Organisation och ledarskap. Stockholm: Bonnier Utbildning

Bohlin, R. (1995). Pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Liber utbildning

Carlgren, I. & Marton, F. (2001). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Dimbleby, R. & Burton, G. (1999). Kommunikation är mer än ord. Lund: Studentlitteratur

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur

Ellmin, R. & Levén, S. (1998). Ledarskap ända in i klassrummet. Stockholm: Gothia

Kaufmann, G. & Kaufmann, A. (1998). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur

Kylén, J-A. (2004). Att få svar. Intervju – enkät – observation. Stockholm: Bonnier utbildning

Landin, M. & Hellström, C. (2003). Lärarledarskap. Stockholm; Gothia

Lewin, K. & Lippit, R. (1938). An experimental approach to the Study of Autocracy and Democracy. Sociometry 1, s 292-300

Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Mintzberg, H. (1973). The nature of managerial work. New York: Harper & Row

Ohlsson, L. (2001). Pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Liber

Ostrowski, A. (1998). Kommunikation. Stockholm: Bonnier Utbildning

Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Steinberg, J. M. (1994). Den nya inlärningen. Solna: Ekelunds förlag AB

Stensaasen, S. & Sletta, O. (1997). Grupprocesser. Om inlärning och samarbete i grupper. Stockholm: Universitetsförlaget

Stogdill, R.M. (1974). Handbook of leadership. A survey of theory and research. New York: The Free Press

Svedberg, L. (1997). Gruppsykologi – om grupper, organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur

Their, S. (1994). Det pedagogiska ledarskapet. Mariehamn: Mermerus

Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (2001). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Stockholm: Fritzes

Wahlström, G. (2005). Samspel och ledarskap. En vardagsbok för pedagoger. Stockholm: Runa förlag

Wennberg, B. & Norberg, S. (2004). Makt, känslor och ledarskap i klassrummet. Stockholm: Natur och kultur

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska media:

Skolverket. Kursinformation 2007/2008. Online. Internet.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx. Sökdatum: 080422.

www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=5&skolform= 21&id=3183&extraId=. Sökdatum: 080422.

Svenska akademiens ordbok. Online. Internet.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Sökdatum: 080427.

Wikipedia. Den fria encyklopedin. Online. Internet. www.sv.wikipedia.org. Sökdatum: 080115.

Högskolan i Kalmar. Kursplan Allmänna utbildningsområdet. Online. Internet. www.hik.se/pages/cgi-

bin/pub_Latest_Version.exe?allFrameset=I&pageID=2457&templateEnd=_lub Sökdatum: 080609

BILAGA 1

Intervjumall

• Hur skulle du definiera begreppen ledare och ledarskap? • Vad är goda ledaregenskaper för dig?

• Måste man ha en viss personlighet för att bli en bra ledare?

• Vilken ledarstil anser du passar bäst för lärare i allmänhet? Vilken förordar du? • Vad innebär det att vara en sådan ledare?

• Hur skulle du beskriva dig som lärare? Pedagogisk grundsyn? • Vilka huvudfunktioner har du som lärare?

• Vilken ägnar du mest tid åt? Svårast/lättast?

• Hur ser du på de praktiska förutsättningarna för att du ska klara ditt uppdrag när det gäller:

o ledningsbeslut o miljö/lokaler o gruppstorlek

o material och resurser o tid du har till förfogande

• Hur tar du hänsyn till individers olika förutsättningar?

• Hur förbereder du dig inför mötet med klassen/individen? Känner du dig säker i din roll?

• Vilka kompetenser är viktiga för lärare? • Vad påverkar dig positivt/negativt i arbetet?

• Hur anpassar du ditt ledarskap efter situationer? Finns det några situationer som är extra besvärliga att hantera?

• Var/Hur har du ”lärt” dig ditt ledarskap? Hur mycket utbildning i ledarskap fick du på lärarutbildningen?

• Utvärderar du själv ditt ledarskap på något sätt? Hur? • Skulle du vilja förbättra något i ditt ledarskap? Vad i så fall?

• Hur ser du på den inlärningskulturella övergången från kunskapsförmedling till att elever själva söker kunskap?

• Vad tycker du är det viktigaste att lära ut när det gäller ledarskap? • Hur tror du eleverna uppfattar ditt ledarskap?

BILAGA 2 Underlag för observationer

Hur startar läraren upp sina lektioner? Vilka ledaregenskaper visar läraren? Vilken ledarstil kan jag se hos läraren?

Hur fungerar kontakten mellan läraren och eleverna när det gäller • Bemötande?

• Respekt? • Ordning?

Uppmärksammar läraren eleverna på olika sätt? Hur? Hur upplever jag stämningen i klassrummet?

Hur presenterar läraren arbetsuppgifter?

Verkar läraren engagerad i sitt arbete och i mötet med eleverna?

Hur löser läraren olika situationer som uppstår i klassrummet? Hur avslutar läraren sina lektioner?

BILAGA 3 Enkät om ledarskap

att användas i en C-uppsats om lärares ledarskap för Högskolan i Kalmar.

Besvara frågorna genom att ringa in den siffra du anser passa bäst i varje fråga. 1 = håller inte alls med, 5 = håller helt med.