Vår undersökning gav liknande resultat som tidigare forskning inom samma område, vilket ger studien mer validitet och reliabilitet. Resultatet visade att eleverna inte alltid ges tillfälle att läsa egen vald litteratur under skoltid på högstadiet. 34% av de 271 tillfrågade eleverna svarade att att de nästan aldrig läste i en bok eller tidning hemma. Elever läste helst äventyr, skräck och fantasy när de valde skönlitteratur. Vid val av faktatexter var historia, sport och teknik mest populärt. 44% av de tillfrågade via elevenkäten svarade att de lyssnade lika mycket på text som att läsa själv. Många elever svarade att det inte fanns tillgång till tidskrifter på deras skola. En tredjedel av de tillfrågade eleverna läste skönlitteratur på sin fritid. Dubbelt så många av dessa var 9-12 år som 13-16 år. Sociala medier väljer större delen av eleverna att läsa på sin fritid, oavsett de är yngre eller äldre.
Elevintervjuerna visade att eleverna hade en klar uppfattning om att det var viktigt att läsa. Det uppgavs vara roligt, spännande, intressant och underhållande. Det var svårt med texter som innehöll många långa och svåra ord som eleverna inte visste betydelsen av. Detta relaterades ofta till faktatexter.
Som förslag på vad skolan och lärarna kunde göra för att motivera eleverna till mer läsning framkom i elevenkäter och elevintervjuer önskemål på att det skulle finnas god tillgång på olika slags böcker och tidningar, även på engelska, att man fick välja bok själv efter intresse, läsa gemensamt ibland, få lyssna på högläsning, få mer tid till att läsa i skolan och få introduktion av böcker ibland.
Lärarna svarade i sin enkät att de hade högläsning, varierade gemensamma och enskilda uppgifter kopplat till texter samt diskussioner av texter. Lärarna uppgav precis som eleverna att de yngre eleverna fick mer regelbunden tid till läsning i skolan än äldre elever. Även lärarna angav gott samarbete med bibliotek och introduktion av böcker som en framgångsfaktor. De lyfte också vikten av att tala med eleverna om hur viktig läsning är.
36
Diskussion
I detta kapitel diskuteras de resultat som framkommit i de olika undersökningarna som gjorts med både elever och lärare. Resultaten ställs i relation till våra preciserade frågeställningar i denna studie. Avslutningsvis resoneras det om specialpedagogiska perspektiv och en kort metoddiskussion samt förslag på vidare forskning.
Resultatdiskussion
Hur ofta och vad barn läser
I den första preciserade frågeställningen i vår studie fick vi många svar på hur ofta och vad eleverna läser när de är 9-16 år. Våra valda frågor i enkäten gav oss dessutom svar på när eleverna läser mest och vad de läser mest av då de läser utanför skoltid samt om det var tryckt läsmaterial eller digitala texter. Skolans undervisning och arbete med elevernas läsutveckling har större inverkan än man kan tro. Med tanke på 34% av eleverna svarade att att de nästan aldrig läste i en bok eller tidning hemma, så blir det extra viktigt att de får tid att läsa i skolan. (Berthén och Eriksson, 2006). Texterna blir längre i läromedlen och eleverna ges inte alltid tillfällen att läsa egen vald litteratur under skoltid på högstadiet. Detta i sin tur kan leda till att de läser skönlitteratur mer sällan än tidigare. De hinner helt enkelt inte.
En mindre del, 10%, angav att deras skola inte ger dem möjlighet att lyssna på text istället för att läsa. Detta är en möjlighet som alla elever borde ha då det är till stor hjälp, speciellt för elever som är dyslektiker eller har andra språksvårigheter, men även för alla elever som lär in bättre genom att lyssna än att läsa. Det var intressant att så många som 44% av eleverna valde att lyssna på texter lika mycket som att läsa. Detta är en stor förändring de senaste åren tack vare teknikens utveckling med uppläsning av texter på datorer, mer tillgång till ljudböcker och intresset för poddar på nätet. Mellanstadieeleverna, som i högre
utsträckning än högstadieeleverna, svarade att de både lyssnade på text och läste själv kanske har vuxit upp med vanan att de kan göra detta val som en naturlig del i skolan. Det kan återigen kopplas till det sociokulturella perspektivet om att människans vanor förändras med samhället och dess nutid. (Säljö, 2005).
Svaren från vår elevenkät visade att tidningar och tidskrifter inte var så vanligt på skolorna. Vanligast var att det fanns lite serietidningar för de yngre åldrarna. Speciellt skolor med högstadieelever borde ha olika val av tidningar och tidskrifter för att möta elevernas
37
intressen, till exempel historiska och vetenskapliga tidskrifter eller tidningar om sport. Enligt Edmunds och Bauserman (2006) ökar elevernas motivation om de får välja läsmaterialet själva.
Med stigande ålder anger eleverna i vår studie att de spenderar flertalet timmar framför dator eller andra skärmar där hemma. Därför kan denna del av vår undersökning bekräftas till viss del med den höga genomsnittliga tiden framför skärmar som Agosto (2012) nämnde i sin artikel. Men som Rosén (2012) uttrycker det, så påverkas barn i sina
läsprestationer i skolan av den ökade datoranvändningen på fritiden då tid för läsning av längre texter prioriteras bort. Å andra sidan påpekar Dolatkhah m.fl. (2015) att skolan bör ta tillvara på elevernas tekniska läsvanor och inkorporera dessa i undervisningen, för att väcka mer läsengagemang och koppla till deras intressen. Det blir återigen skolans ansvar att se till att eleverna får möta olika texter och litteratur, både genom böcker och digitala texter. (Berthén och Eriksson, 2006, Säljö, 2005).
Elevernas uppfattning om läsning
Förutom enstaka frågor i enkäten om elevernas uppfattning om läsning, så valde vi att fråga ett fåtal elever om deras tankar om läsning. Intervjuerna med eleverna gav ett mer utförligt resultat att analysera och dra slutsatser ifrån. Det framkom att eleverna hade en god
uppfattning om att det var viktigt att läsa; det ökade ordförrådet, förbättrade stavningen och grammatiken, tränade upp läshastigheten, man lärde sig mer och blev smartare och det hade betydelse för ens framtida jobb. I samband med sista frågan i intervjun med elev så framkom en intressant vinkling. En förklaring till att elever i högstadiet läser mindre på fritiden kan mycket väl vara att elever som går på högstadiet går i skolan längre tid på dagarna och har mer läxor. Följaktligen väljer de att göra andra saker än att läsa under den fritid som de har kvar.
Elevintervjuerna visade också hur viktigt det är att texterna upplevs som bra och intressanta, vilket även Hultgren och Johansson (2017), Dolatkhah m.fl.(2015) och Strommen och Mates (2004) skriver om. Det har betydelse för läsintresset att ha tillgång till olika texter och bra läromedel som har adekvat svårighetsgrad och en tilltalande layout. Om texterna hade för många svåra ord uppgav eleverna att de tappade läslust, ork och intresse. För att underlätta och se till att alla elever hänger med är det bra att läsa lite svårare texter gemensamt i klassen, för att kunna förklara svåra ord och begrepp och diskutera textens innehåll tillsammans (Hultgren och Johansson, 2017).
38
Förslaget som framkom vid en elevintervju att göra en egen skoltidning där eleverna själva är aktiva, bidrar till innehållet, kan påverka och vet att de blir lästa av sin närmaste vänkrets skulle nog intressera och sporra många elever. I de tidiga skolåren arbetar lärarna oftare med elevernas värld som utgångspunkt, vilket skapar mindre skarpa gränser mellan skolämnen och elevernas erfarenheter och en större känsla av sammanhang (KASAM). Under de senare skolåren ligger fokus mer på rena ämnesstudier som är långt ifrån elevernas egen vardag (Liberg m.fl. 2010). Detta kan leda till att känslan av sammanhang och meningsfullhet inte blir lika tydlig för eleverna, som därmed tappar sin läslust.
Motivera elevernas läsintresse
Vår sista frågeställning om vad lärare kan och brukar göra för att motivera elevernas läsintresse har fått relevanta svar. En slutsats vi kan dra från lärarnas svar om deras undervisning är att de använder varierande arbetssätt och har med moment som stöds av Hultgren och Johansson (2017) och elevers svar under intervjuerna. Om de tillfrågade lärarna arbetar med effektiv undervisning, begreppet som Liberg m.fl.(2010) nämner, är svårt att konstatera då inga lektionsobservationer har genomförts. Däremot angav lärarna ett antal moment som kan anses rymmas under begreppet, så som att eleverna arbetar tillsammans med texter, interagerar och att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter kopplas till
undervisningen. (Vygotskij, 2001).
Gemensamt bland samtliga lärare som deltog i studien är att samarbete med bibliotekarier och goda förebilder är det som motiverar eleverna. Lärarens pedagogiska skicklighet och kunskaper är ytterst viktigt för elevernas läsutveckling, men även relationen, skolmiljön, materiella resurser och förväntningar på eleverna påverkar (Liberg, 2010).
De som undervisade de äldre eleverna nämnde arbete med genrepedagogik samt diskussioner om texter eller litteratur eleverna läst gemensamt. Detta stämmer överens om vad Liberg (2001) skriver om att läraren ska fungera som en handledare som leder elevernas funderingar och diskussioner framåt, vilket i sin tur leder till bättre förståelse av texten.
Enligt enkätsvaren kom det tydligt fram att de flesta eleverna läser mycket text via digitala medier. Detta kräver en hel del av läsaren att ta till sig den information som hen utsätts för. Som Rosén (2012) nämner så erbjuder den nya digitala världen nya modaliteter när det gäller läsning och läsförståelse. Elever behöver undervisning om hur de ska läsa dessa texter, men de lämnas ofta ensamma i den digitala världen. Elevernas läsförståelse och källkritiska kunskaper blir mer av central betydelse i och med internet med all den
39
negativ effekt på utvecklingen av elevernas läsförståelse om datortid ersätter tid för läsning - det uppstår en så kallad “förskjutningsteori” eftersom tid är en begränsad resurs. Mer tid vid datorn leder till mindre tid för lästräning.