De frågor författarna avser att besvara med föreliggande studie är hur de unga männen konstruerar en identitet i relation till bilden att vara en ”idealelev” på ett högskoleförberedande naturvetenskapligt program, vilka distinktioner som görs i klassen avseende maskulinitet till idealeleven, samt vilka distinktioner som görs i klassen till andra elevgrupper i samma miljö. Resultatet från analysen beskriver att det symboliska kapitalet som de unga männen anser vara högt värderat i förmaket till utbildningsfältet är att ha tillräckligt bra betyg för att kunna vara elev på NVP. Intervjugrupperna värderar särskilt specifika kurser på NVP till att vara av högt symboliskt kapital. Symboliskt kapital som
39
tillskrivs att vara den ”rätta” maskulina eleven är det eftersträvansvärda. Det högt värderade symboliska kapitalet är en del av konstruerandet av den ideala eleven. ”Fel” kapital anses vara feminint kodade egenskaper så som att visa känslor och att visa på ett för stort engagemang i skolarbetet. De unga männen gör distinktioner gentemot andra elevgrupper vilka bidrar till att de samkonstuerar en hegemonisk maskulinitet. De fostrar varandra till att bli på ”rätt sätt” utifrån gruppen - att nå upp till idealet. Informanterna gör distinktioner mot andra grupper så som andra gymnasieprogram, andra unga män och kvinnor i klassen. Således konstruerar de unga männen sin identitet genom att beskriva sig som olika och annorlunda i jämförelse med övriga skolkamrater. Att ha ett genuint intresse samt prata om naturvetenskapliga ämnen i skolan med andra på NVP anses vara lågt värderat symboliskt kapital och de unga männen i grupperna distanserar sig ifrån detta genom att visa intresse för exempelvis idrott. Sammanfattningsvis konstruerar de unga männen bilden av en idealelev som en man som får höga betyg på prov och i samtliga ämnen, men som inte behöver lägga mycket tid på att studera. Men även att inneha ett habitus att kunna kombinera sociala relationer och lärarens krav på en bra elev. Informanternas beskrivning av vad de förhåller sig till i en identitetskonstruktion resulterar i en hegemonisk maskulin idealelev. Denna bild beskriver informanterna är svåruppnåelig, samtidigt som de är delaktiga till att skapa och reproducera idealbilden.
40
Diskussion
I följande avsnitt kommer en resultat- och teoridiskussion att föras. Slutligen presenteras de förslag som ses som aktuella för vidare forskning. Resultaten av analysen kommer att relateras till tidigare forskning och det kommer ske en kritisk argumentation kring valet av metod och av teoretiska begrepp. Vidare beskrevs inledningsvis den avsikt studien har att inkludera ett studie-och yrkesvägledarperspektiv i problematiken. Detta perspektiv kommer att behandlas i nedanstående avsnitt.
Studien inleddes med en prestation av forskningsområdet samt ett syfte med tillhörande frågeställningar De unga männen konstruerar dikotomier i klassen. De beskriver sig själva som män, som smarta, coola och lugna individer som presterar bra i skolan. De unga kvinnorna sätts i motsattsförhållande till männen och betraktas som grupp och inte som individuella särarter (jmf. Ambjörnsson 2004; Risenfors 2014). De unga kvinnorna beskrivs i jämförelse med de unga männen som duktiga och ambitiös, neurotiska och känslostyrda. Männens konstruktion av sig själva görs genom att beskriva sig som olika de andra i klassen. De framhåller sig även som annorlunda och att de skiljer sig i relation till ”naturkillen”. De anser sig själv således vara ”bättre” än normen och skapar därigenom en hegemonisk maskulinitet.
Som ovan nämnt centreras Nyströms (2012) resultat kring maskulinitet i motsats till krav på skolprestationer. Dock är en av hennes viktiga slutsatser att social status har en betydande roll i samspelet. I likhet med Nyströms avhandling framkom det även i föreliggande studie att unga män i hög utsträckning framställer sig ur ett individualistiskt perspektiv där att vara smart och nå framgång i form av studieresultat framhålls. Av ovanstående redogörelse är mycket av resultatet av denna studie således liknande resultatet av Nyströms avhandling. Dock är en jämförelse svår att göra då omfånget skiljer sig åt mellan ett examensarbete och en avhandling. En stor del av innehållet har varit inspirerande för oss i vårt skrivande men vi har fått avväga vad som är genomförbart i relation till ett examensarbete. Dock anser författarna att föreliggande studie visar, i högre utsträckning, på hur skapandet av män som starka individuella särarter görs specifikt i relation till unga kvinnor. Ovan beskrivna studie har redogjort för hur detta görs genom en mångfald av distinktioner då de unga männens
41
skapande av identitet görs genom distinktioner som värderas. Undersökningen informanter anser att studier och ambitioner associeras med femininitet och att ambition därigenom ställs mot kunskap. Informanternas föreställningar om ideala unga män och kvinnor beskrivs som två distinktiva elevgrupper. Distinktionerna och idealen kan sammanfattas i termer av att de unga männen inte erkänner flickornas resultat, kunskaper och egenskaper som lika högt stående kapital. Därigenom skapar de unga männen, i form av studiens informanter, en egen social position genom att inte erkänna kvinnornas kapital för att männen anser att de fått dessa på ”fel” sätt. De unga männen anser sammanfattningsvis inte att de unga kvinnorna stämmer överens med den konstruerade idealbilden av att vara ”maskulin” och ”naturligt” smart.
Informanterna i denna studie går på gymnasiet och är mellan 17-18 år. Författarna ställer sig frågande till under hur lång tid och i vilken utsträckning informanterna har skapat och upprätthållit den ovan beskrivna problematiken. Vi ställer oss även frågande till om det är kontextuellt och situationellt? Är det ett fenomen som elever oavsett ambitioner socialiseras in i redan vid yngre åldrar, eller är det specifikt för högpresterande gymnasieelever? Hur kan personal inom skolväsendet arbeta med gruppen? Hur synliggörs fenomenet för dem som de berör, men som samtidigt upprätthåller hegemonin? Dessa frågeställningar överlåter dock författarna till framtida forskning.
Vidare avser författarna att diskutera valet av teoretiska begrepp och utgångpunkter i förhållande till analysen av det empiriska materialet. Slutligen har ett genusperspektiv och delvis ett perspektiv som behandlar social bakgrund använts. Mångfalden av begrepp ser författarna som fördelaktigt, men ställer sig även kritiska till valet. Analysen anses inneha en bredd genom att resultatet analyserats utifrån flertalet perspektiv. Samtidigt saknas, till viss del, det djup analysen hade kunnat få vid ett använda av färre begrepp men med en mer utförlig och fördjupad analys. Ytterligare förbättringar av studien hade kunnat bestå av en fördjupad undersökning och analys kring påverkan av informanternas sociala bakgrund i deras identitetskonstruktion. Vidare hade även en intersektionell ansats kunnat inkluderas för att därigenom visa på de hur informanternas bakgrundsfaktorer samspelar. Detta tror författarna potentiellt kunde ha gett ett annorlunda resultat.
42