SAMMANFATTANDE ANALYS

39 När man diskuterar planerad och spontan lek kan det vara en påminnelse och tankeställare att koppla tillbaka till det Nilsson menar, att arkitekten inte kan skapa terränger, utan kan bara ge förutsättningar för dem att uppstå. Att planera för en öppen och fri plats, utan regler, kan ge lika stora förutsättningar för lekens terräng att uppstå, jämfört med en planerad lekplats som endast är tillägnad en viss sorts lek. Den fria platsen kan även tillåta flera typer av lek att ta plats. Ett exempel på en fri plats är den stora trappan som binder ihop Terrasshusen med Små- husen. Trappan har inga strikta regler för hur den ska användas, men den har samtidigt en tydlig funktion som trappa.

Gårdens utemiljö har mycket grönska och är vårdad och omhändertagen. Det finns förutsättningar för lek att eta- bleras på både spontana och planerade platser, även om det mest förekommer planerade platser, styrda av regler. Barnen som allt som oftast är i fokus när man pratar om lek är även den dominerande kategorin i vår undersök- ning. Dock skiljer vi på barn i olika åldrar där vi menar att äldre barn, unga vuxna, inte har lika mycket plats på gården i Östra Gårdsten. Vi ser en avsaknad av platser där vuxna och ungdomar får övertaget eller platser där alla ålderskategorier kan vara tillsammans. För att skapa fler sådana platser hade man ganska enkelt kunna utforma fler och större platser för odling, bekvämare sittplatser som gör att man kan uppehålla sig längre i utemiljön, fler öppna ytor med plats för utövande av sport och fler platser som inte styrs av regler. Detta kan man göra med hjälp av stråk, kanter, trösklar och rekvisita, för att skapa en varierad miljö som erbjuder många möjligheter. I Dalen finns det utrymme för många aktiviteter, men området är svåråtkomligt och därför utnyttjas inte dess fulla potential. Barnens lek dominerar på gården vilket resulterar i att barnens lek tar störst plats. Barnens lek utgör också en del av de vuxnas lek och därför bör en balans mellan barns och vuxnas lek finnas på gårdarna. Balansen utgörs av en blandning av planerade och spontana platser för lek, vilket kan göra att olika sorters lek för olika ålderskategorier kan etablera sig på samma plats utan att tränga bort någon annan aktivitet.

3. FALLSTUDIE

40 För den som har besökt ett miljonprogramsområde, vilket de flesta av oss har, är det den stora skalan och avsak- naden av detaljer som man slås av först. Gårdsten har tilldelats priser för ombyggnationerna, bland annat Stora Samhällsbyggarpriset år 2006, med motiveringen att man lyckats omvandla ett problemtyngt område till ett område med både sociala och miljömässiga kvaliteter. Vi ville studera den byggda miljöns påverkan på sociala kvaliteter och därför valde vi att undersöka lekens möjlighet att etablera sig i Gårdsten.

Efter att fallstudien genomförts kan vi urskilja att man byggt många planerade platser för barns lek på gårdarna. Dessa lekplatser styrs av olika regler, både skrivna och oskrivna. Utanför lekplatserna har man på vissa platser lyckats skapa möten mellan olika miljöer och fysiska övergångar som inbjuder till barnens spontana lek. Denna spontana lek styrs inte av några skrivna regler utan handlar mer om ett hänsynstagande till sin omgivning. Den spontana leken är svår att planera för och veta om den kan uppstå eller inte. Det vi kan utvärdera är om man har lyckats skapa miljöer, med en facettering av möjligheter. När man går igenom Östra Gårdsten tar man sig mellan olika rum som ser ut på ett liknande sätt med lekplatser och sittplatser, vilket gör det svårt att orientera sig. Detta talar emot att man lyckats skapa miljöer som erbjuder olika möjligheter för lek eftersom de liknar varandra utse- endemässigt. I planeringen har man haft de boende i fokus och barnens lek har fått ta en stor plats i planeringen av gården. Att barnens lek tar stor plats behöver inte betyda att den utesluter andra sorters lek. Däremot kan de vuxnas lek etablera sig genom att barnens lek finns på en plats. Det handlar samtidigt om att skapa platser där olika kategoriers lek kan få ta plats. Som vi tidigare nämnt kan odling vara en aktivitet som både barn, ungdomar och vuxna kan vara delaktiga i tillsammans. Att skapa platser för odling skulle tillföra en ny dimension till leken i Gårdsten.

Vid de två tillfällen i april när vi besökte Gårdsten studerade vi hur den byggda miljön stödjer lekens etablering. Under båda tillfällena befann vi oss i Gårdsten under dagtid, mellan 11:00-18:00. Vi tittade främst på hur man utformat miljön, men vi ville även se om vi kunde urskilja olika sorters lek. För att göra en sortering skilde vi på den planerade leken och den spontana leken. Att göra denna uppdelning kan vara problematisk, eftersom Stevens (2007) menar att all lek måste vara frivillig och spontan, enligt honom existerar ingen planerad lek. Däremot kan man säga att det finns planerade platser för lek, t.ex. lekplatser. Vid vårt första besök i Gårdsten var vädret varmt och soligt, vid det andra tillfället regnade det och var nästan nollgradigt. Vädret har en viktig betydelse för utom- husaktiviteter över lag och vårt intryck av det liv som fanns på gårdarna kan ha påverkats av de väderförhållanden som rådde. Om vi hade besökt området under en sommar- eller vintermånad hade vi kanske upplevt området annorlunda. Vårt val att enbart studera en av Östra Gårdstens gårdar kan också påverkat vårt resultat. Om en liknande studie gjorts på andra platser i Gårdsten kunde vi fått ett annat resultat. Genom att jämföra Gårdstens förutsättningar med andra miljonprogramsområden kan man få fram resultat som styrker lekens etablering på fler platser och samtidigt fått ett mer omfattande forskningsunderlag.

En aspekt som många teoretiker tar upp i anslutning till offentliga platser är vikten av grönska. Vi är i viss mån kritiska mot vår huvudteoretiker, Quentin Stevens (2007) som inte tar upp grönskans betydelse för leken. Whyte (1980) däremot, menar att grönskan är viktig för en plats och om den upplevs som attraktiv eller inte. Vi menar att en grön dunge kan vara minst lika spännande som en lekplats. Där kan det finnas utrymme för att vara kreativ och leka på nya spännande sätt. Gårdsten är omgivet av grönska och har en stor grönyta, Dalen, mellan de tre delområdena. Genom att skapa bättre kopplingar, i form av fler lättillgängliga gång- och cykelvägar, till denna grönyta kan människor i området få en större nytta av platsen och kunna använda den till lek eller andra rekrea- tiva aktiviteter.

Östra Gårdsten fick pris för att man genomfört både sociala och miljömässiga förbättringar. Förbättringarna gäller såväl bostadshusens klimatmässiga aspekter, som den utemiljö som finns mellan husen. Det som man kan diskutera är i vilken utsträckning Gårdsten lyckats lösa sina sociala problem. Gårdsten tyngs fortfarande av t.ex. kriminalitet. Kriminalitet som kan leda till otrygghet bland de boende. Det går helt enkelt inte att endast titta på en aspekt, utan problemen måste lösas på andra sätt. Genom ytterligare forskning hade vi även kunnat inkludera andra aspekter som är relevanta för forskningsområdet. I en vidare och fördjupad studie hade det varit intressant

4. DISKUSSION

41 att undersöka hur man arbetat och arbetar med tryggheten i Gårdsten. Genom att titta på de olika aspekterna av trygghet kan även utformningen av den byggda miljön vara en viktig del. Samtidigt som vi menar att mycket grönska i form av träd och buskar utgör en viktig miljö för lek skapar de även skuggade platser som i mörker kan upplevas som otrygga. Det hade även varit intressant att undersöka om leken kan bidra till en mer eller mindre upplevd trygghet i ett område.

De problem som Gårdsten, likt många andra miljonprogramsområden, har lidit av är en överordnad planering och omänsklig storskalighet. I vår fallstudie har vi sett att man skapat många planerade platser för lek på gården. Detta gjordes redan då miljonprogrammet byggdes, allting zonerades och varje aktivitet eller funktion fick sin plats. Man har genom den stora trappan skapat en plats där olika sorts lek kan uppstå, spontant. Denna plats är en av få platser i området där den spontana leken kan få etablera sig. Man kan fråga sig om inte tanken med om- byggnationerna var att man skulle bygga om för att få bort den tidigare zoneringen. Istället verkar många av de förändringar som gjorts ha skett genom en överordnad planering av leken. Dessutom har man till viss del uteslu- tit vuxna och ungdomar i planeringen av gården och nästan enbart fokuserat på de yngsta barnen.

42

5. SLUTORD

Denna studie av den byggda miljöns förhållande till lek i området Gårdsten har gett oss bredare kunskap och förståelse av hur utformningen av miljöer kan ge upphov till olika former av lek. Vi har sett hur utformningen av den byggda miljön kan skapa förutsättningar för lek att uppstå och fått förståelse för hur viktig leken är för människans sociala utveckling, framförallt i barnens utveckling. Lek är ett komplext begrepp som vi hoppas ha förtydligat genom relevanta teorier och tidigare forskning samt genom de observationsstudier vi utfört. Arbetet har öppnat våra ögon för vilken viktig roll miljön och dess utformning har för människans kreativa beteende och sociala samspel.

Ett oväntat resultat var att barnens lek kan vara viktig för att vuxnas lek ska uppstå. Genom vår studie har vi slagit fast att även de vuxnas lek måste få ta plats i den byggda miljön, att lek inte endast innefattar barns lekfulla aktiviteter, att miljöns utformning har en avgörande roll för lekens uppkomst och att lek ofta förekommer på platser där den inte är planerad. En spännande plats med mycket grönska kan bli en lika intressant plats att leka på som en lekplats är. Det är viktigt att förstå att man aldrig kan förutspå hur människor beter sig och rör sig i den byggda miljön. Det är genom människans kreativa beteende som platser hela tiden omprövas och det är av vikt att ta hänsyn till detta i planeringsprocessen. I planeringsprocessen av offentliga platser måste man skapa förutsättningar där spontan lek kan uppstå.

Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Emma Nilsson som gett oss värdefulla tankar och synpunkter under arbetets gång, Gunilla Svensson för det samtal vi haft om Gårdsten, våra kurskamrater som vi fört diskussioner med samt alla glada boende i Gårdsten som tillåtit oss att fotografera dem.

43

6. KÄLLFÖRTECKNING

Arnstberg, K. (2000) Miljonprogrammet. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Asplund, J. (1987) Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Björk, C. & Reppen, L. (2000) Så byggdes staden. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Boverket. (1999) En stad är mer än sina hus… Karlskrona: Boverket.

Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Lieber AB.

Dovey, K. (2002) Framing Places - Mediating Power in Built Form. London: Routledge. Gehl, J. (2007) Life between buildings. Skive: Arkitektens forlag.

Grahame Shane, D. (2005) Recombinant Urbanism. West Sussex: John Wiley & Sons Ltd.

Lefaivre, L. & De Roode, I. (2002) Aldo van Eyck – the playgrounds and the city. Rotterdam: Nai Publishers.

Nilsson, E. (2010) Arkitekturens kroppslighet. Staden som terräng. Lund: Lunds Universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö.

Svensson, G. (2002) Gårdsten - Vägledning för arkitektonisk utveckling. Lund: Gunilla Svensson Arkitektkontor. Stevens, Q. (2007) The Ludic City – Exploring the potential of public spaces. New York: Routledge.

Söderqvist, L. (1999) Rekordår och miljonprogram. Stockholm: Lisbeth Söderqvist. Werne, F. (1987) Den osynliga arkitekturen. Göteborg: Vinga press AB.

Whyte, H.W. (1980) The social life of small urban spaces. Washington D.C: The Conservation Foundation.

6.1 TRYCKTA KÄLLOR

44 Bostadskontoret, GAKO & Stadsbyggnadskontoret (1971) Göteborg bygger 1971. Hämtad: 2012-03-31.

http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c4/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycX-

A6MQFxNDPwtTIws3c_2CbEdFAO4Lszo!/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/ Invanare/Bygga_Bo/Bygga/Byggarkiv/Inkrub_N300_BB_Byggarkiv_ovrigt/art_N300_BB_Bygga_Byggarkiv_1965

Boverket (2007) Så fick miljonprogrammet ett nytt ansikte. Hämtad: 2012-04-02.

http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2007/Sa-fick-miljonprogrammet-ett-nytt-ansikte/ Göteborgsposten (2009) Gängkrigens intåg i vardagen, 2009-12-30. Hämtad 2012-04-27.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.276076-gangkrigens-intag-i-vardagen

Göteborgsposten (2012) Polisen tyst om skjuten taxiförare, 2012-04-27. Hämtad: 2012-04-27. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.927866-polisen-tyst-om-skjuten-taxiforare

Göteborgs stad (2011) Göteborgsbladet 2011- områdesfakta. Hämtad: 2012-04-26. http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf

Samhällsbyggarpriset (2012) Stora Samhällsbyggarpriset 2006. Hämtad: 2012-05-09. http://www.samhallsbyggardagen.se/s18572

6. KÄLLFÖRTECKNING