5. Analys
5.3 Sammanställning av analys
5.3.1 Sammanfattande analysmodell
Under analyserandet av den empiriska datan har en djupare förståelse för ämnet erhållits och förklaringsmodellen i kapitel 2 har utvecklats till nedan modell (se figur 5.2). De olika skedena som fanns i den tidigare modellen har vi märkt flyter in i varandra och inte har samma betydelse som vi från början trodde. De beslutspåverkande faktorerna har istället en större inverkan på hela processen och får därför en större central roll i modellen.
49 Figur 5.2 Sammanfattande analysmodell
50
6. SLUTSATS, BIDRAG OCH FORTSATT FORSKNING
I detta kapitel presenteras studiens slutsatser som författarna dragit kring beslutspåverkande faktorer i anbudsprocessen utifrån den analys som redovisas i kapitel 5. Dessa slutsatser presenteras tillsammans med bidrag där nyttan med studien redovisas och slutligen förslag till fortsatt forskning.
6.1 SLUTSATSER
Som konstaterades i inledningen av denna uppsats är byggbranschen en riskfylld bransch där en balansgång ständigt pågår mellan att ta tillräckligt mycket betalt för de projekt man ska ta sig an och samtidigt sätta ett tillräckligt låg anbudspris för att kunna vinna kontraktet. Således är det viktigt att ha koll på de faktorer som kan påverka besluten i anbudsprocessen och vilka faktorer som måste vägas mot varandra i denna process. Byggbranschen i sig har en stor inverkan på Sveriges ekonomiska välstånd och i och med att den svenska ekonomin är på väg mot en lågkonjunktur så minskar även byggproduktionen och konkurrensen bland
byggföretagen ökar. Därför är det av stor betydelse att försöka lokalisera de faktorer som kan påverka beslut kring anbudslämning. Vidare har tidigare studier visat att anbudsprocessen är en process som bygger på rationellt beteende men denna studie visar tydliga avvikelser från det rationella beteendet i flera avseenden. Nedan presenteras de beslutspåverkande faktorer som kommit fram genom vår empiriska studie, faktorerna kan påverka de beslut som tas i anbudsprocessen både direkt och indirekt.
Vilka faktorer påverkar de beslut som tas i anbudsprocessen hos byggföretag och på vilka sätt påverkar dem?
● Erfarenhet - Även om beslutet om att lämna anbud eller ej tas på företagsnivå är det uppenbart att individens erfarenhet har en viktig påverkan på beslutet. Det är en eller flera individer som i slutändan fattar beslutet och det är deras tidigare erfarenheter som påverkar. Erfarenheter och tidigare upplevelser ligger i många fall också till grund för rutiner som finns inom företag.
● Rutiner - Rutiner och mallar används för att leda beslutstagaren till rätt beslut samt säkerställer att arbetsgången görs på rätt sätt. Rutinerna påverkar därmed beslutet då det finns ett eller flera förutbestämda tillvägagångssätt för företaget att arbeta på samt ta beslut på.
● Beställaren - Beställaren i sig styr en stor del av anbudsprocessen; vilken typ av entreprenadform kontraktet gäller men också vad för typ av upphandling det handlar om, som helt beror på om beställaren är privat eller offentlig, och således
entreprenörens beslut om att lämna anbud eller ej. Med beställaren följer också ett rykte som också ska tas i beaktning vid beslutet.
● Företagets grad av selektivitet - Olika byggföretag har olika grader av selektivitet.
Det skiljer sig också i vilket stadie av anbudsprocessen selektiviteten är som störst,
51 vissa är selektiva redan i övervägandet medan andra läser sig in mer på projekten innan sådana beslut tas. Graden av selektivitet beror till största del på företagets storlek men även om de arbetar med egna yrkesarbetare eller hyr in dessa på entreprenad. Selektiviteten rör främst olika typer av projekt och dess storlek.
● Företagens strategier - Byggföretag har olika strategier som används som riktlinjer vid beslutstagande gällande anbud. Vilka strategier som prioriteras varierar med storleken på företaget och därmed även den geografiska belägenheten och företagets tillgång på resurser.
● Förfrågningsunderlaget - Förfrågningsunderlag som följer med anbud ska vara så bra utformat som möjligt med noggrant preciserade handlingar som innehåller så få avsteg från de allmänna bestämmelserna som möjligt. Ett undermåligt utfört
förfrågningsunderlag kan komma att påverka beslutet negativt och innebär en större dos av risk.
● Risker - Genom hela anbudsprocessen tar byggföretagen hänsyn till risk och ser till att minimera risktagandet i de beslut som tas. Det är viktigt att göra riskbedömningar genom hela processen för att kunna ta det beslut som genererar det mest fördelaktiga resultatet. Ju fler riskfyllda faktorer projektet innebär, desto osäkrare blir
bedömningen, vilket påverkar besluten och den anbudssumma som lämnas.
● Möjligheter - Risk och möjlighet är två faktorer som på många företag hänger ihop.
För att kunna väga upp riskerna som lokaliseras i ett projekt försöker företagen också hitta möjligheter med att ta sig an anbudet. Möjligheterna fastställs för att kunna utföra ett så konkurrenskraftigt anbud som möjligt och med det även det mest fördelaktiga beslutet.
6.2 BIDRAG
Studien bidrar till att belysa de faktorer som påverkar de beslut som tas i anbudsprocessen på byggföretag, samt öka förståelsen för hur dessa faktorer påverkar företagens beslutstagande.
Genom denna studie kan byggföretag, dvs anbudsgivaren, dra lärdomar kring sitt anbudsarbete då de får en större förståelse för vilka faktorer de bör lägga mest vikt vid.
Studien kan även vara till nytta för beställaren då de i många hänseenden kan dra lärdom av faktorerna som sammanställts. Bland annat gällande hur de kan utforma sina
förfrågningsunderlag för att själv få in så många fördelaktiga anbud som möjligt. De kan även få en större förståelse i deras bedömning av anbuden med inblick i hur byggföretagen arbetar och vad de lägger störst fokus vid. Uppsatsen bekräftar också vikten av att ta hänsyn till flertalet faktorer vid beslutsfattande kring ämnet, för att få med en större helhet och ta så säkra samt fördelaktiga beslut som möjligt.
52 6.3 FORTSATT FORSKNING
Genom den genomförda studien har andra intressanta infallsvinklar inom ämnesområdet uppkommit. Studien hade kunnat genomföras på andra ställen i Sverige för att se om resultaten från dessa platser hade liknat detta resultat eller om de skulle skilja sig åt. Den hade också kunnat genomföras på en större geografisk yta där fler företag medverkat för att med resultatet kunna få en större generaliserbarhet och en ökad validitet. Genom att
undersöka en större geografisk yta i Sverige eller till och med mellan flera olika länder, skulle ett bredare perspektiv kunna erhållas och med studien kunna se om det skiljer sig mycket mellan de olika platserna för att till sist kunna dra lärdomar från varandra. Studien hade också kunnat genomföras genom att intervjuer görs med fler representanter från företagen, för att se om de har samma syn på vilka faktorer som påverkar mest inom sitt företag.
Vår studie är baserad utifrån byggföretagens synvinkel och därför ses respondenterna enbart som representanter för företagen. Men under studiens gång har det framkommit att individen har en stor inverkan på hur besluten tas och därför skulle det vara intressant med en mer djupgående studie om beslutsfattarna som individer. Har respondentens ålder, kön,
befattning, år i branschen etc. betydelse för hur besluten tas och för resultaten som besluten genererar?
53
REFERENSLISTA
Akintoye, A. (2000). Analysis of factors influencing project cost estimating practice.
Construction Management & Economics, 18 (1), 77-89.
Akintoye, A. S. & MacLeod, M. J. (1997). Risk analysis and management in construction.
International Journal of Project Management, 15 (1), 31-38.
Atheron, E., French, N. & Gabrielli, L. (2008). Decision theory and real estate development:
a note on uncertainty. Journal of European Real Estate Research, 1 (2), 162-182.
Brown, C. J. (2006). The effects of behavioral and outcome feedback on prudent decision-making under conditions of present and future uncertainty. Judgement and Decision Making, 1 (1), 76-85.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.
Byggföretagen (2020). Branschens struktur. Hämtad 2020-02-03 från:
https://byggforetagen.se/statistik/branschens-struktur/
Chen, Y. Q., Zhang, S.J., Liu, L. S. & Hu, J. (2014). Risk perception and propensity in bid/no-bid decision-making of construction projects. Engineering, Construction and Architectural Management, 22 (1), 2-20.
David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Deremar, B., Isaksson, F., Flodin, E. & Broman, A. (2019, 23 Oktober). Byggkonjunkturen, Nr 2 - Fortsatt dämpad byggkonjunktur. Sveriges Byggindustrier. Hämtad 2020-02-05 från:
https://byggforetagen.se/statistik/byggkonjunkturen-20192/
Eiolon, S. (1969). What is a decision? Management Science, 16 (4).
Einhorn, H. J. & Hogarth, R. M. (1986). Decision making under ambiguity. The Journal of Business, 59 (4), 225-250.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Eneroth, B. (1984). Kvalitativ metod - kunskapsmodell och ‘mätproblem’. Sociologisk Forskning, 21 (3/4), 81-87.
Friedman, L. (1956). A competitive-bidding strategy. Operations Research, 4 (1), 104-112.
Gates, M. (1967) Bidding strategies and probabilities. ASCE Journal of the Construction Division, 93 (1), 75-107.
Giordani, P. E., Schlag, K. H. & Zwart, S. (2010). Decision makers facing uncertainty:
Theory versus evidence. Journal of Economic Psychology, 31, 659-675.
54 Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., Persson, M. & Persson, U. (2017).
Byggledning - Produktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Hassim, S., Muniandy, R., Alias, A. H. & Abdullah, P. (2018). Construction tender price estimation standardization (TPES) in Malaysia - Modeling using fuzzy neutral network.
Engineering, Construction and Architectural Management, 25 (3), 443-457.
Hatush, Z. & Skitmore, M. R. (1997). Criteria for contractor selection. Construction Management and Economics, 15 (1),19-38.
Heracleous, L., T. (1994). Rational Decision Making: Myth or Reality? Management Development review, 7 (4), 16-23.
Kandanala, R., Al-Hussein, M. & Vanderstar, A. (2005). Automation of Pre-Bidding Process for construction Projects. Cost Engineering, 47 (6).
Kartam, N. A. & Kartam, S. A. (2001). Risk and its management in the Kuwaiti construction industry: a contractor´s perspective. International Journal of Project Management, 19, 325-335.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lam, K.C., Wang, D., Lee, P. T. K. & Tsang, Y.T. (2007). Modelling risk allocation decision in construction contracts. International Jornal of Project Management , 25, 485-493.
Mattson, P. & Örtenblad, A. (2008). Smått och Gott - Om vetenskapliga rapporter och referensteknik. Lund: Studentlitteratur AB.
Mero-Jaffe, I. (2011). 'Is that what I said?' Interview Transcript Approval by Participants: An Aspect of Ethics in Qualitative Research. International Journal of Qualitative Methods, 10 (3), 231-247.
Ngai, S. C., Drew, D. S. & Skitmore, M. (2002). A theoretical framework for determining the minimum number of bidders in construction bidding competitions. Construction Management and Economics, 20 (6), 473–482.
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB.
Petrusel, R. (2012). Decision-process mining: A new framework for knowledge acquisition of business decision-making processes. Studia Ubb, Oeconomica, 57 (1), 55-71.
Plebankiewicz, E. (2014). Modelling decision-making processes in bidding procedures with the use of the fuzzy sets theory. Internation journal of strategic property management, 18 (3), 307-316.
Projektledning.com (u.å) Entreprenadform. Hämtad 2020-02-13 från:
https://projektledning.com/entreprenadform/
55 Runeson, G. and Bennett, J. (1983). Tendering and the price level on the New Zealand
Building Industry. Construction Papers, 2 (2), 29-35.
Runeson, G. & Skitmore, M. (1999). Tendering theory revisited. Construction Management
& Economics, 17 (3), 285-296.
SCB. (2019). Fortsatt tillväxt i näringslivet under 2018. Hämtad 2020-02-03 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/naringslivets- struktur/foretagens-ekonomi/pong/statistiknyhet/foretagens-ekonomi-2018-preliminara-uppgifter/
Simon, A., H. (1979). Rational Decision Makin in Business Organizations. The American Economic Review, 69 (4), 493-513.
SOU. (2002:115). Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. Stockholm: Byggkommissionen.
Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande - rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
VD-tidningen (2017). Åtta av tio projekt misslyckas. Hämtad 2020-02-03 från:
https://vdtidningen.se/atta-av-tio-projekt-misslyckas/
Visma Commerce AB (2019). Vad innebär förenklat förfarande? Hämtad 2020-03-30 från:
https://www.opic.com/ordlista/vad-innebar-forenklat-forfarande/
Visma Commerce AB (2019). Vad är Lagen om offentlig upphandling? Hämtad 2020-03-30 från: https://www.opic.com/ordlista/vad-ar-lagen-om-offentlig-upphandling/
Watt, D. J., Kayis, B. & Willey, K. (2009). The relative importance of tender evaluation and contractor selection criteria. International Journal of Project Management, 18 (2010), 51-60.
Zuo, J., Zhao X., Nguyen Q. B. M., Ma T. & Gao S. (2018). Soft skills of construction project management professionals and project success factors - A structural equation model.
Engineering, Construction and Architectural Management, 25 (3), 425-442.
56
BILAGOR
BILAGA 1 - OPERATIONALISERINGSSCHEMA
Tema Teori Referenser Frågor
Beslutet om
57 15. Visma Commerce AB
(2019)
16. Atheron, French &
Gabrelli (2008) Heracleus (1994) French (2001) 17. Brown (2006)
Einhorn & Hogarth (1986)
Giordani, Schlag &
Zwart (2010) Eilon (1969)
58 BILAGA 2 - FÖRFRÅGNINGSMAIL TILL RESPONDENTER
Hej,
Vi heter Sara och Johanna och tillsammans har vi påbörjat arbetet med vår kandidatuppsats då vi går tredje och sista året på Bygg- och Fastighetsekonomprogrammet vid Halmstad Högskola. Vi skall genomföra en studie som handlar om hur beslutsprocessen från
anbudsförfrågan till färdigt anbud ser ut hos byggföretag. Vi kommer delvis titta närmare på vad det är som avgör vilka anbudsförfrågningar företagen tar sig an och lämnar anbud för.
Men också de faktorer som påverkar hur byggföretagen utformar sina anbud.
Till denna studie behöver vi genomföra intervjuer med ett antal byggföretag och det hade givit oss värdefull empiri om vi fick möjlighet att genomföra en intervju med er. Därför undrar vi med detta mail om ni har någon person på ert företag som arbetar med
anbudsprocessen, är lämpad för uppgiften och skulle ha möjlighet att hjälpa oss att ställa upp på detta?
Vi planerar att genomföra dessa intervjuer mellan v. 10-12 och vore väldigt tacksamma om ni kunde ta er tid till att medverka i denna studie. Då vi båda är bosatta i Varberg och vill
genomföra intervjuerna med personliga möten så skulle vi helst komma i kontakt med någon i närområdet; Göteborg, Halmstad eller Varberg med omnejd.
Tack på förhand för att ni tog er tid.
Med vänliga hälsningar,
Sara Runesson, sarrun17@student.hh.se Johanna Elofsson, johelo17@student.hh.se
59 BILAGA 3 - INTERVJUGUIDE
Information ges till respondent angående studiens syfte. Förklaring om att uppsatsen kommer att bli en offentlig handling och ber om godkännande för att få använda den insamlade
informationen.
Övergripande
1. Är det okej att vi spelar in intervjun?
Informerar respondent att vi skickar kopia av transkribering så hen får ge sitt godkännande eller lägga till eventuella förtydliganden.
2. Får vi använda ditt namn och din titel i uppsatsen?
- Namn:
3. Får vi ange företagets namn i uppsatsen?
- Vilken/vilka verksamheter bedrivs på företaget du arbetar på?
- Hur många anställda är ni?
4. Vilken är din titel inom företaget och hur länge har du arbetat som det?
5. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter på företaget?
6. Hur många projekt har ni igång i dagsläget?
Avgränsning; nyproduktion, ombyggnad, tillbyggnad, renoveringar - inkluderar inte serviceprojekt.
7. Hur långt fram når er planering med projekt? Hur långt ser ni till att ha projekt i pipen?
Beslut om anbudsgivning
8. Finns det fasta rutiner över hur ni går tillväga vid beslutet om vilka projekt ni ska lämna anbud på?
Om ja: Beskriv hur rutinerna/arbetsgången ser ut?
Om nej: Hur går ni istället tillväga inför dessa beslut?
9. Tar ni fram något underlag inför beslutet?
10. Vilka faktorer påverkar beslutet? Vilken/vilka av faktorerna väger tyngst?
11. Vem tar beslutet om vilka projekt ni ska lämna anbud på?
12. Bevakar ni själva marknaden kontinuerligt för att hitta intressanta projekt att lämna anbud på?
13. Är det vanligast att ni själva hittar projekten eller att ni får in anbudsförfrågan?
Hur ser fördelningen ut?
60 14. Beskriv vilken strategi ni prioriterar främst vid val av projekt.
Nämn dessa strategier som förslag:
- Lönsamhet på lång sikt
- Trygga sysselsättningen på kort sikt - Uppnå omsättningskrav/marknadsandel - Specialinriktning
- Projektutveckling - Lokal marknad
15. Görs det en investeringsbedömning inför anbudsutformningen?
Om ja: Förklara hur den ser ut? Vilka frågor skall besvaras?
Om ni tackar nej till en förfrågan,
16. Vilka är de vanligaste faktorerna som ligger till grund för detta?
17. Finns det några “varningssignaler” i förfrågningsunderlag som återkommer och som ni vill undvika?
18. Kan det påverka beslutet om att tacka nej beroende på vem beställaren är?
Utformning av anbudet
19. Finns det fasta rutiner över hur ni går tillväga vid utformningen av anbuden?
Om ja: Beskriv hur de rutinerna ser ut.
Om nej: Hur går ni då tillväga vid anbudets utformning?
20. Förklara hur ni organiserar anbudsarbetet?
21. Vilka faktorer påverkar utformningen av anbudet? Vilka väger tyngst?
22. Hur arbetar ni med riskhantering i anbudsprocessen?
23. Skiljer sig utformningen av anbudet mellan olika typer av projekt?
Ex. lägenhetshus, butikslokaler, hotellbyggnad, etc.
Om ja: Hur då?
24. Skiljer sig utformningen av anbudet mellan olika beställare?
Kommunalt/ icke-kommunalt.
Om ja: Hur då?
61 25. Skiljer sig utformningen av anbudet beroende på upphandlingsform?
Ex. totalentreprenad, utförandeentreprenad, partnering, etc.
Om ja: Hur då?
26. Hur påverkar marknadsförhållanden och antal konkurrenter utformningen och prissättningen av anbudet?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Johanna Elofsson Sara Runesson