Bok 2 ”Baka med Alisa” av Alisa Bandell (2016)
8. Sammanfattande diskussion
Hur upplever ungdomar i åldern 13–16 år att ett recept bör utformas för att vara lätt att följa, avseende text, fotografi och illustration, utifrån böckerna ”Första bakboken” (Westman 2003), ”Baka med Alisa” (Bandell 2016) och ”Laga: steg-för-steg” (Lidström & Nyberg 2016)? I denna studie framkom det att ungdomar i åldern 13–16 år föredrar bilder snarare än enbart text när det kommer till att visualisera recept på ett förståeligt sätt. Oavsett om bilderna består utav fotografier eller illustrationer. Bilderna bör användas för att visualisera genomförandet av ett recept och inte bara resultatet. Förklaringen till detta kan vara bilders förmåga att mer tydligt visualisera ingredienser och genomförande.
Vissa teorier (Mårdsjö 2001) pekade på att erfarna användare kräver mindre precisa beskrivningar medan andra teorier (Inaba, Parsons & Smillie 2004) menade på att en erfaren användare och en oerfaren användare kräver samma nivå av precision. Informanterna i min studie ansåg att bok 2 och 3 som använde mer bilder var lämpade för yngre barn medan boken som främst använde text var riktad till äldre ungdomar
H an na h Haapanen Rollenhagen Kandidatuppsats: Gr afisk design Malmö högskola 2017 21
eller vuxna. Detta resultat styrker således Mårdsjös (2001) teori om att recepten bör utformas på olika sätt beroende på användarens tidigare kunskaper. Utifrån denna studie går det att dra slutsatser om att syftet med kokböcker till en yngre målgrupp kan vara att lära ut, medan syftet med kokböcker för vuxna snarare kan vara att inspirera. Det till följd av att vuxna läsare redan förväntas kunna grunderna i matlagning, vilket innebär att de inte behöver vara lika precisa. Detta skulle kunna vara en förklaring till att många böcker till vuxna är textbaserade och endast visar resultatet av receptet i bildform.
Denna studie visar på att fotografi och illustration har en lika bra förmåga att förklara recept då informanterna tyckte att båda dessa sätt var lätta att förstå men på olika sätt. Enligt informanterna är fotografier mer verkliga, medan illustrationer kan vara mer ”rakt-på-sak” och innefattar inte onödiga bakgrunder och liknande. Ett intressant fynd i studien var att ungdomarna även gillade video som format för recept, vilket går i hand med Holsánovás (2010) teorier kring människors ibland nedsatta spatiala förmåga.
Inaba, Parsons & Smillie (2004) menar på att stegbaserade instruktioner ofta är enklare att förstå. Min studie styrker detta påstående då
informanterna tydligt berättade att det var en viktig aspekt för att recepten skulle ses som lätta att följa.
När det kommer till irrelevant material kan sådant i teorin verka negativt för förståelsen av ett recept, men i praktiken har ingen av de personer som har intervjuats lagt någon vikt vid detta. Tvärtom har de önskat ”extramaterial” som kanske inte direkt har med instruktionen att göra.
Sammanfattningsvis bör således recept utifrån denna studie utformas med hjälp av bilder och de bör även vara uppdelade i tydliga steg. Eftersom ungdomarna själva inte har använt kokböckerna i praktiken finns det dock en risk att de har påverkats av samhällets bild av vad som ska vara lätt och svårt att förstå. Det verkar finnas en uppfattning kring att bilder är lättare att förstå och text mer komplicerat. Vilket speglas av hur många kokböcker ser ut idag, där böcker till vuxna oftare använder mer text än böcker som är riktade till barn. Samtidigt menar Kress (2010) på att det går att dra slutsatser om att bilden på senare år faktiskt har blivit jämställd med texten när det kommer till att föra vidare kunskap.
8.1 Vidare forskning
När det gäller vidare forskning i ämnet skulle forskare kunna testa hur recept som är utformade på olika sätt faktiskt fungerar i praktiken, genom att låta barn och ungdomar tillaga de studerade recepten. Denna studie har endast kunnat svara på vad informanterna tror att de förstår bäst. En annan aspekt som hade varit intressant att forska vidare kring är hur recept på internet är utformade. En tredje frågeställning är hur kokböcker som är riktade till vuxna uppfattas samt hur dessa skulle kunna förbättras kognitionsmässigt.
H an na h Haapanen Rollenhagen Kandidatuppsats: Gr afisk design Malmö högskola 2017 22
Litteraturförteckning
Aukerman, M. Chambers Schuldt, L. (2016). “The Pictures Can Say More Things: Change Across Time in Young Children’s References to Images and Words During Text Discussion”. Reading Research Quarterly 51(2), 267–287.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Fernandes, C, Teixeira, J, & Merino, E 2014, ”Investigation of complexity of the instruction manuals for electrical coffeepots”, Work, 49, 4, pp. 607-616
Grefbäck, Anna, (2009). ”Bildens betydelse vid läsning: En studie av barns läsvanor och läsförståelse i skolår 2”. Kapet (1): 126-138 Holmlund, Lena (2007). Översättning av en receptbok från engelska
till svenska. Med genre- och källtextanalys och kommentar. Magisteruppsats. Stockholms universitet.
Holšánová, Jana (2010). Myter och sanningar om läsning: om samspelet mellan språk och bild i olika medier. 1. uppl. Stockholm: Språkrådet Hyerle, David (2009). Visual tools for transforming information into
knowledge. 2nd ed. Thousand Oaks, CA: Corwin Press
Inaba, Kay., Parsons, Stuart O. & Smillie, Robert (2004). Guidelines for developing instructions. New York: Taylor & Francis
Mayer, Richard E. (2009). Multimedia learning. 2nd [rev.] ed. Cambridge: Cambridge University Press
Mollerup, Per (2005). Wayshowing: a guide to environmental signage: principles & practices. Baden: Lars Müller
Mårdsjö, Karin (2001). Kokböcker. Lund: Studentlitteratur
Kress, Gunther R. (2010).Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge
Sveriges Radio (2016). Sverige är världsmästare på kokböcker. http:// sverigesradio.se/sida/avsnitt/821432?programid=950 Hämtat 2017-09- 01.
Säljö, Roger (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. 2. uppl. Stockholm: Norstedt
Témun Garpelin, Milla (2007). Salt, peppar och ett stänk oregano – översättningsstrategier i översättning av kulturrelaterade begrepp i kokböcker för barn. Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.
Tv4.se (2016) http://www.tv4.se/sveriges-yngsta-m%C3%A4sterkock
hämtat: 2017-08-28
Yli-Knuuttila, Jenna (2008). Från Bonniers Kokbok till Tammen keittokirja – översättningsstrategier och funktionalitet. Avhandling pro grad. Institutionen för språk- och översättningsvetenskap, Tammerfors universitetet.
Analysmaterial
Bandell, Alisa (2016). Baka med Alisa. Stockholm: B. Wahlström Lidström, Clara & Nyberg, Annakarin (2016). Laga: steg för steg. Stockholm: Rabén & Sjögren
H an na h Haapanen Rollenhagen Kandidatuppsats: Gr afisk design Malmö högskola 2017 23