Utformning av inspirerande instruktioner

(1)

Utformning av inspirerande instruktioner

How to design inspiring instructions

Hannah Haapanen Rollenhagen

Kandidatarbete i grafisk design, 30 hp VT 2017

Handledare, design: Tina-Marie Whitman Handledare, uppsats: Martin Farran-Lee

(2)

tråd

Examensarbete i Grafisk Design VT2017 Hannah Haapanen Rollenhagen & Emma Lindberg Handledare: Tina-Marie Whitman

(3)

Vårt examensprojekt har resulterat i handboken TRÅD som behandlar fyra hantverkstekniker -

makramé, virkning, broderi och stickning. Syftet är att kommunicera hantverkens äldre tradition samtidigt som vi vill ge dem en plats i nutidens rum.

TRÅD är tänkt att vara en del av en bokserie om traditionella hantverk. Bokserien har som syfte att återskapa ett intresse för hantverkstekniker som funnits i århundraden. Böckerna riktar sig mot en ung och trendmedveten målgrupp, där ett intresse för att skapa redan är etablerat. Målet är att föra vidare traditionerna till nästa generation.

DESIGNPROJEKT

introduktion

(4)

process

fotografi

Gällande fotografier har vi

experimenterat med olika tekniker och miljöer för att hitta ett bildspråk som ska kännas intressant samt tilltala vår målgrupp.

(5)

process

layout

STICKNING GRUNDER

STICKNING

VIRKNING

Du kan göra eget garn av en gammal t-shirt. Klipp av precis under ärmarna coh klipp sedan raka remsor av det dubbla tyget men inte hela vägen, lämna en liten bit där du klipper snett så att hela tyget blir en lång tråd.

Layoutmässigt har vi provat många olika vägar för att försöka hitta en intressant ingång till ämnet tråd. Efter vidare studier av målgruppen och deras intressen har vi valt ut vissa element i vår design som fungerat bäst.

VIRKA

efterstygn

plattsöm

korsstygn

Stick upp nålen i tyget och stick ner den en liten bit längre bak. Fortsätt så att nästa stygn tar vid där det förra slutade.

Stick upp nålen på den linje du ritat upp. Stick ner den på andra sidan av formen som ska broderas och ta genast ett väldigt litet stygn åt sidan.

Sy sneda stygn över ett antal trådar i tyget, vänd och sy tillbaka åt andra hållet.

(6)

Fyra tekniker

fyra material

fyra kapitel

fyra färger

resultat

(7)

Till varje kapitel har vi skapat illustrationer som beskriver grunderna i respektive teknik.

resultat

illustrationer

(8)

resultat

boken

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

Kokböcker för barn och ungdomar

En studie av bild och text som instruktionsmaterial

Hannah Haapanen Rollenhagen

Kandidatuppsats i grafisk design, 15 hp VT 2017

Handledare: Martin Farran-Lee

(14)

H an na h Haapanen Rollenhagen Kandidatuppsats: Gr afisk design Malmö högskola 2017

Abstract

Denna studie syftar till att undersöka hur ord och bild kan användas i recept i kokböcker riktade till barn för att göra dessa mer lättförståeliga. Studiens frågeställning lyder: Hur upplever ungdomar i åldern 13–16 år att ett recept bör utformas för att vara lätt att följa, avseende text, fotografi och illustration, utifrån böckerna ”Första bakboken” (Westman 2003), ”Baka med Alisa” (Bandell 2016) och ”Laga: steg-för-steg” (Lidström & Nyberg 2016)? Studien grundar sig i teorier kring skillnaden mellan ord och bild, olika slags bilder, kognition samt hur instruktioner bör utformas. Metoderna som har använts är visuell analys av tre kokböcker riktade till barn, med olika nivå av text och bild samt kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldern 13-16 år. Resultatet visar att informanterna föredrar instruktioner som är bildbaserade, oavsett om det är fotografier eller illustrationer.

Sökord

(15)

Hannah Haapanen Rollenhagen Kandidatuppsats: Gr afisk design Malmö högskola 2017

Innehållsförteckning

1. Inledning 1.1 Designprojektet 1.2 Målgrupp 1.3 Disposition 2. Bakgrund 2.1 Kokböcker i Sverige 2.2 Multimodalitet 2.3 Ord och bild 2.4 Inskriptioner

3. Problemformulering och syfte

3.1 Frågeställning 3.2 Avgränsning

4. Teori

4.1 Kokboken

4.2 Hur instruktioner används 4.3 Olika sorters bilder

4.4 Hur information från instruktioner bearbetas 4.5 Hur bör instruktioner utformas?

4.6 Bild och text

5. Metod och material

5.1 Visuell analys 5.2 Kvalitativ intervju 5.3 Metodkritik 6. Resultat 6.1 Visuell analys 6.2 Sammanställning av intervjuer 7. Analys 7.1 Text vs. bild 7.2 Fotografi vs. illustration 7.3 Steg-för-steg

7.4 Minimalism, redundans och konsekvent 7.5 Irrelevant material

8. Sammanfattande diskussion

8.1 Vidare forskning

Litteraturförteckning Bilaga 1 – böckerna

Bok 1 - Westman, Johanna (2003). Första bakboken. Stockholm: Tiden

Bok 2 - Bandell, Alisa (2016). Baka med Alisa. Stockholm: B. Wahlström

Bok 3 - Lidström, Clara & Nyberg, Annakarin (2016). Laga: steg för steg. Stockholm: Rabén & Sjögren

Bilaga 2 – frågor intervju

1 1 1 2 2 2 2 3 3 3 4 4 5 5 5 6 7 8 8 9 10 11 12 13 13 17 17 17 18 19 19 20 20 21 22 23 23 24 25 26

(16)

H an na h Haapanen Rollenhagen Kandidatuppsats: Gr afisk design Malmö högskola 2017 1

1. Inledning

Instruktioner är något som idag används inom många fält. De kan vara utformade för både privatpersoner samt inom diverse tekniska yrken. De kommer dessutom i många olika avancerade nivåer, alltifrån att beskriva enklare handlingar såsom att använda en brödrost, till hur avancerad rymdteknik ska konstrueras. För privatpersoner återfinns instruktioner bland annat för möbelkonstruktion, hemelektronik, träningsguider och kokböcker. Det jag har valt att rikta in mig på är hur kok- och bakböcker riktade till barn och ungdomar är utformade när det kommer till

instruktionsmomentet (receptet).

När det kommer till att utveckla instruktioner är det en fördel att grunda sitt arbete i teori för att förstå hur de olika elementen i instruktionen fungerar och under vilka förhållanden som de är som mest effektiva (Mayer 2009). Jag kommer främst att undersöka mitt material utifrån ett kognitivt perspektiv, vilket handlar om hur den mänskliga hjärnan tolkar och behandlar information.

1.1 Designprojektet

Mitt designprojekt skapades tillsammans med en annan grafisk design-student, Emma Lindberg, och består av en inspirerande handbok kring hantverk som rör garn och tråd. Boken innehåller bland annat illustrerade instruktioner för grunderna i stickning, virkning, broderi samt makramé. I arbetet med designprojektet har frågan kring hur instruktioner bäst visualiseras kommit upp, vilket är ingången till ämnet för kandidatuppsatsen.

Under researchprocessen för designprojektet studerade vi många olika befintliga hantverksböcker för att se vilken väg vi ville gå. Det vi upptäckte var att det finns en mängd olika sätt att visualisera instruktioner på. Vissa böcker använder fotografier och andra använder olika former av illustrationer, antingen handritade eller digitalt framställda. Både fotografier och illustrationer har dessutom haft olika nivåer gällande detaljer. Vissa böcker använder istället främst text för att lära ut

teknikerna. Det vi ansåg fungerade bäst var böcker som använder enklare illustrationer med en mindre mängd tillhörande text. Då kokböcker ofta fyller samma funktion som vårt designprojekt, det vill säga att både instruera, men även att inspirera, har jag valt att i denna uppsats undersöka just kokböcker närmre.

1.2 Målgrupp

Målgruppen för denna studie är barn i åldern 6–12 år. Kokböcker som är riktade till äldre ungdomar eller vuxna har en tendens att endast använda text för att beskriva tillvägagångsättet i recept och bilder används främst för att visa det slutgiltiga resultatet på maträtten eller bakverket. Bland kokböcker som är riktade till barn i åldern 6–12 år finns istället ett större urval av böcker som använder både text och bild för att beskriva flera delar av recepten. En mer utförlig genomgång av material och urval finns längre fram i uppsatsen, under avsnittet som beskriver metoder för studien.

(17)

1.3 Disposition

Uppsatsen inleds med bakgrund för studien – kokböcker i Sverige, ord och bild, multimodalitet samt inskriptioner. Sedan följer en redovisning av problemformulering, syfte, frågeställning och avgränsning. Därefter redogörs de teorier och relaterad forskning inom ämnet som ligger till grund för kommande analys - inledningsvis ges en kort beskrivning av kokboken som medium, därefter följer teorier kring hur instruktioner används, beskrivningar av olika slags bilder, teorier kring hur information från instruktioner bearbetas av hjärnan, samt hur instruktioner därmed bör utformas och slutligen teorier kring skillnader mellan ord och bild. I avsnittet därefter beskrivs den metod som har utförts (visuell analys samt kvalitativa intervjuer), material som har använts (tre kokböcker skrivna för barn) samt ett stycke med metodkritik. Sedan redovisas vilket resultat som kommit ur metoderna. Vilket följs av en analys av resultatet som kopplas till de teorier som beskrivits. Sedan sammanfattas uppsatsen med en kort diskussion och slutsatser. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning inom ämnet.

2. Bakgrund

2.1 Kokböcker i Sverige

Recept och kokböcker är något som har följt människan väldigt länge. Till en början fanns recept främst i muntlig form, men i och med tryckpressen blev kokböcker allt vanligare. I Sverige kom genomslaget för den tryckta kokboken omkring 1700-talet. Kokboken kan beskrivas som en av de första skriftliga instruktionerna (Mårdsjö 2001).

I Sverige är kokböcker idag vanligare än någonsin, det ges ut mer än en ny kokbok varje dag. År 2016 gavs det ut mer än 400 titlar bara i Sverige, vilket gjorde oss till världsmästare på kokböcker sett till antal titlar per capita (Sveriges Radio 2016).

Det har även blivit allt vanligare att även barn och ungdomar lagar mat och bakar själva. Sveriges yngsta mästerkock och Hela Sverige bakar - junior är tv-program där barn mellan 8–12 år tävlar i vem som är bäst på att laga mat och baka (Tv4.se 2017). 2016 fick deltagarna i Sveriges yngsta mästerkock dessutom medverka i en egen kokbok.

2.2 Multimodalitet

I kokböcker idag används ofta skriven text tillsammans med olika slags bilder. Socialsemiotikern Gunther Kress (2010) förklarar att exempelvis bild, text, tal och rörlig bild kan benämnas som olika modaliteter. När det kommer till kommunikation, är det vanligt att flertalet modaliteter används tillsammans och benämns då som multimodal. Kommunikationen är då designad så att varje modalitet har en specifik funktion och uppgift. Dessa grupper av modaliteter är baserade på design, val och arrangemang av resurser för att skapa ett specifikt meddelande om ett särskilt problem för en särskild publik (Kress 2010).

(18)

2.3 Ord och bild

Bilder av olika slag har varit en del av mänsklig kultur längre än skriftspråket. Trots detta har språket länge setts som det enda medlet att behandla mänsklig mening och huvudformen för lärande har i många år varit den verbala formen – ord (Kress 2010; Mayer 2009). Det är först på senare år, särskilt i samband med datorns intåg, som det har blivit mer och mer populärt med presentationer som är av det visuella slaget (Mayer 2009).

Kress (2010) visar ett exempel på en visuell jämförelse av en lärobok från 1935 och en lärobok från 2002 som ska lära ut om den mänskliga kroppen. Båda böckerna använder både text och bild, men den äldre boken låter texten få betydligt mer plats än bilden. Bilden får mest agera som en illustration medan texten står för informationen. I boken från 2002 är texten och bilden istället parallella och får ta upp lika mycket yta. Här får även bilden agera informationsbärare. Kress (2010) menar på att det utifrån detta går att dra slutsatser om att bilden på senare år har blivit jämställd med texten när det kommer till att föra vidare kunskap.

Vissa studier visar även hur den mänskliga hjärnan går mot en visuell dominans när det kommer till att bearbeta information och skapa kunskap. Detta till följd av att hjärnforskare menar på att 70% av den information vi mottar från våra omgivningar tas emot av ögonen (Hyerle 2009). Väl i hjärnan skapas och lagras informationen som visuella bilder. Även den nya tekniken förstärker denna visuella dominans genom ett konstant bildflöde (Hyerle 2009).

2.4 Inskriptioner

Texter, bilder, kartor och diagram kan även beskrivas som inskriptioner, vilket innebär fysiska redskap som fungerar som en externalisering av mänskliga kunskaper och insikter, samt bidrar till att bevara dessa i samhället. Inskriptioner kan även fungera som ett externt minnessystem, där människor har möjlighet att spara information utanför den egna kroppen (Säljö 2010). En kokbok fungerar utifrån denna teori som ett medel att föra vidare samhällets kunskaper kring matlagning.

3. Problemformulering och syfte

Dagens människa har mindre kunskap om matlagning till följd av bland annat en mer urban livsstil, den tekniska utvecklingen samt det större utbudet av hel-och halvfabrikat. Detta leder till att dagens recept kräver mer precisa beskrivningar för att läsaren ska kunna använda dem (Holmlund 2007). Första intrycket av en instruktion kommer dessutom att påverka om och hur personen använder informationen nästa gång (Inaba, Parsons & Smillie 2004). Det är därför viktigt att instruktioner är lättförståeliga. Men vad är det som gör en instruktion, i detta fall recept i en kokbok, lätt att följa? Kan den grafiska designen av recepten hjälpa till att skapa tydligare beskrivningar istället för att bara skriva mer utförligare text? Går det att beskriva recept med hjälp av bilder istället för enbart text? Eller är text en bättre modalitet för att visualisera ett tillvägagångsätt? Detta är några av frågorna som ringar in problemområdet för denna studie.

(19)

Syftet med denna studie är därmed att få en ökad insikt i hur stor

påverkan valet av modalitet för att beskriva ett recept har för användarens förståelse av hur ett recept bör följas. De specifika modaliteter som har undersökts i denna studie är text, fotografi samt illustration. Tre kokböcker som använder dessa modaliteter på olika sätt har därför valts som grund till undersökningen. Det är dock viktigt att inte bara studera böckerna utifrån mig själv, utan dessutom höra vad potentiella användare anser om dem. Därför har jag valt att även intervjua ungdomar i åldern 13–16 år kring dessa tre kokböcker för att ta reda på vilken slags utformning som de anser är lättast att följa.

3.1 Frågeställning

Frågeställningen för denna studie är:

Hur upplever ungdomar i åldern 13–16 år att ett recept bör utformas för att vara lätt att följa, avseende text, fotografi och illustration, utifrån böckerna ”Första bakboken” (Westman 2003), ”Baka med Alisa” (Bandell 2016) och ”Laga: steg-för-steg” (Lidström & Nyberg 2016)? De kokböcker som nämns i frågeställningen är riktade till barn i åldern 6–12 år, vilket är min målgrupp. För denna åldersgrupp finns ett större utbud av kokböcker som använder både text och bild. Eftersom det kan vara svårt att komma i kontakt med barn i denna ålder har jag istället valt att intervjua ungdomar i åldern 13–16 år. Att informanterna är äldre än kokböckernas målgrupp kan förhoppningsvis leda till en bredare förförståelse när de reflekterar kring utformningen på kokböckerna.

3.2 Avgränsning

Denna studie är avgränsad till att endast studera böcker riktade till min målgrupp, barn i åldern 6–12 år, eftersom det finns ett större urval av kokböcker för denna åldersgrupp som använder fotografier och illustrationer när det kommer till att förklara recept. Informanterna i denna studie är avgränsade till att vara i åldern 13–16 år. Anledningen till att jag har valt att intervjua ungdomar i denna ålder istället för barn i den tänkta läsåldern för de valda böckerna är för att de bland annat kan ha mer erfarenhet av att laga mat själva samt läsa olika slags kokböcker gentemot barn i åldern 6–12 år.

Denna studie kommer endast att undersöka fysiska kokböcker och inte recept hämtade på internet. Detta för att jag vill undersöka kokboken som medium och format. Jag har även valt att endast studera böcker som är skrivna på 2000-talet och som går att hitta på barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket i Malmö. Metoderna för denna studie kommer dessutom enbart att undersöka utformningen av böcker, inte hur de används i praktiken.

(20)

4. Teori

Teorin som kommer redogöras för inleds med en kort beskrivning av kokboken som medium. Då recept kan ses som en slags instruktion kommer jag därefter att beskriva teorier kring hur instruktioner används. Eftersom de kokböcker jag har valt innehåller bilder följer sedan beskrivningar av olika slags bilder. Därefter följer teorier kring hur information från instruktioner bearbetas av hjärnan, samt hur

instruktioner därmed bör utformas. Eftersom kokböcker ofta är utformade med både text och bild följer därefter teorier kring skillnader mellan dessa samt studier kring hur barn använder text och bild.

Tyvärr har jag inte funnit så många likartade studier som denna, det vill säga med syfte att undersöka hur fotografier, illustrationer och text påverkar ungdomars förståelse av recept i kokböcker skrivna för barn. Däremot har jag funnit ett antal studier som undersöker översättning av kokböcker, som har varit användbara för att ge en djupare förståelse av kokboken som genre. Jag har även funnit ett antal studier som undersöker hur barn uppfattar bild och text i en klassrumsmiljö, som är intressant då min målgrupp är skolbarn i åldern 6–12 år.

4.1 Kokboken

Lena Holmlund (2007) ger i sitt examensarbete Översättning av en receptbok från engelska till svenska en kort översikt av den svenska kokbokens utveckling under 1900-talet. Holmlund (2007) förklarar att i och med teknikens utveckling har kokböcker inte bara förändrats språkmässigt utan de har även fått ett helt nytt utseende. Dagens

kokböcker innehåller bland annat fler färgbilder och har fler typsnitt. De använder även typografiska medel såsom punktuppställningar av olika slag, för att göra recepten tydliga och överskådliga (Holmlund 2007).

Yli-Knuuttila (2008) menar på att kokboken som medium har flera funktioner. Dels kan den fungera som en instruktion, där läsaren uppmanas till att faktiskt göra något. Denna instruktion behöver vara tydlig och informativ. Men kokboken kan även fungera som en inspirationskälla, där boken istället fyller ett mer estetiskt än praktiskt syfte, där läsaren inte nödvändigtvis behöver laga rätterna. I dessa fall kan det faktiska innehållet vara mindre värt än bokens form och utseende (Yli-Knuuttila 2008).

Milla Témun Garpelins beskriver i sin magisteruppsats Salt, peppar och ett stänk oregano (2007) en studie om översättningen av tre kokböcker skrivna för barn. I sin uppsats beskriver hon att böcker och kokböcker som är skrivna till barn oftare är illustrerade än böcker riktade till vuxna. Bilderna i dessa böcker kan dels användas som ett komplement till texten som beskriver receptet, men de kan även visa och ge exempel på hur matlagningen ska gå till (Témun Garpelin 2007).

4.2 Hur instruktioner används

Inaba, Parsons & Smillie (2004) beskriver i sin bok Guidelines for

developing instructions hur instruktioner används baserat på användarens erfarenhet av produkten som instruktionen beskriver. Skillnaden mellan en erfaren användare och en nybörjare ligger i hur ofta instruktionen

(21)

används, inte vilken typ av information eller nivå av detalj som de kräver av instruktionen (Inaba, Parsons & Smillie, 2004). Enligt författarna är den mest krävande användaren nybörjaren, som inledningsvis följer instruktionen steg-för-steg och därefter mer sällan. En erfaren användare använder istället instruktionen efter behov, när tidigare kunskap inte hjälper (Inaba, Parsons & Smillie, 2004).

Vidare beskriver författarna något som de kallar för ”read-look-do mode” vilket innebär att användaren börjar med att läsa första steget, sedan kollar på verktygen för att relatera de till instruktionen, därefter utför steget, och sedan går vidare till nästa steg. Efter några gånger används instruktionen mest som en checklista och användaren litar mer och mer på sitt minne, vilket gör det viktigt att varje steg är lätt att hitta. Troligtvis utför användaren ett flertal steg självständigt och studerar bara instruktionen sporadiskt. Om användaren får svårigheter med att hitta rätt information kommer den antagligen sluta använda instruktionen (Inaba, Parsons & Smillie, 2004).

Vid kortare instruktioner beskriver Inaba, Parsons & Smillie (2004) att användaren istället kommer att ögna sig igenom instruktionen för att skapa sig en uppfattning och sedan referera tillbaka om den fastnar. Återigen är det viktigt med ett format som gör det lätt att hitta specifika delar av proceduren (Inaba, Parsons & Smillie, 2004).

4.3 Olika sorters bilder

Då bilder ofta är en del av instruktioner är det intressant att förstå deras olika förmågor. Holsánová (2010) beskriver olika slags bilders funktion samt deras kognitiva krav på läsaren i sin bok Myter och sanningar om läsning: om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Det är intressant för min studie då jag vill undersöka vilken inverkan bilder har på att förstå hur recepten bör följas.

Realistiska bilder är bilder som har en fysisk likhet till ett konkret objekt från den yttre världen. Likheten rör objektets färg, form, storlek eller rörelse. Det kan finnas olika nivåer av detalj gällande realistiska bilder. Fotografier är exempel på bilder som har en hög grad av realism samt en stor fysisk likhet med det verkliga objektet. Därför är dessa bilder ofta enkla att läsa av och tolka för läsaren. En illustration av ett objekt är mindre lik det verkliga objektet. Vid läsning av en illustration krävs det att användaren förstår att bilden enbart visar vissa delar av objektet och att vissa delar är borttagna. Det är dock oftast inte ett problem för läsaren att tolka realistiska bilder, då barn lär sig i tidig ålder att kunna skilja på bild och verklighet (Holsánová, 2010).

En schematisk bild skiljer sig enligt Holsánová (2010) från fotografier genom att de är mer abstrakta och avskalade. Detaljer har tagits bort och endast de mest karakteristiska delarna har lämnats kvar. Schematiska bilder kan fylla olika slags funktion för läsaren beroende på vilken kontext de visas i samt vilken förkunskap läsaren har Holsánová (2010).

Holsánová (2010) redogör för att bilder har ett antal grundläggande funktioner, där de mest intressanta för denna studie är bilder med dekorativ och representationell funktion. Dekorativa bilder menar Holsánová (2010) har en svag koppling till innehållet och relaterar inte till den språkliga informationen. De används för att exempelvis göra texten intressantare eller luftigare. Holsánová (2010) förklarar att vissa studier har visat att sådana bilder kan bidra till att läsaren uppskattar

(22)

läsningen mer. Dock menar författaren att senare studier istället har visat att dekorativa bilder inte bidrar till att skapa mening för läsaren utan snarare kan störa läsarens mer centrala kognitiva processer. Bilder som istället har en funktion som är representationell avbildar objekt som omnämns i den språkliga beskrivningen samt har en tydlig koppling till innehållets budskap (Holsánová, 2010).

4.4 Hur information från instruktioner bearbetas

Active learning principle

När det kommer till hur information i instruktioner bearbetas redogör Inaba, Parsons & Smillie (2004) för en princip som de kallar för ”Active learning principle”. Denna princip går ut på att en läsare lättare kommer ihåg information om den använder informationen. Författarna menar på att samma princip gäller för att följa procedurer, att utföra en handling hjälper till att etablera den i minnet. Studier visar att både tid och noggrannhet förbättras snabbt för procedurer som stöds av lättanvända instruktioner. Efter några gånger räcker det att snegla på instruktionen för att komma ihåg den (Inaba, Parsons & Smillie, 2004).

Spatial förmåga

Vidare beskriver Holsánová (2010) att det finns individuella skillnader i människors spatiala förmågor. Vissa personer kan exempelvis ha svårigheter att mentalt rotera tredimensionella objekt eller visualisera ett objekt från olika håll. Den spatiala förmågan menar Holsánová (2010) är viktig bland annat för att kunna förstå och använda instruktioner som bygger på schematiska stillbilder. Personer med lägre spatial förmåga kan enligt forskning få användning av dynamiska visualiseringar istället, såsom video, eftersom de då inte mentalt behöver rotera objekten (Holsánová 2010).

Irrelevant kognitiv bearbetning

Mollerup (2005) diskuterar i sin bok Wayshowing vikten av att hitta en balans mellan minimalism och redundans. Minimalism är viktigt för att informationen inte ska bli för plottrig och för att minska risken att det finns för mycket intryck som förvirrar läsaren. Begreppet redundans handlar om när samma information ges mer än en gång. Fördelen med redundans är att risken för missförstånd minskar när informationen ges flera gånger. Mollerup (2005) förklarar vidare att all överflödig information dock inte kan kvalificeras som redundant information. Han hävdar att många stiliga grafiska idéer tyvärr saknar användningsbar mening och dessa borde istället klassas som grafiskt brus (Mollerup 2005).

Även Mayer (2009) beskriver hur bland annat förvirrande design gällande den fysiska layouten av en instruktion kan bidra till att för mycket kognitiv kapacitet ägnas åt irrelevant kognitiv bearbetning, vilket ger mindre utrymme till mer givande kognitiva processer. En typ av förvirrande design kan bestå utav irrelevant material, vilket kan liknas vid Mollerups ”grafiska brus”. Det vill säga material i form av exempelvis grafik som kan vara intressant men som är irrelevant för själva instruktionen (Mayer 2009). Det Holsánová (2010) beskriver som dekorativa bilder kan således även det ses som irrelevant material.

(23)

4.5 Hur bör instruktioner utformas?

Hyerle (2009) beskriver hur det kan uppstå kognitiv dissonans mellan de ofta linjära presentationer av information som återfinns i exempelvis böcker med långa textstycken och det multidimensionella sätt som hjärnan använder för att bearbeta information till kunskap, genom mentala modeller och kartor (Hyerle 2009). En lösning på detta är att istället utforma instruktionsmaterial som tillämpar det sätt som hjärnan arbetar på, genom att använda olika modaliteter.

Enligt Inaba, Parsons & Smillie (2004) är inte alla typer av jobb lämpade för steg-för-steg instruktioner. De som är mest lämpade är arbeten som består av separata steg med begränsad öga-hand koordination (Inaba, Parsons & Smillie 2004). Information som både nybörjaren och den erfarna användaren behöver är: vad som ska utföras och när, ordningsföljden av de olika momenten, var utförandet ska äga rum samt hur föremålet för åtgärden ser ut (Inaba, Parsons & Smillie 2004). Varje steg bör vara lätt att identifiera och det är dessutom av vikt att instruktionen är konsekvent, samma slags händelse bör beskrivas på samma sätt genom hela instruktionen eller handboken (Inaba, Parsons & Smillie 2004).

Kontextberoende vs kontextoberoende

Karin Mårdsjö (2001) beskriver i sin rapport Kokböcker att det finns olika nivåer för att beskriva metoder (instruktioner). Hon förklarar att de olika nivåerna kan bero på hur mycket förkunskaper användaren förväntas ha. Dessa nivåer kan beskrivas utifrån begreppen kontextberoende och kontextoberoende. I en kokbok som är kontextberoende förväntas användaren veta hur man lagar mat, vilket leder till att recepten inte är lika precisa. I en kokbok som istället är kontextoberoende förväntas användaren ha mindre eller ingen förkunskap alls, vilket bidrar till mer exakta beskrivningar och angivelser för ingredienser, mått och tillvägagångssätt. Ett sätt att skapa en mer exakt beskrivning är bland genom bilder. Mårdsjö (2001) menar vidare på att vi går mot mer kontextoberoende kokböcker.

4.6 Bild och text

Eftersom denna studie syftar till att undersöka hur ett recept kan beskrivas genom text och bild är Kress (2010) studier kring skillnaden mellan dessa högst relevanta. Kress (2010) menar på att bild och text har olika förmågor att beskriva saker. Han beskriver bland annat vilka olika slags svar som kan följa uppmaningen ”berätta något om en plantcell” gentemot ”rita en plantcell med dess cellkärna”. Kress (2010) förklarar att en bild kräver ett så kallat epistemologiskt åtagande, där bilden måste beskriva hur cellkärnan är och var den är placerad. Detta åtagande är oundvikligt, i bilden måste den lilla cirkeln som representerar cellkärnan placeras någonstans. I ett talat eller skriftligt svar finns det inget åtagande kring placering, storlek eller form. Däremot innehar det talade eller skriftliga svaret ett epistemologiskt åtagande kring enheter, såsom deras namn och deras relation till varandra (Kress 2010).

Då målgruppen för denna studie är barn i åldern 6–12 år, är även studier kring hur barn tolkar bild och text relevant. Jag har funnit två studier som undersöker detta, Aukerman & Chambers Schuldt (2016) och

(24)

Grefbäck (2009), dock har de använt skönlitterära bilderböcker istället för instruktioner eller kokböcker. Trots detta anser jag ändå att deras artiklar kan vara intressanta för min studie eftersom de ger en inblick i hur en yngre målgrupp använder bild och text för att skapa förståelse av innehållet i böcker.

Aukerman & Chambers Schuldt (2016) studie har undersökt hur 20 barn i åldern 7–8 år refererar till text respektive bilder, medan de läste och diskuterade böcker som innehöll både text och bild. Forskarna kom fram till att under diskussioner av böckerna refererade barnen mer till bilder under den första perioden av året och övergick sedan till att hänvisa mer till texten. En förklaring menar de kan vara att elevernas avkodningsförmåga ökade under året, vilket leder till att de bättre kan motta det lingvistiska materialet. Det kan i sin tur vara kopplat till att viss ögonblicksforskning visar att personer med bättre avkodningsförmåga tenderar att visuellt dras till skriven text snarare än bilder (Aukerman & Chambers Schuldt 2016).

Även Anna Grefbäck (2009) har i sitt examensarbete under lärarprogrammet undersökt hur bilder påverkar läsförståelsen för barn i årskurs 2. Grefbäcks (2009) metod gick ut på att barnen fick läsa tre böcker som använde antingen bara text, bara bild eller både text och bild. Därefter fick de svara på ett antal frågor kring berättelsen i böckerna. Ett intressant resultat var att de elever som Grefbäck (2009) intervjuade berättade att de klarade sig utan bilder i böcker, medan de i själva verket omedvetet använde bilderna för att förstå innehållet i böckerna och för att skapa en djupare förståelse.

Grefbäcks (2009) studie visar på att barn i årskurs 2 faktiskt använder bilder för att förstå innehållet i böcker, trots att de själva inte alltid är medvetna om det, eller vill erkänna det. Det kan således vara ett argument för att det kan vara bra att använda bilder i instruktioner som är riktade till yngre barn. Aukerman & Chambers Schuldt (2016) studie pekar i sin tur på att barn kan ha en tendens att använda sig mer av text än bild desto äldre de blir, till följd av att de utvecklar sin avkodningsförmåga. Enligt denna teori bör kanske instruktioner vara utformade med hjälp av bilder till yngre barn och använda mer text för äldre läsare. Kress (2010) teori motsäger dock detta då han menar på att bild och text har olika förmågor att beskriva saker. Enligt Kress (2010) teori skulle det därför kunna vara användbart att både använda bild och text i instruktioner, för att läsaren ska ha en större chans att förstå hur instruktionen ska användas.

5. Metod och material

De metoder som har använts i denna undersökning är inledningsvis en visuell analys av utformningen av recept i tre kokböcker riktade till barn i åldern 6–12 år. Därefter har jag utfört kvalitativa intervjuer utifrån dessa kokböcker med ungdomar i åldern 13–16 år. Efter en beskrivning av materialet följer en analys utifrån de teorier som beskrivits tidigare i uppsatsen.

När det kommer till metodval har Fernandes, Teixeira & Merinos artikel Investigation of complexity of the instruction manuals for electrical coffeepots (2014) varit behjälplig. Författarna har genomfört en undersökning där de har studerat fyra instruktionsmanualer för

(25)

kaffemaskiner. Som metod har forskarna intervjuat grafisk

design-studenter kring bild, text, layout, varningar och information för att få fram förslag på förbättringar. Jag har till viss del använt mig utav deras metod. Dock har jag intervjuat potentiella användare istället för experter inom området (grafisk design-studenter).

5.1 Visuell analys

Den visuella analysen som har utförts grundar sig i kvalitativ metod, vilket innebär intensiva studier av ett fåtal fall, där processer, relationer och kvalitativa egenskaper beskrivs mer ingående (Ekström & Larsson 2010). Syftet med den visuella analysen i min studie är att undersöka huruvida utformningen av böckerna överensstämmer med den teori som jag har hittat kring hur text och bild påverkar läsarens förståelse samt hur instruktioner bör utformas.

Material och urval

För att hitta ett lämpligt material till den visuella analysen och en mängd som var hanterbar utifrån den tidsram som detta projekt hade, gick jag till Malmö Stadsbibliotek och kok- och bakboksavdelningen för barn och unga. För att kunna svara på studiens frågeställning ville jag studera böcker som skilde sig åt gällande användning av text, fotografi samt illustrationer. Därför valde jag tre böcker som jag ansåg var tydliga exempel för dessa tre olika sätt att visualisera recept på. Jag benämner böckerna som Bok 1, Bok 2 och Bok 3. Bok 1 och 2 har en tänkt läsålder på 9–12 år och bok 3 är skriven för barn i åldern 6–9 år (Bokus, 2017). Jag har inte huvudsakligen valt böckerna utifrån deras tänkta läsålder utan fokuserat på hur recepten är utformade.

• Bok 1 - ”Första bakboken” av Johanna Westman (2003) • Bok 2 - ”Baka med Alisa” av Alisa Bandell (2016)

• Bok 3 - ”Laga: steg-för-steg” av Clara Lidström & Annakarin Nyberg (2016)

Genomförande

Den visuella analysen inleds med en beskrivning av materialet, utifrån fem parametrar som recepten har delats in utefter: Ingredienser, Redskap, Genomförande, Resultat samt Irrelevant material. Dessa parametrar (bortsett från den sista) har valts då det är grunden för de allra flesta moderna recept (Mårdsjö 2001). Med Ingredienser åsyftas vilka råvaror som krävs för att följa receptet. Redskap beskriver vilken utrustning som krävs, såsom kastruller, vispar och slevar. Genomförande beskriver hur receptet ska utföras. Resultat visar hur receptet ser ut när det är färdigt. En annan aspekt som kommer undersökas är om det förekommer Irrelevant material på uppslagen, det vill säga material som kan vara intressant, men som inte har en direkt koppling till instruktionens funktion (Mayer, 2009).

Jag kommer undersöka vilken modalitet varje parameter har, det vill säga om de visas som text, fotografi eller illustration. Eftersom en del av den teori som jag har använt (Inaba, Parsons & Smillie 2004) förespråkar att instruktioner bör vara uppdelade i tydliga steg kommer jag även studera detta och i så fall på vilket sätt de är uppdelade i steg. Jag kommer även undersöka hur de olika elementen förhåller sig till varandra på sidan samt vilken färg texten i böckerna har samt vilka slags typsnitt

Bok 1

Bok 2

(26)

som används. Främst för att se om dessa används konsekvent inom böckerna eller ej, då studier (Inaba, Parsons & Smillie 2004; Mayer 2009) visar att det är något som kan påverka förståelsen av instruktioner.

Analysen gick till på så sätt att jag studerade en bok i taget. Jag började med att studera boken övergripande för att se om det fanns ett mönster i hur de olika parametrarna visualiserades. I böcker där recepten var uppbyggda på samma sätt genom hela boken valde jag ut ett uppslag som fick vara representativt för hela boken. Dessa uppslag studerade jag sedan mer ingående och beskrev i detalj hur de olika parametrarna visualiserades. I böcker där det användes olika sätt för att beskriva recepten valde jag att studera ett recept i taget av dessa och beskrev i detalj hur de var utformade samt hur de skilde sig åt inom boken.

5.2 Kvalitativ intervju

Kvalitativa metoder används för att få en djupare förståelse, där syftet är att undersöka hur användarna upplever materialet (Denscombe, 2009). Specifikt intervjuer är lämpligt som metod när forskaren vill få en bättre förståelse för användarnas åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter (Denscombe, 2009). Då jag vill undersöka hur kokböckers utformning kan påverka läsarens upplevelse och förståelse passar sig intervjuer därför bra för denna undersökning. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuaren har ett antal förbestämda ämnen och frågor, men intervjuaren är flexibel med bland annat frågornas ordning. Svaren är dessutom öppna och en viktig del av den semistrukturerade intervjun är att den intervjuade tillåts att utveckla sina tankar (Denscombe, 2009).

Urval

Personerna som deltog i intervjuerna var ungdomar mellan 13–16 år. Anledningen till att jag har valt att intervjua lite äldre ungdomar, istället för barn i åldern 6–12 år vilket är den åldersgrupp som böckerna riktar sig till, är för att det kan finnas en större chans att de lagar mat själva samt att det är de som bestämmer var de ska hitta recept. Min förhoppning var att ungdomar i åldern 13–16 år kunde relatera till den sortens kokböcker som studien undersöker, trots att de är lite äldre än böckernas målgrupp. Exempelvis för att de kanske läst liknande böcker när de själva var yngre eller har tillgängligt hemma på grund av småsyskon. Att ungdomarna är lite äldre gör också att det finns en större chans att de även har en uppfattning av kokböcker för vuxna, samt hur dessa är utformade. Förhoppningsvis kan det leda till en bredare förförståelse när de reflekterar kring utformningen på böckerna i denna studie. Grefbäcks (2009) studie kring bildens betydelse för läsförståelse pekade på att barn i årskurs 2 inte alltid själva är medvetna om att de använder bilder när de läser, vilket är ytterligare ett argument för att intervjua äldre ungdomar som kan ha en bättre självinsikt angående detta.

Genomförande

Intervjuerna skedde på en högstadieskola i Stockholm. Efter att jag fått tillstånd från skolans rektor, befann jag mig i ett uppehållsrum och frågade de elever som hade rast om de ville delta i en intervju. Några av intervjuerna skedde under en hemkunskapsklass. Dessa intervjuer skedde när eleverna lagat klart maten och satt och åt. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde informanternas matlagningsvanor samt om

(27)

och hur de använder recept och kokböcker. I intervjuerna diskuterades även böckerna från den visuella analysen. Informanterna fick frågor gällande vilka böcker de ansåg var lättast och svårast att förstå samt eventuella anledningar till detta.

Jag har genomfört både personliga intervjuer och gruppintervjuer. En personlig intervju består av ett samtal mellan endast forskaren och en informant. Fördelar med en personlig intervju är att de uppfattningar och synpunkter som uppkommer härstammar från en källa. Sådana intervjuer är dessutom lätta att kontrollera, då det bara är en persons idéer att sätta sig in i och följa (Denscombe, 2009). Gruppintervjuer innebär att flera personer blir intervjuade samtidigt. En fördel med gruppintervjuer är att fler synpunkter och åsikter får komma fram. En annan kvalité är att det skapas en gruppdynamik och en gruppdiskussion, där deltagarna kan lyssna på varandra och alternativa åsikter (Denscombe, 2009). En nackdel med gruppintervjuer kan vara att informanterna påverkas av varandra för mycket. Särskilt när det kommer till ungdomar finns en risk att de faller för grupptryck och kanske svarar likadant som deras kompisar, trots att de kanske egentligen tycker annorlunda själva.

I denna studie har totalt 21 personer medverkat i intervjuer. Jag har genomfört 2 personliga intervjuer och 7 gruppintervjuer. I gruppintervjuerna deltog mellan 2–4 personer i varje grupp. Antalet personliga eller gruppintervjuer bestämdes utifrån hur eleverna satt i uppehållsrummet. De flesta satt i grupper vilket ledde till att det blev fler sådana intervjuer.

Etiska aspekter

Då personerna som deltog i intervjuerna var minderåriga förekommer ett antal etiska aspekter. Till följd av detta har jag valt att hålla personernas och skolans namn anonymt. Jag har även valt att inte spela in intervjuerna då personerna är under 18 år och jag inte har haft möjlighet att be om målsmans tillstånd. I övrigt har jag fått tillstånd från skolans rektor att överhuvudtaget befinna mig på skolan samt intervjua eleverna.

5.3 Metodkritik

En av böckerna som analyseras är betydligt äldre än de andra två, från 2003 respektive 2016. Detta kan eventuellt påverka utformningen av boken, och vara en anledning till att den är mer textbaserad än de andra två, då det på senare år generellt har blivit vanligare att använda bilder (Holmlund 2007). Då mitt syfte med denna undersökning är att undersöka hur relationen mellan text och bild kan påverka förståelsen av recept anser jag att denna bok fortfarande kan vara relevant för undersökningen.

Informanterna i min studie faller inte inom min målgrupp och den tänkta läsåldern till kokböckerna som jag har studerat. Det hade varit intressant att även intervjua barn som är 6–12 år för att se om det finns skillnader eller likheter i hur de upplever böckerna gentemot de ungdomar som jag har valt att intervjua. Då det finns vissa nackdelar med många gruppintervjuer, såsom att informanterna kan påverka varandra, hade det kanske varit intressant att utföra fler personliga intervjuer.

Intervjuerna har bland annat behandlat förståelsen av de olika

böckerna. Informanterna har dock inte använt böckerna eller recepten på riktigt utan endast observerat och diskuterat utformningen av böckerna.

(28)

Således kan denna metod inte ge ett resultat som avgör vilken bok som faktiskt fungerar bäst i praktiken, utan endast vilken bok informanterna tror att de förstår bäst.

Under intervjuerna har jag av etiska skäl valt att inte spela in

ungdomarna. Istället har jag antecknat under intervjun samt sammanställt strax efter intervjuerna. Detta kan dock leda till att viss information kan ha försvunnit på grund av att jag inte hunnit anteckna eller inte kommit ihåg ordagrant vad respondenterna svarat.

6. Resultat

6.1 Visuell analys

Bok 1 - ”Första bakboken” av Johanna Westman (2003)

Ingredienser och redskap som krävs för recepten beskrivs båda i textform. Samma typsnitt används för både ingredienser och redskap, en halvfet sans serif. Skillnaden mellan dem är att ingredienser skrivs i listform och redskap som löpande text. Textfärgen är en accentfärg som varierar från olika uppslag. Bok 1 är utformad efter två spalter och texten som rör ingredienser och redskap ligger alltid inom dessa spalter. Ingredienser kommer först i receptet, därefter vilka redskap som krävs och sist genomförandet.

Bok 1 Bok 2 Bok 3

Ingredienser Text (lista) Text (lista) Illustration och Text

Verktyg Text (löpande) Tect och Fotografi Illustration och Text

Genomförande Text (löpande, uppdelat i steg)

Text och Fotografi (uppdelat i steg)

Illustration och Text

Resultat Fotografi Fotografi Fotografi och Illustration

(29)

Genomförandet i recepten beskrivs i textform. Det är löpande text som är uppdelat i flertalet steg. Typsnittet är detsamma som för ingredienser och redskap, dock en tunnare variant. Textfärgen är svart. Texten är placerad direkt under ingredienser och redskap.

Resultatet visas ibland inte alls och ibland som illustrationer. Ibland visas resultatet som frilagda fotografier och ibland som fotografier där bakverket är i en miljö.

Irrelevant material förekommer i form av en parallell berättelse om författaren Johanna och Mixer, en karaktär från författarens

barnprogram. Berättelsen visas som små fotografier och illustrationer med konversationer mellan figurerna. Mestadels är detta material irrelevant till receptet, men ibland är det små tips som rör receptet.

Bok 2 - ”Baka med Alisa” av Alisa Bandell (2016)

I bok 2 finns det två olika sätt som recepten kan vara utformade på. Det ena är främst textbaserat och det andra visar receptet steg-för-steg genom fotografier.

Bok 2 - Version 1

På uppslag som främst är textbaserade visas Ingredienser i form av text i en lista. Typsnittet är en tunn sans serif som skiljer sig från övrig text. Färgen varierar men är ofta skild gentemot övrig text. Information som rör ingredienser är placerad antingen i en spalt längst till höger eller längst

(30)

till vänster på sidan. Redskap som ska användas beskrivs mestadels inte självständigt, utan inkluderas i informationen som rör genomförandet. Om det krävs något ”specialredskap” för receptet så visas en illustration i form av en illustrerad visp och text som beskriver vilket redskap som åsyftas (detta gäller även för version 2).

Genomförandet presenteras i textform. Det är ibland uppdelat i olika moment där varje moment innehåller ett antal steg. Typsnittet är ett serif-typsnitt.

Resultatet visas som fotografier. Det är ofta en närbild på objektet liggandes på ett bord. Ibland visas objektet i samband med människor, mestadels barn.

Bok 2 - Version 2

På de uppslag som istället är uppdelade steg-för-steg är ingredienserna i samma typsnitt som övrig text på sidan, ett serif-typsnitt. Ibland har de en annan färg än övrig text. På uppslag som är steg-baserade är ingredienser och redskap inkluderat i texten som handlar om genomförande.

Genomförandet presenteras i form av fotografier kombinerat med bildtexter. Fotografierna är alltid tagna direkt uppifrån. Genomförandet är alltid uppdelat i ett antal steg med en bild och tillhörande bildtext per steg. Ibland är texten placerad under bilden och ibland vid sidan av bilden. Typsnittet är ibland en serif och ibland i form av ett display-typsnitt.

Resultatet visas på samma sätt som i de textbaserade recepten, det vill säga som fotografier.

Irrelevant material förekommer i båda versionerna i form av ett antal spel, musik, bok- samt filmtips. I boken ligger även texten ofta ovanpå fotografier och mönster. Det förekommer även färgkombinationer som har en tendens att bli svårlästa.

(31)

Bok 3 - ”Laga: steg-för-steg” av Clara Lidström & Annakarin Ny-berg (2016)

Ingredienser visas både i textform i en lista, samt som illustrationer. Illustrationerna har en beskrivande bildtext. Listan på ingredienser som är i textform är placerad på mitten av sidan. Illustrationerna omger listan i en cirkel. Ordningen som illustrationerna ligger i korresponderar inte med ordningen i listan. Redskap beskrivs inte enskilt utan nämns i texten som rör genomförandet.

Genomförandet i bok 3 visas som illustrationer kombinerat med bildtexter. Illustrationer och text som hör till samma steg ligger intill varandra. Genomförandet är uppdelat i ett antal steg som är markerat med en siffra. Det är mellan 5–16 steg i varje recept.Genomförandet tar upp mellan 1–2 uppslag.

Resultatet visas som fotografier, i form av en närbild på objektet. Ibland skymtas en människa, exempelvis händer som håller i bestick.

(32)

6.2 Sammanställning av intervjuer

Ett fåtal av respondenterna angav att de lagar mat eller bakar själva. Om de gör det så är det ofta för att de ska hjälpa exempelvis sina föräldrar. Om de ska använda recept hittar de flesta av informanterna recepten på internet, de söker på Google, på recept.nu eller Youtube. De flesta av informanterna svarade att de inte använder kokböcker när de ska laga mat. De personer som berättade att de använder kokböcker, gjorde det mestadels för att de ska laga någonting de aldrig gjort förut eller om de ska baka.

I fyra utav intervjuerna framkom det att informanterna anser att bok 3 är lättast att förstå, i fyra av intervjuerna ansåg informanterna att bok 2 är lättast att förstå. I en intervju ansåg informanterna att både bok 2 och bok 3 var lättast att förstå. I alla intervjuer ansåg informanterna att bok 1 är svårast att förstå.

Den främsta anledningen till att personerna tyckte att bok 2 och bok 3 var enklast att förstå var på grund av att böckerna använder både bilder (illustrationer eller fotografi) och text. Informanterna tyckte att det var tydligare att förstå vad som ska göras när det finns bilder att kolla på. Vissa föredrog fotografier framför illustrationer på grund av att man kan se exakt hur det ska se ut, illustrationerna ansåg de inte var lika verkliga. En person berättade att hen föredrog illustrationer framför fotografierna då illustrationerna var mer ”rakt på sak”. Hen gillade att de bara visade föremålet i illustrationerna, i fotografierna syntes bakgrunder och miljöer som inte tillförde något, vilket hen tyckte var störande. Informanterna gillade även att bok 2 och 3 var uppdelade i tydliga steg.

Den främsta anledningen till att informanterna ansåg att bok 1 var svårast att förstå var på grund av att den använder mycket text och inte har några bilder som beskriver genomförandet. Anledningen till att informanterna ansåg att text var svårare än bild var på grund av att det tar längre tid att förstå gentemot bilder. Om ett recept presenteras som enbart text ansåg vissa informanter att det alltid finns en osäkerhet om det man lagar verkligen ser rätt ut. En annan person berättade att hen inte läser ordentligt om det bara är text, utan hoppar över vissa delar. De tyckte heller inte att bok 1 var uppdelad i lika tydliga steg, vilket gör den svårare att följa.

Ett flertal av informanterna trodde att bok 3 var riktad till yngre barn. Många tyckte att bok 1 verkade mer avancerad och kanske var riktad till vuxna. Två personer tyckte att bok 2 var lämplig för personer i deras ålder, 15 år. I övrigt berättade två personer att de gillar när det finns tips i kokböcker. Tipsen kan handla om varifrån i världen en maträtt kommer eller var det går att hitta vissa ingredienser som kanske är ovanliga.

7. Analys

7.1 Text vs. bild

I intervjuerna framkom det att bilder som förklarar genomförandet var en viktig aspekt för att ett recept ska anses som lättförståeligt. En förklaring till att bilder anses lättare att förstå än text kan vara på grund av deras epistemologiska åtagande kring form, storlek och placering (Kress 2010). En bild kan tydligare beskriva vilka ingredienser som krävs, hur dessa

(33)

ser ut samt hur mycket av dem som ska vara med. En bild kan också mer exakt visa hur receptet ska utföras.

Mårdsjös (2001) teori kring kontextobundna kokböcker blir således också en rimlig förklaring till varför informanterna ansåg att bilder var enklare att följa samt varför de trodde att Bok 1 var skriven för en äldre målgrupp. Mårdsjös (2001) teori menade på att en läsare med mindre förkunskaper kring matlagning kräver en kokbok med mer precisa recept. Då barn ofta har en mindre förkunskap kring matlagning gentemot vuxna, krävs således mer precisa beskrivningar av ingredienser och genomförande, vilket bilder kan ge utifrån deras epistemologiska åtagande.

Vidare redovisade Aukerman & Chambers Schuldt (2016) i sin artikel för en studie med ögonblicksforskning som visade på att personer med bättre avkodningsförmåga tenderar till att visuellt attraheras mer till text än till bild. Aukerman & Chambers Schuldt (2016) egna studie visade dessutom att barn under senare delen av ett läsår övergår till att referera till text istället för bild. Detta skulle således kunna tyda på att människor främst har användning för bilder i instruktioner när de är yngre eller mer oerfarna. Vilket stärks av min studie då respondenterna ansåg att de böcker som använde bilder (bok 2 och 3) var lämpade för yngre barn än bok 1 som använde främst text.

Inaba, Parsons & Smillie (2004) menar dock på att skillnaden mellan en erfaren användare och en nybörjare ligger i hur ofta instruktionen används, inte vilken typ av information eller nivå av detalj som de kräver av instruktionen. Enligt denna teori skulle både barn och vuxna behöva beskrivningar som är likadant utformade med samma nivå av precision. En förklaring kan ligga i att Inaba, Parsons & Smillies (2004) teorier främst utgår ifrån instruktioner för exempelvis mekaniska system eller möbelkonstruktion. Kokböcker skiljer sig gentemot exempelvis en instruktion för att montera en möbel, då det i en möbelinstruktion endast finns tillgång till ett visst antal delar (ingredienser) som oftast bara kan monteras på det sätt som instruktionen anger. I ett recept finns ett större utrymme för att improvisera och det kan finnas fler tillvägagångsätt för att nå ett lyckat resultat än det som anges i receptet. Därför kan det vara viktigare att instruktioner för exempelvis möbler är mer precisa än recept i kokböcker. För en instruktion för exempelvis en maskin finns det inte samma möjlighet att använda sina tidigare erfarenheter och börja improvisera. Något som stärker Inaba, Parsons & Smillies (2004) teori är att ett flertal av mina respondenter svarade att de inte använder kokböcker förutom om de ska laga något som de aldrig gjort förut. På så vis stämmer teorin kring att skillnaden mellan en erfaren och en ny användare ligger i hur ofta instruktionen används och inte hur den är utformad.

7.2 Fotografi vs. illustration

När det kommer till skillnaden mellan fotografier och illustrationer så ansåg informanterna att det var lika lätt att förstå dessa. Vissa informanter föredrog fotografier på grund av att de är mer realistiska och kan

visa exakt hur något ska se ut. Det här är något som går i linje med Holsánovás (2010) beskrivning av realistiska bilder, där hon förklarar att fotografier har högre grad av realism och har en större likhet med det avbildade objektet. Vilket leder till att de är lättare att förstå och tolka

(34)

för läsaren (Holsánová 2010). En av respondenterna berättade att hen föredrog illustrationer då de var mer avskalade och ”rakt-på-sak”. Det går att koppla till Mollerups (2005) tankar kring minimalism som är viktigt för att läsaren inte ska bli förvirrad av för mycket intryck. En annan aspekt av att använda illustrationer är att de kan vara mer abstrakta och schematiska än ett fotografi (Holsánová 2010). En schematisk bild kan ha en högre fokuseringspotential där detaljer tas bort och bara de mest karaktärsfyllda dragen finns kvar. I en illustration går det därmed att välja ut precis vad som är viktigt att visa för detta ändamål, vilket kan göra bilden tydligare för läsaren (Holsánová 2010). Alltför schematiska bilder lämpar sig dock för representationer av mer generiska slag eftersom de inte är lika specifika som ett fotografi eller en detaljerad illustration (Holsánová 2010).

Ett medium som hade kunnat visa ännu mer exakt hur receptet ska utföras är video. Några av respondenterna berättade att de brukade söka på Youtube för att hitta recept. I en video kan även objektens rörelse visualiseras. Enligt Holsánová (2010) har människor nämligen olika nivåer av spatial förmåga. Vissa personer kan exempelvis ha svårigheter att mentalt rotera tredimensionella objekt eller visualisera ett objekt från andra håll. Detta kan vara en anledning till att recept i videoformat har blivit allt vanligare på bland annat sociala medier.

7.3 Steg-för-steg

Informanterna ansåg att det var lättare att förstå bok 2 och 3 då de tyckte att dessa recept var uppdelade i tydliga steg. Bok 1 är faktiskt uppdelad i steg, men det visualiseras inte lika tydligt. Inaba, Parsons & Smillie (2004) förklarar vikten av att varje steg är lätt att identifiera snabbt med tanke på att användaren efter ett antal gånger endast kommer att snegla på instruktionen. Enligt författarna kommer instruktionen efter ett tag att användas som en checklista. Därför kan det vara mindre bra med enbart långa textstycken där varje enskilt steg är svårt att hitta snabbt. Att inkludera fotografier eller illustrationer i varje steg såsom i bok 2 och 3 verkar således vara en bra metod för att underlätta för användarna att hitta varje steg snabbt.

7.4 Minimalism, redundans och konsekvent

Bok 2 använder två olika modeller för utformningen av recept, ett mer textbaserat och ett som är stegbaserat med hjälp av fotografier. I vissa fall är det samma recept som visas genom både dessa modeller. Att på detta sätt upprepa samma information genom olika metoder kan kopplas till vad Mollerup (2005) beskriver som redundans. Fördelen med att upprepa information menar Mollerup (2005) är att risken för missförstånd minskar. En nackdel att göra på detta sättet är att recepten inte är konsekvent utformade. Ett flertal studier (Mayer 2009; Inaba, Parsons & Smillie 2004) beskriver att det är väsentligt att samma slags händelse beskrivs på samma sätt genom en instruktion eller handbok.

Informanterna i min studie kunde inte bekräfta någon utav dessa teorier då de inte uppmärksammade att bok 2 var utformad på två olika sätt. De fokuserade istället främst på varianten som var stegbaserad med hjälp av fotografier. Hade de använt kokboken i en riktig

(35)

matlagningssituation är det möjligt att de hade uppmärksammat detta mer och kunnat uttala sig mer kring huruvida de finner det hjälpsamt eller inte.

7.5 Irrelevant material

Irrelevant material kan förklaras som material i en instruktion som kan vara intressant men som inte är relevant för förståelsen av instruktionen (Mayer 2009). Holsánová (2010) benämner detta fenomen som

dekorativa bilder. Sådant material kan skapa kognitiv belastning och minska kapaciteten för viktigare kognitiva processer (Holsánová 2010; Mayer 2009). Både bok 1 och bok 2 använder irrelevant material av olika slag. Detta kan således bidra till kognitiv belastning för läsaren, i form av svårigheter för läsaren att veta vad som bör fokuseras på när det kommer till urvalsprocessen. Det finns en risk att läsaren blir distraherad från receptet, vilket gör det svårare att följa.

Något som eventuellt säger emot denna teori är att ingen utav respondenterna kommenterade detta. Två av informanterna berättade snarare att de gillade när det fanns diverse tips i kokböcker, till

exempel varifrån receptet kommer från eller var man kan hitta ovanliga ingredienser. En förklaring till detta skulle kunna relatera till vad syftet med boken är. Om syftet med kokboken främst är att lära ut recept så effektivt som möjligt så kan irrelevant material vara ett problem. Om bokens syfte däremot är att inspirera så kan detta så kallade irrelevanta material kanske faktiskt fylla en nödvändig funktion - att inspirera läsaren. Enligt Holmberg (2007) är kokböcker intressanta just på grund av att de har dessa två skilda funktioner – att både agera instruktion, men även inspiration. Holmberg (2007) drar bland annat en liknelse vid coffee-table böcker som ofta är skapade för att åtnjutas visuellt snarare än att användas i en praktisk situation. Även Yli-Knuuttila (2008) skriver om hur det är vanligt att vissa kokböcker innehåller mer än bara recept, exempelvis vackra foton, roliga berättelser eller reseskildringar.

8. Sammanfattande diskussion

Hur upplever ungdomar i åldern 13–16 år att ett recept bör utformas för att vara lätt att följa, avseende text, fotografi och illustration, utifrån böckerna ”Första bakboken” (Westman 2003), ”Baka med Alisa” (Bandell 2016) och ”Laga: steg-för-steg” (Lidström & Nyberg 2016)? I denna studie framkom det att ungdomar i åldern 13–16 år föredrar bilder snarare än enbart text när det kommer till att visualisera recept på ett förståeligt sätt. Oavsett om bilderna består utav fotografier eller illustrationer. Bilderna bör användas för att visualisera genomförandet av ett recept och inte bara resultatet. Förklaringen till detta kan vara bilders förmåga att mer tydligt visualisera ingredienser och genomförande.

Vissa teorier (Mårdsjö 2001) pekade på att erfarna användare kräver mindre precisa beskrivningar medan andra teorier (Inaba, Parsons & Smillie 2004) menade på att en erfaren användare och en oerfaren användare kräver samma nivå av precision. Informanterna i min studie ansåg att bok 2 och 3 som använde mer bilder var lämpade för yngre barn medan boken som främst använde text var riktad till äldre ungdomar

(36)

eller vuxna. Detta resultat styrker således Mårdsjös (2001) teori om att recepten bör utformas på olika sätt beroende på användarens tidigare kunskaper. Utifrån denna studie går det att dra slutsatser om att syftet med kokböcker till en yngre målgrupp kan vara att lära ut, medan syftet med kokböcker för vuxna snarare kan vara att inspirera. Det till följd av att vuxna läsare redan förväntas kunna grunderna i matlagning, vilket innebär att de inte behöver vara lika precisa. Detta skulle kunna vara en förklaring till att många böcker till vuxna är textbaserade och endast visar resultatet av receptet i bildform.

Denna studie visar på att fotografi och illustration har en lika bra förmåga att förklara recept då informanterna tyckte att båda dessa sätt var lätta att förstå men på olika sätt. Enligt informanterna är fotografier mer verkliga, medan illustrationer kan vara mer ”rakt-på-sak” och innefattar inte onödiga bakgrunder och liknande. Ett intressant fynd i studien var att ungdomarna även gillade video som format för recept, vilket går i hand med Holsánovás (2010) teorier kring människors ibland nedsatta spatiala förmåga.

Inaba, Parsons & Smillie (2004) menar på att stegbaserade instruktioner ofta är enklare att förstå. Min studie styrker detta påstående då

informanterna tydligt berättade att det var en viktig aspekt för att recepten skulle ses som lätta att följa.

När det kommer till irrelevant material kan sådant i teorin verka negativt för förståelsen av ett recept, men i praktiken har ingen av de personer som har intervjuats lagt någon vikt vid detta. Tvärtom har de önskat ”extramaterial” som kanske inte direkt har med instruktionen att göra.

Sammanfattningsvis bör således recept utifrån denna studie utformas med hjälp av bilder och de bör även vara uppdelade i tydliga steg. Eftersom ungdomarna själva inte har använt kokböckerna i praktiken finns det dock en risk att de har påverkats av samhällets bild av vad som ska vara lätt och svårt att förstå. Det verkar finnas en uppfattning kring att bilder är lättare att förstå och text mer komplicerat. Vilket speglas av hur många kokböcker ser ut idag, där böcker till vuxna oftare använder mer text än böcker som är riktade till barn. Samtidigt menar Kress (2010) på att det går att dra slutsatser om att bilden på senare år faktiskt har blivit jämställd med texten när det kommer till att föra vidare kunskap.

8.1 Vidare forskning

När det gäller vidare forskning i ämnet skulle forskare kunna testa hur recept som är utformade på olika sätt faktiskt fungerar i praktiken, genom att låta barn och ungdomar tillaga de studerade recepten. Denna studie har endast kunnat svara på vad informanterna tror att de förstår bäst. En annan aspekt som hade varit intressant att forska vidare kring är hur recept på internet är utformade. En tredje frågeställning är hur kokböcker som är riktade till vuxna uppfattas samt hur dessa skulle kunna förbättras kognitionsmässigt.

(37)

Litteraturförteckning

Aukerman, M. Chambers Schuldt, L. (2016). “The Pictures Can Say More Things: Change Across Time in Young Children’s References to Images and Words During Text Discussion”. Reading Research Quarterly 51(2), 267–287.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fernandes, C, Teixeira, J, & Merino, E 2014, ”Investigation of complexity of the instruction manuals for electrical coffeepots”, Work, 49, 4, pp. 607-616

Grefbäck, Anna, (2009). ”Bildens betydelse vid läsning: En studie av barns läsvanor och läsförståelse i skolår 2”. Kapet (1): 126-138 Holmlund, Lena (2007). Översättning av en receptbok från engelska

till svenska. Med genre- och källtextanalys och kommentar. Magisteruppsats. Stockholms universitet.

Holšánová, Jana (2010). Myter och sanningar om läsning: om samspelet mellan språk och bild i olika medier. 1. uppl. Stockholm: Språkrådet Hyerle, David (2009). Visual tools for transforming information into

knowledge. 2nd ed. Thousand Oaks, CA: Corwin Press

Inaba, Kay., Parsons, Stuart O. & Smillie, Robert (2004). Guidelines for developing instructions. New York: Taylor & Francis

Mayer, Richard E. (2009). Multimedia learning. 2nd [rev.] ed. Cambridge: Cambridge University Press

Mollerup, Per (2005). Wayshowing: a guide to environmental signage: principles & practices. Baden: Lars Müller

Mårdsjö, Karin (2001). Kokböcker. Lund: Studentlitteratur

Kress, Gunther R. (2010).Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge

Sveriges Radio (2016). Sverige är världsmästare på kokböcker. http:// sverigesradio.se/sida/avsnitt/821432?programid=950 Hämtat 2017-09-01.

Säljö, Roger (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. 2. uppl. Stockholm: Norstedt

Témun Garpelin, Milla (2007). Salt, peppar och ett stänk oregano – översättningsstrategier i översättning av kulturrelaterade begrepp i kokböcker för barn. Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.

Tv4.se (2016) http://www.tv4.se/sveriges-yngsta-m%C3%A4sterkock

hämtat: 2017-08-28

Yli-Knuuttila, Jenna (2008). Från Bonniers Kokbok till Tammen keittokirja – översättningsstrategier och funktionalitet. Avhandling pro grad. Institutionen för språk- och översättningsvetenskap, Tammerfors universitetet.

Analysmaterial

Bandell, Alisa (2016). Baka med Alisa. Stockholm: B. Wahlström Lidström, Clara & Nyberg, Annakarin (2016). Laga: steg för steg. Stockholm: Rabén & Sjögren