Sammanfattande diskussion 38

Under dessa 40 år av gymnasieskola i Sverige har vi sett tydliga förändringar i läroplanerna. Vi har gått från en skola som uppmanade till en fördjupad kunskap om den egna kulturen och dennes hållning jämte andra kulturer till en mer öppen och accepterande skola. Vi gått från att fostra elever till solidariska och fungerande samhällsmedlämmar till att fostra dem till individer med ett accepterade synsätt på sociokulturella olikheter. Dessutom har vi också gått från att uppmana till reflektion kring de olika könen till en skola som uppmanar till ett jämlikhetstänk. Detta är något positivt utan tvivel men det betyder inte att det är oproblematiskt. Dessa förändringar ställer skolan med dess anställda och elever inför nya utmaningar.

I den västerländska postmodernistiska kontexten kan de snabba kulturella skiftningarna göra att vardagen känns något fragmentarisk. Identiteten och de fasta punkter som innan var en konformitet i vardagen förändras snabbt och det är inte alltid man hinner uppfatta dessa förändringar:

Idag bör de unga lära sig att kritiskt reflektera och argumentera för olika moraliska ståndpunkter /.../. Då det gäller värdegrunder är det inte bara det individuella lärandet som är i blickpunkten, utan även socialisationen, inväxandet i samhällsroller. Jämlikhet och känsla för okränkbarhet (integritet) är grundstenar i en demokrati men behöver både empati och solidaritet för att fungera, och dessa i sin tur förutsätter ett moraliskt samvete. (Brynolf et al. 2012:95)

Det moraliska samvetet har nog aldrig spelat en så stor roll i samhället och skolan som det gör i den kulturella kontext vi lever i idag. Hur kan det komma sig? I min mening har det skett ett etiskt och moraliskt skifte, under 70-talet fanns det tydliga spår av en pliktetik där det var skolans plikt att fostra eleverna till människor som fullföljde sina plikter i samhället.

39

Idag har vi istället ett utilitaristiskt förhållningssätt om man ser till styrdokumenten. Detta innebär att en ska agera så att så många som möjligt får ut så mycket positivt som möjligt av en handling. Detta verkar utgöra en av grundtankarna när det kommer till att fungera i ett postmodernistiskt demokratiskt samhälle. Kanske är detta till och med vad som behövs för att vi ska kunna existera i ett sådant samhälle?

Synen på det socialt konstruerade könet i en heterosexuell matris har getts mer utrymme i skolan och den heterosexuella normen börjar åtminstone synliggöras något mer i styrdokumenten. Det ligger dock fortfarande på läraren att ansvara för att denna blir synlig och att det förs en öppen diskussion om hur man skapar en jämställd skola utifrån dessa normer. ”Olika typer av gränsöverskridanden och lek med sexuellaidentiteter /.../ pekar ut sprickor i den ordningen som gärna framstår som enhetlig och absolut” (egen kurs.) (Ambjörnsson, 2003:24). Genom att upptäcka dessa sprickor kan vi alltså komma bort från normen om det kvinnliga och manliga. Frågan är om detta räcker, en spricka betyder inte alltid ett sönderfall vilket gör detta till en ack så viktigt fråga som inte får förbises. För att förtydliga läser jag i Wedin:

De normer, förväntningar och förhandlingar om hur man ska vara, bete sig och se ut som flicka eller pojke, påverkar det aktionsutrymme som individen har. Brist på jämställdhet får negativa konsekvenser för individers lärande. Ojämställdhet kan klistra på vissa egenskaper på individer och hindra dem från att tänka fritt om sig själva och sin omgivning. (Wedin, 2011: 27)

De värden vår värdegrund representerar är värden som värderar människans frihet och okränkbarhet. Att de idag är förankrade i läroplanerna ger ytterligare tyngd åt dem. Läroplanerna kommer att förändras igen, och hur är svårt att säga. Vad som kan sägas är att: om den kommande förändringen följer samma utvecklingsmönster så kommer skolan att fostra bättre människor i framtiden, förutsatt att läroplanerna följs. Avslutningsvis i detta arbete vill jag återigen citera Brynolf, Carlström, Svensson och Wersäll. Detta citat redogör för den punkt Sveriges skola står på idag. Vi kanske inte vet var vi är på väg, men vi vet i alla fall var vi kom ifrån.

Goda värden och humanism måste ständigt försvaras och stärkas. Det finns alltid motrörelser som måste bekämpas. Ifråga om normer och värden, uppbyggda på kunskap, har dagens lärare en enorm uppgift framför sig. Det finns ingen motsättning mellan kunskapsbildning, lärande och etisk fostran. De förutsätter varandra. (Brynolf et al. 2012:115)

40

41

Källor:

Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland

gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.

Andersson, Lars Gustaf., Persson, Magnus., Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella

förändringarna. Lund: Studentlitteratur.

Brynolf, Margrethe., Carlström, Inge., Svensson, Kjell-Erik., Wersäll Britt-Louise (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber

Egidius, Henry (2001). Skola och utbildning: i historiskt och internationellt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Franck, Olof. (2005). Den goda människan och värdegrunden: Demokratins värden och det

integrera(n)de medborgarskapet. Stockholm: Integrationsverket, stencil 2005:02. I Brynolf,

Margrethe., Carlström, Inge., Svensson, Kjell-Erik., Wersäll Britt-Louise (2012). Läraryrkets

många ansikten. Stockholm: Liber

Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Siebert, Rudolf J. (2005) The open dialectic between religious and Secular values and norms.

The course of civilization in the 21’st century. I: Lundskow, G.N (ED.) Religious innovation in a global age. Essays in the construction of spirituality. London: Mc Farland & Company

Inc. Publishers

Tingsten, Herbert. (1969) Gud och fosterlandet: Studier i hundra års skolpropagranda. Stockholm: Nordstedts

Wedin, Eva-Karin (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 2. Stockholm: Norstedts juridik.

42 Elektroniska källor:

Värdegrunden omfattar. Hämtad 2014-06-18

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund

Nya läroplaner och behov av etiska kompasser. Hämtad 2014-06-18.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2580

1974 & 1975. Hämtad 2014-06-18.

http://www.lararnashistoria.se/laroverken_och_gymnasieskolan_1970-talet

Antal in och utvandringar 1875-2013. Hämtad 2014-08-26

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/370353/

SOU 1997:212 Skolfrågor. Om skola i ny tid. Slutbetänkande av skolkommitén. Hämtad 2014-10-02