Det sista och avslutande kapitlet består av en övergripande diskussion av studiens resultat och studiens slutsatser. Diskussionen följs av slutsatserna utifrån studiens syfte samt hypoteser. Till sist redovisas lärdomar som studien bidragit med och förslag på vidare studier inom området.
Resultatet av studien fastställde att anställda inom offentlig sektor kan vara engagerade och samtidigt inneha måluthållighet, då samband hittades. Det innebär att deltagarna kan vara engagerade på arbetet samtidigt som de kan inneha uthållighet och ett fokus på långsiktiga mål. En signifikant korrelation uppstod även mellan krav, kontroll samt stöd och arbetsengagemang. Däremot så var kraven lägre än kontrollen för deltagarna som påvisar att arbetsengagemang inte behöver leda till utbrändhet, vilket bidrar till deltagarnas fokus för långsiktiga mål.
Genom att samband finns mellan krav, kontroll samt stöd och arbetsengagemang så kan de påverka varandra. Krav har en negativ inverkan medan kontroll och stöd har en positiv inverkan på arbetsengagemang. Enligt Karasek och Theorell (Karasek et al. 1981, s. 695) så krävs det krav, kontroll och stöd för att bidra till ett aktivt arbete som ger utvecklingsmöjligheter för anställda. I vilket omfång de tre variablerna ska finnas och vad som krävs för att uppfylla krav, kontroll och stöd på arbetet är individuellt.
Arbetsengagemang kan påverkas både negativt och positivt beroende på förutsättningarna, till exempel vilken nivå kraven är ställda och i vilken grad kontroll och stöd finns tillgängligt.
Individens emotionella krav kan regleras genom att inte ställa för höga krav på sig själv anpassat efter självförmågan, medan krav är svårare att själv reglera. Kontroll kan även ses som något som tillhandahålls från arbetet, men även som personliga resurser genom att anställda är optimistiska, har högt självförtroende och en hög grad av självförmåga. Genom att det finns tillgång till stöd från chefer eller kollegor kan kraven hanteras lättare. Autonomi och utvecklingsmöjligheter är även framgångsfaktorer enligt studien. Studien påvisar att deltagarna generellt är uthålliga, motiverade, entusiastiska samt strävar efter mål, vilket kan vara väldigt individuellt för deltagarna.
Att deltagarna erhöll lägre medelvärde inom absorption i studien är en intressant aspekt. Detta för att absorption innehar många likheter med måluthållighet till exempel som graden av intensitet, fokus och att vara uppslukad av arbetet. Det kan tänkas att deltagarna inte ser sitt arbete som sitt mål och största fokus, kanske har de en hobby eller liknande som innebär självförverkligande för deltagarna. Att kvinnorna i studien uppgav en lägre korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet än män kan diskuteras, då kvinnor ofta arbetar inom vården och med människor kan det innebära att det är svårare för kvinnor att se långsiktiga mål med engagemanget inom dessa yrken. Befordran inom omhändertagande yrken är ofta mer begränsat än andra yrkesområden. Vad ledningen kan göra för att få anställda engagerade har studien berört, förutom autonomi och utvecklingsmöjligheter som studien framlyft så är alla anställda olika och vill ha olika typer av ledning och stöd. Genom en öppen företagskultur med en uppmuntran av kommunikation från alla led kan anställda motiveras och engageras på det sätt som tilltalar dem.
Ålder, kön och utbildningsnivå var de bakgrundsvariabler som tidigare forskning medtagit i studier inom ämnet. Utbildningsnivå gav ett annorlunda resultat där det var ett oregelbundet mönster som kan innebära att deltagarna som svarade på studien inte var överensstämmande med övriga studier. Att denna studie endast tillfrågade anställda inom offentlig sektor kan generera ett annat svar än när anställda är från en bredare population. Kön och ålder uppgav snarlika konklusioner som tidigare forskning. I uppdelningen av anställda och ledning är skillnaden påtaglig inom arbetsengagemang och måluthållighet, ledning uppgav högre medelvärden för båda variablerna. Om orsaken ligger i att människor i en ledningsposition är mer benägna till att försköna sina åsikter för att inte medföra en sämre syn på yrket eller företaget går bara att spekulera i.
Att teknikens utveckling som belystes i inledningen har många fördelar är inget att diskutera om, men för att undvika utbrändhet kan livspusslet tas till vara på genom att inte arbeta hemifrån etcetera. Genom att jobbmöjligheterna ökar med teknikutvecklingen kan människor motiveras till nya områden och utvecklas. Att hitta något man brinner för kan öka motivationen och engagemanget avsevärt. Det gör det lättare att nå självförverkligande och att hålla fokus mot mål, vilket ett större utbud av arbeten kan göra. Med teknik blir det även lättare att hitta innovativa vägar och informationen som krävs, men det kan även bidra till ökad press på framgång via sociala medier etcetera.
5.1 Slutsatser
Anställda inom offentlig verksamhet kan vara engagerade på arbetet i ett långsiktigt uthållighetsperspektiv, då det fanns en korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet. Kvinnor är i studien mer engagerade på arbetet än män, dock visade männen på en starkare korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet. Krav, kontroll och stöd korrelerade med arbetsengagemang. Detta innebär att deltagarna besitter arbetsengagemang och leder per automatik inte till utbrändhet eller stressrelaterade sjukdomar för chefer och andra anställda. Arbetsengagemang påverkas av kraven, kontrollen och stödet som finns på arbetsplatsen. Krav har ett negativt samband med de övriga variablerna och kan påverka arbetsengagemang negativt, medan kontroll och stöd kan ha en positiv inverkan på arbetsengagemang.
5.2 Lärdomar och förslag på vidare studier
Denna uppsats har varit både krävande och rolig att skriva. Jag har kommit till insikt med mycket under resans gång. Jag har lärt mig att det är viktigt att tänkta lång fram i processen för att alltid tänka på resultatet som en variabel genererar. Om studien hade gjorts om på nytt hade jag som forskningsansvarig delat upp ledning och anställda noggrannare, då frågan i enkäten kan inkludera de som enligt andra definitioner inte ingår i ledningen. Jag hade fastställt vilka av deltagarna som arbetade inom vilket yrke och inriktat mig mer på några få yrken för att jämföra resultatet emellanåt. Denna studie tror jag dock gynnades av att det var många yrkesområden som mättes och att urvalet ändå var offentligt anställda. Det gav ett bra och tämligen täckande resultat som inte ett smalare område hade genererat. Det hade varit intressant att jämföra offentlig sektor med privat sektor i en upprepad studie. Om studien hade upprepats skulle enkäten skickats ut till ett slumpmässigt urval i hela Sverige genom en pappersenkät, vilket inte hade gått i denna studie då pengar och tid inte finns i omfånget som
skulle krävas. Ett önskvärt resultat är även om ledning och anställda är relativt snarlikt i antal samt mellan könen vilket ger resultatet mer tyngd.
Slutsatsen att arbetsengagemang inte är likställt med utbrändhet är sedan tidigare utforskat, dock gav det en viktig aspekt till resultatet. Då undersökningens syfte var att bidra med kunskap till anställda och ledning i offentlig sektor (även till andra sektorer) där utbrändhet och stress är en viktig del av engagemang att ta hänsyn till. Förslag till kommande studier är att undersöka vad som får anställda och ledning att bli motiverade och hur det kan uppnås på bästa sätt på arbeten. Att se till vad som är emotionella krav och vad som härstammar från arbetet är en vinkel som kan undersökas med Bakker och Demerouti (2007, s. 311) i åtanke.
En kvalitativ undersökning skulle vara ett bra komplement till studien för att bidra till ökad förståelse tillsammans med denna uppsats som förklarat ämnet.