Ur studien har framkommit att social ålder är kulturella normer, värderingar och rollförväntningar som ett samhälle har på en specifik biologisk ålder. En individs uppväxt och erfarenheter spelar därför stor roll i skapandet av den sociala åldern. Dessutom har den sociala åldern betydelse för en individs förmåga att hantera och reflektera över sin omgivning och hur denne bemöter nya sociala situationer. Den sociala åldern något väldigt komplext. De ensamkommande flyktingbarnen kan ha en högre social ålder, än vad som förväntas av den svenska kulturen, i vissa avseenden, men inte i andra. Dessutom skiljer sig den sociala åldern mycket mellan individerna. Dock har vissa gemensamma mönster upptäckts hos de ensamkommande flyktingbarnen i relation till deras sociala ålder. Dessa tyder på att barnen, på ett djupare plan, har en högre social ålder än vad den svenska kulturen förväntar sig av dem.
Anledningen till att dessa barn har denna sociala ålder beror på en rad olika faktorer. Dels beror det på vad samhället har haft för kulturella normer,
värderingar och rollförväntningar på barnet under dess uppväxt. Dessutom beror det på vad personen i fråga har gått igenom och hur denne har hanterat dessa upplevelser.
När de ensamkommande flyktingbarnen kommer till Sverige finns det vissa förväntningar på dem gällande social ålder. Detta leder till att konflikter kan uppstå inom individen och i mötet med det svenska samhället. För att kunna hantera den nya omgivningen tenderar ungdomarna att försöka anpassa sig. Som nämndes i tidigare svar har vistelsetiden i Sverige en stor betydelse för de ensamkommande flyktingbarnens sociala ålder. Under den första tiden i Sverige pendlar deras sociala ålder då de möter de nya rollföväntningar, normer och värderingar och inte alltid vet hur de ska hantera dessa. Detta blir som tydligast i
mötet med det svenska skolsystemet. Dessutom inser många av barnen under denna tid att de inte längre behöver ta samma sorts ansvar som krävdes av dem i hemlandet och under resan till Sverige. Även faktumet att många av barnen befinner sig i olika faser av krishanteringsprocessen gör att den sociala åldern inte ter sig stabil. När de befinner sig i dessa faser är det dessutom svårt att se deras egentligen sociala ålder eftersom exempelvis förvarsmekanismer står i vägen. Ju längre tid de stannar i Sverige desto stabilare blir dock deras sociala ålder. Genom sina handlingar tenderar de att närma sig den ålder som det svenska samhället förväntar sig att de ska ha. Detta kan handla om att inordna sig i den svenska strukturen angående var i livet en individ bör befinna sig vid en viss biologisk ålder. På ett djupare plan, än ”handlingsplanet”, har vi dock kunnat utläsa att de flesta av barnen i grunden har en högre social ålder än vad som förväntas av dem. Dessutom är krishanteringen en process som i slutändan
påverkar den sociala åldern. Vi har kommit fram till att en person som kan hantera denna process till slut innehar en högre social ålder.
Med detta sagt anser vi att våra tidigare ställda hypoteser som går att återfinna i avsnittet ”teoretiska utgångspunkter” till stora delar har införlivats. Vi antog i hypotes ett att de ensamkommande flyktingbarnen har en högre social ålder än vad som förväntas av det svenska samhället. Detta stämmer till stora delar trots att vi även fann att den sociala åldern ibland överrensstämde och ibland var lägre än vad som förväntades. Gällande hypotesen angående de ensamkommande
flyktingbarnens brist på rätt symboliskt, kulturellt och socialt kapital i mötet med det svenska samhällets fält anser vi att den införlivats. Även den tredje och sista hypotesen, i vilken vi antog att det leder till en högre social ålder att ha genomgått och klarat av kriser men i vilken vi även menade att den sociala åldern kan te sig lägre under själva krishanteringsprocessen, införlivades.
Som alltid, när det gäller studier om människor, bör påpekas att alla resultat och utsagor egentligen är individuella. Generella påståenden om en grupp människor är riskabelt att framföra. Dock menar vi oss ha hittat vissa mönster som kan appliceras på majoriteten av ensamkommande flyktingbarn. Belägg för dessa har vi hittat genom att ha intervjuat fem personer där majoriteten har mött många ensamkommande flyktingbarn under sin yrkesverksamma tid. Även att vi kunnat applicera teorier och tidigare forskningen på fenomenet styrker vårt resonemang. Exempel på att forskning om de ensamkommande flyktingbarnen är
generaliserbart över tid framförs av Langebros (1994), som tas upp i vår kunskapsöversikt. Författaren menar exempelvis att de ensamkommande flyktingbarnen har gemensamt att de genomgår en rad olika traumatiska
situationer varav separation från familjen och mötet med den nya kulturen är två exempel. Vi menar därför även att studien även går att använda över tid
oberoende var de ensamkommande flyktingbarnen kommer ifrån och skälet till deras flykt.
För att kunna utforma socialt arbete måste forskning genomföras. För att
forskningen ska ge resultat krävs att forskaren gör en generalisering av gruppen av människor eller fenomenet som denne studerar. Detta för att uppsatsen ska kunna utmynna i riktlinjer och utformning av arbetssätt. Det bör inte glömmas bort att det inom varje grupp som studeras finns individer. Dock är detta något som vi anser bör beaktas ute på fältet snarare än i forskning. Vi vill att vår studie ska kunna leda till att fler får upp ögonen för den sociala åldern som fenomen, att mer
forskning ska bedrivas på området och att det i längden ska kunna leda till en ökad medvetenhet om fenomenet.
Vi anser att den sociala åldern är en viktig faktor att ta i beaktande i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Kulturella identiteter, skillnader mellan sådana och hur dessa ska tas i beaktande av socialarbetaren är något som det läggs mycket vikt vid under socionomutbildningen. Även inom forskning finns mycket dokumenterat på området. På grund av att vi i studien funnit belägg på att den sociala åldern är del av en individs identitet menar vi att även denna bör beaktas i socialt arbete, praktiskt som teoriskt. Eftersom den sociala åldern är en del av identiteten är den även en del av hur en individ ser på sig själv. För att kunna bemöta en person på rätt sätt krävs en förståelse för hur denne ser på sig själv. Inom socialt arbetet är det av vikt att kunna möta individen där den befinner sig för att på så sätt kunna stödja denne i sin process. Gällande de ensamkommande flyktingbarnen menar vi att det är viktigt att inte stirra sig blind på den biologiska åldern. Vi menar att det är väldigt viktigt att tänka på att dessa barn på vissa plan, speciellt i början av vistelsen i Sverige, har en lägre social ålder än vad som förväntas då de exempelvis ligger långt efter i skolsituationen. I andra avseenden har de dock en högre social ålder än jämnåriga ungdomar i Sverige och även detta måste beaktas. Risken som finns om personerna som arbetar med dessa barn endast ser dem som individer som har en lägre social ålder, än jämnåriga, ungdomar uppväxta i Sverige är att de förminskar dem. Detta betyder att de oförväntade resurser som barnen har kan tappas bort om de inte beaktas av exempelvis vuxna i deras omgivning. Vill även understryka att de kulturella normer som finns i Sverige inte bör ses som ”de enda rätta” och att arbetet med ungdomarna därför inte ska ha som mål att dessa ska anpassa sig in i den svenska strukturen. Även om vi anser att det är av vikt att belysa social ålder som fenomen menar vi att det finns en risk att förstora eventuella skillnader mellan olika
grupperingar av människor. Det är en svår balansgång att fokusera på skillnader och problematik för att finna rätt metoder för arbetet utan att bli utpekande och stigmatiserande.
Under uppsatsens process har det dykt upp tankar om andra närliggande områden som vi anser att det skulle vara av betydelse att forska vidare om. Ett sådant fält är hur de ensamkommande flyktingbarnen själva ser på sin situation i mötet med det svenska samhället och betydelsen av deras sociala ålder. Studier gjorda utifrån detta perspektiv känner vi en avsaknad av. Genom att se frågan utifrån den aspekten skulle förståelsen för fenomenet ytterligare kunna breddas. Dessutom finner vi att det skulle vara av vikt att studera hur den sociala åldern tas i beaktande i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen och hur dessa arbetssätt skulle kunna utvecklas. Slutligen finner vi det av vikt att även undersöka om denna uppsats är överförbar på de ensamkommande
flyktingflickorna och deras sociala ålder. Detta är en grupp som, även om de är i minoritet måste beaktas.
REFERENSER
Litteratur
Ahmadi, N (1998) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber AB. Arnstberg, K-O (2008) Sverige och invandringen. Lund: Studentlitteratur. Ayotte, W (2000) Separated Children Coming to Western Europe – Why they
travel and how they arrive. Save the Children.
Brendler- Lindqvist, M (2004) Att möta de ensamkommande barnen. Rädda Barnen.
Carle, J (2000) Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I:
Månsson, P (red.) Moderna samhällsteorier- Traditioner, riktningar, teoretiker. Smedjebacken: Prisma.
Cullberg, J (1996) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Davidson, B & Patel, R (1991) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
DePoy, E & Gitlin, L. N (1999) Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, R (2003) Vetenskaplig metod - tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson-Lappalainen, R, Jacobsson, K, Meeuwisse, A och Swärd, H (2008)
Forskningsmetodik för socialvetare. 1:a utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur
Elmeroth, E & Häge, J (2009) Flyktens barn – medkänsla, migration och
mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur AB.
Giddens, A (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, T (1999) Socialpsykologi- Moderna teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Löfgren, A & Norell, M (1991) Att förstå ungdom – Identitet och mening i en
föränderlig värld. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag.
Olsson, H & Sörensen, S (2008) Forskningsprocessen – Kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. 2:a upplagan. Stockholm: Liber AB.
Payne, M (2002) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Schellenberg, J.A. (1980) Socialpsykologins förgrundgestalter- Freud, Mead,
Lewin, Skinner. Stockholm: Wahström & Widstrand.
Internetkällor Barnombudsmannen: http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=6872, 29/4 2010 Migrationsverket: 1. http://www.migrationsverket.se/download/18.5973fd1412535304f6680001748/ aktuellt_barn.pdf, 29/3 2010 2. http://www.migrationsverket.se/download/18.17b9de8c125fec140538000142/A vgjorda+asyl%C3%A4renden.pdf, 29/3 2010 3. http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004171/ sluttrapport_ensamkommande.pdf, 29/4 2010 4. http://www.migrationsverket.se/download/18.770892be1248035046b80003319 /dublinforordningen_sv.pdf, 29/4 2010 5. http://www.migrationsverket.se/info/60.html#t, 29/4 2010 Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/identitet, 29/3 2010 Salutogenes: http://www.salutogenes.com/hem.html, 29/4 2010 Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2003-20 29/4 2010 Artiklar
Asher, H (2009) Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Läkartidningen, nr
18. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11890, 25/3 2010
Edgren, Monika (2004) Ålders- och generationsskillnad i ett intersektionellt perspektiv. Sociala konfliker och kulturella processer, vol 2. Malmö: Malmö högskola
http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5260/2/Alders_och_genrationsskillnad.pdf, 27/4 2010
Intervjuer
Informant 1, den 13 april 2010, 12:30, på arbetsplatsen Transitboendet. Informant 2, den 13 april 2010, 13:30, på arbetsplatsen Transitboendet. Informant 3, den 13 april 2010, 14:30, på arbetsplatsen Transitboendet. Informant 4, den 14 april 2010, 13:00, på arbetsplatsen HVB-hemmet. Informant 5, den 15 april 2010, 14:15, på Malmö Högskola.