Diskussion och slutsatser
Det svenska monokulturella samhället har förändrats de senaste 15-20 åren. Antalet utrikes födda har ökat från ca 1 miljon år 2000 till 1,6 miljoner 14 år senare. Det mångkulturella samhället är således här för att stanna, och inte bara det; vi kommer att se ett betydligt mer heterogent,
differentierat och mångkulturellt samhälle inom de närmsta 20 åren, än vad vi ser idag beroende på migration, globalisering, demografiska förändringar, men även en ökad oro i världen globalt. Inom de närmaste 20 åren kommer det att bo en större andel människor i Sverige som är födda i andra länder, talar andra språk än svenska och som är vana att göra saker på ett annat sätt. Frågan är dock hur de svenska institutionerna kan hantera och agera i ett svenskt samhälle i förändring?
Om man ska utgå från SMO-utbildningen och på det sätt som MSB förbereder framtidens brandmän att möta framtidens samhälle måste svaret på den frågan tyvärr bli: inte särskilt väl. De
räddningstjänster som intervjuats i denna utvärdering möter problematiken i den verklighet de arbetar i; språkförbistring, kulturella skillnader och andra kommunikativa svårigheter. De personer som intervjuats inom räddningstjänsterna berättar att kommunikation är en avgörande komponent inom yrket idag. Det handlar inte längre bara om att åka utryckningsfordon och släcka eldsvådor, utan en stor del av arbetet handlar om förebyggande arbete och i båda uppgifterna är
kommunikation viktiga inslag. I det operativa arbetet (dvs. på olycksplatsen) är det viktigt att kunna kommunicera med människor i kris. Det kan handla både om att förstå språket som talas, men även att förstå hur personer från olika kulturer kommunicerar. De som kommer ut till en olycksplats måste förstå det samspel som finns på olycksplatsen och som i ett mångkulturellt område kan avvika från det som Räddningstjänsten kan möta i monokulturella områden. Räddningstjänsten måste, vid en olycka, kunna förmedla varför de gör som de gör till alla i samhället. När det gäller det förebyggande arbetet gäller det att komma ut och presentera räddningstjänsten på ett sätt som bjuder in snarare än avskräcker. Här är utmaningen att lyckas hitta vägar in för att nå alla medborgare. Det finns ett missnöje bland de intervjuade räddningstjänsterna med att SMO-utbildningarna inte lyckas
utexaminera studenter med de kompetenser som räddningstjänsterna behöver. Många informanter menar dock att utbildningen i grunden är bra och de uppskattar SMO:s helhetsgrepp, men menar samtidigt att utbildningen utexaminerar för få personer som kan andra språk och som har
mångkulturell kompetens.
Hur ser det då ut på SMO-utbildningen? En analys av kurs- och lärandemål ger att det inte finns ett enda mål som innehåller eller behandlar etnicitet eller mångkulturalism i kursplanerna. Det enda målet som med lite god vilja skulle kunna sägas angränsa till etnicitet är målet på kursen ”Yrkesroll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete” där studenterna förväntas ”förklara grundläggande normkritiska perspektiv”. Dock bör poängteras att normkritik är ett brett begrepp och att det inte finns någon koppling till övriga kurser eller moment. Begreppet återkommer endast på LIA:n där studenten förväntas ”analysera sin egen roll i dagens och framtidens kommunala räddningstjänst, ur såväl ett normkritiskt perspektiv som i ett vidare sammanhang”. Så som målet formuleras här ger det inget stöd för ett arbete på utbildningen där en utgångspunkt borde vara det mångkulturella
samhälle som kris- och säkerhetsarbetet bör förhålla sig till. Det borde finnas mål om interkulturell kommunikation på alla kurser och framförallt de praktiska kurserna där interkulturell kommunikation
borde övas. Idag lämnas de begränsade teoretiska kunskaperna om normkritik i ett teoretiskt vakuum och utan praktisk tillämpning är det svårt för de studerande att förstå poängen med detta inslag. Det måste således finnas en koppling mellan teori och praktik. Dock, vilket bör påtalas, är även de teoretiska inslagen när det gäller interkulturell kommunikation otillräckliga. Det är den bild av utbildningen och hur den uppfattas av studenter och lärare som framträder i intervjuerna. Enligt intervjuerna förekommer viss undervisning om normkritik, kommunikation och bemötande, men den ligger i huvudsak på en teoretisk nivå och upplevs fragmentarisk.
När vi jämför utbildningarna i Revinge och Sandö verkar som om utbildningen i Sandö innehåller mer av normkritik än utbildningen i Revinge. Dock befinner sig undervisningen på en övergripande och teoretisk nivå och det tycks som om det, även i Sandö, finns brister på en mer konkret nivå och praktisk nivå vad gäller interkulturell kommunikation. Det bör dock poängteras att både i Revinge och Sandö finns uppenbara brister i att integrera teori och praktik. Normkritik eller ett
mångkulturellt/mångfaldsperspektiv finns inte integrerat i övningarna.
Både lärare och studenter tar upp homogeniteten på utbildningen bland lärare och studenter. Det är få kvinnor och få utrikesfödda både bland lärare och bland studenter. Homogeniteten bland
studenterna får till följd att den heterogena grupp som räddningstjänsterna efterfrågar inte utexamineras i tillräcklig omfattning. De relativt få kvinnor och utrikesfödda som utexamineras får jobb relativt sett enklare än svenskafödda män, vilket upplevs som orättvist (av de svenskafödda männen). Grundproblemet är dock att utbudet av kvinnor och utrikesfödda är för litet. Det är således MSB:s oförmåga att rekrytera de personer som räddningstjänsterna efterfrågar till utbildningen som leder till en känsla av orättvisa bland svenskfödda män.
Homogeniteten bland lärarna leder till en okunskap om interkulturell kommunikation och mångkulturella miljöer. Flera informanter menar att man inom lärarkåren saknar kompetens och kunskap om interkulturell kommunikation och mångkulturalism. Några informanter tog även upp frågan om att de (och flera av deras kolleger) kom från räddningstjänsten för kanske 10-15 år sedan men inte arbetat i yrket sedan dess och därigenom tappat kontakten med ”fältet”.
Utifrån frågan om homogenitet var rekryteringen till utbildningen en fråga som kom upp i samtliga intervjuer. Samtliga informanter, både studenter och lärare, är negativa till det antagningssystem som bedrivs idag. De menar att för stor vikt läggs på höga betyg och att detta missgynnar en mer heterogen sammansättning. Lärarna menar dessutom en homogen sammansättning av
studentgruppen leder en homogen sammansättning av lärargruppen, då lärarna ofta rekryteras från SMO.
När det gäller frågan om rekrytering är det intressant att notera att MSB nyligen utrett frågan om att införa lämplighetstester. Utredningen som lämnade sin redovisning i april 2014 kommer fram till att avstyrka införande av lämplighetstest för utbildningen. De huvudsakliga argumenten var att de inte kan fastställa ”… vilka krav yrket är behäftat med” (MSB 2014, s. iii), att lämplighetstester i sig är ”kontraproduktiva” samt att det innebär avsevärda kostnader att införa lämplighetstester.
Utredningen menar vidare att införandet av SMO-utbildningen har inneburit en positiv utveckling vad gäller en ökande andel kvinnor på utbildningen, främst efter SMO:s införande 2003. Däremot görs ingen analys av andelen utrikesfödda på utbildningen.
Det tycks som om det huvudsakliga argumentet för att avstyrka införande av lämplighetstester är att kraven för yrket inte är definierade. Det är då ytterst märkligt att utredningen inte på något sätt har haft ambitionen att möta räddningstjänster eller att sätta sig in i räddningstjänstens behov.
En annan förändring som inte minst räddningstjänsterna står inför är stora pensionsavgångar. Åldern inom yrket har ökat och det är rimligt att tänka sig att detta kommer att bli en utmaning för
räddningstjänsterna de kommande tio åren. Dock finns här även, om den tas tillvara på rätt sätt, en möjlighet. Den största möjligheten att förändra en arbetsplats är vid nyrekrytering, och gärna då att flera personer anställs samtidigt. Räddningstjänsterna har, liksom många andra arbetsplatser, svårigheter att förändra normer och värderingar som ”sitter i väggarna. Större nyrekryteringar underlättar en sådan förändringsprocess. För att kunna ta tillvara denna möjlighet gäller det dock för MSB att kunna förse räddningstjänsterna med personer som har kompetens att möta det
mångkulturella Sverige. I det följande lämnas några förslag för hur SMO-utbildningen kan utvecklas för att möta detta behov.
Förslag
Inför mångkulturella kursmål på varje delkurs
Inför kursmål på varje delkurs som integrerar mångfalds- och mångkulturella perspektiv. Vidare bör övervägas att koppla teori och praktik och om möjligt blanda upp kurserna. Som utbildningen är upplagd idag blir det mycket fokus på teori under termin 1 då de studerande bara vill ut och praktiskt prova på yrket.
Integrera moment i praktiska övningar
Det finns ett flertal moment som kan integreras i nuvarande praktiska utbildningsmoment och praktiska övningar:
- Praktiskt samarbete/övningar med tolk
- Praktiska övningar i andra situationer än de etniskt svenska, t.ex. brand i asylboende eller moskébränder.
- Öva personsanering i sammanhang där det finns språkförbistring eller kulturella skillnader. - Ökad heterogenitet bland markörerna. Öva språkförbistring eller kulturskillnader.
Förändra antagningssystemet
MSB har tidigare avstyrk förslag om lämplighetstester vid antagningen till SMO-utbildningen. Om lämplighetstester inte anses möjliga att införa bör istället någon form av kvotering införas. En kvotering kan legitimeras med att räddningstjänsterna efterfrågar en viss typ av kompetenser som vissa personer har. De kvotgrupper som då borde införas är 1) kvinnor, 2) språkkunskaper (andra än svenska, engelska franska, tyska, spanska och japanska), 3) yrkeslivserfarenhet 4) övriga. Storleken på de olika kvotgrupperna kan varieras utifrån behov. Behörigheten bör vara densamma som idag och gälla för samtliga kvotgrupper. När det gäller kvotgrupp 2 kan samma regler gälla som idag gäller för möjligheten att få 1,5 meritpoäng i moderna språk eller modersmål. Det bör även finnas en möjlighet att validera språkkunskaper i språktest. När det gäller kvotgrupp 3 finns denna redan som kvotgrupp.
Se över möjligheten att integrera och validera utbildningen i högskolesystemet
Utbildningen i Skydd mot olyckor ligger idag utanför högskolesystemet och ger inte högskolepoäng för vidare studier inom högskolesystemet. Det bör undersökas hur utbildningen kan inkluderas i högskolesystemet. Det bör övervägas att en särskild tilläggsutbildning som kan bygga på utbildningen till en kandidatexamen skapas. En kandidatexamen ger i sin tur ger en möjlighet till studier på
mastersnivå. I en sådan tilläggsutbildning bör en kurs i interkulturell kommunikation ingå.
Förnya kompetensutveckling och rekrytering inom lärarkåren
Samtliga lärare på SMO bör genomgå kompetensutveckling i interkulturell kommunikation. Vidare bör lärare med annan etnisk bakgrund och/eller lärare som har erfarenhet att arbeta i
mångkulturella miljöer rekryteras till utbildningen. Lärarna bör även ges möjlighet att årligen komma ut på ”fältet” och därigenom blanda undervisning på SMO med tjänstgöring på räddningstjänst.
Referenser
Tryckta referenser
Albin, K. & Åkesson, T. (2010). Räddningstjänsten Syd i samarbete med kidsen. Mastersuppsats. Malmö högskola/Hälsa och Samhälle.
Ericsson, M. (2003). Brandman och man. Om aktualisering av kön i brandmannayrket. Räddningsverket.
Hallin, P.O., Jashari, A. Listerborn, C. & Popoola, M. (2010). Det är inte stenarna som gör ont. Röster
från Herrgården, Rosengård – om konflikter och erkännande. Malmö Publikationer i Urbana Studier,
Mapius5: Malmö.
Hatton, T. & Williamson, J. (2002). What fundamentals drive world migration? NBER Working Paper Series.
Helgertz, J. (2010). Immigrant careers: why country of origin matters. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Lund.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i 2000-talets
mångkulturella samhälle. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.
MSB (2015a). Utbildningsplan. Utbildning i skydd mot olyckor. Diarienr 2015-2972-11.
MSB (2015b). Kursplan. Yrkesroll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete. Diarienr 2015-2972-1. MSB (2015c). Kursplan. Olyckans skeden. Diarienr 2015-2972-2.
MSB (2015d). Kursplan. Risker med farliga ämnen. Diarienr 2015-2972-3.
MSB (2015e). Kursplan. Säkerhetsarbete på ett systematiskt och säkert sätt. Diarienr 2015-2972-4. MSB (2015f). Kursplan. Kommunalt säkerhetsarbete. Diarienr 2015-2972-5.
MSB (2015g). Kursplan. Skadeplatsen. Diarienr 2015-2972-6. MSB (2015h). Kursplan. Lia. Diarienr 2015-2972-7.
MSB (2015i). Kursplan. Den stora olyckan. Diarienr 2015-2972-8. MSB (2015j). Kursplan. Det robusta samhället. Diarienr 2015-2972-9. MSB (2015k). Kursplan. Fördjupningsarbete. Diarienr 2015-2972-10.
MSB (2014). Lämplighetstester vid antagning till utbildning i skydd mot olyckor. Svar på regeringens uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienr 2013-5429.
Prop. 2007/08:92. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. Prop. 2002/03:119. Reformerad räddningstjänstlagstiftning.
Prop. 2001/02:158. Samhällets säkerhet och beredskap.
Rönnqvist, S. (2008). Från diversity management till mångfaldsplaner?: om mångfaldsidéns spridning
i Sverige och Malmö stad. Diss. Lund : Lunds universitet.
SCB (2015). Sveriges framtida befolkning 2015–2060. Demografiska rapporter. Rapport 2015:2. SCB (2014a). Sveriges framtida befolkning 2014−2060. Statistiska meddelanden BE 18 SM 1401. SOU 2007:31. Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Betänkande av Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap.
Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd (2012). En
2030 – En räddningstjänst i tiden? Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och
Räddningstjänsten Syd.
Internet
Brandsäkert.se (2008). Utbildning ska stoppa stenkastning.
http://www.brandsakert.se/2008/0314/utbildning-ska-stoppa-stenkastning Nedladdat 2015-11-06 Migrationsverket (u.å.) www.migrationsverket.se nerladdat 2015-10-19
SCB (2014b). SCB svarar på debattartikel. http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-
pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/scb-svarar-pa-debattartikel/
Nedladdat 2015-11-27
Sveriges radio (2015). Grafik: Bränder på asylboenden i år.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6283376 Nedladdat 2015-11-26 Sydsvenskan (2007). Brobyggarna i Rosengård försvann vid årsskiftet.
http://www.sydsvenskan.se/malmo/brobyggarna-i-rosengard-forsvann-vid-arsskiftet/ Nedladdat 2015-11-06
Data
SCB, Befolkning, Statistikdatabasen SCB, Yrkesregistret, Statistikdatabasen
Göteborgs universitet, SOM-institutet. RIKS-SOM 2007 [datafil]. Göteborgs universitet, SOM-
institutet [producent], 2009. Göteborg, Sverige: Svensk Nationell Datatjänst (SND) [distributör], 2011.
http://dx.doi.org/10.5878/002329
Göteborgs universitet, SOM-institutet. RIKS-SOM 2008 [datafil]. Göteborgs universitet, SOM-
institutet [producent], 2010. Göteborg, Sverige: Svensk Nationell Datatjänst (SND) [distributör], 2011.
Göteborgs universitet, SOM-institutet. RIKS-SOM 2009 [datafil]. Göteborgs universitet, SOM-
institutet [producent], 2011. Göteborg, Sverige: Svensk Nationell Datatjänst (SND) [distributör], 2011.
http://dx.doi.org/10.5878/002327
Göteborgs universitet, SOM-institutet. RIKS-SOM 2010 [datafil]. Göteborgs universitet, SOM- institutet, 2011. Göteborg, Sverige: Svensk Nationell Datatjänst (SND) [distributör].
http://dx.doi.org/10.5878/002316
Göteborgs universitet, SOM-institutet. RIKS-SOM 2011 [datafil]. Göteborgs universitet, SOM-
institutet [producent], 2012. Göteborg, Sverige: Svensk Nationell Datatjänst (SND) [distributör], 2013.
http://dx.doi.org/10.5878/002326
Göteborgs universitet, SOM-institutet. RIKS-SOM 2012 [datafil]. Göteborgs universitet, SOM-
institutet [producent], 2014. Göteborg, Sverige: Svensk Nationell Datatjänst (SND) [distributör], 2014.
http://dx.doi.org/10.5878/001872
Göteborgs universitet, SOM Institute. NATIONAL SOM 2013 [data file]. University of Gothenburg, SOM Institute [producer], 2014. Gothenburg, Sweden: Swedish National Data Service (SND) [distributor], 2015. http://dx.doi.org/10.5878/002630