Malmö 2016-02-08
Diarienummer: 22-2015/776
”Finnas fö r alla medbörgare…”
- Utvärderingsrapport om det mångkulturella perspektivet inom
utbildningen Skydd mot olyckor (SMO)
Peter Håkansson
Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) Malmö högskola
Innehåll
Förord ... 4 1. Inledning ... 5 Uppdraget... 5 Metod ... 5 Avgränsningar ... 62. Det mångkulturella Sverige – om samhällsförändring och kontinuitet 1973-2014 ... 8
Vad säger statistiken ... 8
Orsaker till de stora migrationsströmmarna ... 10
Den ökade globaliseringen ... 10
Det oroliga världsläget ... 11
Framtida utveckling ... 12
3. Institutionell förändring. Brandkårens organisatoriska förändring. ... 13
Inledning ... 13
Skydd mot olyckor (SMO) och Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ... 13
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) växer fram ... 14
SMO-utbildningen ... 15
Utbildningens huvudsakliga innehåll och upplägg ... 16
Kursmålen ... 17
Analys av målen på SMO-utbildningen ... 22
Antagning till SMO-utbildningen ... 22
4. Vem är brandman? ... 24
5. Räddningstjänstens behov ... 27
Vilka behov har Räddningstjänsterna? ... 27
Det operativa arbetet ... 28
Det förebyggande arbetet ... 29
Kan MSB förse Räddningstjänsterna med den kompetens som de behöver? ... 31
Vad gör räddningstjänsterna åt problemet? Rekrytering ... 32
Hur kan SMO-utbildningen utvecklas? ... 35
Kulturen på stationerna ... 36
Sammanfattning av intervjuerna med räddningstjänsterna ... 36
6. SMO-utbildningen i Revinge och Sandö. Utbildar SMO för ett mångkulturellt samhälle? ... 37
Studerande i Revinge... 37
Lärare i Revinge ... 40
Studerande på Sandö ... 46
Lärare på Sandö ... 50
Sammanfattning av intervjuerna i Revinge och Sandö ... 53
7. Sammanfattande diskussion och förslag ... 55
Diskussion och slutsatser ... 55
Förslag ... 57
Inför mångkulturella kursmål på varje delkurs ... 57
Integrera moment i praktiska övningar ... 57
Förändra antagningssystemet ... 57
Se över möjligheten att integrera och validera utbildningen i högskolesystemet ... 58
Förnya kompetensutveckling och rekrytering inom lärarkåren ... 58
Referenser ... 59
Tryckta referenser ... 59
Internet ... 60
Förord
Föreliggande rapport är en slutrapportering av det uppdrag Malmö högskola fick av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i april 2015. Många personer har varit engagerade och tagit stort ansvar för rapportens genomförande. Andreas Poppius var den som tog kontakt med Malmö högskola och engagerade oss för uppdraget. Hans engagemang för uppgiften, vilket bland annat inneburit att arrangera intervjuer i Revinge samt att dela med sig av kontakter både inom MSB och Räddningstjänsten, har varit en förutsättning för att uppdraget kunde genomföras. Helene Swedin arrangerade samtliga intervjuer i Sandö och såg till att vi fick ett bra intervjumaterial att arbeta med från studenter och lärare. Uppdraget hade vidare inte varit möjligt att genomföra utan de
informanter i Revinge och Sandö, samt vid räddningstjänsterna som bidragit med sina erfarenheter och sin kunskap. Ett stort tack till er! Slutligen vill jag tacka Josefin Björk som medverkat vid, och transkriberat, intervjuerna, samt bidragit med mycket klokskap och intressanta kommentarer.
1. Inledning
Natten mellan 14 och den 15 oktober brann flyktinganläggningen för ensamkommande flyktingbarn i Boden. Incidenten gav en obehaglig påminnelse om den utsatthet som många människor som av olika anledningar som söker skydd i Sverige befinner sig i. Attentat mot flyktingförläggningar, moskéer eller synagogoger är tyvärr inte ovanliga. Under 2015 har runt 20 brandrelaterade incidenter inträffat på asylboenden i Sverige (Sveriges radio 2015).
Till detta kommer den sociala utsatthet som finns i många så kallade ”miljonprogramsområden” där även en stor andel av de boende är av annan etnisk bakgrund. Det finns en särskild riskbild i dessa områden, både för de som bor i områdena, men även då det funnits konflikter som drabbat brandkårens arbete.1
Med utgångspunkt från denna större bild finns det ett antal intressanta frågor att ställa runt trygghets- och säkerhetsarbete. Denna rapport kommer dock att avgränsa sig till det uppdrag som rapporten bygger på, nämligen det som handlar om utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO).
Uppdraget
I april 2015 mottog Malmö högskola (MAH) ett uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Uppdraget gick ut på att genomföra en studie med syfte att undersöka hur väl dagens SMO-utbildning förbereder de studerande på den verklighet de senare ska möta i dagens samhälle sett ur ett mångkulturellt perspektiv samt hur detta perspektiv kan utvecklas inom ramen för utbildningen.
Utgångspunkten var den rapport, "2030 - en räddningstjänst i tiden" som presenterat en mängd utmaningar som räddningstjänsten och kommunerna måste förbereda sig för att möta. En av dessa är de demografiska förändringar som Sverige står inför. Enligt rapportens prognos kommer 18 % av Sveriges befolkning vara född i ett annat land 2030 och om inget görs kommer våra städer vara fortsatt drabbade av segregation. I lagen om skydd mor olyckor (LSO) 1 kap 1 § anges att lagen syftar till att " i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor" (Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 1 kap 1 §). Enligt skrivningen i uppdraget innebär detta att MSB, för att sörja för utbildning av framtidens räddningstjänstpersonal, måste erbjuda en utbildning som speglar samhället vi har idag samt kommer att ha i framtiden. En central utmaning är enligt uppdraget att utexaminerade studerande ska vara rustade för den samhällsförändring som pågår samt redo för de nya krav som samhället kommer att ställa på dem i deras yrkesutövning.
Den genomförda studien ska enligt uppdraget kunna presentera nuläget för hur SMO-utbildningen möter de krav som ett mångkulturellt samhälle kommer att ställa på kommuner och
räddningstjänster för ett Sverige i förändring, samt formulera en rekommendation till MSB:s utbildningsverksamhet hur utbildningen kan utvecklas och tillvarata ett mångkulturellt perspektiv i utbildningen.
Metod
Enligt uppdraget skall studien baseras på intervjuer av personal och studerande i Revinge och Sandö. Intervjuerna har genomförts dels som fokusgruppintervjuer, dels som individuella intervjuer. Både
1
fokusgruppintervjuerna såväl som de individuella intervjuerna har varit semistrukturerade.
Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter kodades de och svaren tematiserades. Det är utifrån dessa teman som analysen är gjord.
Efter intervjuerna i Revinge och Sandö var det dock uppenbart att det var nödvändigt att även intervjua några av räddningstjänsterna, eftersom det till stor del är dessa som ska anställa de personer som utexamineras från SMO-utbildningen. Det var därför nödvändigt att få en uppfattning om räddningstjänsternas analys av situationen och därigenom räddningstjänsternas behov och efterfrågan vad gäller personal och personalens kompetens. Personer med ledande befattningar inom de tre räddningstjänsterna Värends räddningstjänst, Räddningstjänsten Syd och Södertörns brandförsvarsförbund har intervjuats.
För att få en rättvisande bild av de institutionella förutsättningar, t.ex. lagstiftning och utbildningsstyrning, som föreligger har omfattande tid ägnats åt dokumentanalys. Denna
dokumentanalys har gått ut på att analysera kurs- och utbildningsplaner, officiellt tryck (lagstiftning och dess förarbeten, dvs. statliga utredningar och propositioner), kurs- och lärandemål etc. Vidare har offentlig statistik analyserats deskriptivt för att beskriva problemets omfattning.
I denna rapport avrapporteras de resultat som studien givit. Rapporten börjar dock med en analys av utgångspunkten för studien, nämligen att det svenska samhället har förändrats och att stora
förändringar är att vänta. Vidare görs en analys av det kontextuella sammanhang där dessa
samhällsförändringar måste förstås. Därefter följer en beskrivning av SMO-utbildningen, men även den institutionella förändring som lett fram till den institutionella struktur som nu föreligger, där MSB samt Lagen om skydd mot olyckor är delar. De två avslutande delarna, vilka även är rapportens huvuddelar utgår från intervjuerna med Räddningstjänsterna, samt från intervjuerna med lärare och studerande på SMO-utbildningen.
Avgränsningar
Denna studie måste, liksom alla andra studier, avgränsas utifrån det fokus som studien har. Studien börjar med att högst övergripande analysera utvecklingen av det mångkulturella Sverige. Det har skrivits mänger av studier, avhandlingar och artiklar om detta ämne2 och den beskrivning som presenteras nedan har på intet sätt ambitionen av att vara heltäckande. Ambitionen med avsnittet är att högst övergripande, och baserat på offentlig statistik från SCB, visa på de förändringar som funnits och bidragit till det mångkulturella samhälle som vi har idag.
Kapitel 3 ger en kort bakgrundsbeskrivning av hur de institutionella förutsättningarna förändrats under 2000-talets första decennium. Inte heller denna har ambitionen att på något sätt vara heltäckande eller måla ”Brandkårens historia”. Ambitionen är att på ett relativt kortfattat sätt beskriva de förändringar som skett och ge en bakgrund till den situation som vi befinner oss i idag. Kapitel 4 ”Vem är brandman” bygger till stor del på offentlig statistik som presenteras i deskriptiv form. Kapitlet är högst summariskt och syftar till att ge en bild av vem brandmannen är utifrån genus, utbildningsnivå, ålder och etnicitet. Ett problem är dock att den officiella statististiken
2
(Yrkesregistret) inte finns uppdelat på etnicitet. Vi har då istället använt Göteborgs universitets SOM-undersökningar.
Kapitel 5 bygger på intervjuer med personer i ledande befattningar inom Värends räddningstjänst, Räddningstjänsten Syd och Södertörns brandförsvarsförbund. Syftet med kapitlet är att högst översiktligt undersöka räddningstjänstens behov. Vi är medvetna om att dessa tre räddningstjänster inte utgör något representativt urval av räddningstjänsterna i Sverige. Vi kan således inte utifrån dessa intervjuer svara på hur vanligt, hur mycket eller hur stort behovet är i Sverige totalt, utan kan endast ge svar på hur dessa tre räddningstjänster arbetar och vilka behov de anser sig ha.
Anledningen att just dessa tre räddningstjänster valts är för att dessa möter problematiken och vi ville ha deras beskrivning av hur de hanterar denna problematik; språkförbistring, kulturella skillnader och andra kommunikativa svårigheter.
Kapitel 6 bör ses som utvärderingens huvudkapitel och är detta kapitel som svarar på utvärderingens huvuduppdrag. Ett stort antal intervjuer har genomförts både med studerande och med lärare. Dock har endast intervjuer genomförts med platsankutna studenter; studenter som studerar på distans har inte intervjuats. Det avslutande kapitlet sammanfattar studien samt lämnar en del förslag med utgångspunkt från det vi kunnat observera. Det bör således poängteras att de förslag som lämnas bygger på ett ”utifrånperspektiv” och våra observationer.
2. Det mångkulturella Sverige – om samhällsförändring och
kontinuitet 1973-2014
Som anges i uppdraget är en viktig utgångspunkt för uppdraget att Sverige har förändrats och kommer att förändras. Det är således viktigt att studera denna utgångspunkt närmare.
Sverige har under mycket lång varit ett land som påverkats av migration. Under 1800-talet och början av 1930-talet hade vi i en nettoemigration, dvs. fler människor utvandrade än som invandrade. Från början av 1930-talet har vi dock i genomsnitt upplevt en nettoimmigration, dvs. fler människor har flyttat in i Sverige än som flyttat ut ur Sverige (Lundh, 2010; SCB 2015).3
Utvecklingen över att gå från att vara ett utvandringsland till invandringsland följer mönstret för hur ett land utvecklas såväl demografiskt som ekonomiskt. Att övergår från att vara ett
nettoutvandringsland till ett nettoinvandringsland inträffar för de flesta länder i den ekonomiska utvecklingsprocessen. När ekonomin börjar växa från en låg nivå leder det ofta till en ökad
utvandring. Många gånger finns det en vilja att lämna en plats där de ekonomiska förhållandena är knappa för att söka sig till en annan plats där de ekonomiska förhållandena är bättre. När den ekonomiska situationen förbättras på platsen och inkomsterna börjar stiga finns drivkraften att lämna platsen kvar samtidigt som det börjar bli ekonomiskt möjligt att flytta. En utveckling liknande Sveriges genomgick Tyskland under 1800-talet, Italien och flera andra av Europas länder under början av 1900-talet (Hatton & Williamson, 2002).
Nettomigrationen säger dock inte allt om hur ett land förändrats etniskt och multikulturellt, även om det säger en hel del. Därför är det utifrån uppdraget viktigt att studera statistiken lite närmare.
Vad säger statistiken
Det finns olika sätt att analysera och definiera mångkultur och etnicitet. Då det ska göras med siffror blir vikten av definition än mer tydlig. Ett sätt att göra detta är att som ”2030 - en räddningstjänst i tiden” tala om invandrare. Dock blandas begreppen ihop i rapporten då det i meningen därpå talas om utrikes födda (Storstockholms brandförsvar m.fl. 2012, s. 35). Begreppet ”invandrare” är tämligen svårhanterligt och SCB använder inte begreppet invandrare om personer boende i Sverige med utländsk bakgrund. Enligt SCB är invandrare en person som invandrar till Sverige och blir folkbokförd oavsett om man är född i Sverige eller inte (SCB 2014a; SCB 2014b). Alltså har alla invandrare inte utländsk bakgrund och alla med utländsk bakgrund är heller inte invandrare.
Istället för invandrare skulle begreppet ”utrikes född” kunna användas, vilket troligen är det som menas i rapporten. Måttet blir dock relativt trubbigt då det kommer att innefatta både personer som kom till Sverige väldigt unga och de som är nyanlända i vuxen ålder. En annan definition som
möjligen kan vara bättre, inte minst utifrån den problembild som kan finnas för Räddningstjänsten, är utländska medborgare.
Ett fjärde begrepp är ”utländsk bakgrund”. Definitionen för utländsk bakgrund är att en person är född utomlands eller är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. I detta begrepp omfattas
3
således även det som slarvigt brukar kallas ”andragenerationens invandrare”. Den 31 december 2013 hade 2 001 190 personer utländsk bakgrund i Sverige.
Figur 1 beskriver antalet utländska medborgare och utrikes födda i Sverige. Som figuren visar finns tyvärr endast data för utrikes födda från år 2000. Däremot finns data för utländska medborgare från 1973.
Figur 1: Utländska medborgare (1973–2014) samt utrikes födda
(2000–2014) i Sverige.
Källa: Befolkningsstatistiken, SCB
Som figuren visar finns det en viss relation mellan de två måtten. Måttet utländska medborgare kan sjunka då människor får svenskt medborgarskap, men utrikes födda blir som ett kumulativt mått, då en person fortfarande är född utomlands även om hen är svensk medborgare.
Med utgångspunkt för de underliggande frågeställningar som finns i den här rapporten kan det därför vara intressant att särskilt studera utländska medborgare. Det kan tänkas att begreppet rymmer en viss assimilation. En individ som kommer till Sverige kan söka svenskt medborgarskap om vissa kriterier är uppfyllda. Dessa handlar om att individen ska 1) kunna styrka sin identitet 2) vara över 18 år, 3) ha permanent uppehållstillstånd, 4) bott i Sverige en viss tid (oftast 5 år), ha levt ett skötsamt liv i Sverige (Migrationsverket u.å.). Vidare kan tänkas att en individ som söker svenskt medborgarskap tänker sig att stanna i Sverige.4
Figur 2 kan illustrera hur det har sett ut för olika nationaliteter. I slutet av 1970-talet, och i än större utsträckning i slutet av 1980-talet, kom flyktingar från Chile till Sverige. År 1990 fanns det därför 20 000 personer med chilenskt medborgarskap i Sverige. Denna siffra halverades dock under den kommande tioårsperioden och år 2000 fanns det 10 000 chilenska medborgare i Sverige. Samma tendens kan skönjas när det gäller iranska medborgare. År 1991 fanns det 40 000 iranska
medborgare i Sverige efter en kraftig inflyttning under 1980-talet. Antalet iranska medborgare minskade dock kraftigt och tio år senare fanns det 13 500 iranska medborgare i Sverige. Kurvan över
4
Personen kan naturligtvis även ha avvisats, alternativt frivilligt lämnat Sverige. 0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 1600000 1800000 19 73 19 76 19 79 19 82 19 85 19 88 19 91 19 94 19 97 20 00 20 03 20 06 20 09 20 12 Utländska medb Utrikes födda
irakiska medborgare visar en något annorlunda form med två toppar och ett lokalt minimum år 2006. Från toppåret 2010, då det fanns 56 000 irakiska medborgare i Sverige, föll antalet relativt snabbt och år 2014 var antalet endast hälften så stort.
Tidigare års uppgångar och nedgångar är intressant att följa som relief åt den pågående flyktingströmmen som främst berör människor från Syrien och Somalia. Som figur 2 visar ligger medborgare från dessa länder senare i cykeln som inte börjat visa på någon nedgång än.
Figur 2: Utländskt medborgarskap för några utvalda länder boende
i Sverige. 1973–2014.
Källa: Befolkningsstatistiken, SCB
Orsaker till de stora migrationsströmmarna
Det är inte endast Sverige som är ett nettoimmigrationsland. Den ökade migrationen i världen totalt har inneburit att flera länder är nettoimmigrantländer och andra är nettoemigrantländer. Orsakerna bakom att världen upplever relativt sett stora migrationsströmma är flera, men här tas upp de två viktigaste: 1. Den ökade globaliseringen, 2. Det oroliga världsläget.
Den ökade globaliseringen
Det finns olika anledningar till att den ökade globaliseringen har påverkat migrationsströmmarna generellt i världen. Världen krymper tillföljd av tekniska innovationer (t.ex. IT) vilket i sin tur påverkar kulturell förståelse och språkkunskaper. En mer direkt påverkan kan spåras till Sveriges medlemskap i EU 1995. En grundläggande utgångspunkt för EU är en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, kapital, tjänster och inte minst människor. Dessa ”de fyra friheterna” är grunden för EU:s inre
marknad. 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 19 73 19 76 19 79 19 82 19 85 19 88 19 91 19 94 19 97 20 00 20 03 20 06 20 09 20 12 Irak Iran Somalia Chile Syrien
Figur 3 visar antalet personer med utländskt medborgarskap från länder som i dag tillhör EU155 eller EU286. Figuren visar att den rörlighet av personer som EU bygger på i större utsträckning har använts av de nya medlemsstaterna. Från 2004, då tio nya stater togs upp i EU, har antalet utländska
medborgare från dessa stater ökat från 216 000 år 2004, till nästan 300 000 tio år senare. Eftersom medborgare från de ”gamla” EU-staterna är relativt konstant är en logisk slutsats att det är
medborgare från de ”nya” EU-länderna som stått för ökningen.
Figur 3: Utländskt medborgarskap från länder som idag tillhör EU15 eller
EU28 boende i Sverige. 1973–2014.
Källa: Befolkningsstatistiken, SCB
Det oroliga världsläget
Som figur 2 tidigare visade går det relativt väl att följa händelser i väldsläget i den svenska
befolkningsstatistiken. Kuppen i Chile 1973 leder till att många Chilenare tvingas lämna landet under slutet på 1970-talet, men även den extrema nyliberala ekonomiska politiken och bakslagen för denna leder till att många chilenare lämnar landet. Revolutionen i Iran och det efterföljande kriget mot Irak leder till att många tvingas fly, både från Iran och senare från Irak. Irakkriget 2003 och den
efterföljande situationen har inneburit att många flytt Irak för att komma till Sverige. Att det oroliga världsläget har stor betydelse för immigrationen till Sverige visas tydligt då jugoslaviska medborgare (och medborgare från ex-jugoslaviska republiker) boende i Sverige
analyseras. Figur 4 visar att det fram till 1992 fanns ca 40 000 jugoslaviska medborgare i Sverige. Till följd av det krig som bryter ut år 1991 mer än fördubblas den siffran på två år och i mitten av
5 EU15 är förutom Sverige: Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien.
6
EU28 är förutom Sverige: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 19 73 19 76 19 79 19 82 19 85 19 88 19 91 19 94 19 97 20 00 20 03 20 06 20 09 20 12 EU28 EU15
talet finns nästan 100 000 personer med medborgarskap i någon av de ex-jugoslaviska republikerna. Denna siffra sjunker dock snabbt, främst beroende på att ett stort antal beviljas svenskt
medborgarskap. År 2006 är endast knappt 17 000 personer i Sverige medborgare i en ex-jugoslavisk republik.
Figur 4: Utländskt medborgarskap från Jugoslavien och ex-jugoslaviska
republiker boende i Sverige. 1973–2014.
Källa: Befolkningsstatistiken, SCB
Framtida utveckling
Som tidigare refererats menar rapporten 2030 - en räddningstjänst i tiden att de utrikesfödda kommer att öka till 18 % av Sveriges befolkning, vilket följer SCB:s befolkningsprognos (SCB 2015). Enligt SCB 2015 är en annan tydlig förändring i befolkningsstrukturen att allt fler kommer att vara födda utomlands i de yrkesaktiva och äldre åldrarna. År 2014 var en femtedel av personerna i åldern 25–64 år födda utomlands. Detta beräknar SCB ska öka till en fjärdedel år 2020 och nära en tredjedel år 2030.
Sammanfattningsvis kan säga att det mångkulturella samhället är här för att stanna, och inte bara det; vi kommer att se ett betydligt mer heterogent, differentierat och mångkulturellt samhälle inom de närmsta 20 åren, än vad vi ser idag. Inom de närmaste 20 åren kommer det att bo en större andel människor som är födda i andra länder, talar andra språk än svenska och som är vana att göra saker på ett annat sätt. Frågan är dock hur de svenska institutionerna kan hantera och agera i ett svenskt samhälle i förändring? 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 19 73 19 75 19 77 19 79 19 81 19 83 19 85 19 87 19 89 19 91 19 93 19 95 19 97 19 99 20 01 20 03 20 05 20 07 20 09 20 11 20 13
3. Institutionell förändring. Brandkårens organisatoriska
förändring.
Inledning
Fram till 2003 fick såväl deltids- som heltidsbrandmän sin utbildning först efter anställning vid någon räddningstjänst, för heltidsanställda minst ett år efter anställning. Utbildningen skedde vid
Räddningsverkets skolor. Utbildningen till deltidsbrandman hade inte några formella antagningskrav. För heltid krävdes dock treårig gymnasieutbildning eller motsvarande samt att man skulle ha
tjänstgjort under ett år och fått grundläggande utbildning i räddningsstyrkan. Hösten 2003 startade en ny tvåårig eftergymnasial utbildning. Den innebar att man kunde söka direkt till utbildningen utan att först ha fått anställning (Ericsson, 2003).
Utbildning i skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig utbildning som bland annat syftar till
yrkesverksamhet som brandman på heltid i kommunal räddningstjänst. Dock bör det poängteras att utbildningen inte enbart är en ”brandmannautbildning” utan en bred utbildning i kris- och
säkerhetsarbete som även kan leda till annat säkerhetsarbete i kommunal regi; ca 10-15 procent av de utexaminerade är yrkesverksamma inom för utbildningen relevanta yrken, utöver kommunal räddningstjänst, t.ex. kommunala säkerhetssamordnare, brandinspektörer i privat sektor, egna företagare inom brandsäkerhet, brandsskyddskontrollanter och brandmän i annan verksamhet än kommunal. År 2014 arbetade ca 5000 personer som brandmän och befäl på heltid i kommunal räddningstjänst, och ytterligare ca 10 500 personer på deltid (MSB 2014).
Skydd mot olyckor (SMO) och Lagen om skydd mot olyckor (LSO)
Införandet av en SMO-utbildning hänger delvis samman med Lagen om skydd mot olyckor. Dock hade regeringen redan tidigare efter förslag från Statens räddningsverk infört ett nytt
utbildningssystem för den kommunala räddningstjänsten (prop. 2001/02:158). I propositionen ”Samhällets säkerhet och beredskap” diskuterades bland annat breddad utbildning för den kommunala räddningstjänsten. Regeringen föreslog i propositionen att ett nytt utbildningssystem skulle inrättas för den kommunala räddningstjänsten. Det nya utbildningssystemet skulle
”…tillgodose kommunernas behov av kompetens för att genomföra räddningsinsatser, utöva räddningsledning, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt för att genomföra
verksamhetsutveckling för skydd mot olyckor i en trygg och säker kommun” (prop. 2001/02:158, s. 165).
Utgångspunkten var att Räddningsverket år 2001 förslagit en ny och reformerad utbildning för skydd mot olyckor. Den nya utbildningen för den kommunala räddningstjänsten skulle ersätta den tidigare brandmannautbildningen. Den nya utbildningen föreslogs bli tvåårig och studiemedelsberättigande och skulle även innehålla praktik i kommunerna som lärande i arbete (LIA). Vidare skulle utbildningen för deltidsanställda utökas till åtta veckor istället för dåvarande fem veckor. I prop. 2001/02:158 föreslogs även att Räddningsverket skulle få i uppdrag att införa det nya utbildningssystemet. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) föreslogs av regeringen i prop. 2002/03:119 ” Reformerad räddningstjänstlagstiftning”. Den nya lagen, lagen om skydd mot olyckor, skulle ersätta den då gällande räddningstjänstlagen. Centralt i den nya lagstiftningen var att betona kommunernas
förebyggande verksamhet. Lagen innehöll även bestämmelser om de förebyggande åtgärder som enskilda skulle vidta. I den nya lagen skulle kommunerna få en ökad möjlighet till lokal anpassning av organisation och dimensionering av verksamheten. Dock blev kommunerna skyldiga att se till att en olycka som föranlett en räddningsinsats skulle undersökas. Sammanfattningsvis kan sägas att LSO bland annat förändrade arbetets innehåll från att vara fokuserat på insats till att balansera mellan insats och förebyggande arbete. LSO träder ikraft 1 januari 2004.
Sammanfattningsvis kan sägas den nya SMO-utbildningen som införs 2003 och den nya lagstiftningen (LSO), som införs 2004, hade ett bredare angreppssätt än vad som hade gällt tidigare. Dessa båda förändringar betonar i större utsträckning det förebyggande arbetet, men även till viss del arbetet efter en räddningsinsats.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) växer fram
Som beskrivits ovan var det Statens räddningsverk som införde och drev SMO-utbildningen de första åren med start 2003. Tillskapandet av MSB kommer några år senare. Det startade med att regeringen i juni 2006 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av verksamheterna vid Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar i syfte att lämna förslag till en preciserad uppgifts-, ansvars- och
resursfördelning. Uppdraget var att pröva om relevanta delar av myndigheterna borde läggas
samman till en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet samt att pröva om övriga delar eventuellt bör föras över till andra befintliga myndigheter (SOU 2007:31).
Utredningen analyserar ett stort antal problemområden och kommer fram till att tillskapandet av en ny myndighet skulle lösa flertalet av de problem som fanns till följd av den dåvarande strukturen. En ny myndighet, menade utredningen, skulle dessutom ha avsevärt större möjligheter att möta den utveckling av olyckor, hot och risker som samhället stod inför. Därigenom skulle även förutsättningar att nå de mål som riksdag och regering satt upp skapas (SOU 2007:31).
När det gäller utbildning diskuterade utredningen olika modeller för olika typer av utbildningar, men fastnade tills sist för att den nya myndigheten ska få ansvaret för att tillhandahålla
studiemedelsfinansierad utbildning (vilket bland annat omfattar SMO-utbildningen) samt
utbildningar där det finns reglerade utbildningskrav. Vidare föreslog utredningen att det skulle skapas en utbildningsplatsform i Revinge med en mindre verksamhet i Sandö samt att Räddningsverkets skolor i Rosersberg och Skövde skulle avvecklas.
Regeringsens proposition (prop. 2007/08:92) följde i stort sett utredningens förslag. Regeringens argument är att kommunerna ska ha kompetens ”… att förebygga olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser samt återföra erfarenheter från arbetet”. Vidare menade regeringen att det fanns ”… ett behov av att kommunerna har utbildad och övad personal som systematiskt kan arbeta med olika säkerhetsfrågor så att ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor erhålls.” (prop. 2007/08:92, s. 49).
”Utbildning och övning inom området bör utgå från risk- och olycksbilden samt de kompetensbehov som olika aktörer har.” (prop. 2007/08:92, s. 49).
Med utgångspunkt för uppdraget för denna utvärdering finns således ett stöd för att
SMO-utbildningen bör förse de kommunala räddningstjänsterna med kompetent personal så att uppdraget kan fullgöras. Med utgångspunkt från den samhällsutveckling som beskrevs tidigare är det således intressant att analysera hur SMO-utbildningen förhåller sig i relation till ett samhälle med ökande mångkulturalism. Har SMO-utbildningen lärande- och kursmål som syftar till att förbereda de studerande för ett mångkulturellt samhälle?
SMO-utbildningen
7SMO-utbildningen omfattar två års heltidsstudier och ger en examen i säkerhets- och
räddningsarbete. Utbildningen syftar till ”att ge sådana förutsättningar, i kunskaper, färdigheter och kompetenser, som fordras för yrkesutövning inom området skydd mot olyckor” (MSB, 2015a). Grundläggande för utbildningen är ett heltäckande perspektiv på kris- och olycksfallshantering som omfattar såväl förebyggande arbete som arbete på olycksplats. I MSB:s utbildningsplan uttrycks detta med att utbildningen ska ha ett ”…före, under och efter perspektiv vad gäller såväl kris- som
olycksfallshantering med fokus på kommunal verksamhet”.
Utbildningen styrs genom lärandemål (generella för hela utbildningen) och kursmål, vilket är mål för varje delkurs. I det följande redovisas och analyseras lärande- och kursmålen utifrån utvärderingens uppdrag. Syftet med att göra detta är att undersöka huruvida styrningen av utbildningen är
ändamålsenlig.
De lärandemål som den studerande ska uppnå på utbildningen uttrycks i form av kunskapsmål, färdighetsmål och kompetensmål.
Bland kunskapsmålen förekommer bland annat att studenten ska
- Visa förståelse för vikten av att sätta medborgaren i fokus och arbeta utifrån dennes behov och sociala situation.
- Visa kunskap om och förståelse för hur individer, grupper och samhälle påverkas och agerar vid olyckor och svåra påfrestningar beroende på kulturell och social bakgrund, ålder och kön. - Visa kunskap om genusteori och förhålla sig normkritisk i såväl situationer som diskussioner. Enligt färdighetsmålen ska studenten bland annat
- Visa förmåga att dra egna slutsatser om risker som kan förekomma vid räddningsinsatser. Enligt kompetensmålen ska studenten bland annat
- Visa sådan kompetens som fordras för att planera, genomföra och följa upp utbildning och informationsinsatser mot specifik målgrupp inom området skydd mot olyckor.
- Visa sådan kompetens som krävs vid prehospitalt omhändertagande för att kunna vidta lämpliga åtgärder vid olika typer av räddningsinsatser.
Sammanfattningsvis om lärandemålen kan sägas att de ger ett tydligt övergripande stöd för att arbeta med ett mångkulturellt perspektiv. Studenten ska efter slutförd utbildning (bland annat)
7
kunna sätta den enskilde medborgaren i fokus, ha förståelse för kulturell och social bakgrund, ha kunskap om genusteori och normkritik, bedöma risker samt genomföra förebyggande arbete inriktat mot specifika målgrupper. Dessa lärandemål stödjer ett synsätt som utgår från att räddningstjänsten måste kunna arbeta mot, och representera, alla medborgare.
Utbildningens huvudsakliga innehåll och upplägg
Utbildning i Skydd mot olyckor består av 57 studiepoäng skolbunden tid, 17 studiepoäng
arbetsplatsförlagd handledarledd tid - LIA (lärande i arbete) samt 6 studiepoäng fördjupningsarbete. Varje termin på 20 studiepoäng är indelad i kurser där teoretiska studier och praktiska moment varvas. Under den första terminen läser den studerande kursen Yrkesroll i kommunalt säkerhets- och
räddningsarbete och kursen Olyckans skeden. Yrkesroll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete
behandlar vad det är att verka inom yrkesområdet som normer och värderingar. Kursen varvar såväl teori, praktik som Lärande i arbete (LIA).
Olyckans skeden behandlar ett brett perspektiv på olycksbegreppet såväl teoretiskt som praktiskt
genom kursens 4 delkurser; Grundläggande risk- och olycksteori, Den lilla olyckan, Grundläggande brandkunskap och Enklare fördjupningsarbete.
Under termin 2 läser den studerande kurserna Risker med farliga ämnen, Säkerhetsarbete på ett
systematiskt och säkert sätt samt Kommunalt säkerhetsarbete. Risker med farliga ämnen behandlar
egenskaper av, skyddsåtgärder vid samt skadebegränsande åtgärder mot farliga ämnen.
Säkerhetsarbete på ett systematiskt och säkert sätt behandlar säkerhetsarbete inom yrkesområdet
ur ett brett perspektiv där vikten av ett arbetsmiljöperspektiv inom brandsläckningsmetodik särskilt betonas. Kursen berör också systematiskt säkerhetsarbete genom såväl teori som praktik.
Kommunalt säkerhetsarbete behandlar det kommunala säkerhetsperspektivet där risker behandlas i
en kommunal kontext. Kursen behandlar också metoder för losstagning och prehospitalt akut omhändertagande.
Under termin 3 läser den studerande kursen Skadeplatsen samt kursen Lärande i arbete (LIA), vilken är platsförlagd till, för utbildningen, relevant yrkesverksamhet. Skadeplatsen behandlar organisation och samverkan vid skadeplats och berör också person- och djurlivräddning. Lärande i arbete (LIA) sker på kommunal räddningstjänst och någon ytterligare plats i nära samverkan med handledare från verksamhetsstället, utifrån yrkesroll, kommunens säkerhetsarbete och systematiskt säkerhetsarbete. Under den sista terminen, termin 4, läser den studerande kurserna Den stora olyckan, Det robusta
samhället samt Fördjupningsarbete. Den stora olyckan behandlar metoder och tekniker vid större
olyckor genom bland annat losstagning, prehospitalt akut omhändertagande, principer för ledning av räddningstjänst och metoder för räddningsinsatser. Det robusta samhället behandlar naturolyckor, oljeutsläpp, extrema väderförhållanden och större kriser ur såväl ett individ- som ett
samhällsperspektiv. Under Fördjupningsarbete ska den studerande på ett självständigt sätt utveckla och fördjupa sina kunskaper och färdigheter, inom ett för yrkesrollen relevant område utifrån en strukturerad metod.
Kursmålen
Varje kurs inom utbildningen styrs av ett antal kursmål. I det följande redovisas och analyseras kursmålen för respektive utbildning utifrån utvärderingens uppdrag. Det som skiljer de mer generella lärandemålen för en hel utbildning och kursmålen, är att kursmålen bör vara mer specifika. Dessa mål bör vidare vara mätbara och relevanta.
Yrkesroll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete8
Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna:
- identifiera olika grupprocesser och faser i en grupps utveckling - urskilja hur människor kommunicerar i olika situationer
- beskriva säkerhetsarbete i samhället och dess förhållande till den lokala nivån - förklara den lagstiftning som inverkar på området skydd mot olyckor och kriser - förklara vilka fysiska krav som ställs på yrkesrollen med hänsyn till arbetsmiljö - förklara grundläggande normkritiska perspektiv
- beskriva yrkesrollen inom området skydd mot olyckor i samhället förr, idag och i framtiden - förklara och tillämpa systematiskt akut omhändertagande enligt L-ABCDE
- använda personlig skyddsutrustning och ha kännedom om vanligt förekommande materiel och metoder inom räddningstjänsten
- redogöra för centrala miljöbegrepp
- förstå hur egna och drabbades fysiska och psykiska reaktioner kan uppstå vid en krissituation
Olyckans skeden9
Efter avslutad kurs ska den studerande, utöver delkursernas mål, kunna: - förklara vilka risker som kan förekomma vid räddningsinsatser
- förstå grundprinciperna i kost- och träningsläran, samt med stöd tillämpa en funktionell och skadeförebyggande träning
Delkurs 1: Grundläggande risk- och olycksteori, 2 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- definiera risker i samhället och deras inverkan på individ, grupp och samhälle - förklara olyckors effekter på människor, miljö, egendom och samhälle
- förklara hur egna och samhällets värderingar påverkar människors beteenden i olika
situationer samt förklara individens och gruppers riskuppfattning och beteende utifrån social och socioekonomisk bakgrund, ålder och kön
Delkurs 2: Den lilla olyckan, 4 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- tillämpa metoder för akut omhändertagande av drabbad enligt L-ABCDE - tillämpa metoder för losstagning vid insats mot personbil och lätta fordon - förstå vikten och konsekvensen av olika typer av bemötande
8 Detta avsnitt bygger i huvudsak på MSB 2015b. 9
Delkurs 3: Grundläggande brandkunskap, 5 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna: - hantera stegar på ett säkert sätt
- använda utrustning för radiokommunikation
- redogöra för kemiska och fysikaliska faktorer som styr olycks- och brandförlopp - redogöra för brandskydd ur ett byggnadstekniskt perspektiv
- förklara släckmekanismer och släckmedels olika egenskaper och användningsområden - känna till elementär byggnadskonstruktion
- använda metoder för att säkra tillgång på släckmedel - förklara olyckors miljöpåverkan
Delkurs 4: Enklare fördjupningsarbete, 3 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna: - exemplifiera vetenskapliga metoder
- planera, genomföra och presentera ett enklare fördjupningsarbete
Farliga ämnen10
Efter avslutad kurs ska den studerande, utöver delkursernas mål, kunna: - upprätta och tillämpa en individuell kost- och träningsplan
- beskriva strategier för ökad säkerhet inom området skydd mot olyckor
Delkurs 1: Säkerhetsarbete, 2 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- förklara metoder för säkerhetsarbete inom området skydd mot olyckor - använda sig av en metod för riskanalys
Delkurs 2: Farliga ämnen, 3 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna: - förstå farliga ämnens egenskaper
- hantera farliga ämnens risker
- förklara skyddsåtgärder vid hantering och transport av farliga ämnen
- använda skadebegränsande åtgärder vid olycka med farliga ämnen för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, egendom och miljö
10
Säkerhetsarbete på ett systematiskt och säkert sätt11
Efter avslutad kurs ska den studerande, utöver delkursernas mål, kunna:
- redogöra för hur byggnadstekniskt brandskydd påverkar insatsen och brandmannens säkerhet
- tillämpa bemötande genom praktisk övning
- redogöra för ergonomiska problem i vanligt förekommande moment inom yrkesområdet
Delkurs 1: Brandsläckning, 6 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- använda materiel och metoder för brandsläckning samt metoder för att säkra tillgång på släckmedel
- tillämpa metoder och tekniker vid brand för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, egendom och miljö
- tillämpa metoder för akut omhändertagande av drabbad med inriktning brännskador
Delkurs 2: Systematiskt säkerhetsarbete, 4 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- tillämpa processtänkande samt redogöra för grunder i systematiskt säkerhetsarbete och systematiskt brandskyddsarbete
- exemplifiera företags, myndigheters och andra organisationers riskhanteringsarbete - använda metoder för argumentation och kommunikation
Kommunalt säkerhetsarbete12
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för kommunens, den kommunala räddningstjänstens och andra säkerhetsaktörers roller och ansvar i samhället samt förklara behovet av samarbete
- beskriva hur kommuner tar hänsyn till olika risker i planerings- och beslutsprocesser - förklara innebörden med kommunalt handlingsprogram inom området skydd mot olyckor - förklara innebörden av risk- och sårbarhetsanalys på kommunal nivå
- förklara metoder för utvärdering
- använda metoder och tekniker vid vattenlivräddning - tillämpa metoder för losstagning vid trafikolyckor
- tillämpa metoder för akut omhändertagande av drabbad med inriktning barn - förklara hur olyckor i hemmiljö kan förebyggas
- planera och genomföra en målgruppsanpassad presentation - beskriva gällande lagar och föreskrifter inom området krisstöd
11 Detta avsnitt bygger i huvudsak på MSB 2015e. 12
Skadeplatsen13
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- förklara sin egen roll i organisationen vid olika typer av skadeplatser - förklara samverkande organisationers roll och ansvar vid räddningsinsats - använda metoder för livräddning i olika miljöer
- använda metoder för djurlivräddning i olika miljöer
- förklara innebörden av den lagstiftning som inverkar på området akut omhändertagande - beskriva förutsättningar för påkallande av fri väg
- förstå sina egna stressreaktioner och hur dessa kan hanteras
Lia14
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- analysera den kommunala räddningstjänstens roll i relation till kommunens totala säkerhetsarbete
- beskriva hur den kommunala räddningstjänsten fungerar organisatoriskt och hur den eventuellt kan utvecklas utifrån arbetsformer och arbetssätt
- genomföra ett arbete avseende brandskydd i en verksamhet och föreslå åtgärder för ökat brandskydd
- förklara miljörisker i den kommunala räddningstjänstens verksamhet
- analysera sin egen roll i dagens och framtidens kommunala räddningstjänst, ur såväl ett normkritiskt perspektiv som i ett vidare sammanhang.
- undersöka säkerheten och analysera risker inom en verksamhet samt analysera och dra egna slutsatser om resultatet av verksamhetens säkerhet
- planera, genomföra och värdera en utbildningsinsats inom området skydd mot olyckor - redogöra för hur krisstöd inom räddningstjänst eller företag, organisationer och myndigheter
är organiserat
- hantera inom yrkesområdet vanligt förekommande moment under handledning
Den stora olyckan15
Efter avslutad kurs ska den studerande, utöver delkursernas mål, kunna:
- avläsa risker i samband med räddningsinsatser och vidta åtgärder för att hantera dessa - tillämpa metoder för inventering och prioritering av drabbad
- redogöra för vanligt förekommande folksjukdomar samt det akuta omhändertagandet vid dessa tillstånd
- utvärdera egen kost- och träningsplan - tillämpa metoder för olycksutredning
- redogöra för hur och varför erfarenheter från tillbud, olyckor, räddningsinsatser och säkerhetsarbete ska dokumenteras och användas i det förebyggande arbetet
13
Detta avsnitt bygger i huvudsak på MSB 2015g. 14 Detta avsnitt bygger i huvudsak på MSB 2015h. 15
- beskriva faktorer som styr beslutsfattande - göra ett insatskort
- redogöra för generella principer för ledning av räddningstjänst och sambandet mellan olika ledningskomponenter under en pågående räddningsinsats
- använda metoder för losstagning i samband med insats mot tunga fordon och använda alternativa metoder för losstagning mot personbil
- använda metoder för räddningsinsats vid stora eller komplicerade olyckor för att förhindra eller mildra fortsatta skador på liv, egendom och miljö
Det robusta samhället16
Efter avslutad kurs ska den studerande, utöver delkursernas mål, kunna:
- förklara risker vid fysisk träning och vidta åtgärder för att förebygga dessa
Delkurs 1: Naturolyckor och oljeutsläpp, 3 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- förklara hur samhället påverkas vid extrema väderförhållanden och naturkatastrofer - redogöra för metoder vid släckning av brand i skog och mark för att förhindra eller mildra
fortsatta skador på liv, egendom och miljö
- med stöd använda metoder att förhindra och begränsa skadorna vid ras och skred samt vid översvämning
- använda skydds- och begränsningsmetoder för oljeskadeskydd
- redogöra för sanerings-, upptagningsmetoder och skadeverkningar av löskommen olja
Delkurs 2: Krishantering i samhället, 5 studiepoäng
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- redogöra för effekter på människor, egendom, miljö och samhälle vid störningar i samhällets funktionalitet
- redogöra för internationellt arbete och samverkan inom området skydd mot olyckor - förklara hur samhället planerar och förbereder sig för extraordinära händelser, svåra
påfrestningar och höjd beredskap
- undersöka den kommunala räddningstjänsten och andra organisationers roller och ansvar vid extraordinära händelser, svåra påfrestningar och höjd beredskap
16
Fördjupningsarbete17
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - med stöd använda vetenskapliga metoder
- tillämpa olika sätt att söka, behandla och värdera information
- planera, genomföra och redovisa ett självständigt fördjupningsarbete inom ett för yrkesrollen relevant område med en normkritisk beröring
- presentera eget fördjupningsarbete vid seminarium samt opponera på medstuderandes fördjupningsarbete
Analys av målen på SMO-utbildningen
Trots att utbildningens övergripande lärandemål ger ett visst utrymme för mål som skulle kunna omfatta etnicitet och mångkulturalism finns det inte ett enda mål med denna lydelse i kursplanerna. Det enda målet som med lite god vilja skulle kunna sägas angränsa till etnicitet är målet på kursen ”Yrkesroll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete” där studenterna förväntas ”förklara
grundläggande normkritiska perspektiv”. Dock bör poängteras att normkritik är ett brett begrepp och att det inte finns någon koppling till övriga kurser eller moment. Begreppet återkommer endast på LIA:n där studenten förväntas ”analysera sin egen roll i dagens och framtidens kommunala
räddningstjänst, ur såväl ett normkritiskt perspektiv som i ett vidare sammanhang”. Så som målet formuleras här ger det inget stöd för ett arbete på utbildningen där en utgångspunkt borde vara det mångkulturella samhälle som kris- och säkerhetsarbetet bör förhålla sig till.
Antagning till SMO-utbildningen
18Antagning till utbildningen sker enligt samma principer som de flesta andra eftergymnasiala utbildningar, dvs. utifrån 1) behörighet, 2) urval. Behörighet anger förutsättningarna för vad en sökande måste uppfylla för att komma ifråga för antagning till utbildningen. Det kan gälla exempelvis grundläggande behörighet, simkunnighet eller andra villkor för antagning. Dessa behörighetskrav är definitiva och kan inte göras avsteg ifrån.
Urval tillämpas i det fall det finns fler behöriga sökande än det finns antal platser till utbildningen, vilket blir nödvändigt då det varje termin finns ca 1200 sökande till ca 100 platser. I
SMO-utbildningen utgår urvalet från meritpoäng, vilka bygger på betyget från gymnasiet (alternativt högskoleprovet), men kan kompletteras med extra meritpoäng. För en sökande till en utbildning är det betydelsefullt att förutsättningarna för antagningen till utbildningen är reglerad och på förhand given.
MSB har föreskrivet följande krav för behörighet i antagning till utbildning i skydd mot olyckor; 1. grundläggande behörighet i enlighet med de regler som gäller för utbildning som påbörjas på
grundnivå enligt högskoleförordningen (1993:100)
17 Detta avsnitt bygger i huvudsak på MSB 2015k. 18
2. lägst betyget Godkänd i kärnämnena svenska B eller svenska som andra språk B, matematik A, samhällskunskap A och engelska A efter genomgånget nationellt program i
gymnasieskolan eller har förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt, 3. körkort med behörighet B,
4. simkunnig, och
5. uppfyller kraven enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter för rök- och kemdykning.
När det gäller urvalskriterierna ska platserna fördelas enligt följande:
- 50 % av platserna tillsätts av sökande med betyg. I betygsgruppen ingår också sökande med studieomdöme från folkhögskola.
- 30 % av platserna tillsätts av sökande som gjort högskoleprovet
- 20 % av platserna tillsätts med sökande som har betyg inklusive arbetslivserfarenhet
Meritkurser
Från och med antagningen till våren 2012 tillämpas meritkurser på ett sätt som inte riktigt sammanfaller med de meritkurser som tillämpas av universitet och högskolor.
- Meritpoäng för moderna språk - max 1,5 poäng - Meritpoäng för modersmål - max 1,5 poäng.
Meritkurserna gäller inte för språken: franska, tyska, spanska eller japanska.
Högskoleprov
För att delta i provurvalet, grupp HP, måste man vara behörig. Det innebär att man måste uppfylla kraven för grundläggande behörighet och ha rätt förkunskaper (särskild behörighet) för den eller de utbildningar man sökt.
Man måste också ha ett högskoleprovsresultat som är högst 5 år gammalt och med resultat 0,1 poäng eller högre.
Betyg inklusive arbetslivserfarenhet
Den som har arbetslivserfarenhet (ALE) på minst två år på lägst halvtid kan få extrapoäng till sitt betygsmeritvärde (max 2 meritpoäng vid 7 års arbetslivserfarenhet).
Sammanfattningsvis bör påtalas att betygen från gymnasiet har mycket stor betydelse för att kunna bli antagen till SMO-utbildningen. Extrameritpoäng i form av språkkurser och arbetslivserfarenhet har viss betydelse, men det blir i huvudsak på marginalen.
4. Vem är brandman?
Vem är då brandman utifrån genus, utbildning, ålder och kön? Brandmannen kan vara anställd som heltids- eller deltidsbrandman. Enligt MSB (2014) arbetade 170 kvinnor och ca 5000 män som heltidsbrandmän och 537 kvinnor och ca 10 500 män som deltidsbrandmän år 2013. Dessa siffror stämmer väl överens med Yrkesregistrets siffror där totalt 5311 personer totalt fanns registrerade som brandmän 2013 (och vi förutsätter att detta är heltidsbrandmän då deltidsbrandmannen oftast endast har brandmannasysslan vid sidan av ett heltidsarbete). Om vi studerar dessa heltidsbrandmän utifrån kön ser vi att antalet kvinnor i yrket har ökat från 81 år 2005 till 205 år 2013, samtidigt som antalet män minskat från 5516 år 2005 till 5106 år 2013. Det betyder att andelen kvinnor i yrket ökat från 1,5 procent år 2005 till strax under 4 procent år 2013 (se figur 5). Även om ökningen ser
dramatisk ut, ska vi komma ihåg att det är väldigt låga nivåer.
Figur 5. Andelen kvinnliga brandmän
Källa: Yrkesregistret. Statistikdatabasen. SCB.
Figur 6 visar brandmännens utbildningsnivå, uppdelad på män och kvinnor. Figuren visar att efter SMO-utbildningens införande 2003 har andelen (män) med eftergymnasial utbildning ökat i yrkesgruppen, samtidigt som andelen (män) med gymnasial utbildning har minskat. Motsvarande ökning när det gäller kvinnor med eftergymnasial utbildning finns även, men då det är så väldigt låga nivåer är det svårt att upptäcka i ett linjediagram. År 2005 var 0,4 procent av brandmännen kvinnor med eftergymnasial utbildning (22 kvinnor), vilket hade ökat till 2,5 procent år 2013.
0 0,005 0,01 0,015 0,02 0,025 0,03 0,035 0,04 0,045 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Figur 6. Andel brandmän efter kön och utbildningsnivå
Källa: Yrkesregistret. Statistikdatabasen. SCB.
Figur 7 visar Brandmännen fördelade efter ålder. Som figuren visar ökar andelen 55-64 åringar i yrket, samtidigt som andelen unga (25-29 åringar) åtminstone inte ökar. Det innebär att
räddningstjänster står inför stora pensionsavgångar den närmaste 10-årsperioden samtidigt som återväxten tycks svag i dagsläget.
Figur 7. Andelen 55-64 åringar och 25-29 åringar i brandmannayrket.
Källa: Yrkesregistret. Statistikdatabasen. SCB. 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 förgymnasial män förgymnasial kvinnor gymnasial män gymnasial kvinnor eftergym män eftergym kvinnor 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 andel 55-64 år andel 25-29 år
Den intressanta frågan för denna utvärdering handlar dock om etnicitet. Denna uppgift finns dock inte i yrkesregistret; SCB registrerar inte personers etnicitet i yrkesregistret. Däremot kan vi använda Göteborgs universitets SOM-undersökningar för att ta reda på detta. SOM-undersökningarna använder ett riksrepresentativt urval och genomförs årligen. Om vi lägger samman SOM undersökningarna för 2007 till 2013 får vi ett urval om 32 000 personer. Av dessa uppgav 62 personer att de hade yrket brandman och av dessa uppgav endast en person att dennes båda föräldrar hade växt upp utanför norden, vilket innebär 1,6 procent av yrkesgruppen totalt. Det är intressant att notera att 3 av de 62 brandmännen var kvinnor, vilket innebär ca 5 procent, vilket kan sägas korrespondera med yrkesregistrets siffra på 4 procent kvinnor i yrket.
Sammanfattningsvis kan sägas att även om andelen kvinnor har ökat i yrkesgruppen är det fortfarande en mycket liten andel kvinnor i yrket. Under perioden 2005-2013 har utbildningsnivån tydligt ökat, vilket troligen kan kopplas till SMO-utbildningens införande 2003. Åldern har även ökat i yrkesgruppen och det är rimligt att tänka sig att detta kommer att bli en utmaning för
räddningstjänsterna de kommande tio åren. Räddningstjänsterna står alltså inför stora
personalavgångar och en föryngring av yrket är att vänta. För den här utvärderingen är dock fokus etnicitet och vi kan konstatera att det finns extremt få personer med utomnordisk bakgrund anställda som brandmän.
5. Räddningstjänstens behov
Mellan den 15 och den 30 oktober intervjuades sammanlagt fem personer med ledande befattningar inom tre olika räddningstjänster. Syftet med intervjuerna var att få en uppfattning om hur
räddningstjänsterna ser på sitt behov av personal med en mångkulturell kompetens, vilket i förlängningen även handlar om hur de ser på sitt uppdrag, samt att undersöka huruvida MSB kan förse räddningstjänsterna med den kompetens som de anser sig behöva. De tre räddningstjänsterna var: Värends räddningstjänst (Växjö och Alvesta kommun), Räddningstjänsten Syd (Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö) och Södertörns brandförsvarsförbund (Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommun).
Vi är medvetna att dessa räddningstjänster inte utgör något representativt urval av
räddningstjänsterna i Sverige. Vi kan således inte utifrån dessa intervjuer svara på hur vanligt, hur mycket eller hur stort behovet är i Sverige totalt, utan kan endast ge svar på hur dessa
räddningstjänster arbetar och vilka behov de anser sig ha. De intervjuade personerna (informanterna) finns sammanställda i tabell 1.
Tabell 1. Informanter vid de tre utvalda räddningstjänster.
Informant Position Räddningstjänst Intervjudatum
Conny Peterson Operativ chef Värends räddningstjänst
2015-10-15 Ulf Nilsson Verksamhetschef Räddningstjänsten Syd 2015-10-16 Attila Jensen Distriktschef Räddningstjänsten Syd 2015-10-22 Lars-Göran
Uddholm
Brandchef Södertörns
brandförsvarsförbund
2015-10-30 Henrik Lindström Produktionsledare Södertörns
brandförsvarsförbund
2015-10-30
I intervjuerna har ett antal gemensamma teman kunnat utkristalliseras. Dessa teman är: - Räddningstjänstens behov
- Kan MSB:s SMO-utbildning förse Räddningstjänsterna med den kompetens som de behöver? - Om inte, hur löser man detta problem
- Hur jobbar man vid riskfyllda situationer, t.ex. stenkastning och kravaller? - Hur kan SMO-utbildningen utvecklas?
Vilka behov har Räddningstjänsterna?
Samtliga informanter menar att de har ett stort behov av personal med mångkulturella kompetenser. Det handlar både om språkkunskaper och kompetens att kommunicera och förstå andra kulturer.
”Vi är en region med enorma variationer i det mångkulturella samhället. Vi har områden inom vårt upptagningsområde med 60-70 olika språk med tillhörande kulturer, alltifrån problem med att få fram ett budskap från en räddningstjänst som inte har samma koppling till polis och militär som i många andra länder…” ”Vi har ett stort behov av personer som förstår de här
olika kulturella förutsättningarna och som kan språk. Och kanske bland de största i landet, skulle jag vilja påstå.” (Henrik Lindström, Södertörns brandförsvarsförbund).
”Behovet i samhället idag blir inte mindre. Att finnas för alla medborgare oavsett kulturell bakgrund.” (Henrik Lindström, Södertörns brandförsvarsförbund).
”Ja, vi har områden som är mer utsatta än andra och för oss har det varit viktigt att ha ett större inslag av människor från de områdena jobbande hos oss. De som kommit in till oss med annat etniskt ursprung har betytt mycket för vår utveckling.” (Lars-Göran Uddholm, Södertörns brandförsvarsförbund).
”Ja, det brinner mer i den typen av områden, … eller vi har fler insatser. Det beror kanske inte på kulturella skillnader. Men det finns ett behov i den typen av områden, det finns det. Dels i det operativa arbetet, men framförallt i det förebyggande, det informativa i vårt
LSO-uppdrag.” (Henrik Lindström, Södertörns brandförsvarsförbund).
”Vi vill ha fler med mångkulturell bakgrund. Det är en viktig kompetens här, kanske är behovet större här än på andra ställen. Men vi behöver det, för relationer är så grundläggande.” (Attila Jensen, Räddningstjänsten Syd).
”Vi behöver personer med mångkulturell bakgrund och mångkulturell kompetens. Vi har även behov av tjejer, men utbudet är inte jättestort vare sig när det gäller tjejer eller när det gäller det mångkulturella. Jag ser det som ett kommande problem.” (Conny Petersson, Värends räddningstjänst).
En generell uppfattning bland de informanter vi talat med är att räddningstjänstens arbete handlar mycket om kommunikation och att kunna förmedla viktiga budskap och viktig information till olika målgrupper. Av denna anledning är det viktigt kunna kommunicera med alla. Informanterna påpekar att mångkulturell kompetens behövs både i det operativa (dvs. vid en räddningsinsats) och i det förebyggande arbetet.
Det operativa arbetet
På olycksplatsen är det viktigt att kunna kommunicera med människor i kris. Det kan handla både om att man kan språket som talas, men även att man förstår hur personer från olika kulturer
kommunicerar. Enligt flera informanter handlar det om att förstå det samspel som finns på en olycksplats och som i ett mångkulturellt område kan avvika från det som vi i Sverige normalt möter. Det kan handla om en högre samtalston eller att alla hjälper till. Räddningstjänsten måste, vid en olycka, kunna förmedla varför de gör som de gör, till alla i samhället. En respondent menade att: ”Vi kan inte skärma av oss och bara ”kör sin insats” helt ovetande om omgivningen”.
Räddningstjänsten Syd berättar att ett uppvaknande kom vid Moskébranden i Malmö 2003; ”… boende bröt avspärrningar för att hjälpa till. […] … vi sprutar ju på det som går att rädda, där blev det en krock”. Att brandkåren inte sprutade direkt på elden ledde till en misstro och en misstanke om att brandkåren inte ville släcka branden. Efter branden bestämde man sig på räddningstjänsten för att; ”… vi måste närma oss varandra mer. Vi behöver förstå samhället vi jobbar i. Människorna behöver förstå vårt uppdrag och funktion” (Attila Jensen, Räddningstjänsten Syd).
Olyckor är vardag för räddningstjänsten, men de som de möter upplever kanske den värsta dagen i sina liv. Det är viktigt att komma ihåg, menar Ulf Nilsson.
”Om det sker en allvarlig olycka den 24 december, då får man kanske generellt en extra klump i magen när man åker ut, men om organisationen är homogen finns kanske inte samma förståelse för vilken enorm tragedi det är om det istället hade varit ett annat datum som har stor betydelse för exempelvis judar, muslimer, hinduer osv.” (Ulf Nilsson, Räddningstjänsten Syd).
Det förebyggande arbetet
När det gäller det förebyggande arbetet gäller det att komma ut och presentera räddningstjänsten på ett sätt som bjuder in snarare än avskräcker. Här är utmaningen att lyckas hitta vägar in för att nå alla medborgare.
”Bara en sån sak som att bjuda in kvinnor till en brandstation är helt omöjligt. Man måste hitta andra vägar.” (Henrik Lindström, Södertörn)
Även Räddningstjänsten Syd identifierade att det var ett problem att nå kvinnor, och då framförallt arabisktalande kvinnor, och då föddes idén med ”home parties”. Det innebär att en person från stadsdelen, en polis och en person från Räddningstjänsten kommer hem till en kvinna som i sin tur har bjudit in grannar och andra kvinnor i området till sig. Personerna som kommer från
myndigheterna är civilklädda och träffarna ligger ca kl. 18.00 – 20.00 och det blir helt på kvinnornas villkor
”… och när vi har gått därifrån har vi fått ut några budskap … nån gång under samtalet kommer vi in på riskerna med vattenpipa, riskerna med att inte brandvarnare funkar eller att man inte har en brandvarnare, viktigt att ringa 112, tro inte att någon annan gör det.”
Man har hållit i omkring 10 homepartys och det har gått riktigt bra, enligt Attila Jensen.
Efter moskébranden i Malmö 2003 startade Räddningstjänsten Syd ett brobyggarprojekt med Malmö stad som finansiär och fyra brobyggare anställdes. Konceptet kom att förändras och brobyggarna som anställdes efter det hade en annan roll och var utbildade instruktörer med kunskap om brand, brandförlopp och beteende vid brand. 19 Detta koncept blev 2009/10 brand- och säkerhetsvärdar (som idag kallas instruktörer) då 20-25 ungdomar rekryterades i ESF-projektet. Några av dessa har senare anställts som brand och säkerhetsvärdar och några har anställts som operativ personal. Dessa kommer då att jobba i den kompetensen som de tillför; den etniska bakgrunden, social kompetensen och möta de grupperna. Tidigare har dessa varit projektanställda som informatörer/instruktörer, men nu arbetar man på att dessa informatörer ska ha en fast tjänst.
Södertörns brandförsvarsförbund arbetar inte med konceptet ”brobyggare”.
”Vi vill att varje brandman eller medarbetare ska kunna utgöra en sån brygga, oavsett vad du har för bakgrund. Inte bara utrikesfödda ska vara ”brobyggare” utan oavsett var du kommer från ska du kunna verka i de här områdena med en förståelse och en respekt för andra
19
kulturer. Sen finns ju språkbarriären och det är ju ett plus om man har en kollega som kan prata utan risk för missförstånd.” (Henrik Lindström, Södertörns brandförsvarsförbund). Däremot arbetar Södertörn med annat förebyggande arbete. Ett exempel är ”brandskolor” som är ett koncept som riktar sig till ungdomar på glid. Utbildningen sträcker sig över 4 veckor heltid och innehåller dels informativa teoretiska moment, dels praktiska moment som t.ex. hjärt- och lungräddning och hur man hanterar en handbrandsläckare. Utbildningen bygger upp ett
självförtroende hos de deltagande ungdomarna och visar att det finns vägar in i yrket. Exempel på aktiviteter i utbildningen är studiebesök, inspirationsföreläsningar och team building (t.ex. lagar man mat tillsammans med styrkan). Utbildningen har givits en gång om året de senaste 3 åren.
Även Räddningstjänsten Syd använder detta konceptet.Ett exempel på ett sådant projekt är RISK,
Räddningstjänsten i samarbete med kidsen.20 En dag i veckan träffas personal från Räddningstjänsten
och ett par ungdomar från åk.7-9. ”Det handlar om att stärka ungdomar på glid. […] De skapar relationer och lär sig att arbeta i grupp. […] De går bl.a. och simmar, lär sig livräddning osv.”. Alla brandmän jobbar idag 80% operativt och 20% med något annat. Det gör att det finns utrymme för den här typen av verksamhet och projekt. För att hitta ”rätt” ungdomar, samarbetar man med skolorna i distriktet.
En annan aktivitet är Närbrandmän i skolorna. Det är brandmän som på de 20 procent de ska göra något annat än operativt arbete, är ute och jobbar i skolorna, bl.a. som rastvakter. ”Vi hoppas ju att
allt detta skapar ringar på vattnet.”
Genom områdesprogrammet som funnits för Herrgården, fanns också ett initiativ som hette
Kraftsamling Herrgården. Där fanns en processgrupp för Trygghet och säkerhet där
Räddningstjänsten Syd var med. Det har utmynnat i bl.a. en heldag i somras där räddningstjänsten höll i olika aktiviteter tillsammans med lokala föreningar. Genom att samarbeta med lokala föreningar så kan man nå ut till fler.
Attila Jensen berättar om en dödsbrand som inträffade på Ramels väg förra året. Efter branden öppnade man ett medborgarkontor centralt, och man gick ut med en massiv informationskampanj omkring händelsen och hur man kan säkra sig själv mot liknande händelser. Genom kampanjen kom Räddningstjänsten i kontakt med över 1500 barn i området, ”… nog alla barn i området, egentligen.” Den stora närvaron dagarna efter branden och den massiva informationskampanjen togs emot väldigt bra av de som bor i området och räddningstjänsten upplevde det hela som lyckat.
Attila Jensen menar dock att den stora vändningen i antal bränder och oroligheter hände under 2010 och att det finns ett klart samband med satsningen på det förebyggande arbetet. År 2010 var
nämligen samma år som man började med RISK, Närbrandmän, instruktörer och hembesök. ”Arbetet har absolut gett resultat.”, ”Vi jobbar mer utåtriktat med andra aktörer däribland andra myndigheter som finns i stadsdelen; kommun, skola och polis. Egentligen kan man säga alla aktörer som jobbar med människor i området.” (Attila Jensen, Räddningstjänsten Syd)
20
