SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Sett ur ett internationellt perspektiv betraktas Sverige som ett föregångsland när det gäller att ha resurser för ett väl utvecklat och nationellt erkänt teckenspråk, skolor för döva och tolkservice. Men bilden inifrån är delvis en annan. De unga döva och hörselskadade klagar på tolkservicen i undervisningen, många hörselskadade får inte den hjälp och stöd de har rätt till i grundskolan enligt rådande principer på grund av fördomar från kommuner och närsamhället.

Med utgångspunkt från funktionshindrades konvention och FN:s barnkonvention artikel 12 som beskriver att barn har rätt göra sin röst hörd i sådant som berör dem, vill jag undersöka vad döva och hörselskadade elever på riksgymnasiet (RGD/RGH) har att säga om sin aktuella skolsituation, men också om deras tidigare erfarenheter från olika typer av skolplaceringar. Syftet med den här studien var att undersöka döva och hörselskadade ungdomars på riksgymnasiet (RGD/RGH) har att säga om sin nuvarande och tidigare skolsituation utifrån ett barnperspektiv med hjälp av en, i Sverige, relativt obeprövad forskningsteknik. Materialet är unikt med tanke på att ”höringarna” gjorts med funktionshindrade unga, det har inte gjorts något liknande tidigare. Studiens slutsats är att de döva och hörselskadade gymnasieelevernas upplevelser och erfarenheter av sina skolformer i stort sett är positiva när det gäller RGD/RGH. När det gäller utbildningen på grundskolenivå är bilden splittrad; de barn som fått gå i anpassade skolformer är i större utsträckning nöjda med sin skolgång, jämfört med de som inte gått i anpassad skolform från början. Det visar att, i likhet med de slutsatser som dragits av Ahlström & Preisler (1998), Brunnberg, (2003) samt Fredriksson (2006), att dessa barn och unga mår bäst av att få gå i en skolform där det även finns andra med liknande funktionshinder. Tillgången till en teckenspråkig miljö upplevs som positiv av både döva och hörselskadade elever, inte minst för att de hörselskadade eleverna då får möjlighet att växla mellan två språk och använda det språk som är lämpligast för den aktuella situationen. Däremot framkom det även att ingen av deltagarna ville ha en gymnasieskola för enbart döva och hörselskadade. Detta är en av två centrala ståndpunkter som tonar fram från ”höringarna”.

”Involverad, inte segregerad” är den ståndpunkt ungdomarna tycker är bäst. Ungdomarna

föredrar en sådan miljö där de får möjlighet att träffa andra jämnåriga hörande ungdomar, och inte bara från sin egen grupp, så att säga. Att segregera dem helt tjänar inget syfte då de behöver tränas inför inträdet i samhället på egna ben, vilket även ungdomarna själva säger. Ett annat argument är även att ”vanliga” barn får en chans att lära sig umgås med ”annorlunda” barn som i sin tur kan leda fram till ökad förståelse för och accepterande av andra människor (Ahlström, 2000). Den gyllene medelvägen verkar vara den lösning som faller dem i smaken – som RGD/RGH har det nu. Samlad skolorganisation för hörselskadade och döva, så att alla barn som hör dåligt får teckenspråk, hörseltekniska anpassningar och hörselutbildade lärare i en miljö med små klasser och full delaktighet.

”Kunskapsbundet, inte tidsbundet!” är den andra av de två centrala ståndpunkterna. Kritiken och

upplevelsen av att vara diskriminerad av svenska staten uttrycks tydligt av ungdomarna i flera av uppdragen. Staten utgår från funktionshindret när man bestämmer förlängd skolgång för döva elever, inte kunskaper eller önskemål om snabb eller långsam studietakt för dessa individer. Det är diskriminerande att det är typen av funktionshinder som avgör studietakten. Det kan tolkas som att det ligger ett gammaldags tänkande bakom den förlängda skoltiden, då döva och hörselskadade inte alltid har haft tillgång till kommunikativa möjligheter i skolan. Den förlängda skolgången som plikt fyller ingen funktion när det gäller unga som inte har behov av en sådan lösning. Jag har tyvärr inte lyckats hitta information om när den 10-åriga grundskolan och 4- åriga gymnasiet infördes, och vilka skälen till denna förlängda skolgång var då, förutom

kommunikationsaspekten. Genomgående möjlighet till kommunikation har döva och hörselskadade barn och unga haft sedan 1980-talet, via det svenska teckenspråkets erkännande. Det är andra faktorer som avgör vilken studietakt man kan hålla och inte för att man är just döv eller hörselskadad. Man kan å andra sidan tolka det som att döva och hörselskadade har rätt till den förlängda skolformen, som stöd – och får den. Men som tidigare nämnts så har det inte redovisats någon rimlig förklaring till varför det ska ses som relevant att den 4-åriga skolgången ska vara gällande för alla döva elever.

Utgångspunkten för en skolpolitik för funktionshindrade barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser av skolsituationen. De har samma rättigheter som andra ungdomar. Det är särskilt viktigt att ungdomar med kommunikationshandikapp inte utestängs utan de har rätt till att få ge uttryck för sin uppfattning om sin skolsituation. I det här fallet ger ungdomarna röst åt kritiken mot studietakten, men upplever inte att de blir lyssnade till, som i exemplen där ungdomarna försöker få till stånd studiebesök och gruppdiskussioner i klassen utifrån aktuella händelser, De försöker ge uttryck för sin delaktighet men hindras när de vuxna inte lyssnar på dem och tar åt sig av vad de säger. I barnkonventionen och konventionen för funktionshindrades rättigheter finns ett antal regler och förordningar för att säkerställa att dessa barn får rätt stöd och hjälp. Enligt barnkonventionens artikel 12 samt artikel 21 i konventionen för funktionshindrade har funktionshindrade barn och unga rätt att göra sin åsikt hörd. Att höras även om man inte kan höra, är en rättighet i att yttra sig om för dem centrala frågor och synpunkter (som dessa två ovannämnda) och det är staternas skyldighet att tillförsäkra dem full delaktighet genom att hjälpa dem att bli hörda. Det här är utvecklandet av en teknik för kommunikationshandikappade ungdomar att få ta del av sina demokratiska och medborgerliga rättigheter, som är att få höras och bli hörda i beslut som rör dem.

8.1 Förslag till vidare forskning

Det vore intressant att vidareutveckla denna nya teknik, genom att genomföra denna studie en gång till, fast i modifierad form. Med en större urvalsgrupp och en skolform åt gången, inte flera olika parallellt som denna studie. Det uppkom även några nya frågor under denna studie, såsom hur boendesituationen ser ut för RGD/RGH-elever som inte bor hemma. Det framkom klagomål på boendeformen samt negativa attityder gentemot elevhem och veckohemsfamilj. Det kan vara av värde att undersöka vad dessa attityder beror på. En annan sak som förvånade mig under studiens gång var att familjerelationer knappt nämndes. De uppkom endast under första uppdraget, när vi pratade om tidigare skolformer. Hur ser familjerelationerna ut för döva och hörselskadade ungdomar som går i skola på annan ort än hemorten?

Genom användandet av ”höringarna”, en teknik som på ett så rakt sätt som möjligt förmedlar vad barn och unga har för tankar kring sin egen situation, åskådliggörs dessa funktionshindrade ungdomars röster ”direkt ur händerna” – i enlighet med barnkonventionens principer.

Detta försök till att tillämpa ett barnperspektiv i skrivandet av den aktuella uppsatsen kan verka som ett litet steg för en ensam socionomstudent, men i längden är det ett stort steg för samhället och dess medborgare. Både för stora som små, eftersom det är ett steg i riktning mot att applicera ett tillämpbart barnperspektiv i det dagliga arbetet. Att få dessa barn och unga att delta i beslutsprocessen kräver att vi vuxna anstränger oss ordentligt och finner former för detta som passar dessa unga människor. Det är särskilt viktigt då utvärdering ofta genomförs av vuxna personer och då med vuxnas perspektiv (jfr Qvarsell, 2003; Halldén, 2003; Brunnberg & Larsson Sjöberg, 2004). Missar man den unges åsikter och upplevelser blir undersökningen ofullständig. Utöver ovanstående anser jag det finns ytterligare ett tungt argument för att lyssna på barn och unga - delaktighet skapar motivation!

9. REFERENSER

Ahlström, Margareta (1997). Isolering – Gemenskap?! En rapport om samhällets syn

på dövskolan samt intervjuer med personer som gått i dövskolan. Örebro: Stiftelsen för

föräldrasamverkan DHB, HRF, SDR.

Ahlström, Margareta & Preisler, Gunilla (1998). En studie om hörselklasser som flyttar in i

dövskolan. Stockholms universitet: psykologiska institutionen, rapport nr. 100.

Ahlström, Margareta (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. Stockholms universitet: psykologiska institutionen, avhandling.

Bagga-Gupta, Sangeeta (2004). Literacies and Deaf Education. A Theoretical Analysis

of the International and Swedish Literature. Stockholm: Myndigheten

för skolutveckling, Forskning i fokus nr. 23.

Barnombudsmannen (2002). Många syns inte men finns ändå. BO:s rapport till regeringen 2002. Stockholm: Barnombudsmannen.

Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden. En undersökning

bland handikappråd inom landsting och kommuner. Barnombudsmannen

rapporterar. Stockholm: Barnombudsmannen, BR2004:04.

Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas. Barn och ungas rätt till delaktighet. BO:s rapport till regeringen 2006. Stockholm: Barnombudsmannen.

Brunnberg, Elinor (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva –

Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av

språklig skolmiljö. Örebro: Örebro Universitet, Örebro Studies in Social Work no. 3,

avhandling.

Brunnberg, Elinor & Berglund, Mats (2007). School Adjustment, Self-Rated Health and

Substance

use in 16 Year Old Hard-of-Hearing students. A comparative study. Paper presented at NNDR

Nordic Network on Disability Research Gothenburg 10-12 May.

Brunnberg, Elinor & Larsson-Sjöberg, Kristina (2004). Om barndom och kön.

Barnrelaterade avhandlingar i socialt arbete 1983-2003. Örebro: Örebro

Universitet.

Clark, Catherine; Dyson, Alan & Millward, Alan (1995). Towards inclusive schools? London: David Fulton.

Domfors, Lars-Åke (2000). Döfstumlärare - specialpedagog - lärare för döva och

hörselskadade. En lärarutbildnings innehåll och rationalitetsförskjutningar. Örebro: Örebro

Universitet, Örebro Studies in Education, avhandling.

FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med

Fredriksson, Jennie (2006). Hörselskadade barns psykosociala situation – En kunskapsöversikt. Örebro: Örebro Universitet, D-uppsats i socialt arbete.

Fredäng, Päivi (2003). Teckenspråkiga döva. Identitetsförändringar i det svenska

dövsamhället. Stehag: Gondolin, avhandling, Uppsala universitet.

Förhammar, Staffan & Nelson, Marie C. (red.) (2004). Funktionshinder i ett historiskt

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 8:1-2, 12-23.

Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter (Ny rev upplaga). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet.

Holme, Idar Magne; Krohn Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik: om

kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hörselskadades Riksförbund (2007). Äh, det var inget viktigt… Om hörselskadades

situation i Sverige. En årsrapport från HRF. Stockholm: HRF.

Marlow, Christine (2000). Research Methods for Generalist Social Work. Cambria California: Brooks/ Cole Thomson Learning.

Nestor, Bo; Domfors, Lars-Åke; Beckne, Rolf & Grönberg, Holger (1996). Utvärdering av gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade i Örebro, ett

uppdrag från Skolverket. Örebro: Skolledarhögskolan.

Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter.

Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol. 8:1-2, 101- 113.

Regeringskansliet (2006). Pressmeddelande 7 december 2006; Regeringen har

beslutat att återetablera de statliga specialskolorna. Stockholm: Utbildnings- och

kulturdepartementet.

Regeringskansliet (2007). Pressmeddelande 30 mars 2007; Historisk FN-konvention

om funktionshindrade personers rättigheter. Stockholm: Socialdepartementet.

Regeringskansliet (2007). Handikappfrågor i FN. Stockholm: Socialdepartementet. Rädda Barnen (2005). Rakt från hjärtat. Tankar och idéer från barn och ungdomar

placerade i samhällets vård. Stockholm: Rädda barnen.

SOU 1998:66: Funkis – funktionshindrade elever i skolan. Stockholm: Utrikesdepartementet. SOU 2005:81: Källan till en chans -. Nationell handlingsplan för den sociala barn-

och ungdomsvården. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2006:29: Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Delbetänkande av utredningen Översyn av teckenspråkets ställning. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2006:54: Översyn av teckenspråkets ställning. Stockholm: Socialdepartementet. Svenska UNESCO-rådet (2001). Salamancadeklarationen. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Tornberg, Gun-Britt (2006). Bara man ser till barnets bästa. En studie av lärares yrkesetiska

överväganden i en skola för alla. Umeå: Umeå universitet, doktorsavhandling i pedagogiskt

arbete.

Tvingstedt, Anna-Lena (1998) Sociala betingelser för hörselskadade elever i vanliga

Klasser. Malmö: Lärarhögskolan, avhandling.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. UN (2007). Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

WHO – World Health Organization (2003). Klassifikation av funktionstillstånd,

funktionshinder och hälsa [Svensk version av International Classification of

Functioning, Disability and Health (ICF)]. Stockholm: Socialstyrelsen.

Yström, Gabriella (2006). Praktikrapport om RGD/RGH. Örebro: Örebro Universitet, socionomprogrammet, ej publicerat material.

Webbsidor:

Barnplantorna: Hämtat 070510. <http://www.barnplantorna.o.se> Forandringsfabrikken: Hämtat 070410.

<http://www.forandringsfabrikken.no/ff_03_metodikk.htm> Hörselskadades Riksförbund: Hämtat 070510. <http://www.hrf.se>

Informationsmaterial RGD/RGH [Elektronisk version]: Hämtat 070510. <http://www.rgd- rgh.se/ver02/global/showTxt.asp?[0]&mainDeptID=100&subDeptGrpID=62&subArtID=220>