Uppdrag: Framtidssol

De ska skriva ner vad de önskar mest i framtiden för andra döva och hörselskadade ungdomar som ska börja på gymnasiet i framtiden. De ska arbeta i grupp, cirka tre i varje grupp. Grupperna får själva göra solen på en plansch. Varje deltagare får tre solstrålar. Var och en

skriver sina tre önskningar (en för boendet, en för fritiden och en för

skolan) och klistrar sedan solstrålarna på solen. Grupperna presenterar sedan sina solar för varandra.

Det som ungdomarna skrev på ”solstrålarna” redovisas här:

Ungdomarnas kommentarer kring ”solstrålarna”

Om man måste använda tolkar så ska det vara bra ”kvalité” på dem, de ska vara bra på att avläsa vad vi tecknar.

Ungdomarna har förståelse för tolksituationen inte alltid kan vara ”perfekt”, men menar att staten måste kunna garantera kvalitén på tolkservicen i skolan.

Det är bättre idag än förut, men kan fortfarande förbättras. Risbergska har bra attityd bland eleverna, men på Virginska och Tullängen är det sådär.

Attityder bland eleverna, både mellan döva och hörselskadade, samt mellan döva/hörselskadade och hörande, är oftast av positiv och nyfiken karaktär, hävdar deltagarna. Men brist på information och förståelse medför att det ibland är negativa attityder, såsom mobbning och diskriminerande handlingar gentemot döva och hörselskadade elever. Detta kan åtgärdas genom mer samarbete mellan döva, hörselskadade och språkstörda, vilket ger mer förståelse för varandras situation. Eller, att ta in hörande teckenspråkiga elever i RGD/RGH.

Ungdomarna säger att man kan öka studiemotivationen genom att skolan anställer fler döva/teckenspråkiga lärare och tillhandahåller det som behövs för att man som hörselskadad ska fungera i skolan, det vill säga tekniska hörselhjälpmedel och tolk, etcetera.

Drogproblemet bland döva och hörselskadade gymnasieelever är utbrett. Deltagaren menar att många elever som inte alls tänkt börja missbruka droger gör det för att drogerna finns där och ”fel” kamrater trycker på och säger att man ska pröva.

Fler valmöjligheter på fritiden önskas, såsom ökat kulturutbud. Nu är det för mycket fokus på just ”träningsaktiviteter” som finns i anslutning till Café 019:s idrottshall – styrketräning, fotboll, innebandy etcetera, att deltagarna upplever det som att kommunen (Örebro) verkar ha glömt att det även finns andra fritidsaktiviteter, såsom teater, film och konst som kan riktas till döva och hörselskadade ungdomar.

Deltagarna önskar även ett större boendekollektiv för döva och hörselskadade gymnasieelever som är mer centralt beläget, istället för flera små kollektiv utspridda över hela Örebro kommun. Detta för att öka gemenskapen bland döva och hörselskadade.

Deltagarna som bor i kollektiv önskar sig anställda kockar i kollektiven, för bättre och sundare kosthållning. De vill även kunna ha husdjur i kollektiven, och argumenterar för det genom att man tränas till ansvarstagande, samt för att man inte vill behöva lämna sina husdjur hemma när man flyttar till Örebro.

7.7.1 Delanalys uppdrag: Framtidssol

Deltagarna önskar fler döva, eller åtminstone fullt teckenspråkiga, lärare så att de elever som börjar på RGD/RGH i framtiden slipper använda tolk. Utifrån konventionen för funktionshindrade, artikel 24.4, har de denna rättighet eftersom myndigheterna skall för undervisningen av döva elever vidta nödvändiga åtgärder för att anställa lärare med kompetens i teckenspråk, inklusive personer som själva har funktionshinder.

Att deltagarna önskar att droger försvinner, så att inte andra elever i framtiden frestas att falla för dem och råka illa ut, indikerar att missbruksproblematiken i Örebro är stor. Det finns även forskning som visar på att döva och hörselskadade ungdomar ligger i överkant när det gäller alkohol- och drogkonsumtion (Brunnberg & Berglund, 2007).

Attitydproblemen, det vill säga den interna mobbingen mellan de olika RGD/RGH-skolorna som tidigare nämnts i föregående uppdrag, kan möjligtvis förstås i ljuset av att RGD/RGH-skolorna har olika profileringar i sina programutbud. En viss typ av profilering attraherar en viss typ av elever med en särskild bakgrund och ”social status”. Ungdomarna vill få bukt med dessa attitydproblem genom att ha en enda stor gymnasieskola för döva och hörselskadade, istället för att ha det som idag, utspritt på fyra skolor. Dock ska det inte vara en skola helt renodlat för döva och hörselskadade. De är emot att vara helt segregerade ifrån hörande, i likhet med det som framkom i skolverkets utvärdering (Nestor m.fl., 1996). De menar att det är bra att man går i gymnasiet tillsammans med hörande, för det blir som en träning inför arbetslivet då man kommer ut i det hörande majoritetssamhället. Segregation kan även leda till försämrade attityder mellan döva/hörselskadade elever och hörande elever då de inte får möjlighet att i umgänge bilda kunskap om, och förståelse för, varandra.

Fler valmöjligheter på fritiden, såsom ökat kulturutbud. Nu är det för mycket fokus på just ”träningsaktiviteter”, att deltagarna upplever det som att kommunen (Örebro) verkar ha glömt att det finns andra fritidsaktiviteter, såsom teater, film och konst.

Deltagarna tycker att det ställs för låga krav på eleverna, både i de anpassade skolformerna/specialskolorna och på RGD/RGH. De menar att det är därför som de ligger efter, för att lärarna inte ger dem mer utmaningar och ställer samma krav på dem som på andra, hörande, elever. Detta är en kritik mot utbildningens utformning i enlighet med principerna om

jämlikhet och likabehandling som förordas av barnkonventionen och konventionen för funktionshindrade, samt visionen om en skola för alla.