Som avslutning för vi en sammanfattande diskussion kring det vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning. Vidare resonerar vi kring innehållet i vårt arbete och ger förslag på fortsatt forskning.
Som blivande pedagoger med KME som huvudämne, har vi genom vår empiriska studie fått studera vårt syfte, att undersöka elevers kommunikation som redskap i en estetisk läroprocess. Elevernas olika träkonstruktioner fick i vår empiriska undersökning, stå modell för det fysiska tecknet och genom sin visuella och faktiska form kommunicera elevernas estetiska läroprocess och deras reflektioner kring sina egna och andras arbeten. Genom elevernas reflektioner ville vi få fram uttryckets betydelse, och tecknets innehåll för att genom det kunna dokumentera elevernas kommunikation. Med hjälp av kommunikationen fick de möjlighet att förmedla sitt individuella och gemensamma lärande i ett samtal kring de estetiska läroprocesserna. Genom träkonstruktionerna reflekterade eleverna både över personliga, opersonliga, gemensamma och vedertagna associationer.
Elevernas konstnärliga gestaltningar främjade deras möjligheter till att producera texter utifrån det vidgade textbegreppet där de under processens gång skapade en gemensam föreställning om innehållet utifrån skapandets form. Vidare utmanade de sig själva i skapandet genom att de fick lyssna och ta hänsyn till varandra. I samarbetet eleverna emellan fick de lära sig att stå tillbaka för sin egen vilja för att ge utrymme för andras. De fick kompromissa och lära sig av varandra och fick genom receptionen lära sig att se nya saker. Därmed vidgades deras perspektiv och deras egna föreställningar tog i vissa fall nya vägar. På så vis blev arbetet med den konstnärliga gestaltningen meningsskapande. Produkten stoppades inte bara in i en portfolio för framtida utvärdering utan bearbetades och synliggjordes i samband med processen för skapandet.
Genom att låta den konstnärliga gestaltningen ligga till grund för ett samtal med eleverna och vår dokumentation, fann eleverna ofta gemensamma nämnare som satte igång nya associationer och reflektioner hos den enskilda individen. Detta blev tydligt i vår reception med eleverna där förståelsen av deras egna tankar kring det betraktande ökade insikten om deras egen kunskap. Med hjälp av kommunikationen utifrån den estetiska läroprocessen
upplevde vi att eleverna utvecklade sin förmåga att skapa och återge det redan befintliga och skapade sig på så sätt nya upplevelser och erfarenheter.
Vi vill påvisa att det finns ett stort värde och en tyngd i att arbeta med estetiska läroprocesser som ett redskap för lärandet då det konkreta skapandet synliggör elevers individuella och gemensamma läroprocess. Samtidigt är vi väl medvetna om risken att det bara kan uppfattas som ett roligt inslag i undervisningen alternativt en avkopplande terapi som saknar värde i jämförelse med det traditionella skolboksvetandet. Det lustfyllda i det estetiska skapandet är i sig inte negativt då det främjar glädjen i att skapa, men vi vill poängtera att det är viktigt att ta tillvara elevernas process och produkt och visa på meningsfullheten i dessa. Vi som pedagoger har till uppgift att ge elevernas skapande och deras reflektioner kring detta ett värde så att de uppmuntras i att utvecklas och tränas i att producera texter, ur ett vidgat textbegrepps perspektiv. Med hjälp av elevernas egna och andras bilder ges de möjlighet att berätta, beskriva eller förklara olika fenomen och utmanas i att utveckla sin kommunikativa förmåga. Med receptionen som pedagogiskt verktyg kan vi som pedagoger få syn på och tillvarata elevers reflektioner utifrån deras egna kunskaper och erfarenheter. Detta för att hjälpa eleverna att se att reflektionen som ett hjälpmedel till att hitta olika vägar att uttrycka tankar och känslor, så att det blir begripligt både för sig själv och för andra (Hall 2003).
Det är väsentligt att begrunda varför man använder sig av de estetiska läroprocesserna i sin undervisning. Vad är syftet och hur kan eleverna får ut det mesta av uppgiften och på vilket sätt? Även valet av vilken uttrycksform som väljs är en aspekt som är viktig att tänka på. Det finns mycket i det fria skapandet som inte blir synligt och som vi går miste om, när vi är för fokuserade på produkten utifrån våra läromedel. Hur kan vi på bästa sätt tillvarata elevers tankar, idéer och skapande? Det finns mycket vi kan lyfta fram i det fria och okontrollerade skapandet som sällan görs synligt, kanske beror det på att vi pedagoger inte vet hur vi ska värdera och bedöma det?
7. Fortsatt forskning
I ett inledande skede i planeringen av vårt examensarbete hade vi för avsikt att involvera ytterligare ett undersökningsområde i vår empiriska studie. Detta berörde värdering och bedömning av elevers estetiska läroprocesser med tillhörande produkt. Vi var nyfikna på hur receptionen som reflektionsform kunde fungera som ett redskap i att synliggöra elevernas
individuella kvaliteter. Då vi insåg att vårt arbete skulle bli allt för omfattande valde vi att endast lägga fokus på själva kommunikationen som uppstår i mötet med de estetiska läroprocesserna.
8. Slutord
Genom vår empiriska studie och analysen av denna har vi erfarit att då man tar till vara på kommunikationen som uppstår i mötet med de estetiska uttrycksformerna ges olika pedagogiska vinster. Detta genom att eleverna bearbetar och tillämpar sina kunskaper samt konkretiserar och sätter ord på sitt lärande och sina erfarenheter. Det blev synligt att arbetet med de estetiska uttrycksformerna ökade möjligheten för elevernas lärande individuellt och i interaktion med andra. Vidare såg vi betydelsen av att stanna upp i elevers process och tillvarata deras reflektioner för att skapa goda förutsättningar för lärande och ökad förståelse elever emellan samt mellan pedagogen och dess elever. Vi anser, att man ofta begränsar elevernas kreativitet, snarare än tar tillvara på den rikedom av språk som eleverna naturligt besitter. Kommunikationen är komplex och kan i ett lyckat möte skapa en ökad förståelse mellan människor. Samtidigt kan kommunikationen skapa missförstånd vilket kan bidra till att ett möte aldrig kommer till stånd.
9. Litteraturlista
Aulin-Gråhamn Lena, Persson Magnus, Thavenius Jan (2004) I Skolan och den radikala estetiken Lund: Studentlitteratur
Boström Astrid, Bohlin Ulrika (2008) ”Alla pratar om reception men vad menar dom?”- Lärarutbildares erfarenheter av arbete med estetisk kommunikation ur ett mottagarperspektiv med särskilda aspekter på reception av musik Magisteruppsats i musikpedagogik,
Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet,
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&fileOId=1318984
Brusling Christer, Ströqvist Göran, m.fl. (1996) Reflektion och praktik i läraryrket Lund: Studentlitteratur
Carlsson Anders, Koppfeldt Thomas (2008) Visuell retorik - Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia Slovenien: Liber AB
Claesson Silwa (2007) Spår av teorier i praktiken – några skolexempel Danmark: Studentlitteratur
Hall Stuart (2003) Representation, Cultural Representations and signifying Practices London: SAGE Publications Ltd
Häikiö Tarja (2007) Barns estetiska läroprocesser – Atelierista i förskola och skola Göteborg: Göteborgs Universitet
Juul Jesper, Jensen Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld Malmö: Runa förlag
Kennedy Birgitta (1999) Glasfåglar i molnen – om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv Stockholms Universitets Förlag
Larsen Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod Kristianstad: Författaren & Gleerups Utbildning AB
Malmström Ahlner, Elisabet (1991) Är barns bilder språk? Malmö: Carlsson Bokförlag
Maltén Arne (1998) Kommunikation och konflikthantering – en introduktion Lund: Studentlitteratur AB
Nilsson Björn, Waldemarson Anna-Karin (1995) Kommunikation mellan människor Lund: Studentlitteratur
Repstad Pål (2007) Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Polen: Studentlitteratur
Skolverket (2002) Grundskolans kursplaner och betygskriterier Västerås: Skolverket och Fritzes
Säljö Roger (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv Stockholm: Bokförlaget Prisma
Internet
Lärarutbildningen Malmö Högskola (2008) KME – manschetten (Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation) www.mah.se/pages/63930/Kultur,%20medier,%20estetik.pdf
(2009-10-29)
Mononen Magdalen (2008) Däribland står även du – en konstnärlig installation med reception http://hdl.handle.net/2043/7854
NE 2009-11-03 Nationalencyklopedin • Kort http://www.ne.se/process
NE 2009-12-01 Nationalencyklopedin • Kort http://www.ne.se/språk
Skolverket (2002) Att bedöma eller döma – tio artiklar om bedömning och betygssättning
http://www.skolverket.se/publikationer?id=933 (2009-10-29)
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2009-10-24)
10. Bilagor
1. Bilder på träkonstruktioner/ konstnärlig installation
2. Transkriberingen av elevernas reflektioner av de olika träkonstruktionsbyggena
Bilaga 1
Bygge A
Bygge C
Bilaga 2
Bygge A
Kompisarnas kommentarer: Någon som övar karate, en Rosa Panter, Någon som tränar, en växt, en flicka som har rött hår som liknar en ”tocke”, en kvinna som gör det med en bräda, en misshandlad flicka, ett gammalt träd, en as grym tiger som skjuter bomber genom nävarna, en rosa panter som vaktar, en Avatar.
Gruppen berättar: Det var en natt, en panter som bodde med en vanlig familj var ute på taket och satt och vilade, sen så kom fullmånen över pantern. Sen så kom det ner en blixt som gjorde så att pantern blev sån som kunde karate. Sen så frågade den rödhåriga dockan sin mamma vad det var som bankade på taket, sen så går hon och tittar och då skrämmer rosa pantern henne. Sen så går hon upp till rosa pantern och den säger – Hola, jag letar efter en planta - Ja vi har en planta, säger mamman. Dottern med det röda håret kommer upp och lämnar den till pantern och han hoppar iväg två gånger.
Bygge B
Kompisarnas kommentarer: En riddare som tror att hunden är en häst, en riddare som tror att han är Oden, ett coolt hus med spindelnät, ett spindelhus, spidermans lya, det ser ut som en drogfabrik, ekorren håller på och röker marijuana, hunden är en häst, den där grejsimojsen den där riddaren han är ful, riddaren har en cool hund som heter Backi, Blixten heter den, ekorren heter Luffaren, han Scratch har spenderat alla sina invensioner på knark och så blir han hög som ett hus med pott. Han riddaren klättrar i det spindelnätet, kolla dom har haft krig så har den trillat, en bomb har fastnat, dom har bombaderat hela huset, staket på ena sidan, spindelnät över hela, hemmet av Spiderman, riddare mitt i palatsen som har en hund, ett bord med mat, det ser ut som om någon har kopierat ”Sagan om ringen”, en jättespindels hem som några riddare och ekorre invaderat, Spidermans brors hem, Guds hem av Oden som har en riddare som heter Toren som har en sleipner som är en hund, och allt det sponsras av reklamen tonfisk, en stor manipulerad sak som säljer tonfisk.
Gruppen berättar: Den ekorren hänger i den dumma, fula riddarens hem och så rider han ut på sin hund som heter Turbo. Alltså när Turbo var en liten valp så var han jättesnabb men så när han blev en häst så blev han skitlångsam bara för att den dumma fula riddaren red på honom. Dom red ut såhär, hoppade ut genom nödutgången och då trillade ekorren i och så hittade dom den här dumma, fula, spetsiga marijuana pipan här. Även om han inte hade några
kläder så hade han ändå en ficka i pälsen. Sen så dog han och sen blev hunden jätte arg för att gubben hade dödat hundens bästa vän. Då började hunden ”dampa” på han så att den dumma, fula riddaren dog. Så var det bara hunden som levde och så började han röka marijuana och så dog den också av svält.
Bygge C
Kompisarnas kommentarer: Ett stort höghus, en galen häst, en lägenhet, en restaurang, ett zombiehus med galna pålar, ett bondgård, lada, ett dubbelhus, ett högt dubbelhus, ett konstigt dubbelhus, en massa träpålar, en åsna som ser ut som en häst, en cool babian, ett dårhus, en cp docka, ett mentalsjukhus, det ser ut som ett A, den ser ut som en fyrkantig fyrkant, ett ålderdomshem, jag ser ett H, jag ser en åtta, ett djursjukhus kanske, ett sjukhus, en ung kvinna som dödat djuren sen lägger hon dom på vågen ja och så ser hon hur mycket dom väger, Gruppen berättar: Det är såhär att den är en flicka som hittar det här huset och hästen det är egentligen en människa men en häxa har förtrollat den. Den där vågen, den är förtrollande så om man trampar på den då blir man det man var innan och den där apan det är häxan och kan förtrolla sig.
Bygge D
Kompisarnas kommentarer: En mur, en King Kong mur, ett fängelse för draken, ett slott med en massa vassa träpålar runt det, ett fint löv, en drake och en ödla, ett flygplan, en katt, byggare Bobs katt, en cool gubbe, en båt, pokemon, en stridsbåt, en flagga, en borg, en inhägnad, vikingatiden, ett slott till infödingar, drakuppfödning där de föder upp drakar och ödlor.
Gruppen berättar: Vår båt är en stridsbåt som ska attackera det slottet för att vi ska ta över det. Draken och ödlan skyddar slottet. De krigar. Sen kom ett flygplan från ingenstans och bombade sönder hela och så blev de lyckliga i alla sina dagar.
Bilaga 3
Planering av Forskningsstudie
Vad? Hur? Varför?
Lpo94 – Kursplaner Metod Bedömningskriterier
Skolverket Skolverket (år 5)
- blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder,
- lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra
Att genomföra ett konstruktionsbygge
med hjälp av träspill & lim Att samarbeta både i konstruktionsprocessen och i momentet att sätta ord på
sin gemensamma berättelse i anslutning till
sin gestaltning
- kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation, - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
- kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande,
- elevens säkerhet och förmåga att kommunicera med bilder för att nå ut med sitt budskap - elevens drivande roll i skapande processer som förutsätter samarbete och kollektiva läroprocesser
- utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande,
Genom en reception beskriva och tolka andras gestaltningar
- kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara,
- ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former
Vad? Konstruktionsbygge av träspill och lim
Vårt syfte?
Att ge eleverna möjlighet att arbeta tredimensionellt både enskilt och i samarbete med andra
Att eleverna får arbeta kreativt med hjälp av visuella berättarformer och på så sätt får öva sig i att i en efterföljande reception kommunicera, sätta ord på det de ser, sina tankar och känslor, både utifrån sina egna och andras gestaltningar.
Att utifrån konstruktionsbygget belysa att två- och tredimensionella bilder som skapas med hjälp av olika tekniker och medier ställer krav på koordination och kompromisser i samarbetet med andra. Att visa på kommunikationen i de kollektiva läroprocesserna som sker utifrån det visuella språket.
Vårt mål?
Att studera och dokumentera elevernas konstruktions- och formuttryck, samt deras tolkning och analys av sina egna arbeten och andras.
Att reflektera över hur vi som blivande pedagoger kan stödja och främja elevernas utveckling i att kommunicera utifrån det visuella språkets gestaltningar och deras egna produktioner.
Hur?
Eleverna ska få göra en konstruktion i trä med träspillsmaterial och lim.
I momentets inledning arbetar de själva för att sedan kopplas samman med fler elever där deras individuella konstruktioner ansluts till en gemensam konstruktion under arbetets gång. De slutgiltiga grupperna kommer innehålla 3-4 elever.
Därefter får de varsin leksaksfigur, en huvudperson, som tillsammans med den gemensamma konstruktionen ska ligga till grund för en berättelse utifrån den gemensamma produkten.
Eleverna arbetar inom gruppen fram en historia kring bygget och figurerna.
Därefter hålls en reception, ett samtal, omkring varje produktion där de elever som inte deltagit i det aktuella bygget beskriver och tolkar vad de ser. När alla fått säga något om bygget med tillhörande figur får gruppen som står bakom verket berätta sin story omkring bygget.
Efter att alla visat sina byggen för de övriga grupperna hålls en kort reflektion över arbetet.