Sammanfattande diskussion

Sammanfattningsvis visade ovanstående diskussion att hypotes 1, 2, 4 stöds, medan hypotes 3, 5 och 6 inte stöds. Familjeanställda kan tänkas vara en blandning av agent och steward. Enligt agentteorin kan det som tidigare nämnts finnas en negativ sida med altruism. Huvudägarna kan vara allt för generösa och ha självkontrollproblem, vilket leder till att familjeanställda får större utrymme till att friåka (Schulze et al, 2001; 2003, Steier, 2003, Karra et al, 2006). Moneära prestationsbaserade belöningar kan därför disciplinera och motivera de familjeanställda till att arbeta i huvudägarnas intresse (Karra et al 2006, Schulze et al, 2001; 2003). Altruism kan moderera sambandet mellan arbetsmotivation och monetära prestationsbaserade belöningar eller aktieägarandel, vilket verkar logiskt med tanke på att aktieägarandel kan betraktas som en monetär prestationsbaserad belöning (Smitt et al, 2002). Samtidigt kan altruism vara en effektivare motivator än monetära prestationsbaseerade belöningar. Därmed kan det tänkas att familjeanställda kan gå ifrån en asymmetrisk altruism, där de behöver motiveras av monetära prestationsbaserade belöningar och ägarandel, till en symmetrisk altruism, där de känner ett psykologiskt ägande gentemot familjeföretaget. I förundersökningen ansåg Respondent 1 att det inte är säkert att han skulle ha fått samma möjligheter till positionsbyten i andra företag samtidigt ansåg Respondent 1 att familjeanställda bör erbjudas marknadsmässiga löner och inte belönas med mer än vad de förtjänar. Detta indikerar på att det endast råder små

självkontrollproblem i familjeföretag. Genom att familjeanställda har en hög altruism kan den symmetriska altruismen eliminera agentproblemen. Utifrån tabell 8 om univariat analys hade familjeanställda ett högt medelvärde på altruism, därmed har familjeanställda i genomsnitt en symmetrisk altruism. Därmed kan monetära prestationsbaserade belöningar få en motsatt effekt och minska familjeanställdas arbetsmotivation då de kan känna av en kontrollmiljö där de inte känner sig betodda av deras huvudägare. (Davis et al, 1997, Eddleston & Kellermanns, 2007). Detta eftersom de redan arbetar i enlighet med företagets intresse och är altruistiska gentemot familjen och företaget.

Då stewardshipteorin har sina rötter i sociologin och då familjeanställda drivs av behov som socialt inflytande, lojalitet och generositet kan det tänkas att familjeanställda betraktar altruism som huvudmotivatorn (Le Breton-Miller & Miller, 2009), där icke-monetära prestationsbaserade belöningar är en förutsättning för att motivatorn altruism ska kunna verka och påverka arbetsmotivationen. Detta kan stödjas i Respondent 2 uttalande om att det var viktigare med intressantare arbetsuppgifter och att följa sin egen väg än att arbeta med just det som hennes pappa önskade att hon arbetade med. Respondent 1 framförde ett liknande resonemang då han tidigare själv gjort ett sådant val under en viss period, mot andra huvudägares vilja. Dessutom berättade Respondent 1 att han aldrig skulle tvinga sina barn till att arbeta i familjeföretaget om de inte trivdes med det, utan han ville att de skulle följa sina egna drömmar och mål. Icke-monetära prestationsbaserade belöningar kan alltså ses som utgångspunkten till att man jobbar i familjeföretaget, men dessa belöningar är däremot inte tillräckliga motivatorer då altruism är huvudmotivatorn. Därmed är icke-monetära prestationsbaserade belöningar snarare en förutsättning än en motivator, då det är viktigt att man trivs på arbetsplatsen för att man ska känna sig motiverad till att arbeta och ha utrymme till att vara altruistisk, då icke-monetära prestationsbaserade belöningar enligt Kohn (1993) är långsiktig. Detta resonemamg stöds av att altruism inte hade en modererande effekt på sambandet mellan icke-monetära prestationsbaserade belöningar och arbetsmotivation samtidigt som altruismens signifikanta påverkan på arbetsmotivation hade en låg styrka.

Enkätundersökningen visade att den mest effektiva motivatorn var altruism och den minst effektiva motivatorn var icke-monetära prestationsbaserade belöningar. Detta kan dock tolkas som att de icke-monetära prestationsbaserade belöningarna är viktiga och en förutsättning för att de två andra motivatorerna altruism och monetära prestationsbaserade belöningar ska kunna verka. Familjeföretag bör därför säkerställa att de har tillräckligt med icke-monetära belöningar och om det råder en hög grad av sammanhållning, lojalitet och generositet som gynnar företaget är det en indikation på att det är ett högt altruistiskt familjeföretag vars familjeanställda inte behöver erbjudas monetära prestationsbaserade belöningar i mycket hög utsträckning.

Vidare visade sig kön och släktavstånd inte påverka graden av altruism. Detta går inte i linje med studier av forskare som Davis och Harveston (2001), Bammens et al (2008), Lubatkin et al (2005), Dyer (2003), Schulze et al (2003), Gersick et al (1997), Ford och Lowery (1986) och Gillian et al (1982, refererad av Ford & Lowery, 1986). Det verkar rimligt då en släktavstånd inte per automatik kan skapa en känslomässig intensitet. Ett barn som har levt med sin mamma i hela sitt liv, och aldrig fått träffa sin pappa kan troligtvis inte känna en känslomässig intensitet till pappan då han mer kan betraktas som en främling. I förundersökningen talade Respondent 1 dessutom om att graden av altruism inte alltid beror på släktavståndet, utan det kan många gånger bero mer på den sociala relationen som finns mellan två familjemedlemmar, vilket påverkar den känslomässiga intensiteten. Därmed kan det snarare vara så att det är den sociala interaktionen mellan familjemedlemmar som kan påverka graden av altruism (Bammens et al, 2008). Vad gäller våra resultat att det inte finns någon skillnad i graden av altruism mellan kvinnor och män kan det bero på att det är snarare är en mytisk sanning än en empirisk sanning (Brabeck, 1983, refererad av Ford & Lowery, 1986).

7 Slutsatser

I detta kapitel besvarar vi vårt syfte genom att redogöra för våra slutsatser som utgår från analysen. Här kommer även förankring av våra slutsatser till tidigare forskning att göras. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning.

Den här studien syftade till att skapa insikt om altruismens och prestationsbaserade belöningars påverkan på familjeanställdas arbetsmotivation i familjeföretag. Med hjälp av vår enkätundersökning fann vi att altruism kan moderera sambandet mellan arbetsmotivation och monetära prestationsbaserade belöningar respektive ägarandel samt att altruism var en effektivare motivator än monetära prestationsbaseerade belöningar, vilket stöder agentteorin där familjeanställda kan tänkas gå ifrån en asymmetrisk altruism till en symmetrisk altruism. Enkätundersökningen visade också att altruism inte hade en modererande effekt på sambandet mellan icke-monetära prestationsbaserade belöningar och arbetsmotivation samt att altruismens signifikanta påverkan på arbetsmotivation hade en låg styrka, vilket stöder stewardshipteorin där altruism kan tänkas vara huvudmotivatorn, medan icke-monetära prestationsbaserade belöningar kan tänkas vara en förutsättning som skapar utrymme för familjeanställda att agera altruistiskt och motiveras i arbetet.

Bland de tre olika motivatorerna visade sig altruism vara den den mest effektiva motivatorn medan monetära prestationsbaserade belöningar var den näst effektivaste motivatorn för familjeanställdas arbetsmotivation och icke-monetära prestationsbaserade belöningar var den minst effektivaste motivatorn. Detta kan dock tolkas som att de icke-monetära prestationsbaserade belöningarna är viktiga och en förutsättning för att de två andra motivatorerna altruism och monetära prestationsbaserade belöningar ska kunna verka. Sammanfattningsvis har vi hittat stöd för att familjeanställdas arbetsmotivation består av en kombination av en pro-organisatorisk och en nyttomaximerande attityd och att agentteorin och stewardshipteorin är lämpliga teorier som kan förklara hur altruismen och prestationsbaserade belöningar påverkar familjeanställdas arbetsmotivation.

När det gäller graden av altruim fann vi inget stöd för att släktavstånd har en påverkan på graden av altruism. En förklaring kan vara att det snarare kan vara den sociala interaktionen och de gemensamma erfarenheterna mellan familjemedlemmar som kan öka altruismen än själva släktavståndet mellan familjemedlemmar. Vi fann inte heller stöd för resonemanget om att kvinnor skulle vara mer altruistiska än män, vilket kan bero på att detta enbart är en mytisk sanning.